Resor i Sverige. VTI notat VTI notat Redovisning av resultat från TSU92- åren
|
|
- Agneta Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat VTI notat Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer Projektnamn Exponeringsenkät TSU92- Uppdragsgivare Vägverket
2 Förord Föreliggande undersökning ingår som en del i den kontinuerliga utvärdering som VTI gör av resultatet från den riksomfattande enkätbaserade trafiksäkerhetsundersökningen TSU92-. Både denna undersökning och TSU92- finansieras av Vägverket. Vägverkets kontaktman har varit Jan Ifver. Hans Thulin har varit projektledare och Susanne Gustafsson och Janet Yakoub (samtliga VTI) har analyserat och sammanställt datamaterialet efter Vägverkets önskemål. Susanne Gustafsson har också författat rapporten. Linköping i december 2002 Hans Thulin VTI notat
3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Bakgrund 7 2 Syfte 7 3 Material och metod 7 4 Resultat Totalt persontransportarbete Gående Cyklister Moped och motorcykel Personbilister Busspassagerare 31 5 Diskussion 33 6 Litteraturförteckning 35 VTI notat
4 Sammanfattning TSU92- är en enkätbaserad trafiksäkerhetsundersökning som bekostas av Vägverket och organiseras av VTI. Enkätens syfte är att få en totalbild av svenskarnas exponering i trafikmiljö men också att ge ett trafiksäkerhetsperspektiv. Enkätsvaren visar därför även på svenskarnas användning av bilbälte, bilar utrustade med krockkudde, cykelhjälm, cykelbelysning och reflexer. Föreliggande rapport innehåller resultat från tidsperioden med tyngdpunkten lagd på åren Totalt persontransportarbete Åren utgjordes det totala persontransportarbetet till 75 procent av personbilsresor. Personbilsförare svarade för knappt 50 procent, busspassagerare för cirka 6 procent, gående och cyklister för vardera ungefär 2 procent och mopedister och motorcyklister för en ännu mindre del. Män var oftare än kvinnor personbilsförare. Gående Gåendet ökade litet under den undersökta tidsperioden och utgjorde under den sista undersökningsperioden en större andel än tidigare av den totala reslängden. Gåendet i tätort utgjorde knappt 2/3 av det totala gåendet. Den genomsnittliga sträckan till fots per gående och dygn var åren för vuxna ungefär 2 2,5 km och för barn ungefär 1 1,5 km. Kvinnor hade en något längre gångsträcka än män. Gångsträckan i mörker minskade något under den undersökta tidsperioden och reflexanvändningen var drygt 30 procent. Andelen gåendepassager över väg/gata med biltrafik visade inte på några större förändringar mellan de olika typerna av övergångsplatser. Andelen gåendepassager över väg/gata med hastighetsgräns 30 km/tim ökade något under tidsperioden. Cyklister Cyklandet, som andel av den totala reslängden, minskade något under den undersökta tidsperioden. Nästan 3/4 av allt cyklande skedde i tätort, den större andelen på cykelbanor och en något mindre andel på gator och vägar. Utanför tätort skedde den största delen av cyklandet på landsväg och resten på cykelbanor. Den genomsnittliga cykelsträckan per cyklande och dygn var mellan sju och åtta kilometer för vuxna och mellan två och fem kilometer för barn. I de flesta åldersgrupper hade män en längre genomsnittlig cykelsträcka än kvinnor. Runt 15 procent av den totala cykelreslängden skedde i mörker och ungefär 60 procent av mörkerreslängden skedde med tänd cykelbelysning. Cykelreslängden med påtagen cykelhjälm ökade i början av den undersökta tidsperioden och har därefter stagnerat på knappt 25 procent. Drygt 50 procent av alla cykelpassager över väg/gata med biltrafik skedde på plats utan cykelöverfart. Andelen cykelpassager över väg/gata med hastighetsgräns 30 km/tim har ökat och motsvarade åren knappt 10 procent av antalet cykelpassager. VTI notat
5 Moped och motorcykel Både reslängden med motorcykel och reslängden med moped utgjorde en mycket liten andel av den totala reslängden, ungefär 0,5 procent. Ungefär 40 procent av reslängden med moped skedde på landsväg. Mopedisternas hjälmanvändning var under tidsperioden cirka 90 procent. Personbilister I enkäten redovisas reslängden för förare och passagerare var för sig. Förare av personbil stod för två tredjedelar av personbilresornas längd och passagerare för resten. Medelreslängden som personbilsförare var drygt 60 kilometer per dygn och något kortare för personbilspassagerare. En manlig personbilsförares medelreslängd per dygn var i alla åldersgrupper, utom år, längre än en kvinnlig personbilsförares medelreslängd. När det gäller personbilspassagerare varierade det i de olika åldersgrupperna om det var kvinnorna eller männen som hade längst medelreslängd. Bilbältesanvändningen var knappt 95 procent för både personbilsförare och passagerare. Förekomsten av krockkudde ökade under den undersökta tidsperioden. Knappt 60 procent av den totala reslängden skedde med bil utrustad med krockkudde under den sista undersökningsperioden. Likaså ökade användningen av mobiltelefon under färd med personbil. Busspassagerare Reslängden som busspassagerare utgjorde under den sista undersökningsperioden drygt 6 procent av den totala reslängden. Detta innebär att reslängden som busspassagerare minskade under hela perioden både i tätort och på landsbygden. Reslängden som busspassagerare med bälte påtaget ökade under tidsperioden. Medelreslängden som busspassagerare var knappt 40 km/dygn. 6 VTI notat
