Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Transkript

1 Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie följs frisörer som avslutar sin utbildning från sydsvenska gymnasier beträffande utveckling av symptom. Genom frågeformulär kontrolleras gruppen varje halvår. Personer som utvecklar besvär genomgår en yrkesmedicinsk undersökning och följs därefter antingen som övriga deltagare i kohorten eller som kliniska patienter. Totalt ingår 360 frisörer i studien. Därtill kommer en studiegrupp om 590 elever på gymnasiernas frisörlinjer, som följs under studietiden. I undersökningen ingår även studier av livskvalitet, dels med strukturerade frågeformulär, dels genom en kvalitativ studie. Målgruppen är de frisörer som har utvecklat yrkesrelaterade besvär. Vi studerar skillnader i handlingsstrategier mellan frisörer med symptom som stannar kvar i yrket och de som väljer att sluta. Tidigare frisörstudier Under drygt 10 år har sektionen forskat om kvinnliga frisörers arbetsmiljö. Den första studien visade att frisörer har en ökad risk att få astma och andra luftvägsbesvär. Av de frisörer som fick luftvägsbesvär uppgav mer än 80% att det var blekmedlet som var huvudorsaken. En studie gjordes därför av frisörer som provocerades med ett ämne i blekmedel, persulfat. Resultatet visade att frisörerna med besvär reagerade på näsprovokationen, men även till viss del kvinnor med lätta allergiska besvär. En kvalitativ intervjustudie med frisörer som hade näsbesvär av hårkemikalier visade att frisörernas livskvalitet påverkas av deras besvär, men att yrkets positiva sidor överväger. Analysarbete pågår av en studie av variationer i näsreaktivitet mot persulfat hos frisörer i relation till exponering för blekmedel samt påverkan av deras livskvalitet. Nanopartiklar Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Katrin Dierschke katrin.dierschke@skane.se Hälsoeffekter av ultrafina partiklar, s k nanopartiklar (diameter <100nm) tilldrar sig allt större uppmärksamhet eftersom alla i samhället exponeras mer eller mindre. I den allmänna miljön är förbränningsmotorer och eldning av fossila bränslen och biobränslen betydande källor. Även i inomhusluften, både på arbetsplatser och i hemmen, bildas ultrafina partiklar, t ex vid svetsning (förbränning) och vid kemiska reaktioner. Nanopartiklar har satts i samband med hälsoeffekter i luftvägar, lungor och i det kardiovaskulära (hjärt-kärl) systemet och de misstänks också kunna påverka koagulationssystemet. Vi har därför startat ett projekt som kommer att klarlägga akuta effekter på luftvägar och i hjärtkärlsystemet som följd av exponering för nanopartiklar. Projektet sker i samarbete med institutionen för Ergonomi och aerosolteknologi, på Lunds Tekniska högskola.

2 Det omfattar två typer av exponering, dels nanopartiklar som alstras i svetsrök och dels nanopartiklar som uppkommer vid olika vanliga inomhusaktiviteter, i första hand partiklar som uppstår vid brinnande stearinljus. Provokationerna sker i en avancerad exponeringskammare. Deltagarna är dels besvärsfria och dels personer som anger besvär från nedre luftvägarna i svetsmiljö. Effektmått är bl.a. besvärsregistrering, akustisk rhinometri, lungfunktionsmätning, nässköljning och utandningskondensat för mätning av inflammationsmarkörer. Dessutom registreras hjärtfrekvensvariabiliteten. I undersökningen ingår också mätningar av nanopartiklar på arbetsplatser och av hur partiklarna deponeras i lungorna. Svetsare Kontaktperson: Jørn Nielsen Svetsare utgör en stor grupp arbetare inom industrin som utsätts för irriterande gaser och partiklar. De har också frekvent förekommande luftvägsbesvär och flera undersökningar bl.a. svenska, talar för att svetsarna löper en ökad risk att utveckla astma. Trots detta saknas både detaljerade exponeringsundersökningar och studier där den individuella exponeringen relateras till förekomsten av anfallsvisa besvär från luftvägarna. Sjukdomsmekanismen antas vara inflammation, men detta är dåligt undersökt. Vi studerar drygt 100 svetsare från ett tiotal företag, med och utan arbetsrelaterade luftvägsbesvär. Först görs en medicinsk undersökning och därefter görs individuella mätningar på svetsarna av partikel- och ozonexponeringen under tre tvåveckorsperioder under ett år. Samtidigt görs en dagboksstudie om arbetsuppgifter, luftvägsbesvär, medicinförbrukning och lungfunktion. Utifrån detta beräknas uppkomsten av besvär och ändring av lungfunktionen i relation till exponeringen. I syfte att studera mekanismen vid svetsröksrelaterade besvär görs på ett antal svetsare dessutom nässköljning och prov från upphostning, första gången efter minst 3 veckors ledighet och igen efter 4 veckors exponering. Proverna analyseras för bestämning av inflammationsmarkörer. Betpollen På 1960-talet rapporterades i litteraturen om allergi mot sockerbetspollen från ett fröförädlingsföretag. Sedan dess har flera anställda från detta företag sökt kliniken p g a astma och rinit. För några år sedan undersöktes allergi bland de anställda på detta företags dotterenhet och allergiförekomsten mot betpollen befanns vara hög.. Under år 2007 har vi undersökt drygt 200 anställda vid moderföretaget med enkäter och blodprov för allergi samt med mätningar av dammhalter m m i luften. Besvärsfrekvensen är hög men allergi mot sockerbetspollen är inte alltid förklaringen. För en andel av de anställda göres under år 2008 fördjupade undersökningar med pricktestning med extrakt från eget betpollen- och frömaterial, lungfunktionsundersökning och nässköljningsprov. Ytterligare dammätningar planeras också. Syftet med studierna är att minska risken för allergi och luftvägssjukdom genom arbetsplatsinriktade åtgärder.

