Regional utveckling. Magdalena Berglin, Regionstab, regiongavleborg.se

Transkript

1 Regional utveckling Magdalena Berglin, Regionstab,

2 1. Det regionala utvecklingsuppdraget 2. Vad är regional utveckling? 3. Hur styrs det regionala utvecklingsuppdraget? 4. Dags för ny RUS

3 Det regionala utvecklingsuppdraget 1 jan 2015: Region Gävleborg regionalt utvecklingsansvarig. Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Statligt uppdrag. Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

4 Regional utveckling- ett nytt uppdrag? Ett av de första besluten Gävleborgs läns landsting fattade (1863) blev att anslå pengar till utdikning av myrar. Det skulle göra det möjligt att odla upp mer jordbruksmark och på det sättet minska svälten i länet. Stolta landstingsmän poserar framför Rådhuset i Gävle Året efter fick landstinget sin första kvinnliga ledamot.

5 Tillväxtpolitik vs. Regionalpolitik Tillväxt Den lilla regionalpolitiken - Regional tillväxt, utgiftsområde 19 i statsbudgeten Den stora regionalpolitiken - all statlig politik har större eller mindre regionala konsekvenser Samhällsutveckling

6 Territoriell Utjämning Kompensationspolitik MÅL Tillväxt Regional tillväxtpolitik Från aktiv lokaliseringspolitik till regionalpolitik POLITIK Sektoriell Allmän välfärdspolitik Tillväxtinriktad näringspolitik Politisk ansats

7 Territoriell POLITIK Sektoriell Utjämning Kompensationspolitik Allmän välfärdspolitik MÅL Tillväxt Regional tillväxtpolitik Tillväxtinriktad näringspolitik Lokaliseringspolitik för ökad sysselsättning inom industrin. Omlokalisering ska möta centralisering och utflyttning från Norrland Problembaserad regionalpolitik. Krispaket för att rädda industrin och sysselsättningen. Strukturproblem inom industrin Geografisk fördelningspolitik. Permanenta regionala problem.

8 Utjämning MÅL Tillväxt Regionalpolitik + regional näringspolitik. Fokus näringsliv Territoriell Kompensationspolitik Regional tillväxtpolitik Regional utvecklingspolitik Fokus arbetsmarknad POLITIK Regional tillväxtpolitik Fokus konkurrenskraft Sektoriell Allmän välfärdspolitik Tillväxtinriktad näringspolitik Regional tillväxtpolitik Fokus attraktionskraft

9 Vad är regional utveckling?

10 Teoretisk överblick: Tillväxtens drivkrafter Den nya ekonomiska geografin Globalisering Tillgänglighet och transporter Storlek, täthet, närhet Förutsättningar för platsers ekonomiska utveckling (Krugman)

11 Mer teori (regional utveckling är tvärvetenskapligt) Lokaliseringsteori, ortsstruktur, omland: (von Thünen, Christaller m fl) Den kreativa klassen (Richard Florida) Talang Socialt kapital (Putnam, Bourdieu m fl) Teknologi Tolerans (inkludering) Tillväxt Sociala nätverk och de normer för ömsesidighet och pålitlighet som uppstår ur dem Territoriella tillgångar (Attraktionskraft)

12 Uppenbara problem Problemorienterat förhållningssätt Fokus Mekanismer som orsakar problemen Potentialorienterat förhållningssätt Generella och långsiktiga insatser Strategi Selektiva och kortsiktiga insatser

13 Att fundera över: Vilka ytterligare teorier har tydlig bäring på regional utveckling? Andra funderingar om teori kopplat till regional utveckling?

14 Regional utvecklingsstrategi Nya möjligheter

15 Stärkta individer Kvinnor, män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och vara aktiva medskapare av Gävleborg. Det handlar om inflytande över sin personliga situation samt delaktighet i samhällsutvecklingen.

16 Smart samverkan Hur vi tillsammans bygger broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle.

17 Tillgängliga miljöer Möjligheten att ta del av arbete, studier, fritid, välfärd och service i alla delar av Gävleborg. Infrastrukturen är ett medel för regional utveckling som stärker flödet av personer, varor idéer och tjänster på ett hållbart sätt.

18 Smart specialisering Ett arbetssätt/metod att arbeta mer fokuserat och sektorsövergripande med forskning och innovation utifrån ett antal utpekade regionala styrkeområden Etablerat på EU nivå (Del av Europa 2020). Krav för att ta del av strukturfondspengar (regionala fonden) sedan 2013.