6 1 Bakgrund TSU92- är en enkätbaserad trafiksäkerhetsundersökning som pågått sedan april Den är riksomfattande och undersöker svenska folkets exponering i trafikmiljö. Dagligen skickas enkäter ut till slumpvis valda personer mellan 1 och 84 år. Enkäten modifieras vart tredje år för att den ska vara aktuell och kunna ge svar på nya och förändrade frågeställningar. Enkätens syfte är att få en helhetsbild av svenskarnas exponering i trafikmiljö. En mer omfattande exponeringsbild ges för gående och cyklister. Enkäten har också ett trafiksäkerhetsperspektiv med bland annat frågor om användning av bilbälte, cykelhjälm, belysning och reflexer. När det gäller gång- och cykeltrafikanterna ställs frågor om den trafikmiljö de förflyttar sig i. Exempelvis vill frågorna ge ett svar på hur gång- och cykelsträckorna fördelar sig på gång-/cykelbanor respektive på väg/gata i och utanför tätort. Svar fås också om antalet passager över väg/gata med biltrafik och om passagerna till exempel skett planskilt eller på signalreglerat överfartsställe. Denna undersökning redovisar resultat från tidsperioden med en särskild tyngdpunkt lagd på den sista treårsperioden, nämligen åren Resultatet grupperar, där så är lämpligt, svenska folket i olika kategorier som kön, åldersgrupp eller i vilken vägverksregion folket bor. De svar som erhålls från undersökningen redovisas företrädesvis i andelar istället för i absolutvärden. 2 Syfte Syftet med föreliggande undersökning är att analysera och redovisa resultatet av de frågor som finns med i trafiksäkerhetsundersökningen TSU92-. Där tillräckligt underlag finns redovisas resultatet uppdelat på olika bakgrundsfaktorer som kön, åldersgrupp och vägverksregion. 3 Material och metod Denna analys omfattar de sju åren mellan 1995 och Ett undersökningsår omfattar tidsperioden kalenderåret efter. Vid beräkning av resultatet har det för varje redovisningsperiod beräknats rullande medelvärden med tre års data som grund. Den första redovisningsperioden innehåller data från åren 1995, 1996 och Nästa redovisningsperiod innehåller data från åren 1996, 1997 och 1998 osv. För de båda färdsätten moped och motorcykel har det istället beräknats medelvärden med fem års data som grund, eftersom antalet svarande på frågor som rör dessa båda färdsätt är ganska litet. Syftet med rullande treårsvärden respektive rullande femårsvärden är att få en högre och jämnare kvalitet på resultatet vilket möjliggörs genom att fler svarande ligger till grund för resultaten. Under perioden april 1995 till och med mars 1998 sändes dagligen ca 30 enkäter ut till ett slumpmässigt urval av svenska folket (se Thulin, 2002). Svarsprocenten var ungefär 45 procent. Från och med april 1998 stratifierades urvalet på åldersgrupp och vägverksregion. Region Norr erhöll dubbelt så många utskick samt även åldersgrupperna år och år. Målsättningen var att det dagligen skulle sändas ut 65 enkäter för att få in en tillräckligt stor mängd enkätsvar så att resultatet skulle kunna användas på regionnivå. Sanningen blev snarare att i genomsnitt 50 enkäter sändes ut per dag. Ungefär 40 procent av enkäterna be- VTI notat
7 svarades (se Thulin, 2002). Inte under någon del av den analyserade perioden sändes påminnelser ut. I bilaga 1 visas ett exempel på hur enkäten är utformad. Denna version är den som användes under tiden Antal svarande som varit identifierbara och mellan 1 84 år och ligger till grund för svaren i denna analys var åren: st st st st st Viktning av det erhållna datamaterialet har gjorts till riksnivå på årsbasis. Därefter har, om antalet svarande varit tillräckligt stort, redovisningsgrupper skapats med avseende på kön, ålder eller vägverksregion. 4 Resultat I detta kapitel redovisas resultat från TSU92-, ibland för hela tidsperioden , ibland bara för åren Redovisning sker oftast i andelar men det förekommer också medelreslängd per dygn för de olika färdsätten. Medelreslängden är beräknad bland dem som under mätdagen utnyttjade det beskrivna färdsättet. I genomsnitt angav drygt 80 procent av de svarande att de under det erhållna mätdygnet rest eller gjort några förflyttningar. Fördelningen av den totala reslängden på olika färdsätt visas i tabell 4.1. Reslängden är beräknad i miljarder kilometer och ligger till grund för redovisning av resultatet. Det som är viktigt att ha i åtanke när man läser denna rapport är att se på förändringarna över tiden istället för att ta de faktiska siffrorna för fullständig sanning. Tabell 4.1 Reslängdens fördelning i miljarder kilometer. Färdsätt Till fots 2,6 2,9 3,1 3,3 3,6 Cykel 2,9 2,9 3,1 3,0 3,1 Moped* 0,2* 0,2* 0,2* MC* 0,7* 0,8* 0,7* Förare personbil 66,7 71,2 76,4 80,4 80,4 Förare övrigt 7,8 9,2 8,5 10,7 11,5 Passagerare personbil 31,3 33,1 34,8 38,7 40,8 Passagerare buss 11,2 10,2 9,7 9,8 10,5 Passagerare övrigt 11,7 12,5 13,0 13,1 14,1 Summa 134,2 142,0 149,5 160,0 164,9 * = år , , VTI notat
8 4.1 Totalt persontransportarbete Enkäten önskar ge en övergripande bild av hur svenska folket mellan 1 och 84 år fördelar sina resor. I figur 4.1 visas reslängdens fördelning åren över några av de vanligaste färdmedlen för Sveriges totala befolkning. Personbilsresorna svarade för ungefär 75 procent av den totala reslängden under året. Enbart personbilsförarna svarade för knappt 50 procent. Busspassagerarresornas andel av färdmedelskakan var cirka 6 procent. Gåenderesor och cykelresor svarade för cirka 2 procent vardera, medan andelen mopedister och motorcyklister uppgick till mindre än 0,5 procent vardera. Bland Förare övrigt finns förare av taxi, buss och lastbil. Bland Passagerare övrigt ingår passagerare i lastbil och spårbundna färdmedel. Taxipassagerarna ingår i Passagerare personbil. 2.2% 1.9% 6.4% 8.5% 0.1% 0.4% Till fots Cykel Moped* MC* Förare personbil Förare övrigt Passagerare pb Passagerare buss Passagerare övrigt 24.7% 48.8% 7. Figur 4.1 Reslängdens fördelning över färdmedel totalt i Sverige åren * Beräknat utifrån fem års värden. Följande tre figurer visar reslängdens fördelning över färdmedel, men där svenska folket delats in i olika undergrupper. I figur 4.2 visas indelning per vägverksregion, i figur 4.3 visas indelning i sju olika åldersgrupper och i figur 4.4 visas indelning på kön. Figur 4.2 visar att den region som eventuellt skiljde sig något från övriga regioner var Skåne som hade den högsta andelen personbilsförare. Region Stockholm hade den lägsta andelen personbilsförare men den största andelen passagerare övrigt, dvs. passagerare som färdas i tåg och tunnelbana. VTI notat
