Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:"

Transkript

1 Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen med järnhand (2)och hotade att förgöra och bryta (3)sönder allt som inte hade (4)förstånd nog att söka skydd inomhus. Röken från värmeverken pressades ned (5)mot marken och bildade täta mjölkvita hängen, som tycktes vara (6)stadigt förankrade i skorstenarna. Avståndet till stjärnorna hade (7)krympt med ljusår. Månen fortsatte att växa i lyskraft och storlek och glodde med isande förakt på (8)de insnöade (9)nästan folktomma gatorna och torgen. Planeten Venus hade förvandlats till en hotfull luftfarkost och det fanns många bland stadens huttrande invånare som fruktade att (10)den befann sig på kollisionskurs med jorden. 1. adjektiv/particip 2. underordnad konjunktion/subjunktion 3. adverb/adjektiv 4. substantiv 5. preposition 6. adverb 7. verb 8. bestämd artikel 9. adverb 10. pronomen Kommentar: 0.5p per rätt svar. Vid (1) är både adjektiv och particip godtagbara svar. Vid (3) har accepterats både adverb och adjektiv då det är ett adverb med vissa adjektivlika egenskaper, t.ex. att det kan fungera som subjektiv predikativ Bilen är sönder och predikativ tillhör normalt ordklassen adjektiv. Dock saknar den mång adjektivegenskaper, så som att det inte kongurensböjs Bilen är sönder/bilarna är sönder, inte kan placeras attributivt position *En sönder bil, samt inte kan konstrueras med kopulaverbet bli. *Bilen blev sönder. Vi (8) följs de av ett adjektiv vilket gör att det analyseras som artikel, dvs de insnöade gatorna -> de = artikel, de gatorna -> de = pronomen. 1

2 Del 2. Fraser (6p) (a) Nedan följer fyra fraser. Ange vad som är huvudordet i varje fras. (2p) 1. de blinkande rödvita ljusen från ett privatflygplan 2. skulle ha kunnat fastställa 3. till grannen på andra sidan av förstugan 4. allt mer irriterande 1. ljusen 2. fastställa 3. till 4. irriterande Kommentar: 0.5p för rätt svar. I fråga (3) är frasen en prepositionsfras med prepositionen till som huvud. (b) Analysera följande fras i dess olika delar och ange delarnas funktion (huvudord, attribut, etc) och form (satser, fraser, ordklasser). (4p) 1. hans allt häftigare ilska över sakernas tillstånd Form Nominalfras Adjektivfras Substantiv Prepositionsfras hans allt häftigare ilska över sakernas tillstånd. Funktion Gentitivattribut Adjektivattribut Huvudord Prepositionsattribut Del 3. Bisatser (4p) Ange vad som är underordnade satser i följande meningar. Notera att det kan förekomma flera underordnade satser i en mening och att bisatser sin tur kan innehålla underordnade satser. 1. När han gick tillbaka efter cigaretterna som han hade glömt i ytterfickan stötte han ihop med två medelålders män. 2. Deras särpräglade utseenden medförde att han lätt kände igen männen när han återsåg dem två månader senare. 2

3 När han gick tillbaka efter cigaretterna som han hade glömt i ytterfickan som han hade glömt i ytterfickan att han lätt kände igen männen när han återsåg dem två månader senare när han återsåg dem två månader senare Kommentar: 1p för underordnad sats. 0,5p om delar av satsen utelämnats. Subjunktionen räknas som del av den underordnade satsen. (2) kan också analyseras som två separata bisatser istället för att när-satsen är del av att-satsen, dvs. att han lätt kände igen männen när han återsåg dem två månader senare Del 4. Morfologi (8p) (a) Dela upp följande ord i morfem och ange om de olika morfemen är rotmorfem, avledningsmorfem, fogemorfem, eller böjningsmorfem. (4p) 1. omsorgsfullt 2. klädhängaren 3. ombesiktades 4. dragningskrafter om sorg s full t avledning rot foge rot böjning/avledning kläd häng are n rot rot avledning böjning om be sikt ade s rot avledning rot böjning böjning drag ning s kraft er rot avledning foge rot böjning 3

