Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori"

Mats Lundgren
för 8 år sedan
Visningar:

1 Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva sättet använda samhällets begränsade resurser

Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En

2 Jordens tillgångar är begränsade. Olika typer av produktionsfaktorer/resurser Naturtillgångar Arbetskraft Kapital Knappa resurser och till synes "omättliga" behov - Tre grundläggande frågeställningar: Vad skall produceras? Hur skall det produceras? Åt vem?

Arbetskraft Kapital Knappa resurser och till synes "omättliga"

3 Marknadsekonomi: ett ekonomiskt system som besvarar frågorna (Prismekanismen). Marknadsmisslyckanden: företeelser som en marknad inte hanterar på ett tillfredställande sätt. Externa effekter T ex miljöförstöring Kollektiva varor T ex Försvar, rättsväsende Naturliga monopol och Gemensamma resurser En önskvärd inkomstfördelning

4 Mikroteori Resursfördelningsteori. Behandlar enskilda individer, företag, marknader och samspelet mellan dessa. Makroteori Analys av hela samhällsekonomin. Tex. Finansoch penningpolitik, arbetslöshet, inflation och tillväxt. Internationell ekonomi Handelsteorier, handelspolitik, bytes och betalningsbalans, växelkurser, kapitalrörelser

Makroteori Analys av hela samhällsekonomin. Tex.

5 Marknaden Teach a parrot the terms supply and demand and you ve got an economist. - Thomas Carlyle ( ) En viktig princip: Resurserna är knappa / Vi tvingas göra val Välj en födelsedagspresent Vad göra på lördagskväll? Allt kostar (alternativkostnad) En viktig brasklapp Nationalekonomi är en icke-experimentell vetenskap. Vi är hänvisade till att observera ett händelseförlopp.

en födelsedagspresent Vad göra på lördagskväll?

6 Vårt främsta hjälpmedel är modeller. Dessa är abstraktioner (ej verkligheten) Strävan är att utveckla modeller som enkla och förklarar det som är väsentligt för analysen. Vi använder modeller för att förklara ekonomiska fenomen och samband, men också för att göra prognoser.

modeller som enkla och förklarar det som är väsentligt för analysen.

7 En varumarknad Köpare (Hushåll) Säljare (Företag) Efterfrågan Utbud Marknaden Prisbildningen samordnar produktion och konsumtion

8 Marknadsformen fri (perfekt) konkurrens Många köpare och säljare Fri etableringsrätt Homogena varor etc En teoretisk abstraktion, men ett suveränt hjälpmedel för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar. Andra marknadsformer: Monopol (en säljare) Oligopol (fåtals konkurrens) Monopolistisk konkurrens

suveränt hjälpmedel för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

9 Pris Utbud (S) P Efterfrågan (D) Q Kvantitet Efterfrågekurvan (D): Visar sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet. Konsumenternas köp-planer vid olika priser Allt annat lika Utbudskurvan (S): Visar sambandet mellan pris och utbjuden kvantitet. Företagens sälj-planer vid olika priser (kostnader för att producera) Allt annat lika

Konsumenternas köp-planer vid olika priser Allt annat lika Utbudskurvan (S): Visar

10 Marknadspriset reagerar på brist och överskott! Ett unikt jämviktspris (ingen ytterligare anpassning) Jämviktspriset är samhällsekonomiskt effektivt. Konkurrensen ger ett pris som motsvarar produktionskostnaden. Prismekanismen styr på lång sikt resurser mot branscher där efterfrågan ökar (genom vinster eller förluster i företagen). En ökad efterfrågan på en marknad Ett högre marknadspris på kort sikt Vinster i företagen Nyetablering och därmed ett större utbud (åter till marknadspriset i utgångsläget)

Konkurrensen ger ett pris som motsvarar produktionskostnaden.

11 Effekter av prisregleringar: Pris Utbud (S) P golv P tak Efterfrågan (D) Kvantitet Pristak (högsta pris) Efterfrågan > Utbudet Brist/Kö jmf hyresregleringar Prisgolv (lägsta pris) Utbudet > Efterfrågan Överskott jmf EU s CAP

Efterfrågan > Utbudet Brist/Kö jmf hyresregleringar

12 Priskänslighet / Elasticitet Styrkan i sambandet mellan pris och kvantitet? Pris P 1 P 0 Efterfrågan (D) Kvantitet Pris P 1 P 0 Efterfrågan (D) Kvantitet

13 Modeller för att förklara utrikeshandel Grundläggande frågeställningar Varför uppstår internationell handel? Vad bestämmer handelsmönstren? Samhällsekonomiska vinster/kostnader av handel och fördelningen av dessa?

14 Utrikeshandelsteori Merkantilismen Absoluta fördelar Adam Smith ( ) The Wealth of Nations (1776) "Ett land har absolut fördel för den vara som landet kan producera med lägst (absolut) resursåtgång" Komparativa fördelar David Ricardo ( ) Principles of Political Economy and Taxation (1817) "Ett land har komparativ fördel för den vara som landet kan producera till lägst internationellt relativpris"

resursåtgång" Komparativa fördelar David Ricardo (1772-1823) Principles of Political Economy and Taxation

15 Absoluta fördelar Arbetstimmar för att producera en enhet Mat Kläder Land A Land B Handel enligt de absoluta fördelarna är lönsam för båda länderna Antag att 1 enhet mat kan bytas mot 1 enhet kläder Bägge länderna kommer att tjänar 10 arbetstimmar per exporterad enhet

lönsam för båda länderna Antag att 1 enhet mat kan bytas mot 1 enhet

16 Komparativa fördelar Arbetstimmar för att producera en enhet Vin Kläder Portugal England Relativpriser vid autarki Vin Kläder Portugal 80/90 = 0,89 90/80 = 1,125 England 120/100 = 1,2 100/120 = 0,83

Relativpriser vid autarki Vin Kläder Portugal 80/90

17 Även här kan vi visa att handel,enligt de komparativa fördelarna är lönsam för båda länderna: Antag att 1 enhet vin kan bytas mot 1 enhet kläde: Portugal tjänar 10 arbetstimmar per exporterad enhet vin. England tjänar 20 arbetstimmar per exporterad enhet kläde. Handel ger en specialisering enligt de komparativa fördelarna Strukturomvandling

18 Svaga punkten i Richardos bevis Frihandel leder till att landet som helhet kommer att få det bättre. MEN ingen garanti för att varje individ kommer att få det bättre. T.ex. kostnader orsakade av strukturomvandling och effekter på löner/priser. Frihandel leder till en potentiell ökning av varje konsuments välfärd

MEN ingen garanti för att varje individ T.ex.

19 Heckscher-Ohlin teoremet eller Faktorproportionsteorin Handel uppstår pga. att länderna har olika utrustning med produktionsfaktorer. I en enkel modell: olika mängd arbetskraft och kapital. Handel bestäms av skillnader i faktorutrustning. En rikligt förkommande produktionsfaktor blir billig och varor som använder den rikliga produktionsfaktorn blir följaktligen billiga Länder som är rika på kapital kommer att exportera kapitalintensiva varor. Länder som är rika på arbetskraft kommer att exportera arbetskraftsintensiva varor. Handel är ett substitut för att produktionsfaktorerna är internationellt orörliga.

En rikligt förkommande produktionsfaktor blir billig och varor som använder den rikliga produktionsfaktorn blir följaktligen billiga Länder som är rika

20 Utjämning av faktorpriser (ett teorem) Internationell handel leder till en utjämning av faktorpriser. dvs. samma lön och kapitalersättning över hela världen vid frihandel Något svagare formulerat: Avkastningen på landets rikliga produktionsfaktor stiger vid frihandel. dvs Löner i Kina stiger och löner i Sverige sjunker.

samma lön och kapitalersättning över hela världen vid frihandel Något svagare

21 Handelspolitik Tullar Kvoter VER s Subventioner till inhemska producenter Exportsubventioner Andra icke-tariffära handelshinder

Relevanta dokument

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner