Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15"

Jan Karlsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1

2 procent Export i procent av BNP Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland år 2

3 Handelsmönster 2009 (1980) (% av världsexporten) URSPRUNGSLAND Rikt Fattigt MOTTAGSLAND Rikt 41 (50) 16 (21) Fattigt 24 (21) 19 (8) Länder tenderar att handla mer med länder på samma utvecklingsnivå 3

4 Varför handel? Specialisering och handel ökar välståndet. Vad bestämmer specialiseringen? Komparativa fördelar: har ett land som har lägre alternativkostnad för att producera relaterat till andra länders alternativkostnader. Absoluta fördelar: har ett land som har högre produktivitet i produktionen av en vara jämfört med andra länders produktivitet. Det är de komparativa fördelarna som avgör vem som gör vad. 4

5 Komparativa fördelar Handel är i sig välfärdsskapande om det finns i komparativa fördelar. Alternativkostnad för produktion: Den mängd som offras i produktion av en annan vara för att frigöra resurser att producera en vara i fråga. Lagen om komparativa fördelar: Av alla upptänkliga produktionsmöjligheter skall man ägna sig åt den som medför de lägsta offerkostnaderna (alternativkostnaderna) i termer av andra produktionsmöjligheter. 5

6 Ett exempel från klassiker: David Ricardo 1817: Produktion av vin och kläde i England och Portugal. Enda produktionsfaktorn antas vara arbete Åtgången arbete för en given mängd vin är: i England 200 år, i Portugal 50 år. Åtgången arbete för en given mängd kläde är: i England 50 år, i Portugal 40 år. 6

Enda produktionsfaktorn antas vara arbete Åtgången arbete för en given

7 Komparativa och absoluta fördelar total produktion Absoluta fördelar? Komparativa fördelar? Antag att länderna har 1000 årsarbeten var att förfoga över. Hur mycket kan länderna producera max av respektive vara i autarki? Hur och vad kan de vinna på handel givet något världsmarknadspris, t.ex. vin kostar dubbelt så mycket som kläde? ENGLAND: PORTUGAL: KLÄDE VIN KLÄDE VIN OFFER-/ALTERNATIVKOSTNADER ¼ vin 4 kläde 4/5 vin 5/4 kläde 7

Hur mycket kan länderna producera max av respektive vara i autarki?

8 Vin Vin Specialisering med världsmarknadspris ENGLAND: världsmarknadspriset 1:2 visar att störst konsumtionsmöjligheter fås i England om all produktion ägnas åt Kläde 20 PORTUGAL: världsmarknadspriset 1:2 visar att störst konsumtionsmöjligheter fås i Portugal om all produktion ägnas åt Vin Kläde 25 Kläde 8

ägnas åt Kläde 20 PORTUGAL: världsmarknadspriset 1:2 visar att störst

9 Komparativa fördelars ursprung Skillnader i tillgången på produktionsfaktorer Detta ger upphov till skillnader i faktorpriser (relativt gott om Kapital men dyr arbetskraft => produktion som inte är så arbetsintensiv) som följd produceras kapitalintensiva varugrupper (mobiltelefoner, maskiner, växlar) istället för arbetsintensiva varugrupper (call centers och textilier) Skillnader i vilket teknologiskt paradigm som karakteriserar produktionen, om än detta över tid anses rörligt. 9

produceras kapitalintensiva varugrupper (mobiltelefoner, maskiner, växlar) istället för arbetsintensiva varugrupper

10 Vad exporterar/importerar Sverige? Vad är våra komparativa fördelar? Nettoexport på varugrupper NETTO 1998 NETTO livsmedel o levande djur drycker o tobak råvaror,icke ätbara,utom bränslen animal o vegetabil oljor o fetter mineral bränslen,smörjoljor,elström mask o apparater samt transportmedel bearb varor,i huvudsak efter material prod av kemiska o närstående industr diverse färdiga varor övriga varor

drycker o tobak råvaror,icke ätbara,utom bränslen animal o vegetabil oljor o fetter mineral bränslen,smörjoljor,elström mask o

11 Vinnare och förlorare Länder kan vinna på specialisering Olika länder kan dock vinna olika mycket T ex bra att specialisera sig på en vara som har ett högt världsmarknadspris Handelspolitik skapar också vinnare och förlorare (även inom länder) genom: tullar importkvoter och eller andra handelshinder 11

ett högt världsmarknadspris Handelspolitik skapar också vinnare och

12 Pris Effekten av en tull p w+t p w A B C D S D Q S Q S Q D Q D Kvantitet p w =världsmarknadspriset Transfereringar Statsintäkter C Inhemska företags vinster ökar med A Detta är transfereringar Välfärdskostnader B kostnad av ineffektiv produktion. D kostnad av utebliven effektiv konsumtion. Vem förlorar? 12

vinster ökar med A Detta är transfereringar Välfärdskostnader B kostnad av

13 Argument för tullar Optimal tull ett first-best argument En optimal first best tull innebär att importörer av en tullbelagd vara inte påverkar priset (världsmarknadspriset) som andra importörer betalar. Importen kan begränsas i ett litet land utan påverkan gentemot andra länder. Second-best argument Medel syftar till uppnående av mål Om medlen uppnår målen samtidigt som de orsakar störningar på andra håll så är de second best. Ett exempel är om stora länder med en tull driver upp även världsmarknadspriset. 13

Importen kan begränsas i ett litet land utan påverkan gentemot andra länder.