19 Utgångspunkter Inom vilka områden är vi globalt konkurrenskraftiga eller har goda förutsättningar att bli det (Innovation och forskning i akademi och i näringslivet) Hur kan vi i Gävleborg bidra till att lösa globala samhällsutmaningar? (Agenda 2030)

20 Arbetssätt smart specialisering Analys -> Hypoteser Utvärdering Engagemang/ validering Genomförande Strategi, vision, insatsförslag Prioriteringar, handlingsplaner

21 Materialteknologi och hållbar produktion Bioekonomi Inkluderande och hållbart arbetsliv Digitala tjänster och processer

22 Smart specialisering i Sveriges regioner uppdateras löpande Norrbotten Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet Energi- och miljöteknik/cleantech Digitala tjänstenäringar Kulturella och kreativa näringar Dalarna Upplevelseproduktion Energieffektivt samhällsbyggande Avancerad Industri Hälsa & välfärd Värmland Skoglig bioekonomi Digitalisering av välfärdstjänster Avancerad tillverkning och komplexa system Platsens digitaliserade upplevelser Systemlösningar med solel Västra Götaland Life science Hållbara transporter Grön kemi textil marin miljö och maritima näringar material Halland Hälsa Grön tillväxt Besöksnäring IT Skåne Smarta hållbara städer Personlig hälsa Smarta nya material Jämtland-Härjedalen Entreprenörsdrivet Sport, turism, outdoor Tillverkande industri Västmanland Automation Energi Järnväg Välfärd och hälsa Örebro Autonoma digitaliserade intelligenta system Livsmedel i skärningen hållbarhet, hälsa, miljö & måltid Jönköping Attityder för innovationer Effektiva processer för innovation Samverkan för innovation Kronoberg Träindustri Konkurrenskraftig produktion Blekinge Marin Teknik ICT Materialbearbetning Jämtland Värmland Västra Götaland Halland Dalarna Skåne Gävleborg Örebro Jönköping Kronoberg Norrbotten Västerbotten Västmanland Västernorrland Östergötland Södermanland Kalmar Blekinge Uppsala Stockholm Gotland Västerbotten Digitala tjänster Hälsa och sjukvård Life Science Testverksamhet Hållbar energi och miljöteknik Skog Upplevelsenäringar IT Gävleborg Materialteknologi och hållbar produktion Smarta hållbara städer/samhällen Hållbart inkluderande arbetsliv Bioekonomi Digitala tjänster/processer Stockholm Hälsa vård, omsorg Gröna transporter/bostäder Avancerad produktion/material Västernorrland Uppsala Life science Energi/miljö Avancerad produktion Tech-branschen Gröna näringar Besöksnäring Södermanland Avancerad tillverkning för krävande miljöer Biobaserade näringar; hållbar produktion och effektiv distribution Verksamhetsnära digitala tjänster Östergötland Effektiv logistik Affärsmodeller för hållbara systemlösningar Smarta, säkra och uppkopplade produkter/system Simulering & visualisering Avancerade material Gotland Besöksnäring Livsmedel Kalmar Boende Livsmedel Besöksnäring

23 Att diskutera Hur ser ni på de utvalda områdena inom smart specialisering? Hur kan era verksamheter bidra?

24 Hur styrs det regionala utvecklingsuppdraget?

25 Styrning genom lagstiftning och årliga regeringsbeslut Lagreglerat Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken Förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service Årliga regeringsbeslut Villkorsbrev för Landstinget i Gävleborgs län inom utgiftsområde 1, 19 och 22 Regleringsbrev för anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 (till Tillväxtverket)

26 Vad säger lagen? Regionalt utvecklingsansvar innebär en samordnande, sektorsövergripande roll mellan aktörer på lokal, regional, nationell nivå. Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Besluta om vissa statliga medel för regionalt utvecklingsarbete. Följa upp, utvärdera och till regeringen redovisa resultatet av det regionala tillväxtarbetet

