Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)"

Transkript

1 Mats Dahllöf Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen lyckats på ett ovanligt genomskinligt sätt. Examination är inte klar, ca hälften av studenterna får dock göra omprov. Koll av varje lärandemål leder ofta sammantaget till fler underkända på helheten än annars, vilket inträffat här. Ca en tredjedel av punktexaminationerna är U, vilket givit en majoritet underkända. Jag tror att studenternas ofta bristande förkunskaper har varit det största problemet med kurstillfället. Nästan varannan student har otillräckliga kunskaper i satslösning. Duggorna gav en tydlig och samstämmig bild av de enskilda studenternas kunskaper, som varierade från klart bristande färdigheter i satslösning till sofistikerad förmåga till reflektion kring grammatisk analys. Det har varit en del missnöjesåsikter (som en student uttrycker det) med duggornas svårighetsgrad och tidsanslag och jag tror att detta har med förkunskapsnivån att göra. Jag tror att proven examinerar lärandemålen på ett rimligt sätt givet anslagen tid. Bedömningen på två lärandemål-person-punkter (av hittills 51) har ifrågasatts från studentens sida. Jag har, som sagt, följt lärandemålen vad gäller undervisningsnivån. Tyvärr fick jag lägga mig på den minimala nivån. Och dessvärre verkade det som om det var för högt för en stor del av klassen. Det som jag känner att jag mest misslyckats med som lärare här är att fömedla insikten att lärande är en sak som står och faller med hur studenten själv arbetar. Mitt intryck är att klassrumsdiskussionen till 95% på ett bra sätt rörde de saker som kursen bearbetar. Löpande examination är bra, men, jo, det tar tid, varför den inte bör inkräkta på annan undervisningstid. Åtgärdsförslag Första grammatikkursen på STP bör ses över. Den bör ge ordentliga färdigheter i traditionell grammatik och frasanalys, ja, så som dess nuvarande lärandemål utlovar. Mer inledande reflektion kring examination är en god idé. Mer inledande reflektion kring betydelsen av studentens självständiga arbete skulle kunna vara fruktbart. Mer undervisning skulle förbättra kursen (självklart). Kursen bör inledas med ett bättre diagnostiskt prov. Kurslitteraturen kan säkert väljas på ett bättre sätt. Laborationsmomentet bör bygga på ett bättre verktyg. (Fast det verkar vara svårt att hitta ett sådant.) Det bör nog lyftas fram mer (fast det borde ha varit tydligt) att många aspekter av grammatisk analys är ganska öppna. Flera studenter verkar önska att allt skall handla om entydigt rätt/fel. Vanlig sluttentamen kanske fungerar bättre. Det optimala är antagligen en kombination av löpande examinatoriska/diagnostiska prov och sluttentamen. Slutkursutvärdering Kurs: Datorlingvistisk grammatik Termin: VT09 Antal svar: 9 Medelvärden (1=mycket dålig... 5=mycket bra) Helhetsintryck. Jag tycker att kursen som helhet har varit Undervisning

2 Jag tycker att undervisningen i sin helhet har fungerat Arbetsklimat. Jag tycker att samarbetet mellan studenter och lärare har fungerat Kurslitteratur. Jag tycker att kurslitteraturen har fungerat Examination. Jag tycker att den planerade/genomförda examinationen passar kursens uppläggning och innehåll Administration. Jag tycker att administrationen i stort har fungerat Kommentarer Helhetsintryck. Vad har varit särskilt bra med kursen? Vad kan bli bättre? Bra med övningar men det hade behövts ännu fler. Bättre genomgång av grunder krävs då inte alla har samma förkunskaper. Helt för få föreläsningar! 6h/vecka är inte på långa vägar tillräckligt och det ser man ju på resultaten av duggorna. (2) Mitt helhetsintryck av kursen är att kvaliteten har brustit på flera olika områden vilket bidrar till att den, även om det blev bättre efterhand, bara får betyget 2 av mig. (2) Intressant innehåll, i grunden förmodligen genomtänkt upplägg som dock kan förbättras. "Som vanligt" kunde kursen ha innehållit mer stoff utan risk för att studenterna skulle behöva arbeta mer än 40 timmar per vecka. Det ska dock i ärlighetens namn sägas att denna kurs inte var alls lika innehållsfattig som en del andra. (4) För mycket fokus på engelska, och skillnaderna mellan svenska och engelska har ej framgått. Eftersom det finns olika notationssätt och terminologier, borde det tydligt framgå hur vi ska göra på kursen. Finns direkta objekt utan ett indirekt objekt, eller ska vi kalla det enbart objekt då? För lite undevisningstid! För vagt labb- PM! (2) Mindre tid borde ägnas åt frasstrukturgrammatik, som faktiskt var förkunskapskrav på kursen. Kursen skulle tjäna på att ha tydliga instruktioner (eller bara ngn slags princip, typ "vi följer grammatiken från denna bok") för vilken grammatik som lärs ut och därmed accepteras som rätt svar vid examination. (4) Överlag känns kursen dåligt planerad, när det gäller lektionstid, upplägget på lektionerna och examinationen. (2) Väldigt intressanta och fördjupande föreläsningar. Det som möjligtvis kan bli bättre skulle vara mer konkreta exempel och genomgångar för vad som krävs för varje dugga. (5) Undervisning. Vad har varit särskilt bra med undervisningen? Vad kan bli bättre? Fler föreläsningar! Fler föreläsningar! Fler föreläsningar! Bättre och tydligare genomgång av vilka riktlinjer som ska följas och vad som gäller för de olika momenten som gås igenom. Svårt att veta vad som förväntas på duggorna. Lärandemålen och bedömningen av dem är inte helt klara. (3) Det kändes som att proportionerna mellan kursens olika delar var helt fel och blev förskjutna. Vi fick höra mycket om dependens, som examinerades först på duggatillfälle tre, inför tidigare duggor då vi istället borde ha koncentrerat oss på just dessa. Stundtals har föreläsningarna varit väldigt "luddiga" och jag efterfrågar klarspråk i vad som egentligen gäller när det kommer till rätta lösningar. Oftast kan lösningarna diskuteras och, efter mycket tidsåtgång, kommer vi ändå inte fram till hur ett problem ska lösas korrekt. Studenter har fått leta i litteratur för att överbevisa läraren. (2) Undervisningstiden bör omfördelas mellan kursens moment, så att särdragsgrammatiken får mer tid och CFG (som i stor utsträckning var/borde ha varit repetition) mindre. Särdragsgrammatik, som var det verkligt nya och "svåra" kom nu bara in på sluttampen, vilket nog berodde både på den ursprungliga planeringen och på att andra moment tilläts ta mer tid än planerat. Det behövs mer lärarledd tid! Studentkårens kända krav på minst 10 timmar per vecka är ganska modest, men här hade vi mindre än hälften, om man tänker på hur mycket tid duggorna tog och på att det "egentligen" var en femveckorskurs. (3) Periodvis rörig struktur, och det har inte känts som om vi hunnit gå igenom allt innför de olika duggorna