14 Exempel på när tullar är second best Bevara en livsstil T ex en gammal traditionell industri En subvention vore bättre, dock kan även dessa ha effekter utanför åtgärden. EU:s jordbrukssubventioner är ett exempel. infant industry protection Ett sätt att skydda en industri i uppbyggnadsfasen Tillfälliga subventioner vore bättre Statsinkomster Tullar ger inkomster men konkurrensen snedvrids. Skydd mot billig utländsk arbetskraft Minskar utnyttjandet av komparativa fördelar. 14

infant industry protection Ett sätt att skydda en industri i uppbyggnadsfasen Tillfälliga subventioner vore bättre

15 Andra handelshinder Även om genomsnittsnivån på tullar har minskat i världshandeln så har nya handelshinder dykt upp: Importkvoter Regler och bestämmelser som diskriminerar import Exportsubventioner 15

handelshinder dykt upp: Importkvoter Regler och

16 World welfare indicators, (år 2000) fattiga medelrika rika länder länder länder BNP/c (ca. SEK) (3400) (15600) (215200) Livslängd (år) (59) (71) (79) Analfabetism (%) (38) (10) (<1) 16

SEK) 3668 22820 277802 (3400) (15600) (215200) Livslängd

17 Tillväxtproblem för utvecklingsländer Varför är flertalet utvecklingsländer fortfarande fattiga? enligt Solowmodellen skulle de ju växa fortare Problem: hög befolkningstillväxt knappa resurser ont om kapital ont om humankapital dålig infrastruktur och korrumperade institutioner korruption och väpnade konflikter 17

enligt Solowmodellen skulle de ju växa fortare Problem: hög

18 Ett längre tidsperspektiv, BNP/c Real GDP/c-tillväxt: 6% 2% GDP/c 18

19 Hur växer man ur fattigdom? Exportera råvaror I ett tidigt skede för att bygga upp statliga intäkter som investeras i landet produktionsmöjligheter. Industrialisera Ökar möjligheterna till resursutnyttjande och utnyttjar specialisering Låna pengar Till att investera i kapital i ett startskede U-hjälp Till investeringar i mer kapitalintensiv ekonomi Bättre institutioner Etablera äganderätter och skapa fungerande byråkrati samt infrastruktur 19

20 Utveckling genom export av råvaror Jordbruksprodukter och mineraler kräver landresurser Lagen om komparativa fördela indikerar att detta kan vara rätt strategi; MEN: Förutom olja har råvarupriser länge fallit Jordbruket skyddas i rika länder Råvarupriser är volatila 20

detta kan vara rätt strategi; MEN: Förutom olja har råvarupriser

21 Industrialisering genom importsubstitution Importsubstitution innebär att man ersätter import med inhemsk produktion Under t ex tullskydd Resurser används inte effektivt Den inhemska ekonomin troligen för liten för att tillåta skalfördelar Dålig innovationskultur Stimulerar produktion där landet har en komparativ nackdel 21

22 Tillväxt genom exportindustrin Exportledd tillväxt betonar produktion av exportvaror under konkurrens istället för importsubstitution Denna strategi har lyckats i till exempel många av sydostasiens ekonomier tigerekonomier. För att det skall lyckas krävs att andra (rika) länder minskar sina tullskydd och andra handelshinder. 22

23 Tillväxt genom lån Utvecklingsländer har traditionellt varit internationella låntagare. Syftet är att låna för investeringar som sedan betalar sig genom att de skapar tillväxt (högre än räntan). På grund av höga realräntor och genom korruption felanvända resurser har många utvecklingsländer nu höga lånekostnader. 23

24 Tillväxt genom u-landshjälp Kan anta många former: Billiga lån Mat eller kapitalgåvor Teknisk assistans Rättviseaspekt? Beroendeaspekt ett alternativ är att skapa friare handel och inte stänga ute utländska producenter genom inhemska stödverksamheter 24

25 log(bnp/c) log(bnp/c) Tillväxt och institutioner Institutioner korrelerar positivt med tillväxt: Laglydighetspoäng Äganderättspoäng Mer om detta: 25

26 Globalisering ökad internationell handel, detta i både varor och tjänster samt arbetskraftens och kapitalets rörlighet vilket minskar enskilda länders självständighet. lokalt inflytande får fler hänsynstaganden att ta under beaktning. Kostar detta mer än det smakar? 26

27 Kritik mot globalisering Globaliseringen är ett nytt fenomen som kräver politiska åtgärder Globaliseringen ökar klyftan mellan de fattiga och de rika. Multinationella företag utnyttjar globaliseringen och utvecklingsländerna. Globalisering förstör miljön 27

28 Globaliseringens effekt på skillnaden mellan fattiga och rika World welfare indicators BNP/c ( 1990 $ 1000) 0,7 1,5 2,1 5,0 Världsbefolkning (miljarder) 1,1 1,7 2,5 5,5 Andel inkomst: rikaste 10% fattigast 10% Miljarder som tjänar <$1/dag 0,9 1,1 1,4 1,3 Källa: CEPR (2002) Making Sense of Globalization, Centre for Economic Policy Research, London 28

29 Tillbaka till de multinationella företagens roll De utnyttjar arbetarna men deras löner är oftast högre än i inhemska företag. De spelar ut u-länderna mot varandra väljer länder med bra infrastruktur och utbildad arbetskraft (inte bara låga löner). konkurrens mellan u-länder begränsar korruption. 29

30 Miljön då? Visst skadar globaliseringen miljön via regnskogars skövlande, gruvdrift, oljefält mm. Orsaken är dock snarast att miljön inte har någon prislapp. Därför får vi en överexploatering som troligen påskyndas av globaliseringen. Bästa lösningen: sätt priset på miljön (t ex Kyoto-protokoll) Att angripa globaliseringen och därmed handel är inte att angripa problemets kärna ( fast det blir en coolare banderoll). Svårt att genomföra i praktiken. 30

Relevanta dokument

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden