REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag

Transkript

1 REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Förslag Lisa Alm Projektledare Botkyrka kommun Maj

2 Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering i Stockholms län kan bedrivas, organiseras och finansieras. Förslaget har tagits fram av styrgruppen i projekt Samhällsorientering i samverkan. Styrgruppen består av Cecilia Gustafsson (Botkyrka kommun), Christian Foster (Länsstyrelsen), Hugo Johansson (Vuxenutbildningsregionen), Karin Perols (Stockholm stad), Karin Wahlgren (KSL), Lisa Alm (Botkyrka kommun), Per Andersson (Botkyrka kommun) samt Yvonne Peterson-Svensson (Solna stad). 2

3 I N N E H Å L L : BAKGRUND...4 Ett regionalt utvecklingsprojekt...4 Utredning om samhällsorientering för nyanlända...4 Varför regional verksamhet för samhällsorientering?...4 REGIONAL SAMHÄLLSORIENTERING...5 Syfte och mål...5 Pedagogik...5 Upplägg...5 Lokalt - regionalt...6 Utbildningsspråk...6 Samhällskommunikatörer...6 Utbildningsmaterial...6 Samarbete med myndigheter och andra aktörer...7 NyiStockholm.se...7 ORGANISATION...7 Utbildningslokaler...7 Referensgrupp...8 FINANSIERING...8 Kostnad för verksamheten...8 Intäkter från kommuner...9 Intäkter från myndigheter...9 3

4 B A K G R U N D Under hösten 2007 tog ett antal myndigheter och kommuner i länet initiativ till en regional samverkan på området samhällsinformation för nyanlända invanvdrare. Det saknades tydlighet i kommunernas uppdrag om samhällsinformation, det fanns stora variationer i utförande mellan kommuner och myndigheterna hade svårt att nå målgruppen. Det fanns ett behov av att säkra en gemensam modell och metod. Ett regionalt utvecklingsprojekt Botkyrka kommun åtog sig efter förfrågan att driva ett utvecklingsprojekt inom samhällsinformation. Syftet var att höja kvalitén och tillförsäkra individen en bra samhällsinformation oavsett bostadsort. Projektet startade 2008 och de aktiviteter som genomförts hittills är: Förstudie Framtagande av faktamaterial Utredning och utveckling av metodfrågor Testning av material och metod på handläggare och deltagare Utbildning av handläggare Samarbete med myndigheter Extern utvärdering Lansering av webbplatsen där information om samhället finns översatt till fem språk Utredning om ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för samverkan Utredning om juridiska förutsättningar för samverkan under ledning av KSL Utredning om samhällsorientering för nyanlända Uvecklingen i projektverksamheten har påskyndats av lagstiftarens höjda ambitioner på området. Erik Amnå har på uppdrag av Integrationsdepartementet genomfört en utredning och lagt fram ett förslag på en ny förordning om samhällsorientering (Sverige för nyanlända värden, välfärdsstat, vardagsliv, SOU 2010:16). I förslaget ingår bestämmelser om både innehåll, utförande och omfattning. Amnå har även presenterat ett slutbetänkande av utredningen där han föreslår att målgruppen som omfattas av samhällorientering ska breddas till de som inte ingår i flyktingmottagandet (Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet, SOU 2010:37). Varför regional verksamhet för samhällsorientering? Samhällsorientering i samverkan bedömer att det finns flera vinster med att utföra samhällsorienteringen gemensamt. Att samla resurser ger bättre möjligheter att arbeta med utveckling av metoder och material, vilket säkerställer utbildningarnas kvalitet och att de följer lagstiftarens intentioner. Ett större deltagarunderlag ger ökad beläggning på utbildningar, vilket möjliggör samhällsorientering anpassad till deltagarnas modersmål samt utifrån pedagogiska överväganden. Gemensamt utförande utgör även en god grund för samverkan med andra myndigheter och aktörer som får en kanal för att nå målgruppen. 4

5 R E G I O N A L S A M H Ä L L S O R I E N T E R I N G Samhällsorientering är en utbildningsinsats där deltagarnas kännedom om och förståelse av det svenska samhället utvecklas i syfte att underlätta deras deltagande i samhällslivet. Syfte och mål Utbildningen syftar till att skapa jämlika villkor för alla att delta i samhällslivet. Kunskap om samhällets organisation och värden är en resurs som alla medborgare har rätt till, och en förutsättning för politiskt deltagande och påverkan. Pedagogik Pedagogiken bygger på dialogformen där utgångspunkten är att deltagarna ska nå en förståelse för hur samhället fungerar. Detta förutsätter utrymme för dialog och reflektion i utbildningarna. I dialogformen kan samhällskommunikatören anpassa utbildningen efter deltagargruppens behov och förutsättningar, och deltagarna ha inflytande över utbildningen. För att dialogformen ska kunna fungera behöver deltagargrupperna vara relativt små. Samtidigt är det mer kostsamt med mindre deltagargrupper. Vi bedömer att det är lämpligt både ur ekonomisk och pedagogisk synvinkel med grupper om personer. Upplägg Enligt nytt lagförslag ska utbildningen bestå av 60 timmar uppdelat på 9 block: Att komma till Sverige Att bo i Sverige Att försörja sig och utvecklas i Sverige Att bilda familj i Sverige Att leva med barn i Sverige Att påverka Sverige Att utöva religion i Sverige Att bli sjuk och åldras i Sverige Lokalkunskap (i den regionala utbildningen integreras blocket i övriga block). Varje block behandlar de tre aspekterna värden, välfärdsstat och vardagsliv, som de har definierats i lagförslaget. Kortfattat utgår värden från de konstitutionella grundvalar som samhället vilar på (Regeringsformen), välfärdsstat hur det offentliga Sverige är uppbyggt, samt vardagsliv hur man praktiskt går tillväga. 5

6 Utbildningarna i den regionala verksamheten ska bedrivas enligt en studieplan som tas fram under projekttiden. Lokalt - regionalt Projektet bedömer att innehållet under Lokalkunskap kan lyftas in i övriga block och ha en regional prägel med vissa lokala inslag i form av gästföreläsningar. Det bör inte finnas behov av kompletterande samhällsorientering lokalt i kommunen, åtminstone inte med den definition av samhällsorientering som utredaren avser. Detta är önskvärt ur ett administrativt perspektiv eftersom kommunerna inte behöver arrangera en parallell lokal verksamhet för samhällsorientering. Att lyfta upp det lokala till en regional nivå ökar dessutom individernas kunskap om andra kommuner, vilket är en fördel då målgruppen flyttar mycket inom länet. Det kan även öka rörligheten på arbetsmarknaden, genom att deltagarnas benägenhet att jobba i annan kommun än bostadskommunen kan öka. Utbildningsspråk Så långt det är möjligt ska utbildningarna genomföras på deltagarnas modersmål, i syfte att främja dialog och reflektion. I mycket små språkgrupper, eller i språkgrupper där det inte finns samhällskommunikatörer, kan tolk användas. Samhällskommunikatörer I detta förslag utgår vi från att verksamheten upphandlar samhällskommunikatörs-tjänsten. Samhällskommunikatören är nyckeln till en framgångsrik samhällsorientering. Det ställs ökade krav på samhällskommunikatörens kompetens i ny lagstiftning, samhällskommunikatörerna behöver ha lämplig pedagogisk erfarenhet, ämneskunskaper samt dubbel språkkompetens. Regeringen har rekommenderat att universitet och högskolor ska ta fram utbildningar för samhällskommunikatörer. Tanken är att man ska kunna komplettera sin befintliga utbildning och erfarenhet med 30 högskolepoäng i pedagogiska studier. Innan det är möjligt att söka till dessa utbildningar kan det finnas brist på personal som uppfyller kompetenskraven i vissa språk. Under en övergångsperiod får kommunerna anlita samhällskommunikatörer med annan kompetens. Utbildningsmaterial Samhällsorientering i samverkan har producerat ett faktamaterial som kan användas vid utbildningarna. Vi bedömer att olika utbildningsförlag kommer att producera utbildningsmaterial inom några år, vilket skulle kunna komplettera faktamaterialet. 6

7 Samarbete med myndigheter och andra aktörer Den regionala verksamheten bör lägga stor vikt vid samverkan med myndigheter och andra aktörer som målgruppen behöver få information av. Utgångspunkten är att varje myndighet ansvarar för sin egen information. Det är inte rimligt att kommunens personal ska hålla sig uppdaterad på många olika myndigheters regelverk och rutiner. Gästföreläsningar och studiebesök läggs in i studieplanen, och anpassas till målgruppens behov. T.ex. kan man ordna anpassade gästföreläsningar/ studiebesök för ungdomar, äldre eller barnfamiljer. NyiStockholm.se NyiStockholm.se är en webbplats med information om samhället på olika språk, som har producerats av Samhällsorientering i samverkan. Målgruppen är nyanlända invandrare i länet samt tjänstemän som möter nyanlända i sin verksamhet. Den regionala verksamheten ansvarar för att webbplatsen uppdateras och utvecklas kontinuerligt. O R G A N I S A T I O N Att ansluta sig till en regional verksamhet är frivilligt. Kommunerna bildar och samfinansierar förslagsvis en så kallad inköpscentral. En kommun behöver vara administrativt ansvarig för inköpscentralen, och det är lämpligen en kommun med stort flyktingmottagande i länet. Alla kommuner som nyttjar enheten bör ha inflytande i verksamheten. Inköpscentralen ansvarar för upphandling av samhällskommunikatörer och bedriver även för utbildningarna nödvändig kansliverksamhet. Kansliets ansvar består av: Upphandling och vård av upphandling utbildningsadministration uppföljning och utveckling av verksamheten kontaktyta och samordnare gentemot myndigheter och övriga aktörer återrapportering till Länsstyrelsen (via kommuner) uppdatering och utveckling av webbplats samt faktamaterial. Enligt projektets beräkningar behöver 5,5 personer anställas vid kansliet vid en beläggning av deltagare/år. De utgörs av enhetschef, samordnare, informatör, ekonomiassistent samt kursadministratörer. Utbildningslokaler 7

8 Verksamheten har utbildningslokaler centralt i länet i anslutning till kansliet. Utbildningslokaler anskaffas även vid olika knytpunkter i länet där det är lämpligt för deltagarna. Utgångspunkten är att deltagarnas vardag ska fungera. Resvägar får inte vara orimligt långa, och det ska gå att ta sig till en annan aktivitet (t.ex. SFI eller praktik) under dagen. Referensgrupp För att säkerställa anslutna kommuners inflytande i verksamheten bildas en referensgrupp. Gruppen bör bestå av verksamhetskunniga som kan representera delregioner i länet, t.ex. Södertörn, Nordost m.fl. Gruppen är med under hela upphandlingsprocessen och i planering och uppföljning av relevanta aktiviteter på kansliet. Utvärdering I kansliets ansvar ingår att utvärdera verksamheten avseende upphandlingar, utbildningar, webbplats m.m.. Stor vikt bör läggas vid att utvärdera och följa upp deltagarnas upplevda nytta av utbildningarna. F I N A N S I E R I N G Projektet har med hjälp av en konsult tagit fram en kostnadsberäkning för driften av en regional enhet. Beräkningen bygger på att deltagare får sin samhällsorientering hos enheten under 1 år. Finansieringen sker främst genom deltagande kommuner, och med en mindre del genom deltagande myndigheter. Kalkylerna kommer att räknas om utifrån mera exakta uppgifter om antal deltagare och anslutande kommuner, samt statlig schablonersättning. Kostnad för verksamheten Den totala kostnaden för en regional enhet uppgår enligt projektets beräkningar till tkr. Kostnader för samhällskommunikatörer, utbildningslokaler samt administrativt kansli ingår. Kostnader för webbplats samt utbildningsmaterial uppgår till totalt 650 tkr per år. Fördelning av kostnader 650 tkr 1. Web och material 2. Kansli, SHK och lokaler tkr

9 Intäkter från kommuner Anslutna kommuner betalar kr/deltagare vilket inkluderar kostnader för administration, utförande samt webbplats och material. Beloppet motsvarar schablonersättningen från staten som dock kan förändras p.g.a. pågående förhandlingar. Projektet bedömer att en finansieringsmodell med en kombination av en fast årlig avgift samt rörliga avgifter per deltagare används. Den fasta avgiftens storlek är beroende av föregående års flyktingmottagande i respektive kommun. Kommuner med ett större flyktingmottagande betalar således en större fast avgift än kommuner med mindre mottagande. Deltagaravgiften blir samma för alla. Ett annat finansieringsalternativ är att en procentsats av kommuners statsbidrag överförs till den regionala verksamheten, exempelvis 1 gång per månad. Detta innebär mindre administration för alla parter och ökad osäkerhet för huvudman. Det är upp till huvudman att besluta om lämplig finansieringsmodell. Intäkter från myndigheter Anslutna myndigheter betalar 25 tkr per år, och får möjlighet att nå deltagargrupper i enhetens lokaler samt använda webbplatsen som ett informationsverktyg. 9