3 Fler föreläsningar behövs, och det är fel att föreläsningstid går till examinatin(duggorna). Fler övningar att göra enskilt/i grupp för att se om man förstått föreläsn./litt. För lite handledning till labben, och på tok för vagt labb-pm. För att hålla nere på den kostsamma lärarledda tiden, kan laborationer läggas medan läraren är tillgänglig Dessutom är det inte fel att lägga in helt lärarlösa laborationstillfällen, eftersom hela klassen då kan samlas och hjälpa varandra. (2) Kanske borde labbhandledning läggas efter föreläsningar om särdragsgrammatik. (4) Mer övningar skulle behövts. De vi hade var ofta alltför specifika för att kunna täcka allt vi ska kunna inom ett område. (2) Den undervisning som har varit har varit bra, men fler undervisningstimmar måste till! (3) Bra fördjupningsnivå. Undervisningen skulle kanske kunnat fördjupas genom bättre klassdiskussioner. (4) Arbetsklimat. Kommentera samarbetsklimatet! (Exempelvis: har läraren uppmuntrat till en givande dialog/har du själv bidragit till en givande dialog?) Åsikter från studenter angående exempelvis duggor verkar inte alltid tas på allvar. Majoriteten av klassen framförde en åsikt om att tiden för en dugga inte var tillräcklig, detta verkade inte gå fram till läraren. (3) Läraren har ibland inte tagit studenters klagomål på allvar och, istället för att ta dem i beaktning och försöka hitta en lösning, försökt resonera fram till att de inte stämmer och nonschalera dem. (2) För det mesta har det varit ett trevligt klimat, men både lärare och studenter borde anstränga sig ännu mer för att förbättra kommunikation och samspel. (3) Läraren har haft svårt att förstå vad eleverna anser som problematiskt, både när det gäller att eleverna inte förstår någonting i undervisningen och när eleverna framför klagomål. (2) Klandervärt. Lärare tycks hantera missnöjesåsikter som oväsentliga kommentarer. (2) Kurslitteratur. Kommentera kurslitteraturen! (var den för lätt, för svår, lagom omfattande, relevant?) Det hade ju varit bra med kurslitteratur som kanske hade fokuserat lite mer på svenska. (3) Jag har fått komplementera med mer lättförståeliga overheads från den gamla kursen Datorlingvistisk Grammatik 2 och från t.ex. Linköpings Universitet. (3) "Syntactic theory" har goda pedagogiska ambitioner, men är tyvärr ibland så pedagogisk att det nästan blir svårare och ibland inte speciellt pedagogisk alls. Det skulle vara bra att (om möjligt) använda ett grammatiksystem som liknar det i boken mer än NLTK gör. (4) Syntactic theory är mycket svårforcerade innan förtydligande föreläsningar, den extrainsatta föreläsningen den 10/2 och föreläsningen den 11/2 helt ovärderliga för att klara sista duggan. Borde det inte finnas någon svensk kurslitterartur? Engelska och svenska skiljer sig åt på många vis och det känns som om kursen enbart är anpassad för engelska och inte svenska. Visserligen har vi haft dansk litteratur, men enbart som referenslitteratur. Borde den kanske uppgraderas till kurslitteratur? Syntax var betydligt mer lättbegriplig, och fler kapitel kanske kan användas? (3) Bra program att använda för särdragsstrukturlabben saknades. NLTK kändes som en vanlig CFG, fast som man kunde ordna ganska finkornigt. (4) Med tanke på att vi mest arbetar med svensk grammatik blir det konstigt när kurslitteraturen är helt på engelska. (3) Jag vet inte hur universell "SWB-grammatiken" egentligen är. På internet får man inte många träffar, men om vi behöver den i framtiden är det kanske bra att kunna. (3) Det som saknades vär var en tydlig återknytning till kurslitteraturen i undervisningen. (4) Examination. Kommentera examinationsformen! (Fungerar det med skriftlig sluttentamen, hemtentamen, muntlig tentamen, inlämningsuppgifter etc på denna kurs?) Tycker inte att det passat så bra med duggor på den här kursen. Dels för att det gått åt helt för mkt tid till dem och dels för att det inte funnits några tillfällen att ta igen det man missat under kursens gång och därmed fyller de inte sin funktion. Utformningen av duggorna hade kunnat vara bättre. Det hade varit mkt mer passande med en tenta i slutet av kursen och istället mer fokus på föreläsningstid och på labben! Bättre

