En liten bok. om bilskatter

Transkript

1 En liten bok om bilskatter

2 Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten in drygt 50 miljarder kronor årligen i extraskatter från landets bilister. Bilismen är en viktig inkomstkälla för staten, vilket motiveras av att samhället står för många utgifter som förknippas med bilen, exempelvis vägar. Sällan diskuteras de positiva värden som bilen bidrar till genom en ökad mobilitet och sysselsättning i hela landet. Inte heller tar politiken hänsyn till att många människor inte har något annat val än att ta bilen för att transportera sig. När vi bor på en plats, arbetar på en annan, handlar mat på en tredje, hämtar barnen på en fjärde och spenderar fritiden på en femte plats behövs bilen varje dag för att livet ska fungera. Beskattningen på diesel och bensin är hög i Sverige och har höjts ytterligare till följd av den gröna skatteväxlingen. Om hänsyn tas till svenska folkets inkomster är den svenska bränslebeskattningen näst högst i Europa. Dessutom slår bilskatterna blint vilket drabbar framförallt kvinnor och boende i glesbygd. 1

3 Vad säger riksdagen? Riksdagen har beslutat att varje trafikslag ska betala sina egna samhällsekonomiska marginalkostnader. Detta innebär att trafiken ska betala för de skador samt de utsläpp som den medför. Beslutet om att trafiken ska betala sina egna kostnader togs första gången av riksdagen år 1988 men formulerades om i den transportpolitiska propositionen som kom i mars De skatter och avgifter som tas ut av trafiken och som är transportpolitiskt motiverade, bör motsvara trafikens samhällsekonomiska marginalkostnader Bakom riksdagsbeslutet stod socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. De borgerliga partierna står också bakom denna princip. Principen innebär att bilskatterna ska motsvara de samhällsekonomiska kostnaderna i form av miljöeffekter, vägslitage och olyckor som biltrafiken medför. Koldioxidskatten ska naturligtvis motsvara kostnaden som uppkommer av koldioxidutsläppen. 2

4 Vad är bilskatter? Fordonsskatt Alla de speciella skatter som drabbar den som äger och kör en bil är bilskatter. De bilskatter som tär mest på plånboken är fordonskatt och bensinskatt. Moms betalas för alla varor vi som privatpersoner köper och kan därför inte räknas som en särskatt på bilismen. Däremot betalas moms på både bensin- och dieselskatten vilket därmed är en skatt på skatten. Sammanlagt uppskattas bilskatterna uppgå till drygt miljoner kronor per år*, beräknat på skatte- och prisläget år Energiskatt och koldioxidskatt, bensin Fordonsskatt Vägavgift för tunga lastbilar 600 Energiskatt och koldioxidskatt, diesel Moms på bensin- och dieselskatten Summa bilskatter En ny fordonsskatt infördes den 1 maj Denna skatt bestäms utifrån hur mycket koldioxid som bilen släpper ut och omfattar endast nyare modeller av personbilar. Den nya skatten består av ett grundbelopp på 360 kronor per år samt en koldioxidkomponent på 15 kronor per gram koldioxidutsläpp utöver 100 gram per kilometer. Detta innebär för en bensindriven Volvo V70 att koldioxidkomponenten blir 1710 kronor. Fordonsskatten för en ny Volvo V70 blir därmed 2070 kronor årligen. För en dieselbil blir fordonsskatten betydligt högre. En ny, dieseldriven, Volkswagen Passat betalar cirka kronor i fordonsskatt per år. Dieselbilar med låga partikelutsläpp kan dock få en engångsrabatt på skatten med kronor. För äldre bilar bestäms beskattningen så som tidigare utifrån fordonets vikt. * Inklusive de generella skatterna uppgår bilskatterna till över miljoner kronor per år 4 5

5 Bränsleskatt Av dagens bensinpris är långt mer än hälften skatt. Låt oss anta ett genomsnittligt bensinpris på 11,50 kr. Av denna kostnad är 4,21 kronor bensinkostnaden, resten det vill säga 7,29 kronor är skatt och moms fördelat enligt följande: Energiskatt 2,86 kr Koldioxidskatt 2,13 kr Moms på bensin 1,05 kr Moms på skatt 1,25 kr Även när det gäller diesel består en stor del av priset av skatt. Specialskatter För bilister som kör in och ut ur Stockholms innerstad kan även trängselskatterna vara en betydande kostnad. Trängselskatterna är satta som en avgift på mellan 0 och 20 kronor som betalas vid in och utfart till innerstaden under vardagar mellan klockan och Trängselskatten är max 60 kronor per fordon och dygn. Intäkterna från trängselskatterna är under försöksperioden år 2006 cirka 60 miljoner kronor per månad. 6

6 Överbeskattning av bilen Inget fordonsslag ska, enligt riksdagens beslut, beskattas mer än att det täcker samhällets kostnader för trafikslaget i fråga. Statens Institut för kommunikationsanalys (SIKA) följer upp detta på regeringens uppdrag. I SIKAs årliga rapporter har hittills framgått att en bensinbil betalar en något för hög skatt när den körs på landsbygden och en något för låg skatt vid körning i tätort. Skillnaden beror främst på att miljökostnaderna är lägre på landsbygd än i städerna. Utifrån de principer som riksdagen beslutat om är bilen överbeskattad redan idag och då främst i glesbygd. Även den svenska koldioxidskatten är högre än nödvändigt. EU-kommissionen har visat att EU:s Kyotoåtagande kan nås till en kostnad på cirka 80 öre per kilo koldioxid. Bensinen beskattas idag med 92 öre per kilo vilket innebär att även koldioxidskatten på bensin bör sänkas. 8

7 Bilen överbeskattas allt mer Under de senaste åren har nya, mer miljövänliga och säkra bilar kommit ut på marknaden. Det gör att de samhällsekonomiska kostnaderna för en ny bil har sjunkit markant. Framförallt om man jämför med den kalkylerade genomsnittsbilen som skatten hittills beräknats på. Utsläppen av hälsofarliga ämnen ligger kring 80 procent lägre på en ny bil än på kalkylbilen. Även kostnaderna för olyckor sjunker kraftigt när bilarna blir allt säkrare. Till exempel har antisladdsystem visat sig minska allvarliga olyckor med 25 procent. Att nya bilar blir allt bättre gör att den gällande trafikpolitiska målsättningen redan idag borde ge ett bensinpris, för dessa bilar, på cirka 9 kronor litern för körning i städer och ännu lägre på landsbygden. 10

8 Slår hårt mot glesbygden Av den debatt som förs i media kan man tro att Norrland och glesbygden har fördel av skattesystemet och att norrlänningar och glesbygdsbor gynnas av bidrag och subventioner. Men detta är fel. Skattesystemet missgynnar glesbygden och detta förvärras i takt med att skatterna på energi och transporter höjs. I en bilaga till Finansdepartementets långtidsutredning konstateras att glesbygdsbor i allmänhet belastas hårdare än storstadsbor av miljöpolitikens kostnader. Ett exempel på detta är bränsleskatten. Utslaget per person kan det kosta över kronor per år i bränsleskatt att leva i glesbygden jämför med i storstaden där det snarare kostar mellan och kronor per person och år. Detta trots att koldioxidutsläpp inte är något problem i glesbygden då koldioxidupptaget från exempelvis skogarna på många ställen är så stort att inga nettoutsläpp görs. Det är tydligt att det är kommunerna i Norrland och glesbygden som är orättvist beskattade. Det finns ingen tunnelbana i glesbygden och bilen behövs för att livet ska gå runt. 12

9 Slår hårt mot hushållens ekonomi Bilen tar en stor andel av hushållens ekonomi. En större andel än man ofta tror. Enligt beräkningar gjorda av Institutet för Privatekonomi är bilen för en genomsnittsfamilj en av de största utgifterna. För en tvåbarnsfamilj kan kostnaderna för en familjebil vara nästan lika stor som de sammanlagda utgifterna för mat och kläder. Ännu värre blir det om man tittar på möjligheterna för ensamstående föräldrar att ha bil. En ensamstående mamma med en disponibel inkomst på cirka kronor per månad har inte råd med en bil om pengarna även ska räcka till övrig konsumtion och sparbehov enligt familjeekonomernas beräkningar. Bilskatterna drabbar främst svaga hushåll. Ett resultat av bilskatterna är att bara 60 procent av ensamstående kvinnor med barn har råd med bil. Jämfört med andra hushållstyper avviker denna grupp därför kraftigt när det gäller resemöjligheter. 14

10 Sammanfattning Den svenska bilismen är överbeskattad, i alla fall enligt riksdagens princip om att bilismen ska betala sina samhällsekonomiska kostnader. De extra skatteintäkterna på dryga 50 miljarder som varje år tas in från bilisterna täcker de samhällsekonomiska kostnaderna i form av utsläpp och olyckor som bilismen genererar. I takt med att nya bilar blir allt säkrare och miljövänligare ökar dessutom överbeskattningen av bilismen kraftigt. Överbeskattningen slår hårt mot hushållens ekonomi, framförallt för ensamstående mammor och boende i glesbygden. Från politiskt håll krävs en förståelse för att överbeskattningen av bilismen slår blint. För många av dem som drabbas värst är bilen en nödvändighet för att få livet att gå runt. Utan bilen stannar Sverige. 16 Illustration: Avril/ Iréne Thisner

11 MOTORBRANSCHENS R I K S F ÖR B U N D