Grammatisk teori III Praktisk analys

Transkript

1 Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas av vissa unifieringsbaserade teorier är att se det lexikala verbet och i förlängningen verbfrasen som satsens huvudelement. En av anledningarna är att det lexikala verbet bestämmer vilka övriga konstituenter som kan förekomma i satsen, både syntaktiskt och semantiskt. Det lexikala verbet knivhota kräver normalt sett både ett subjekt och ett direkt objekt, där subjektet är agens och objektet patient, som i (1) (1) En yngling knivhotade personalen. I Hirsch & Hofvendahls (2004) formalism beskrivs detta genom att knivhota ställs upp som HEADelement och att bland de syntaktiska (SYN) attributen finns ett attribut SUBKAT som tar värden som SUBJ (subjekt) och OBJ (objekt), tillsammans med de syntaktisk attribut som finns hos det enskilda verbet, dvs TEMPUS och DIATES. Något som är speciellt för den här formalismen är att satsdelarna som ingår som syntaktiska argument tar satsdelarnas semantiska roller som värde, dvs SUBJ, vilket i (1) utgörs av En yngling, har värdet AGENS, och OBJ ( personal ) har värdet PATIENS. Ännu något mera anmärkningsvärt är det att det är de semantiska rollerna AGENS och PATIENS som är de överordnadet värdena för de konstituenter som inte är huvuden i en sats. Vi får således en analys som kan åskådliggöras enligt (1a): (1a) En yngling knivhotade personalen. AGENS HEAD PATIENS, Det bör också observeras att Hirsch & Hofvendahl föreskriver en förenkling av notationen i formalismen som kan vara förvirrande. I de fall där fraser enbart består av ett huvud, så som i objektet personalen i (1a) så analyseras frasen som ett enskilt ord, dvs substantiv, verb, adjektiv osv. Vi får då en skillnad mellan En yngling som analyseras som nominalfras som i (2), (2) UTTR En yngling P HEAD UTTR yngling SYN (etc.) och personalen som analyseras som enskilt substantiv, vilket visas i (3) (3) UTTR personalen SYN (etc.) Detta är inte teoretiskt riktigt men ett sätt att förenkla notationen. Uppfattningen att verbet skall vara huvud i satsen gör att analysen för verb som satshuvud blir mer komplex än enskilda verb eller verbfraser. Utöver attributet SUBKAT som anger de syntaktiska 1

2 egenskaperna för verbet som huvudet i en sats, så har verbet också ett attribut för den semantiska relationen till de övriga konstituenter som knyts till satsen, kallad RELN som tar predikatet (PRED) och alla argument (ARG) som knyts till det predikatet. Subjekt, objekt och nödvändiga adverbial blir således representerade två gånger, både som syntaktiska värden och som semantiska. Strukturen för knivhotade är då som följer: UTTR En yngling knivhotade personalen KAT S HEAD UTTR knivhotade KAT V SYN SUBKAT SUBJEKT AGENS OBJEKT PATIENT TEMPUS DIATES PAST AKT AGENS SEM RELN PRED KNIVHOTA ARG1 AGENS ARG2 PATIENT AKTART RES FAKT + ASPEKT PERF Det är värt att notera att de element som blir subkategoriserade under SUBKAT och RELN är de konstituenter som verbet möjliggör inte optionella konstituenter som kan användas i de flesta satser oberoende av lexikalt verb, ex. igår, på gatan, snabbt, ofta så kallade TSR-adverbial se Hirsch & Hofvendahls (2004) AV-matris 21, s14. Detta kan kontrasteras med de element som har liknande struktur och mening som TSR-adverbialen men vilka är del av verbets transitivitet, ofta s.k. prepositionsobjekt. Ett exempel är i Paris i satsen Hon bor i Paris eller på trumman i satsen Han slår på trumman där analysen av slå skulle bli som nedan. UTTR Han slår på trumman KAT S HEAD UTTR slår KAT V SYN SUBKAT SUBJEKT AGENS OBJEKT FÖREMÅL TEMPUS DIATES PRES AKT SEM RELN PRED SLÅ ARG1 AGENS ARG2 FÖREMÅL 2

3 AGENS AKTART TERM FAKT + ASPEKT ITER FÖREMÅL UTTR på trumman KAT PP HEAD UTTR på KAT P SYN SUBKAT OBJ ARG1 OBJ ARG1 UTTR trumman SYN Generellt kan man observera att alla konstituenter som är fraser skall ha ett huvud. Eftersom Hirsch & Hofvendahls (2004) förenklat notation gäller detta inte en-ordsfraser som inte är lexikala verb. Verbets semantik Eftersom verbets semantik har fått en relativt stor betydelse i Hirsch & Hofvendahls formalism kan det vara på sin plats med en snabb genomgång av de olika attributen och dess värden. Aktionsart Hirsch & Hofvendahl skiljer på fyra aktionsarter: statisk, durativ, terminativ och resultativ. I Jörgensen och Svensson (1987, s.32) går man igenom dessa kategorier. Statiska verb betecknar tillstånd så som leva, kunna, veta. Durativa verb uttrycker handlingar och händelser som anger en fortgående förändring t.ex. arbeta, leta och springa. Terminativa verb uttrycker handlingar och händelser som anger en punktuell händelse som fokuser på verbskeendet, t.ex. gömma, meddela och rycka Resultativa verb uttrycker handlingar och händelser som anger en punktuell händelse som fokuser på resultatet, t.ex. fånga, mätta och skada. Faktivitet Verb som tar att-satser som komplement (nödvändig konstituent) kan delas in i två grupper, faktiva och icke-faktiva, beroende på vilket förhållande som råder mellan huvudsatsen och att satsen. Om innehållet i att satsen är givet för talare och lyssnare sägs innehållet i att-satsen vara presupponerat, om det är okänt för deltagarna i talsituationen betecknas innehållet i att-satsen vara hävdat. Detta kan illustraras med följande satser. (4) Jag beklagar att Olle körde på skrivningen (faktiv) (5) Jag tror att Olle körde på skrivningen. (icke-faktiv) I (4) är att-satsen given för talare och lyssnare. Man uppfattar det som sant. I (5) är det inte givet att Olle körde. Aspekt Hirsch & Hofvendahl skiljer på fyra aspekter: perfektiv, progressiv, imperfektiv, iterativ. I Jörgensen och Svensson (1987, s.78-79) går man igenom dessa kategorier. 3

4 Perfektiv aspekt då verbskeendet betraktas som avlutat: Kalle har ätit en smörgås, Hon slutade gråta. Progressiv aspekt betecknar pågående handling. Svenskan till skillnad från engelskan har ingen verbform som används för att beteckna progression. Jämför He is reading = Han läser, He reads = Han läser. Konstruktioner som håller på och pseudo-kordinationer täcker denna skillnad, t.ex Han håller på att läsa och Han sitter och läser. Imperfektiv aspekt betecknar oavslutad handling, t.ex. Han klipper gräset, och Det regnar. Iterativ aspekt anger upprepad handling. Detta är ofta resultatet av en momentan handling och ett tidsadverbial som anger utsträckning. Han sparkade på dörren i flera minuter. Hon hickade hela kvällen Frasers uppbyggnad II Adjektivfras Vi har tidigare tittat på strukturen hos nominalfraser, verbfraser och prepositionsfraser. De två återstående frasertyperna är adjektivfraser och adverbfraser. Nedan illustreras typen av huvudord och modifierare i en adjektivfras. kvalificerare huvud kvalificerare behagligt Vädret var för varmt för att vara njutbart otroligt kallt bra nog Adverbfras Som framgår av tabellen finns det stora likheter mellan de två frastyperna. kvalificerare huvud kvalificerare igår Jag pratade med honom ganska ofta nu precis så tydligt jag kunde 4

5 Analysuppgift. Gör en fullständig Attributvärdes-matris för följande satser. (1) Polisen söker tre gärningsmän. (2) Alla byggare har plötsligt insjuknat (3) Birgitta fick en liten svamp i citronträdets kruka.. 5