4 genomgång av labinstruktioner och vad som förväntas med labben. Väldigt vaga instruktioner! (2) På den första duggan om frastrukturanalys gick frågorna delvis emot vad vi har sett på föreläsningarna och tidigare från kursen strukturell grammatik. Om man inte hade mer förkunskaper fick man helt enkelt gissa sig till hur de skulle lösas. Dugga nummer två var det absolut största problemet, till den fick vi på tok för lite tid att skriva i förhållande till innehållet. Vissa elever hann bara utföra halva duggan, vilket vi påpekade, med svaret att läraren kan se vad eleverna kan utifrån det de har skrivit, även om de inte har hunnit klart, vilket är ett fullkomligt ologiskt resonemang (2) Examination genom duggor är inte bra! Att skriva duggorna och gå igenom dem tar alldeles för mycket av den redan snålt tilltagna undervisningstiden. Det är bra med uppgifter under kursens gång, som motiverar studenterna att arbeta kontinuerligt och ger läraren en bild av om alla hänger med, men ge dessa som inlämningsuppgifter och ha en vanlig tenta på slutet av kursen. Det är inte speciellt lyckat att ge studenterna "odefinierad" tid för att skriva en dugga, och sedan inte ta så stor hänsyn till att en del behöver mer tid. Antingen ska tiden vara fixerad (från början) eller också inte. (2) Duggor passar inte på denna kursen eftersom LM inte är klart avgränade utan går in i varandra. T.ex. dependes- och frasstrukturgrammatiken liknar varandra väldigt mycket. Salstenta mer lämpligt. LM 1 examinerades aldrig, medan LM 6 två gånger, mycket märkligt. (2) VÄLDIGT mycket undervisnigstid togs upp av examination. Jag tycker det vore bättre med inlämningsuupgifter som ska vara gjorda inför en föreläsning. Och sedan en avslutande tenta för att göra en individuell kunskapskontroll. Efter varje examination gick uppgifterna igenom vilket var bra, de diskussioner (som visserligen var bra) som uppstod antyder att det inte var solklart inför duggan vad som gällde. (3) Det vore bättre om kursen hade examinerats på en tenta istället för duggor. Duggor fungerar på vissa kurser, men på just den här gick lärandemålen i varandra så mycket så att det vore bättre att lära sig allt innan man blev examinerad. Även duggor bör också ha en bestämd tidsbegränsning och vara anpassade till denna. (2) Konstigt varierande svårighetsgrad på duggorna kan tyckas. (3) För lite tid på duggorna. Medan duggan genomförs får vi frågan om vi behöver mer tid. Kort därefter besvaras frågan med att vi behöver mer tid, men duggorna samlas in direkt. Det här får hela examinationsidén att kännas hopplös. De två första duggorna upplevde jag som en kamp mot klockan snarare än lärandemålen. Jag brukar i vanliga fall ha ett ganska okronologiskt upplägg på tentor, men fick veta att det inte var möjligt att genomföra dessa duggor på det viset. (2) Bra med duggor så att kompetensnivån avstäms flera gånger under kursen. (4) Administration. Vad har fungerat särskilt bra? Vad kan förbättras? Ett tillfälle då föreläsningen flyttades till en senare tid samma dag. Informationen om detta kom kanske lite väl sent även om de flesta hann uppmärksamma det. Mer lärarledd tid hade inte skadat på något sätt. (3) Sex föreläsningstimmar i veckan med examinationstillfällen inräknade på den tiden? Tidskrävande genomgångar av duggornas diskutabla lösningar gjorde dessutom att föreläsningstillfällen inte alls handlade om det de skulle. Vid ett tillfälle var det så förskjutet att vi fick säga till, föreläsningen innan en dugga, om att vi tyckte läraren faktiskt borde gå igenom det område duggan handlade om, vilket han då gjorde. Nu är kursen slut och vi har inte fått någon genomgång av laborationen och lärandemål ett har inte examinerats. (2) Läshänvisningar kom för sent. (4) Schemaändring två timmar före föreläsning är inte sådär rysligt populärt... (3) Mer lärarledda föreläsningar behövs på den här kursen. Man hinner bara gå igenom vissa delar och det blir för smalt. Ofta har dessa genomgångar också skett först efter elever önskat dem, vilket leder till att ytterliggare tid försvinner från något annat. Duggorna borde inte heller läggas på lektionstid, särskilt när det finns så lite till att börja med. (2) Några extra föreläsningar hade inte skadat. En dugga på en mådag är inget jag själv skulle önska. (4) Inga kommentarer (5) Övriga kommentarer (exempelvis tips till lärare och studenter inför kommande termins kurs) Även om det var första gången kursen gick i det här formatet får det inte vara så här många brister.

5 Möjligtvis svåraste kursen på programmet hittills.

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Kursutvärdering. Samhällskunskap A Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sex personer har fyllt i utvärderingsenkäten. En person läser kursen HU4304 som fristående kurs och de övriga läser den inom ett program.

Läs mer

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082 Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082 Vilket program och årskurs läser du? Valfritt ekonomprogram år 3 Valfritt ekonomiskt programårslurs 3 valfritt ekonomiskt program

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1 1 (6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld Miguel Gimenez Rodriguez Johan Holtström Kurskod THFR41 Examinator Miguel

Läs mer

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 1 ( 6) THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 Sändlista Kurskod Examinator Marisol Arias Abrahamsson Johan Holtström THSP41 Marisol Arias Abrahamsson Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

Evaluation Summary - CD5570 DoA, distans VT 2004 Dan Levin

Evaluation Summary - CD5570 DoA, distans VT 2004 Dan Levin Evaluation Summary - CD7 DoA, distans VT Dan Levin Antal kursutvärderingar: 7. Hur tycker du informationen kring kursen har varit? (=dålig... =bra) Medel:.7 6 Det har varit bra information på alla plan

Läs mer

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II! 1 ( 6) TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II Sändlista Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Sandra Gustavsson Li Li Tunek Johan Holtström Kurskod Examinator TEII41 Li Li Tunek Kursen

Läs mer

Tentamen IE1204 Digital design

Tentamen IE1204 Digital design Tentamen IE1204 Digital design Underkända tentander orsak? 2014 januari, TIDAB, TKOMK och TIEDB Anders Sjögren, as@kth.se, KTH ICT, 2014-01-31 Underlaget bygger på en icke anonym enkät till de studenter

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Svensk och internationell skogspolitik SH0121, 40173.1213 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Camilla Widmark Värderingsresultat Värderingsperiod: 2013-04-30-2013-05-26 Antal

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1

THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1 1 ( 5) THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1 Sändlista Kurskod Examinator Sandra Gustavsson Mathias Henningsson Marisol Arias-Abrahamsson Johan Holtström THSP21 Marisol Arias-Abrahamsson Kursen

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik 1 (7) TBMT41-Projekt i medicinsk teknik Sändlista Håkan Örman Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld Håkan Örman Göran Salerud Göran Salerud Kurskod TBMT41 Examinator Göran Salerud Kursen gavs Årskurs

Läs mer

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål?

1DV433 HT13. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål? 1DV33 HT13 Antal : I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål? - ha fått grundläggande kunskaper om strukturerad programmering

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

STOCHOLMS UNIVERSITET 2007-05-02 FYSIKUM. Utvärdering av kursen Vågrörelselära och Optik, 7p, VT 2007. Lämnas eller skickas till studentexpeditionen.

STOCHOLMS UNIVERSITET 2007-05-02 FYSIKUM. Utvärdering av kursen Vågrörelselära och Optik, 7p, VT 2007. Lämnas eller skickas till studentexpeditionen. STOCHOLMS UNIVERSITET 2007-05-02 FYSIKUM Utvärdering av kursen Vågrörelselära och Optik, 7p, VT 2007. Lämnas eller skickas till studentexpeditionen. Tveka inte att lämna in övriga synpunkter på separat

Läs mer

Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Klas Nordberg. Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt

Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Klas Nordberg. Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt 1 (6) TSBB09-Bildsensorer Sändlista Håkan Örman Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Klas Nordberg Kurskod TSBB09 Examinator Klas Nordberg Kursen gavs Årskurs 4 Termin 1 Period 2 Kursens delar

Läs mer

TSTE05-Elektronik och mätteknik

TSTE05-Elektronik och mätteknik " " 1 (" 7) TSTE05-Elektronik och mätteknik Sändlista Håkan Öhrman Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Mikael Olofsson Tomas Svensson Kurskod Examinator TSTE05 Mikael Olofsson Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.

Läs mer

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten) Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft

Läs mer

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1)

Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursrapport för WEBB13: Textproduktion 1 V14 7,5 hp (31KTP1) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Medverkade på kursen gjorde även: Camilla Hentschel (handledning och rättning) Ramona Mattisson

Läs mer

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 1 (6) THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Fredrik Wiklund Christoph Röcklingsberg Johan Holström Kurskod THTY41 Examinator Christoph

Läs mer

Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1)

Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1) Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1) Kursens innehåll och genomförande Kursen anknyter till forskningsfältet Information Needs, Seeking and Use (INSU) och fokuserar därmed

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa

Läs mer

Kursledare och övriga föreläsare och övningsassistenter

Kursledare och övriga föreläsare och övningsassistenter Kursdata Kursens namn, nummer och poängtal Interaktiv medieteknik, 2D2033, 5 poäng När kursen genomfördes Period 2, 2005/2006 Kursledare och övriga föreläsare och övningsassistenter Kursledare/föreläsare:

Läs mer

Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen

Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen 1 (5) PM 2014-09-03 Föreskrifter för examination vid Juridiska institutionen Föreskrifterna har antagits av Juridiska fakultetens utbildningsutskott den 3 september 2014. Vilka kursmoment utgör examination?

Läs mer

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: 2010-11-17, Klockan 10.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY110 samt via Skype Kallade: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Sara Elebro, Hannes Johansson, Linus Knutsen, Wilaiwan

Läs mer

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006. Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 26. Enkäten delades ut i två versioner, en pappersform och en webform. Skillnaden mellan de olika versionerna var att kurserna fick

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Jordbruks- och miljöekonomi NA0117, 10140.1011 10 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund A Kursledare = Rob Hart Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-10-29-2010-11-18 Antal svar 33 Studentantal

Läs mer

Asylboende Malmö 2016-04-05. Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 Antal respondenter: 66

Asylboende Malmö 2016-04-05. Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 Antal respondenter: 66 Asylboende Malmö 2016-04-05 Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 respondenter: 66 Urval: Alla Frågor: Alla frågor Fråga 1 Hur nöjd är du med Programupplägget? 1 Inte alls nöjd 0 0% 2 0 0% 3 6 13% 4 23

Läs mer

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54134-20141) Antal svarande = 14

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54134-20141) Antal svarande = 14 Thomas Padron-Mccarthy, Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) (DT0--0) Antal svarande =

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Utökad växt- och ståndortskännedom LP0562, 10291.1011 15 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Grund Kursledare = Kenneth Lorentzon Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-11-02-2010-11-24 Antal svar

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Sammanställning kursutvärdering

Sammanställning kursutvärdering Kulturgeografiska institutionen Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2014 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson 26 studenter har regelbundet deltagit på kursen. Av dessa

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-15. a. Mötet öppnades av programansvarige Morgan Rydbrink. a. Dagordningen godkändes efter att punkt 9a Valfria kurser lagts till.

PROTOKOLL 2014-12-15. a. Mötet öppnades av programansvarige Morgan Rydbrink. a. Dagordningen godkändes efter att punkt 9a Valfria kurser lagts till. PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGNER Tid: 2013-12-15, Klockan 09.00 Plats: Kalmar Nyckel (Morgan Rydbrinks kontor) samt via Skype Närvarande: Morgan Rydbrink, Calle Karlsson, Erik Nilsson, Erik Nilsson, Oliver

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING

MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarna Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pontus Kyrk 08/56308726 pontus.kyrk@hsv.se BESLUT

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

Att eventuellt lägga in en extra gäst föreläsning med någon aktiv i arbetslivet som arbetar med animering i webb miljö.

Att eventuellt lägga in en extra gäst föreläsning med någon aktiv i arbetslivet som arbetar med animering i webb miljö. Kursrapport Webb 11 Distans Animering och multimedia för webben med Adobe Flash 7,5 hp H12 (31RAM1) Sammanfattning Kursens mål uppfattades som ganska relevant till mycket relevant. De flesta studenter

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Skoglig planering ur ett företagsperspektiv SG0060, 20013.1112 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Ola Eriksson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-01-20-2012-02-03 Antal

Läs mer

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Digital kompetens och lärande/it-ämnen vt11 Results of survey Startade: June 1, 2011 Avslutad: June 30, 2011 Svarsfrekvens: 11% ( 9 / 84 ) Cambros elektroniska

Läs mer

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2013 Jan Bjuvberg 1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn: Planering Historia Antikens världar HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i historia HT 2015 1 Veckomål vecka 39 Under denna vecka har man läst sidorna 6-15 Svarat på frågor s. 8 och 9. Tagit reda på

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

Matematik på NV, NS, TE och SMBP

Matematik på NV, NS, TE och SMBP Matematik på NV, NS, TE och SMBP I samtliga av ovanstående program är matematik viktigt. Eleverna har fyra mattepass i veckan på dessa program. Till varje klass har vi en gemensam planering så att eleverna

Läs mer

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Engagemang och påverkan har besvarats av 962

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

Protokoll studienämndsmöte 1 25/9-2012. 2 Rapporter från råd

Protokoll studienämndsmöte 1 25/9-2012. 2 Rapporter från råd Protokoll studienämndsmöte 1 25/9-2012 Närvarolista: Ida Johansson, Sara Pettersson, Anders Johansson, Stanislaw Bengtsson, Henrik Roos, Helga Brage, Louise Anderberg, Anders Fredholm, Johan Ahlberg. 1

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete Språkäventyret Mål Sammanfatta hur jag gjorde spelet Språkäventyret på Fronter. Verktyg Fronters provverktyg Inledande arbete Fundera över dessa saker innan du börjar: 1. Vilken del av det centrala innehållet

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering. Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Svarsfrekvens 71 %

Sammanställning av kursutvärdering. Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Svarsfrekvens 71 % 2012-01-15 Page 1 (9) Kursnamn Sammanställning av kursutvärdering År 1 Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Studenterna anser att kursen har ett bra upplägg och att den

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

UTVÄRDERING. Sammanställning av utvärderingsresultat. Historia 2 2014/2015 S2ab. Utvärdering Hi2 2014/15" 1

UTVÄRDERING. Sammanställning av utvärderingsresultat. Historia 2 2014/2015 S2ab. Utvärdering Hi2 2014/15 1 UTVÄRDERING Sammanställning av utvärderingsresultat Historia 2 2014/2015 S2ab Utvärdering Hi2 2014/15" 1 Inledning Kursen Historia 2 utvärderades i maj 2015 digitalt. 14 av 22 elever har fyllt i enkäten

Läs mer

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.

Läs mer

1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013

1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013 Kursutvärdering av Kunskapsorganisation 3 : beskrivningsmodeller och metadata, 7,5 hp, kandidatprogrammet Bibliotekarie, campus (31BKB3), vårterminen 2013 Mikael Gunnarsson 27 juni 2013 1 Inledning Kursen

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Svensk och internationell skogspolitik SH0121, 40145.1415 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Camilla Widmark Värderingsresultat Värderingsperiod: 2015-04-28-2015-05-15 Antal

Läs mer

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Elof Lindälv Godstransport (lastbil) och Fordonsförare (buss). Möte med ledning 100621 och lärare 100906 Individuell anpassning av studierna,

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Hösten 2014 Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar. Text: Tora Borén tora.boren@slf.se Milla Järvelin

Läs mer

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB

ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB ÅRSRAPPORT FRÅN PROGRAMSENSOR Bachelorprogrammet i sammenliknende politikk, UIB Marie Demker Programsensor vid samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitet i Bergen Bachelorprogrammet i sammenliknende

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Absolut Förälder har genomförts i årskurs 6-9, enligt följande koncept: två lektioner i årskurs 6, en åk 7 samt korta sammanfattningar i åk 7-9 i kommunala

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Slutrapport för Pacman

Slutrapport för Pacman Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Peter Ottosson 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310

Peter Ottosson 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Robotlabb En introduktion till Datateknik 31/8-2012 petott@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?

Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Några samlade riktlinjer för Dig som studerar på våra kurser Varmt välkommen som studerande på någon av våra

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Kursbeskrivning för JKA220, Japanska II (22,5 hp), VT12

Kursbeskrivning för JKA220, Japanska II (22,5 hp), VT12 STOCKHOLM UNIVERSITET Kursbeskrivning för JKA220, Japanska II, VT12. Sida 1 av 7 Kursbeskrivning för JKA220, Japanska II (22,5 hp), VT12 Allmänt Kursen japanska I1 består av en delkurs, Japanska A2, som

Läs mer

Reseberättelse ENSA - Paris Belleville 2014/2015

Reseberättelse ENSA - Paris Belleville 2014/2015 Reseberättelse ENSA - Paris Belleville 2014/2015 Rakel Östlund rakelo@kth.se Inför ditt utbytesår Jag upplevde att allt papperarbete som krävdes innan mitt utbytesår (ansökan om utbyte, erasmus-stipendiet,

Läs mer