9 Passagerare övrigt Passagerare buss Passagerare pb Förare övrigt Förare personbil MC Moped Cykel Till fots 1 Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.2 Reslängdens fördelning över färdmedel per vägverksregion åren Vid jämförelse mellan åldersgrupper sågs enligt figur 4.3 bara naturliga skillnader beroende på gruppernas olika åldrar och därmed olika förutsättningar för exempelvis personbilskörande. Ungdomsgruppen var den åldersgrupp som hade störst andel av reslängden som passagerare med tåg och tunnelbana Passagerare övrigt Passagerare buss Passagerare pb Förare övrigt Förare personbil MC Moped Cykel Till fots 1-6 år 7-14 år år år år år år 1-84år Figur 4.3 Reslängdens fördelning över färdmedel per åldersgrupp åren I figur 4.4 kan konstateras att män oftare än kvinnor var personbilsförare. Kvinnorna åkte jämfört med männen oftare som passagerare i bil och som passagerare i buss. Om kvinnor jämförs sinsemellan var det inte så stor skillnad mellan reslängdens fördelning på förare i personbil och passagerare i personbil. När det gäller att färdas som oskyddad trafikant var det ganska jämnt fördelat mellan könen, även om det kan skönjas att kvinnorna gick något längre än männen. 10 VTI notat
10 Man Kvinna 1 Till fots Cykel Moped MC Förare personbil Förare övrigt Passagerare pb Passagerare buss Passagerare övrigt Figur 4.4 Reslängdens fördelning över färdmedel för män och kvinnor åren Gående I enkäten finns ett flertal frågor som berör gående. Exempelvis efterfrågas gångsträckor i olika trafikmiljöer i tätort och utanför tätort, antal passager över biltrafikerad väg på olika typer av passageplatser samt gående i mörker. Enligt figur 4.5 har gåendets andel av den totala reslängden ökat något och låg under den sista redovisningsperioden på drygt 2 procent. 2.5% % % Figur 4.5 Reslängden till fots som andel av den totala reslängden åren När reslängden till fots fördelades på olika trafikmiljötyper som landsväg, gångbana/gångväg utanför tätort samt i tätort syntes under åren en överflyttning från gång i tätort till gång på gångbana/gångväg utanför tätort, se figur 4.6. Reslängden på landsväg var däremot relativt oförändrad. Frågans formulering ändrades Till och med 1997 specificerades tätort med gågata, trottoar, gångbana/gångväg i VTI notat
11 tätort, medan denna fråga från och med år 1998 bara ställdes som Hur lång sträcka gick du i tätort?. Gångbana/gångväg utanför tätort fanns med på samma sätt hela tiden och möjligtvis kan en del av gångbana/gångväg sträckorna därför hamnat utanför tätort än i tätort På landsväg På gångbana/gångväg utanför tätort I tätort Figur 4.6 Reslängden till fots fördelad på trafikmiljötyp åren Den genomsnittliga sträckan till fots per gående och dygn var åren för vuxna ungefär 2 2,5 km. se figur 4.7. Barns medelreslängd per dygn var ungefär 1 1,5 km. Kvinnor hade fram till 55-årsåldern en något längre gångsträcka än män. Därefter var männens genomsnittliga gångsträcka längre än kvinnornas. meter Man Kvinna år 7-14 år år år år år år Figur 4.7 Medelreslängd till fots per person och resdygn i respektive kön och åldersklass åren Ett resdygn är ett dygn där resande till fots har utförts. 12 VTI notat
12 Vid en jämförelse mellan vägverksregionerna av medelreslängden till fots, se figur 4.8, erhölls inga större skillnader. meter Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.8 Medelreslängd till fots per person och resdygn i respektive vägverksregion åren Ett resdygn är ett dygn där resande till fots har utförts. Enligt figur 4.9 har reslängden till fots i mörker, som andel av den totala reslängden till fots sjunkit något sett till hela tidsperioden. Mörkergåendet har varit ungefär en femtedel av det totala gåendet. 25% 2 15% 1 5% Figur 4.9 Reslängden till fots i mörker som andel av den totala reslängden till fots åren VTI notat
13 Andelen reflexanvändare vid mörkergående har varit ungefär lika under tidsperioden, se figur Under drygt 30 procent av den sträcka som har gåtts till fots i mörker har reflex använts. 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Figur 4.10 Reslängden till fots med reflex i mörker som andel av den totala reslängden till fots i mörker åren Mellan olika vägverksregioner rådde däremot en stor variation när det gällde reflexanvändning av gående i mörker, se figur I region Norr och Mitt fanns den största andelen reflexanvändare, nämligen över 50 procent. Region Stockholm och Skåne hade den lägsta andelen reflexanvändare Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.11 Reslängden till fots med reflex i mörker som andel av den totala reslängden till fots i mörker fördelat på vägverksregion åren VTI notat
14 Av enkätsvaren framgår antalet passager över väg/gata med biltrafik som skedde på plats utan övergångsställe, på obevakat övergångsställe, på signalreglerat övergångsställe eller planfritt. I figur 4.12 fördelas gåendepassagerna efter hur stor andel av det totala antalet passager som skedde på respektive plats. Några märkbara omfördelningar mellan passageplatserna har inte skett Planfritt Signalreglerat övergångsställe Obevakat övergångsställe Ej övergångsställe Figur 4.12 Andel gåendepassager över väg/gata fördelat efter typ av passageplats åren Fördelningen av gåendepassager över väg/gata varierade mycket i de olika vägverksregionerna, se figur Region Stockholm hade jämförelsevis störst andel signalreglerade övergångsställen och likaså störst andel planfria över/underfarter. Andelen obevakade övergångsställen svarade i alla regioner för cirka en tredjedel av andelen passager över väg/gata med biltrafik Planfritt Signalreglerat övergångsställe Obevakat övergångsställe Ej övergångsställe Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.13 Andel gåendepassager över väg/gata fördelat efter typ av passageplats i respektive vägverksregion åren VTI notat