27

28 EU:s sammanhållningspolitik EU2020 SMART TILLVÄXT HÅLLBAR TILLVÄXT TILLVÄXT FÖR ALLA Utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Innebär att förbättra resultat inom: UTBILDNING Stimulera människor att lära, studera och uppdatera sina färdigheter FORSKNING OCH INNOVATION Utveckla nya varor/tjänster som skapa tillväxt och jobb och bidrar till lösningar på samhälls-problem DIGITALT SAMHÄLLE Underlätta för informations- och kommunikationsteknik Främja en resurs-effektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi RESURSEFFEKTIVT EUROPA Skapa mer konkurrenskraftig koldioxidsnål ekonomi (skydda miljön, dra nytta av ny grön teknik, inför smarta elnät etc) INDUSTRIPOLITIK I EN GLOBALISERAD TID EU-nätverk ska ge (tillverknings) företag konkurrensfördelar Förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag Hjälpa konsumenter att fatta val Stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning NY KOMPETENS OCH ARBETSTILLFÄLLEN Fler och bättre jobb särskilt för kvinnor, unga och äldre Kompetensutveckling inför förändringar Modernisera arbetsmarknaden PLATTFORM MOT FATTIGDOM OCH SOCIAL UTESTÄNGNING Modernisera välfärds-system, samt låta välfärdsvinsterna nå hela EU

29 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft MÅL: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Samhällsutmaningar Demografisk utveckling Globalisering Klimat, miljö och energi Social sammanhållning Regeringens prioriteringar Innovation och företagande Attraktiva miljöer och tillgänglighet Kompetensförsörjning Internationellt samarbete

30 Regionalt utvecklingsansvar innebär Företräda regionala intressen. Samla aktörer från lokal, regional och nationell nivå, däribland näringsliv, universitet och högskolor samt det civila samhället. Skapa samarbeten och erfarenhetsutbyte med andra län och länder. Göra prioriteringar på kort och lång sikt. Utifrån analyser och ett kontinuerligt lärande ta fram en långsiktig och strategisk planering för att uppnå regionala långsiktiga mål och visioner. Ta initiativ till och kunna fatta strategiska och snabba beslut. Leda, samordna och koordinera utvecklingsprocesser i länet.

31 Verktyg för den regionala tillväxtpolitiken Regionala utvecklingsstrategier (RUS) Regionalfondsprogrammen (ERUF) Socialfondsprogrammet (ESF) Landsbygdsprogrammet Havs- och fiskeriprogrammet Program för Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) Regionala företagsstöd (anslag 1:1) Projektverksamhet (anslag 1:1) Regionala serviceprogram Regionala kompetensplattformar Jämställd regional tillväxt Regionala lärandeplaner Övrigt, exv. åtgärdsplaner för regional transportinfrastruktur, regionala digitala agendor, regionala innovationsstrategier, klimat- och energistrategier.

32 Dags för ny RUS

33 Utgångspunkter för RUS-process: Gävleborg 2030 (Utblick 2050) Önskvärt framtida tillstånd Bygga på tidigare och pågående arbete Inkluderande process Nulägesbeskrivning inkl funktionella samband och stad och land Hållbar utveckling integreras (analys, process, strategi och insatser) Ny regional utvecklingsstrategi

34 Hållbar utveckling Hållbar utveckling är en utgångspunkt i det regionala utvecklingsarbetet i Gävleborg. För att få till verklig förändring krävs ett ihålligt och strukturerat arbetssätt.

35 I riktning mot en hållbar välfärd Presenterades regeringen 1 juni 2017 Består av två delar: nulägesanalys och förslag till handlingsplan Sex prioriterade områden: 1. Ett jämlikt och jämställt samhälle 2. Hållbara städer 3. En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi 4. Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller 5. Hållbara och hälsosamma livsmedel 6. Stärkt kunskap och innovation

36 Koppling Målbild Deltagare 3804 Målbilder Används i RUSprocessen

37 Analys inkl funktionella samband

38 RUS-process (grovskiss tidplan) Förankring av process 2017 Processarbete Remissförfarande 2019 Beredning och beslut 2020

39 Processarbete - frågeställningar 1. Vart ska vi? 2. Var är vi (nulägesbild)? 3. Hur tar vi oss dit?

40 Processarbete Pågående processer i grupperingar* Inkludering medborgare Webbenkät Lokala processer hösten 2018 Pågående processer i grupperingar Inkludering medborgare Webbenkät 2018 Framtidsdag Framtidsdag 2 Remissversion klar maj okt feb juni

41 Framtidsdag 24 och 25 maj Introduktion megatrender Inspiratörer Dialoger Morgondagens medborgare - Kairos Plats: Bollnäs

42 Att diskutera Hur vill ni vara med och bidra i arbete med att ta fram en nya regional utvecklingsstrategi?