4 Kommentar: 1p för rätt svar. Mindre avvikelser i struktur och klassificering har accepterats om grundstrukturen är riktig. (b) Rita träddiagram som visar hur orden nedan är uppbyggda och om kombinationen är en sammansättning (sms) eller avledning (avl), så som visas nedan med ordet sjukhussäng. Ange om de olika morfemen är rotmorfem (rot), prefix (pref), suffix (suff). (4p) sms sms sjuk hus säng rot rot rot 1. uppmärksamhet 2. hästsportanläggning 3. anhöriginvandrare 4. förödmjukelse 4

5 alternativt 5

6 Kommentar: 1p för rätt struktur med rätt analys av morfemkombinationen. För hästsportanläggning har två strukturer godkänts. Vad gäller klassificeringen av upp i uppmärksamhet, an i anläggning och öd i ödmjukhet har det godtagits både rot och prefix. Del 5. Satsdelar (6p) Ange vilka satsdelarna (subjekt, predikat, direkt objekt etc.) de understrukna konstituenterna fungerar som i meningarna nedan. 1. Först när de började handlägga några enklare praktiska detaljer blev samtalet mellan dem mera avspänt. (Notera att två satsdelar är understrukna) 2. I dörröppningen stötte Jonas Mikael Fröij samman med en kortvuxen osannolikt påbyltad person med en tofslös luva. 3. Ett sådant samtal skulle kunna skänka dem lite självaktning. (Notera att två satsdelar är understrukna) samtalet mellan dem mera avspänt I dörröppningen med en kortvuxen osannolikt påbyltad person med en tofslös luva skulle kunna skänka dem subjekt subjektiv predikativ rum/plastsadverbial prepositionsobjekt predikat indirekt objekt Kommentar: 1p för rätt satsdel. 0,5p för objekt eller predikativ med fel eller utan specificering. 6

7 Del 6. Satsanalys (12p) (a) Gör en satsanalys av följande satser och ange delarnas form (t.ex nominalfras, verbfras, att-sats etc.) och funktion (t.ex subjekt, predikat, direkt objekt, etc.). Använd verbfras i snäv betydelse. (8p) 1. När han anlände granskade han rutinmässigt varje ansikte i rummet. 2. Bättre förberedelser skulle kunna göra svensken insatsberedd. Form Adverbialsbisats Verbfras Nominalfras Adverbfras Nominalfras När han anlände granskade han rutinmässigt varje ansikte i rummet Funktion Tidsadverbial Predikat Subjekt Sättsadverbial Direkt objekt Form Nominalfras Verbfras Norminalfras Adjektivfras Bättre skulle kunna svensken insatsberedd. förberedelser göra Funktion Subjekt Predikat Direkt objekt Objekt predikativ Kommentar: Avdrag 0,5p för felaktig form, 0,5p för felaktig funktion. Notera att instruktionerna anger att verbfras i snäv bemärkelse skall användas. (b) Gör en analys av följande sats och ange delarnas form (nominalfras, verbfras, etc). Rita ett träddiagram som visar satsens struktur, enligt exemplet med Hunden bet mannen. Använd verbfras i vid bemärkelse.(4p) 7

8 3. Det slickade svarta håret och de lätt markerade kindknotorna gav honom ett nästan asiatiskt utseende. Kommentar: 4p för rätt svar. Avdrag för fel i frasernas inre struktur och relationen mellan fraserna. Instruktionerna angav att verbfras i vid bemärkelse skulle användas vilket gör att båda nominalfraserna ingår i verbfrasen. Mindre avsteg från strukturen kan accepteras så som utelämnande av frasnivån för adverbfraserna. Lägg märke till att det är två adjektivfraser i Det slickade svarta håret dvs slickade modifierar håret inte svarta medan lätt är ett adverb som modifierar markerade och nästan ett adverb som modifierar asiatiskt. 8

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik? Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Välkommen till den första delkursen i svenska! Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar

Läs mer

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) 1 Kopiera spelplanen på hårt papper, helst i A3-format. 2 Kopiera lämpligt antal spelkort. 3 Alla spelkort läggs på mitten av spelet. 4 På ena sidan

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)

Kompendium: Satsdelar (Las partes de la oración) Kompendium: atsdelar (Las partes de la oración) 1. Morfologi 2 2. yntagm 3 3. yntax 3 3.1. atsdelar 4 3.1.1. ubjekt och predikat 5 3.1.2. Nominalsyntagm: nominalt huvudord + bestämningar 5 3.1.3. Verbalsyntagm:

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2011-10-11 kl. 9.00 13.00 lokal: Polacksbacken,

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A 2011-03-25 kl. 8.00 12.00 lokal: Gimogatan 4, sal I Hjälpmedel:

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

En byggmodell över språket fonemet morfemet

En byggmodell över språket fonemet morfemet En byggmodell över språket Tänk dig att språket är en byggnad, en jättestor byggnad naturligtvis. Byggnaden är av lego. Tänk dig att de enklaste legobitarna är orden. Kombinationerna är oändliga men inte

Läs mer

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)

Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) truktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) Innehåll 1 Förkortningar och satsträdskonventioner...2 1.1 atser och fraser och andra trädkonstituenter...2

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik 2015-08-10. Del 1. Morfologi och syntax (14p) 1. Nedan finns två grupper med ord. I den ena gruppen finns ord som bildats med morfemet

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen for nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2012-04-03 kl. 9.00-13.00 lokal: Bergsbrunnagatan

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel 2011-09-13 1

Läs mer

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se)

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt 2002. Tomas Riad (08-163638, tomas.riad@nordiska.su.se) Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.

Läs mer

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o

DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser

Läs mer

Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen

Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen LUNDS UNIVERSITET D-uppsats Språk- och litteraturcentrum HT 2007 Avdelningen för nordiska språk Kristina Palm Den svenska skolgrammatikens förhållande till språkvetenskapen En granskning av hur satsläran

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över. OÖ vning 1 SATSDELAR Dela upp följande meningar i SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. ORDKLASSER Hitta alla ord som

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Ordbildning/morfologi

Ordbildning/morfologi Morfologi Ordbildning/morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning 4 Magnus Merkel 2006-01-29 1 2 Morfem, allomorf Olika

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15) Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap B: Språkets egenskaper och funktioner II Ladokkod: 11SV20 vt-17: Språkkunskap B 11SV20

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har

Läs mer

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner

Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner Stefan Blom Större delen av min undervisningstid på Mälardalens högskola innebär att jag inom ämnet svenska utbildar blivande lärare. De grundläggande

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad

Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

14. Sammansatta satser

14. Sammansatta satser 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:

Läs mer

CSVE L39V8- och 11SV L24V7-

CSVE L39V8- och 11SV L24V7- CSVE20 / 11SV20 / C1SV60 Provmoment: Språkkunskap B TEN2 4 högskolepoäng Ladokkod: CSVE20-20181-L39V8- och 11SV20-20171-L24V7- Tentamen ges för: CSVE20 (LASEA17, tillfälle 1), 11SV20 (LASEA16, tillfälle

Läs mer

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8

Läs mer

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Först lite rester...

Först lite rester... Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?

Läs mer

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2 Morfologi och syntax Föreläsning 1 & 2 Lotta Plejert Kognitionsvetenskapliga programmet, ht2012 november 2012 1 1 Språk som system Olika nivåer Text/diskurs mening sats fras ord morfem fonem text och diskurs

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019

Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019 Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019 Del 1: Analysuppgifter 1.1 Analysera utdraget ur Ivoria utifrån Henricsons kapitel. Kom ihåg att

Läs mer

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson

SOMMARGRAMMATIK. En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk. Morgan Nilsson SOMMARGRAMMATIK En repetition av gymnasiegrammatiken inför universitetsstudier i språk Morgan Nilsson Augusti 2015 Varfo r grammatik? Bättre förstå och klarare uttrycka sig på sitt modersmål. Lättare och

Läs mer

Omtentamen Svenska 1 för grundlärare med inriktning fk-3 21 januari 2012

Omtentamen Svenska 1 för grundlärare med inriktning fk-3 21 januari 2012 '-(PE0/2 Omtentamen Svenska 1 för grundlärare med inriktning fk-3 21 januari 2012 Instruktioner: skriv ditt kodnummer på alla papper (i det högra hörnet) Svaren på frågorna ska skrivas på angivet utrymme

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer