4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Transkript

1 GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och fritidsfiske, Miljöbalken 3 kap Kulturmiljövård, Miljöbalken 3 kap Naturvård, Miljöbalken 3 kap Sjöfart, Miljöbalken 3 kap Yrkesfiske Riksintressen - Miljöbalken 4 kap Rörligt friluftsliv och turism, Miljöbalken 4 kap Kustzon, Miljöbalken 4 kap Natura 2000, habitatdirektivet Natura 2000, fågeldirektivet Övrigt Skälderviken Kraftledning, 50 kv kv, skyddsavstånd cirka 50 meter Huvudgasledning, skyddsavstånd cirka 100 meter Lokalisering av vindkraft Svanshall För separat redovisning av respektive riksintresse etc. se rapport För byggnation utmed allmäna vägar utanför detaljplanelagt område gäller för väg 111,, söder om väg 112, samt för väg 112 byggnadsförbud 30 meter från vägen. För övriga allmäna vägar gäller 12 meters byggnadsförbud. Rekekroken nnarp Jonstorp Farhultsbaden Häljaröd N. Häljaröd Farhult Görslöv Gunnestorp Danhult Lönnhult Mjöhult GGG I DETTA KAPTEL REDOVISAS VILKA STÄLLNINGSTAGANDEN SOM GJORTS TILL HÖGANÄS OCH VÄSBY UTVECKLING I DEN KOMMUNOMFATTANDE ÖVERSIKTSPLANEN. 130 kv ÄVEN STÄLLNINGSTAGANDEN TILL OLIKA OMRÅDEN AV RIKSINTRESSEN ÅTERGES. de 4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Täppeshusen Karlsfält Översiktsplan för Höganäs kommun ÖP 2002 REGLERINGSKARTA

2 KOMMUNOMFATTANDE ÖVERSIKTSPLAN Ett syfte med en övergripande planeringen är att skapa möjligheter för framtiden genom att föreslå utbygg nadsområden för olika ändamål och ett tillfredställande vägnät som kan försörja dessa. Nya vägar och förbifarter har under lång tid varit svaret på tillväxt och ökad trafik i städer. Höganäs skiljer sig inte här från andra kommuner. År 1965 föreställde man sig en expansiv utveckling med stora utbyggnader, se karta 1 på vidstående sida. ÖVERSIKTSPLAN 1993 År 1993 gjordes den första översiktsplanen för Höganäs kommun enligt Plan- och bygglagen, se karta 2 och 3 på vidstående sida. Redan ÖP 1993 var mer återhållsam än utvecklings planen från 1965 i fråga om expansion av tätorten. Utbyggnadsområden skisseras dock både söder, öster och norrut. Flera nya vägdragningar skisseras i nord-sydlig riktning, bland annat en förbifart öster om Väsby. ÖVERSIKTSPLAN 2002 Den nu gällande kommun omfattande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 17 oktober 2002 och aktualiserades den 15 december 2005 och den 16 september ÖP 2002 är ytterligare lite mer återhållsam än vad ÖP 1993 var, se karta 4 och 5 på vidstående sida. Områden som 1993 utpekades som verksamhetsområden har i mindre utsträckning blivit utbyggda och föreslås istället utgå eller användas för bostadsbebyggelse i ÖP Föreslagna utbyggnadsområden för bostäder har också i viss mån minskat, framför allt norr om väg 112. Föreslagna vägdragningar är färre i ÖP 2002 jmf med ÖP De i ÖP 1993 föreslagna parallella förbifarterna har ersatts av en förbifart, vilken föreslås få en sträckning väster om Väsby. Förbifarten i ÖP 2002 är en del av en kommunövergripande strategi som handlar om att avlasta tätorterna i väster från genomfartstrafik. Genomförandet av denna strategi har påbörjats i andra delar av kommunen genom förbifart Viken, vilken färdigställdes 2008, finansierad av dåvarande Vägverket, förskotterad av Höganäs kommun. I den kommunomfattande översikts planen lyfts också Höganäs roll som kommunens centralort fram och man pekar på att arbetet med att stärka cen tral orten ska intensifieras, vilket också har skett under senare år genom komp letteringar av bostäder och service samt upprustning av gaturum och torg. Vidare påtalar man att sambandet med havet, badet och hamnen ska förstärkas och utvecklas samt tydliggöras som inslag i en stark och dynamisk centralort. Även detta arbete är pågående bland annat genom upprättandet av planprogram för hamnområdet. Den kommunonfattande översiktsplanen anger också att det fortsatta arbetet för tätorten bör grunda sig på en fördjupning av översiktsplanen. Allmänna inriktningar handlar om att den bebyggda miljön ska värnas och utvecklas för att stärka centralorten som bostads-, service- och arbetsort. Verksamheters behov av skyddsavstånd ska beaktas. Gällande detaljplaners yttre gräns utgör gräns för den bebyggda miljön i dagsläget. Beträffande ny bostadsbebyggelse möjliggörs detta i centrala delarna och i övrigt främst norr om väg 112 samt söder och öster om Långarödsområdet. Ett antal utredningsområden pekas ut. Före detta smärgelfabrikens område i norra Höganäs är idag bevuxet och fungerar som närrekreationsområde, men pekas ut som utredningsområde för att klargöra i vilken omfattning området kan användas för ny bebyggelse. Området berörs av Höganäs AB:s skyddszon. Området mellan väg 111 och Ärtan och Bönan föreslås utredas med avsikt att klarlägga hur området kan användas i ett långsiktigt perspektiv. I södra delen av delområde Strandbaden föreslås också ett utredningsområde öster om Kullagatan och norr om Skjutbanevägen. Beträffande verksamhetsområden pekar den kommunomfattande översiktsplanen på det faktum att Höganäsbolagets område är kommunens mest betydande verksamhetsområde. En allmän väg med kapacitet för tung trafik bör på sikt anläggas till hamnområdet. För Tjörröds verksamhetsområde anges att detta ska rymma allsidiga möjligheter för verksamhetsetablering. Långsiktiga utvecklingsmöjlighet för detta område uppges finnas både norr- och österut. För Steglinge verksamhets område, längs med väg 112, skisseras en möjlig utökning åt söder och för Pålstorp anges att en möjlig utökning kan finnas i den norra delen. Ett antal tärortsnära grönområden markeras samt grönstråk inom befintlig tätort. Även förbifart öster om tätorten redovisas med två alternativa sträckningar. Norr om väg 112 skisseras ett alternativ för fortsättningen på föreslagen förbifart norrut. Befintliga cykelvägar redovisas och och kompletteringar föreslås. Befintlig camping vid Lerbergsskogen bekräftas. För Väsby föreslås ett par utbyggnadsområden för ny bostadsbebyggelse i nordväst och nordost om nuvarande byn. Även här pekas tätortnära grönstruktur ut i form av skogsdungen strax söder om byn. 44 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

3 Karta 1. Utvecklingsplan för Höganäs kommunblock 1967 Karta 2. Föreslagna vägsträckningar enligt ÖP 1993 Karta 3. Framtida markanvändning enligt ÖP1993. Bostäder i gult, verksamheter i lila och nya vägar med streckad linje. Karta 4. Föreslagna vägsträckningar enligt ÖP Antagandehandling Karta 5. Framtida markanvändning enligt ÖP2002. Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar 45

4 RIKSINTRESSEN Riksintressen regleras i Miljöbalkens 3 och 4 kapitel. Två typer av riksint ressen kan urskiljas, dels verksamhetsanknutna riksintressen dels geografiska områden med särskilda hushållningsbestämmelser. Höganäs kommun är berörd av båda typerna, så även fördjupningens planområd. Planområdet berörs av område av riksintresse för kulturmiljövården, friluftslivet och sjöfarten. Även riksintresset kustzonen är berört. Riksintresse för kulturmiljövården, Höganäs Riksintressen för kulturmiljövården regleras i MB 3 kap 6. Motiveringen till utpekandet anges till följande: Gruvmiljö och brukssamhälle som i bebyggelse och planering speglar den skånska stenkolsbrytningen sedan 1700-talets slut och den fortsatta industriella utvecklingen med manufaktur och keramisk industri samt det samhälle detta skapat. Centrum för ler- och stengodstillverkning i Sverige. Uttryck för riksintresset: Gruvtorget med omgivande välbevarad bebyggelse i Höganäs Övre. Planmönster och byggnader från 1700-talets slut till tidigt 1900-tal, som visar verksamheter och levnadsförhållanden vid bruket, bl.a. bruksgård, äldre apotek, lancasterskola, mejeri och bostadsbebyggelse för olika sociala skikt. Bevarandeinriktade detaljplaner skyddar Gruvtorgsmiljön, Villervallan och Hultabo. Vidare detaljplanering bör ske för att säkerställa riksintresset. Särskilt angeläget är detta för Tivolivången och Kyrkplatsen. Tätortens identitet och särprägel ska fortlöpande beaktas vid förändringsarbeten. Riksintresse för friluftslivet, Öresundskusten Riksintressen för friluftsliv regleras i MB 3 kap 6. Riksintresset utgörs av spetsen på Kullahalvön norr om en linje Lerhamn-Svanshall samt hela Öresundskusten söderut och in i Helsingborgs kommun. Havet är en viktig resurs för fritid och rekreation. Öresundskusten är av riksintresse för fritidsfisket. Fritidsfiske kan vara ett komplement till andra friluftsaktivi te ter som båtliv, semesterresa och camping och utgör därmed en viktig del i förutsättningarna för en utökad turism. Från Viken i söder till Lerhamn i norr finns fina sandstränder. Andra fritidssysselsättningar inom kommunen är skytte, sportflyg och segelflyg, jakt, bergsklättring och fågelskådning. Campingplats finns i södra planområdet vid Lerbergsskogen, vandrarhem i norra delen vid Margreteberg. Därutöver finns serviceutbud och målpunkter även inom Höganäs tätort. Markområden tillgängliga för friluftsliv bör utvecklas främst i tätortsnära lägen. Ny bebyggelse i områden använda eller lämpade för friluftsliv bör endast uppföras om inte friluftslivet påverkas negativt. Gröna stråk bör skapas i landskapet. Anläggningar som främjar friluftslivet bör värnas och utvecklas. Riksintresse för sjöfart. Riksintresset regleras i MB 3 kap 8. Riksintresset för farledsförträngning sträcker sig utmed Öresundskusten. Öresund intar en särställning vad gäller internationell sjöfart. Enligt ett traktat från 1850-talet är Öresund ett internationellt vatten i folkrättslig mening på så sätt att alla nationer har rätt till fri genomfart. Eftersom Öresund är ett så livligt trafikerat farvatten sker separering av den nord- sydgående trafiken. Sjöfartsverket anser att det angivna området med trafiksepareringssystem är av riksintresse för sjöfarten. Till Höganäs hamn leder en allmän farled. Hamnen är av betydelse för handelssjöfarten. Åtgärder som kan utgöra en påtaglig skada på riksintresset ska inte tillåtas. Kustzonen Riksintresset kustzonen regleras i MB 4 kap 1 och 4. Riksintresset innefattar bl a hela Skånes kust och är främst kopplat till de värdefulla natur- och kulturmiljöer samt rekreationsvärden som finns längs kusten. Riksintresset utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Enligt Länsstyrelsens i Skånes rapport, Skånes kustområden ett nationallandskap, ingår kuststräckan inom planområden i två olika kustty per, dels kusten mellan Hallandsgränsen och Höganäs dels kusten mellan Höganäs och Landskrona. Rapporten beskriver dock inte den urbaniserade karaktär som kuststräckan inom planområdet karakteriseras av. Denna präglas av en lång kontinuitet av mänsk lig aktivitet. I de allra mest strandnära områden i de norra delarna finns långa utblickar mot Kullaberg och Kattegatt. Befintliga industriområden upptar områden söder därom. Höganäs hamn med Kvickbadet är populära rekreationsmiljöer året runt. Söder om dessa vidtar en mer naturlik strandzon som även den innehåller stora rekreationsvärden. I södra delen av planområdet återfinns Lerbergsskogen, och söder därom Lerbergets camping. Oexploaterade områden i den direkta kustzonen bör så långt möjligt inte tas i anspråk för bebyggelse. Kullahalvöns landskap är en viktig resurs som ska tas tillvara i framtida boendet. Förutsättningarna för yrkes- och fritids fiske ska kunna utvecklas. Inom och innanför befintlig tätortsområde ska tätorterna kunna utvecklas och förädlas, inklusive anläggningar 46 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Antagandehandling

5 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN RIKSINTRESSE FÖR SJÖFARTEN RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET RIKSINTRESSE FÖR KUSTZONEN HAV, VATTENDRAG OCH SMÅVATTEN för fri tids sysselsättningar och turism. Goda förhållanden för badlivet ska bestå och utvecklas. Strövstråk längs kusterna ska iordningställas. Antagandehandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Planeringsförutsättningar 47

6