15 Från och med år 1998 efterfrågas hur många passager som sker över väg/gata där hastighetsgränsen är 30 km/timme. Av figur 4.14 framgår att det finns en ökande andel passager i miljö med hastighetsgräns 30 km/timme. 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Figur 4.14 Andel gåendepassager över väg/gata med hastighetsgräns 30 km/tim åren I figur 4.15 visas för varje vägverksregion andelen gåendepassager över väg/gata där hastigheten var begränsad till 30 km/timme. Skillnaden mellan Region Mitt med lägst andel passager i miljö med 30 km/tim och Region Stockholm med högst andel var drygt 3 procentenheter. 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.15 Andelen gåendepassager över väg/gata med hastighetsgräns 30 km/tim fördelat efter vägverksregion åren VTI notat
16 4.3 Cyklister Reslängden med cykel som andel av den totala reslängden låg runt 2 procent under den undersökta tidsperioden, se figur Sett till hela perioden har reslängden med cykel som andel av den totala reslängden minskat något. 2.5% % % Figur 4.16 Reslängden med cykel som andel av den totala reslängden åren Cyklande förekommer i flera olika trafikmiljöer. I enkäten angavs cykelsträcka på cykelbana i tätort, på gata/väg i tätort, på cykelbana utanför tätort samt på landsväg. Fördelningen av cykelreslängden på de olika trafikmiljöerna uppvisade inga större skillnader under den undersökta tidsperioden, se figur Landsväg Cykelbana utanför tätort Gata/väg i tätort Cykelbana i tätort Figur 4.17 Reslängden med cykel fördelad på trafikmiljötyp åren VTI notat
17 Av det totala cyklandet skedde knappt hälften på cykelbana i tätort, se figur Cyklande på cykelbana utanför tätort upptog knappt 10 procent av det totala cyklandet. Vissa variationer fanns mellan landets vägverksregioner Cykelbana i tätort Cykelbana utanför tätort 1 Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.18 Reslängden med cykel på cykelbana som andel av den totala cykelreslängden uppdelad på bebyggelseslag och vägverksregion åren Av de vuxna som cyklade var den genomsnittliga cykelsträckan per dygn mellan 7 och 8 kilometer, se figur Barnens genomsnittliga cykelsträcka var mellan 2 och 5 km/dygn och ungdomarnas runt 7 km/dygn. I de flesta åldersgrupper hade männen en längre genomsnittlig cykelsträcka än kvinnorna. En markant skillnad fanns mellan manliga och kvinnliga cyklister i åldern år. km Man Kvinna 1-6 år 7-14 år år år år år år Figur 4.19 Medelreslängd med cykel per person och resdygn i respektive kön och åldersklass åren Ett resdygn är ett dygn där resande med cykel har utförts. 18 VTI notat
18 Skillnader fanns mellan de olika vägverksregionerna när det gällde genomsnittlig dygnssträcka med cykel, se figur Mellan region Mitt och region Stockholm som uppvisade de längsta dygnscykelsträckorna och region Sydöst som uppvisade den kortaste, var skillnaden 2,5 kilometer. km Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.20 Medelreslängd med cykel per person och resdygn i respektive vägverksregion åren Ett resdygn är ett dygn där resande med cykel har utförts. Andelen av cykelresornas längd som skedde i mörker varierade något litet mellan de undersökta tidsperioderna, se figur Sett under hela perioden var cykelreslängden i mörker ungefär 15 procent. 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Figur 4.21 Reslängden med cykel i mörker som andel av den totala cykelreslängden åren VTI notat
19 När reslängden med cykel i mörker som andel av den totala cykelreslängden delades upp på vägverksregion åren erhölls en skillnad mellan framför allt region Mitt, men även region Norr och de övriga regionerna, se figur I de nordligaste regionerna låg andelen mörkercykling mellan 9 och 14 procent, i övriga regioner var den drygt 16 procent. 2 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.22 Reslängden med cykel i mörker som andel av den totala cykelreslängden uppdelad på vägverksregion åren Figur 4.23 visar hur stor andel av cykelreslängden i mörker som utfördes med tänd cykelbelysning. Det fanns en svagt nedåtgående trend när det gällde användningen av cykelbelysning. Omkring 60 procent av cykelresorna i mörker skedde med tänd cykelbelysning Figur 4.23 Reslängden i mörker med tänd cykelbelysning som andel av den totala cykelreslängden i mörker åren VTI notat
20 Variationen mellan regionerna när det gäller den andel av cykelreslängden i mörker som utfördes med tänd cykelbelysning var stor, se figur Region Norr och region Mitt uppvisade den lägsta andelen av reslängden i mörker med tänd cykelbelysning i. Även i region Stockholm var andelen av reslängden i mörker med tänd cykelbelysning låg, nämligen cirka 45 procent Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.24 Reslängden i mörker med tänd cykelbelysning som andel av den totala cykelreslängden i mörker uppdelad på vägverksregioner åren Cykelhjälmsanvändningen uppvisade en stigande trend till och med redovisningsperioden för att därefter plana ut, se figur Andelen resor som skedde med påtagen cykelhjälm låg mellan 20 och 25 procent. 3 25% 2 15% 1 5% Figur 4.25 Reslängden med påtagen cykelhjälm som andel av den totala cykelreslängden åren VTI notat
21 En uppdelning av cykelhjälmsanvändningen på de olika vägverksregionerna visade på stora variationer, se figur Cykelhjälmsanvändningen var lägst i region Skåne med cirka 12 procent och högst i region Stockholm med cirka 35 procent. 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.26 Reslängden med cykelhjälm som andel av den totala cykelreslängden uppdelad på vägverksregioner åren I enkäten ställdes ett flertal frågor om antalet passager över väg/gata med biltrafik. Detta möjliggjorde en jämförelse mellan de passager som sker på plats utan cykelöverfart, på obevakad cykelöverfart, på signalreglerad cykelöverfart, planfritt eller genom cirkulationsplats, se figur Inga påtagliga förändringar av fördelningen mellan passageplatserna kunde ses mellan de båda redovisningsåren Cirkulationsplats Planfritt Signalreglerad cykelöverfart Obevakad cykelöverfart Ej cykelöverfart Figur 4.27 Andel cykelpassager över väg/gata fördelat efter typ av passageplats åren VTI notat
22 Fördelningen av cykelpassager på olika passageplatser kan i figur 4.28 ses för varje vägverksregion. De skillnader som förekom mellan regionerna var ganska små. I region Stockholm, region Väst och region Mälardalen var andelen cykelpassager på plats utan cykelöverfart lägst. Region Stockholm, region Väst och region Skåne uppvisade den största andelen cykelpassager på signalreglerad cykelöverfart Cirkulationsplats 6 Planf ritt 4 2 Signalreglerad cykelöverfart Obevakad cykelöverfart Ej cykelöverfart Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.28 Andel cykelpassager över väg/gata fördelat efter typ av passageplats i respektive vägverksregion åren Andelen cykelpassager över väg/gata med hastighetsgräns 30 km/tim ökade mellan de båda redovisningsåren, se figur Av alla cykelpassager över väg/gata med biltrafik skedde åren knappt 10 procent i miljö med hastighetsbegränsning 30 km/timme. 12% 1 8% 6% 4% 2% Figur 4.29 Andel cykelpassager över väg/gata med hastighetsgräns 30 km/tim åren VTI notat
23 Andelen cykelpassager i miljö med hastighetsbegränsning 30 km/tim var inte lika i de olika vägverksregionerna, se figur Skillnaden mellan region med lägst andel passager i 30-miljö och region med högst andel passager i 30-miljö var 6 till 7 procentenheter. 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.30 Andel cykelpassager över väg/gata med hastighetsgräns 30 km/tim fördelat efter vägverksregion åren Moped och motorcykel I detta kapitel som rör reslängd med moped respektive motorcykel redovisas datamaterialet i rullande femårsvärden. Figur 4.31 visar att moped hade en mycket liten men jämn andel av den totala reslängden. Även reslängden med motorcykel hade en liten andel av den totala reslängden. 0.6% 0.5% 0.4% 0.3% 0.2% Moped MC 0.1% Figur 4.31 Reslängden med moped och motorcykel som andel av den totala reslängden åren VTI notat
24 Moped framfördes enligt enkätsvaren i tätort på cykel/mopedväg eller gata och utanför tätort på cykel/mopedväg eller landsväg. Fördelningen av mopedreslängden mellan de olika trafikmiljötyperna visas i figur Av reslängden med moped skedde ungefär 40 procent på landsväg På landsväg På cykel/mopedväg utanför tätort På gata väg i tätort På cykel/mopedväg i tätort Figur 4.32 Reslängden med moped fördelad på trafikmiljötyp åren Mopedåkarnas hjälmanvändning låg runt 90 procent under de tre redovisningsperioderna, se figur Trenden var dock en något minskande hjälmanvändning Figur 4.33 Reslängden för mopedister med hjälm som andel av den totala reslängden åren VTI notat
25 4.5 Personbilister Vid fördelning av reslängden med personbil på förare respektive passagerare, se figur 4.34, framgår att förare av personbil stod för två tredjedelar av personbilsresornas längd. Någon skillnad mellan de båda undersökta tidsperioderna kunde inte ses Förare personbil Passagerare personbil fram Passagerare personbil bak Figur 4.34 Reslängden med personbil fördelad på förare och passagerare åren En manlig personbilsförares medelreslängd per dygn var i alla åldersgrupper utom den äldsta längre än en kvinnlig personbilförares medelreslängd, se figur km år år år år år Man Kvinna Figur 4.35 Medelreslängd som personbilsförare per resdygn i respektive kön och åldersklass åren VTI notat
26 När det gäller personbilspassagerare fram var det istället kvinnorna som i de flesta vuxna åldersgrupperna hade en längre medelreslängd per dygn, se figur km Man Kvinna år 7-14 år år år år år år Figur 4.36 Medelreslängd som personbilspassagerare fram per resdygn i respektive kön och åldersklass åren I figur 4.37 syns att man som passagerare bak i en personbil åkte ungefär lika långt oavsett kön. Undantag kan dock ses för åldersgruppen år där männen färdades längre genomsnittlig sträcka i baksätet samt i den äldsta åldersgruppen där kvinnorna färdades längre stäcka. km Man Kvinna år 7-14 år år år år år år Figur 4.37 Medelreslängd som personbilspassagerare bak per resdygn i respektive kön och åldersklass åren VTI notat
27 Medelreslängden per personbilsförare varierade inte nämnvärt i de olika vägverksregionerna, se figur För riket totalt var medelreslängden som personbilsförare cirka 64 km/dygn. km Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.38 Medelreslängd som personbilsförare per resdygn i respektive vägverksregion åren Medelreslängden som personbilspassagerare var för riket totalt något kortare än för personbilsförare, se figur 4.39, nämligen drygt 55 kilometer. km Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.39 Medelreslängd som personbilspassagerare per resdygn i respektive vägverksregion åren VTI notat
28 Reslängden med bilbälte för olika trafikantkategorier visas i figur En liten förändring kan ses mellan de båda redovisningsperioderna däri att bilpassagerarnas bältesanvändning bak ökade något Bilförare Bilpassagerare fram Bilpassagerare bak Figur 4.40 Reslängden med bilbälte som andel av den totala reslängden åren Bilbältesanvändningen i de olika vägverksregionerna varierade något, se figur De största skillnaderna mellan regionerna kunde ses för bilpassagerare bak, där region Sydöst stod för den lägsta bilbältesanvändningen Bilförare Bilpassagerare fram Bilpassagerare bak Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.41 Reslängden med bilbälte som andel av den totala reslängden i respektive vägverksregion åren VTI notat
29 Förekomsten av krockkudde ökade kraftigt under åren. Åren var reslängden med krockkudde i personbil närmre 60 procent av den totala reslängden med personbil, se figur Figur 4.42 Reslängden för personbilsförare med krockkudde som andel av den totala reslängden åren Användningen av mobiltelefon under färd har ökat något mellan de båda redovisningsperioderna, se figur milj timmar Figur 4.43 Användning av mobiltelefon under färd med personbil åren VTI notat
30 4.6 Busspassagerare Reslängden med buss har i figur 4.44 delats upp på resor i tätort respektive utanför tätort i landsbygdslinje och långfärdslinje. Reslängden med buss som andel av den totala reslängden minskade något under hela redovisningsperioden. När det gäller reslängden som busspassagerare på landsväg visade den dock på en lite större andel under den sista redovisningsperioden. 7% 6% 5% 4% 3% Tätort Landsväg 2% 1% Figur 4.44 Reslängden med buss som andel av den totala reslängden uppdelad på bebyggelseslag åren Reslängden i buss med påtaget bälte har ökat mellan redovisningsperioderna för att komma upp i cirka 6 procent av den totala reslängden i buss, se figur % 6% 5% 4% 3% 2% 1% Figur 4.45 Reslängden i buss med bälte som andel av den totala reslängden i buss åren VTI notat
31 Medelreslängden som busspassagerare åren visade på ganska stora variationer mellan de olika åldersgrupperna, se figur De stora skillnaderna i åldersgruppen 1 6 år och åldersgruppen år beror på att några få resenärer uppgett en längre reslängd än de flesta andra, dock inte onaturligt lång. Det fanns även vissa skillnader mellan könen. I de flesta åldersgrupper reste männen en längre sträcka som busspassagerare än vad kvinnorna gjorde. km Man Kvinna år 7-14 år år år år år år Figur 4.46 Medelreslängd som busspassagerare per resdygn i respektive kön och åldersklass åren Medelreslängden som busspassagerare var lite under 40 km/dygn i riket totalt, se figur Mellan de olika vägverksregionerna var variationen större. I region Norr var medelreslängden som busspassagerare över 60 km/dygn och i region Stockholm och region Skåne mellan 25 och 30 km/dygn. km Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket Figur 4.47 Medelreslängd som busspassagerare per resdygn i respektive vägverksregion åren VTI notat
32 5 Diskussion Vid en jämförelse mellan TSU92- och den nationella resundersökningen RES, som utförs av SCB (Statistiska centralbyrån) på uppdrag av SIKA (Statens Institut för Kommunikationsanalys), ses en skillnad i reslängd för flera av färdsätten. En jämförelse för åren finns redovisad i VTI notat (Thulin och Gustafsson, 2002), men då mellan Riks-RVU, föregångare till RES och TSU92-. Denna jämförelse visar på att gåendes, cyklisters och bilförares persontransportarbete var större då det skattades i TSU92- än i Riks-RVU. Exempelvis var de gåendes reslängd enligt Riks-RVU 2,2 miljarder kilometer, cyklisternas 2,5 och personbilförarnas 58,6 miljarder kilometer. Personbilspassagerarnas reslängd var däremot större i Riks-RVU, nämligen 36,9 miljarder kilometer. En anledning till de olika resultaten kan vara hur frågorna ställs och också hur en eventuell sammanslagning av de olika färdsätten görs i redovisningen. Riks-RVU är en telefonundersökning och varje förflyttning är där knuten till ett ärende. I TSU92- ombeds man i frågeformuläret skriftligen ange sin reslängd till fots och med cykel under fyra tidsintervall under mätdygnet. När det gäller det persontransportarbete som utförs som förare i personbil är det i TSU92- uppdelat på reslängd med privatägd personbil och reslängd i personbil ägd av företag eller annan juridisk person. Även i Riks-RVU anges vem som ägde bilen som man färdades i. I Riks- RVU specificeras däremot långa resor över 10 mil enkel resa som utförts under de senaste 12 månaderna. I TSU92- tas alla resor med som utförts under mätdagen. För att förstå de skillnader som finns krävs ytterligare och mer ingående jämförelser mellan de olika resvaneundersökningarna. Det kan finnas systematiska fel som är svåra att komma åt i båda undersökningarna. Den ökande andelen gåendepassager i miljö med hastighetsgränsen 30 km/tim kan antas bero på att antalet gator i 30-miljö ökat under senare tid. Även andelen cykelpassager över väg/gata med hastighetsgräns 30 km/tim har ökat under de redovisade perioderna. Andelen cykelpassager i miljö med hastighetsbegränsning 30 km/tim uppvisade en större variation mellan de olika vägverksregionerna än vad andelen gåendepassager gjorde. Skillnaden mellan regionen med lägst andel cykelpassager i 30-miljö och regionen med högst andel passager i 30-miljö var 6 till 7 procentenheter. Orsaken kan tänkas ligga i att hastighetssänkning till 30 kilometer i timmen sker olika snabbt i de olika regionerna. Givetvis beror detta även på den andel tätort som finns i vägverksregionen. Andelen tätort i respektive vägverksregion kan vara en trolig förklaring även till andelen reflexanvändare. Det fanns stora skillnader i de gåendes reflexanvändning mellan de olika vägverksregionerna. Exempelvis hade region Stockholm och region Skåne den lägsta andelen reflexanvändare, vilket kan tänkas bero på den större andelen tätort i dessa regioner eftersom reflexanvändningen oftast är lägre i tätort än utanför tätort. Region Norr och region Mitt uppvisade den lägsta andelen cykelreslängd i mörker. Det kan bero på att det i de norra regionerna är svårare att cykla på grund av kyla och snö under den mörkare delen av året. Andelen av cykelreslängden i mörker med tänd cykelbelysning var i region Stockholm tämligen låg, nämligen cirka 45 procent. I Region Norr och region Mitt var andelen av reslängden i mörker med tänd cykelbelysning ännu lägre. Detta är svårare att förklara med att det finns skillnader i vägverksregionens tätortsandel. Andelen cykelresor som skedde med påtagen cykelhjälm låg mellan 20 och 25 procent, vilket är en hög andel. Som jämförelse kan nämnas att i observations- VTI notat
33 studier som utförts vid VTI låg cykelhjälmsanvändningen år 2001 på drygt 15 procent (Nolén, 2002). Dessa studier är koncentrerade till tätort medan TSU92- redovisar all slags bebyggelse och tar bättre hänsyn till olika åldersgruppers förekomst, kön, delar av landet, årstid och tid på dygnet. En viss överskattning kan dock finnas i TSU92- på grund av folks önskan att visa att man är bättre på att använda hjälm än man i verkligheten är. Därför fyller man kanske i att man hade hjälm på sig under mätdagen, även om man inte hade det men brukar ha det. Förekomsten av krockkudde ökade kraftigt under åren. Under den sista undersökningsperioden var reslängden med krockkudde i personbil närmre 60 procent av den totala reslängden med personbil. Här finns givetvis en koppling till bilparkens förnyelse där krockkudde vanligtvis ingår i nya bilar. Från och med mars 2002 ansvarar SCB på uppdrag av VTI för distributionen och insamlandet av resvaneundersökningen. Detta medför ett litet annorlunda koncept med färre utskick men med en påminnelse. 34 VTI notat
34 6 Litteraturförteckning Nolén, S: Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s observationsstudier år VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Thulin, H: TSU92-. Svarsprocent och resandeandelar. Koncept Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Thulin, H och Gustafsson, S: Enkäten och intervjun som metod för att samla in information om trafikanters exponering i trafikmiljön. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping VTI notat
35 VTI notat Bilaga 1 Sid 1 (4)
36 Bilaga 1 Sid 2 (4) VTI notat
37 VTI notat Bilaga 1 Sid 3 (4)
38 Bilaga 1 Sid 4 (4) VTI notat
Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003
VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn
Läs merResor i Sverige. VTI notat 27 2003 VTI notat 27-2003. Redovisning av resultat från TSU92-, åren 1996 2002
VTI notat 27 2003 VTI notat 27-2003 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92-, åren 1996 2002 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn
Läs merJämförelse av data insamlat i trafiksäkerhetsundersökningen TSU92- åren 2001 och 2002
VTI notat 3 2004 VTI notat 3-2004 Jämförelse av data insamlat i trafiksäkerhetsundersökningen TSU92- åren 2001 och 2002 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merKort om resvanor i Luleå kommun
KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning
Läs merTSU92-, svarsprocent och resandelar för perioden
VTI notat 23 2004 VTI notat 23-2004 TSU92-, svarsprocent och resandelar för perioden 1992 2001 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn TSU92- Uppdragsgivare
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001
VTI notat 16 2 VTI notat 16-2 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 1 Resultat från VTIs observationsstudie år 1 25 15 Nationella "Hjälmkampanjer" Svenska Cykelhjälmsgruppen "Nationellt Trafiksäkerhetsprogram"
Läs merCykling och gående vid större vägar
Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:
Läs mer2 SIKA Rapport 1998:3
2 2 Förord Denna rapport är identisk med Bilaga 3 i regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Rapporten ger en översiktlig bild av nuläget och utvecklingen fram till
Läs merCyklisters synbarhet. Håkan Ter-Borch
Cyklisters synbarhet Håkan Ter-Borch RAP. 11 Dec. 2005 SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 UTRUSTNING...7 SYFTE...8 METOD...8 TYP AV OBSERVATIONER...8 MÄTPLATSER:...8 Pendelstråk...8 Övriga cykelvägar...8
Läs merAktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad
Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad Antal omkomna i vägtrafiken, 1996-2012* *Prel. stat. 2012 600 Antal
Läs merKartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab
Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box 396 701 47 ÖREBRO Tel. 019-16 16 16 Fax. 019-16 16 17 e-post markor@orebro-markor.se
Läs merCykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Läs merAntalet olyckshändelser i trafiken risker på gång/cykelöverfarter
VTI notat 58 2001 VTI notat 58-2001 Antalet olyckshändelser i trafiken risker på gång/cykelöverfarter Användning av mobiltelefon, rollator och inlines Resultat från några frågor som tillkom vid modifieringen
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merEffekt av belysningsåtgärder. Strandgatan Eskilstuna. VTI notat 32 2004. VTI notat 32-2004
VTI notat 32-2004 VTI notat 32 2004 Effekt av belysningsåtgärder på Strandgatan i Eskilstuna Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 50431 Projektnamn Uppdragsgivare Hans Thulin, Susanne Gustafsson
Läs merÖvergångsställen och cykelöverfarter
Övergångsställen och cykelöverfarter Vem är gående? Gående är den som går. Bestämmelser om gående gäller bl.a. även för den som åker rullskidor, rullskridskor eller spark leder cykel, moped eller motorcykel
Läs merUppföljning av långväga buss
Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande
Läs merSTATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R
Dokumentnummer D 2011-015533 STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R Hässelby RAPPORT 2011-08-17 01.00 D 2011-015533 2(11) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 01.00 2011-08-17
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merResvanor i Eskilstuna
Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 2016 Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad,
Läs merKrister Spolander 2007-05-09 krister@spolander.se 08 720 01 25
Krister Spolander 2007-05-09 krister@spolander.se 08 720 01 25 Trafikkontoret Gatuavdelningen, Norra distriktet Krister Isaksson Box 8311 104 20 STOCKHOLM Synpunkter på Cykeln i staden dnr T2007-313-00834
Läs merVägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd
Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merTrafiken i Stockholms län 2007
Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,
Läs merHÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merKFB & VTI forskning/research 30 2000. Resor till skolan. Hans Thulin
KFB & VTI forskning/research 30 2000 Resor till skolan Hans Thulin Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) är en statlig myndighet som planerar, initierar, samordnar och stödjer övergripande forskning,
Läs merTrafikanalys Drömgården
Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merAnalys av trafiken i Stockholm
Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merAnalys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja
1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia
Läs merRAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket
RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms
Läs merResvaneundersökning 1&2
Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Länssjukhuset i Kalmar Oktober 2006 och november 2007 Växjö 6 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2.
Läs merAnalys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel:, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Publikationsnummer: 2012:098 ISBN:
Läs merTrafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Läs merEnkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland
Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland - En del av Statens haverikommissions utredning av kollisionen mellan färjorna den 23 juli 9 Rapport maj 1 Enkätstudiens syfte och genomförande
Läs merSKOLBARNS RESEKEDJOR
SKOLBARNS RESEKEDJOR Vägverket Hösten 2003 ARS P0479 SAMMANFATTNING Teknisk sammanfattning av undersökningen Skolbarns resekedjor syftar till att ge Vägverket ett underlag för ett fortsatt arbete inom
Läs merInternationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI
Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Bakgrund Underlag för den översyn av mål och indikatorer som görs 2015/2016. Syfte Att inventera andra länders
Läs merKorttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp
RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1
Läs merGÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND
GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merResvane- undersökning 2013
Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.
Läs merSemestervanor år 2010
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...
Läs merUtlandsföddas företagande i Sverige
Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets
Läs merRAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi
RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...
Läs merRegional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län
Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner
Läs merUPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Läs mer2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
Läs merUnga förares trafikolyckor
Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Sammanfattning Bakgrunden
Läs merI KRONOBERG OCH KALMAR LÄN
FÖRSLAG på överenskommelse. Företagen får vara med och välja om de vill genomföra alla eller bara vissa delar av projektet. Överenskommelse mellan: Energikontor Sydost och NN-företag för projektet PROJEKTBESKRIVNING
Läs merSammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009
2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merUtvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister
Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa
Läs merResvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret
Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merRAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen
RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter
Läs merFråga 1: Övergångsställen
Fråga 1: Övergångsställen Järbovägen/Kungsforsvägen som går rakt genom byn trafikeras dagligen av tung trafik. Många gång- och cykeltrafikanter behöver ta sig över vägen under en dag. Hur många övergångställen
Läs merRAPPORT. Nya hastighetsgränser - Plottrighetsanalyser. Trafikverket. Sweco Infrastructure AB. Malmö Trafik VTI. Uppdragsnummer 2211055
ra04s 2011-02-17 RAPPORT Trafikverket Nya hastighetsgränser - Plottrighetsanalyser Uppdragsnummer 2211055 Malmö 2012-08-17 Sweco Infrastructure AB Malmö Trafik VTI 1 (38) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merBältesstudie utvalda områden
Bältesstudie utvalda områden Resultat av bältesstudie på 28 platser i 16 områden med olika demografisk karaktär. Lotta Frejd November 2001 2001 Rapport 5 1 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning...
Läs merRemissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)
2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att
Läs merStanna och parkera 1
Stanna och parkera 1 Vad är stannande? Med att stanna menas att stå stilla med ett fordon, utom när man stannar 1. för att undvika fara, 2. för att trafikförhållandena kräver det, eller 3. för att parkera
Läs merSyftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga
Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:
Läs merResvane- undersökning 2011
Resvaneundersökning 2011 Dokumenttitel: Resvaneundersökning, 2011 Utförande part: Göteborgs Stad Trafikkontoret Kontaktperson: Ingela Lundgren Sandberg Västsvenska paketet en väg mot nya resvanor Syftet
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merKönsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet
Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig
Läs merAllt farligare att jobba på vägen
Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning
Läs merCykelhjälmsanvändning i Blekinge under fem år med Säkereken. Resultat från observationsmätningar 1996 2000
VTI notat 31 2001 VTI notat 31-2001 Cykelhjälmsanvändning i Blekinge under fem år med Säkereken. Resultat från observationsmätningar 1996 2000 Författare FoU-enhet Sixten Nolén Projektnummer 40368 Projektnamn
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merTrafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet
Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,
Läs merSkärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01
Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor
Läs merÅland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 213:2 17.12.213 Bostäder och boendeförhållanden 212 Det fanns 15 4 bostäder på Åland vid utgången av 212. Av dessa var drygt 13 1 stadigvarande bebodda,
Läs mersydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning
Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:
Läs mer2004 Notat 0408. Linda Hallenberg
Jämställdhet i trafiknämnder Kartläggning av antal kvinnor och män i de nämnder som i Stockholms läns kommuner är ansvariga för trafiksäkerhet och trafikplanering. Linda Hallenberg 2004 Notat 0408 Sammanfattning
Läs merUppföljning av långväga buss 1999
Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken
Läs merMoped klass II Kunskapsprov 2
Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merLÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merCykelhjälmsobservationer i Stockholm
Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer 1999-2002 Per-Åke Tjärnberg Juni 2002 2002 Rapport 0201 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt.
Läs merRAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet
RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi
Läs merProgram för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015
Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen
Läs merRapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015
Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 s 2015 SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan
Läs merStatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924
Läs merLuftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås
Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merRamböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18
Ramböll Sverige AB --- Österåkers kommun Söralidsvägen Stockholm 2007-04-18 Österåkers kommun Datum 2007-05-04 Uppdragsnummer Utgåva/Status Leverans ver. 3 Stefan Thelander Stefan Thelander Johanna Appelberg
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merHållbara resor. resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015. stockholm.se
Hållbara resor resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015 stockholm.se 2 (8) Innehåll Inledning 3 Miljövänliga och säkra resor i tjänsten 3 Ekonomiska och administrativa riktlinjer 7 3 (8) Inledning
Läs merMILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:
1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2015, samt nödvändig utveckling fram till år 2020 Källa: STRADA 2 Omkomna kvinnor och män per
Läs merRiktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov
Gårdsten Stampen B Stampen C Stampen A Bagaregården Björkekärr Långgatorna D Långgatorna A Långgatorna C Långgatorna B Johanneberg 5 % ledigt boende dag boende natt besök 1
Läs merVäljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Läs merSveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)
PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses
Läs merTrafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken
Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken
Läs merÄlgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde
Läs mer