3 Isocyanater Ca 300 anställda, exponerade för isocyanater på industrier i Södra sjukvårdregionen, har tidigare undersökts på sina arbetsplatser, och bearbetning av det omfattande materialet från enkäter, läkarundersökningar, olika luftvägsundersökningar, inkl nässköljningar, allergiprover och exponeringsdata pågår. Syftet med isocyanatstudierna är att vidareutveckla exponeringsbiomarkörer för isocyanater, utveckla metoder för analys av isocyanatspecifika antikroppar och av inflammationsmarkörer med relevans för luftvägssjukdom samt att finna samband mellan exponering och besvär. Vi vill också undersöka hur isocyanaterna omsättes i kroppen och vilka mekanismerna är bakom uppkomst av överkänslighet och hälsoeffekter.r. Vi har haft fortlöpande kontakter med de enskilda företagen och gett råd och rekommendationer för det förebyggande arbetet.. Vi har också förmedlat erfarenheter och synpunkter till branschorganisationerna. Anhydrider Kontaktperson: Jørn Nielsen I mer än 25 år har kliniken studerat exponering för organiska syraanhydrider och effekter av dessa. Organiska syraanhydrider används i framställning av vissa plaster och lacker eller som härdare i epoxyplasthantering. Flera av dessa ämnen är starkt allergiframkallande med besvär från luftvägarna. Verksamheten har siktat på att klarlägga exponering och sambandet mellan denna och uppkomsten av besvär i syfte att förebygga allvarliga luftvägsproblem. Organiska syraanhydrider hör nu som en följd av studierna till de ämnen som kräver tjänstbarhetsintyg. I ett förebyggande syfte har vi studerat såväl sjukdomsmekanism som disponerande faktorer och vi har också genom laboratoriestudier försökt att gradera dessa ämnens farlighet. Gummi Knappt 200 gummiarbetare som arbetat med vulkanisering på industrier i södra Sverige har tidigare undersökts på sina arbetsplatser. Exponeringen undersöktes med lufthalter av damm och vissa kemiska ämnen och med biomarkörer som valdes ut för att spegla den kemiska exponeringen. Samtidigt insamlades enkäter och de anställda läkarundersöktes, allergi- och inflammationsblodprover togs och spirometrier utfördes. Bearbetning av det omfattande materialet pågår. Syftet med studierna är att vidareutveckla exponeringsbiomarkörer för gummikemikalier och att finna samband mellan exponering och luftvägseffekter samt att öka kunskapen om mekanismerna bakom hälsoeffekterna. Vi har haft fortlöpande kontakter med de enskilda företagen och gett råd och rekommendationer för det förebyggande arbetet. Vi har också förmedlat erfarenheter och synpunkter till branschorganisationerna. Kemiska bekämpningsmedel I Skåne är användningen av kemiska bekämpningsmedel som störst i landet. Allmänbefolkningens exponering sker främst via födan. Vi undersöker resthalter i urinen av ett antal kemiska bekämpningsmedel hos olika grupper inom allmänbefolkningen. Vi har också undersökt några mindre yrkesexponerade grupper. Urinhalterna relateras till uppgifter från enkäter som deltagarna fyllt i.

4 Information om detta projekt har givits till representanter för kommuner, län, landsting, intresseorganisationer och enskilda och frågor från media har besvarats. Projektet startades på initiativ av Länsstyrelsen i Skåne och utgör en del av den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen i Naturvårdsverkets regi. Metoderna för analys av bekämpningsmedel i urinen används också i ett SIDA-stött projekt i Costa Rica och Nicaragua. Våren 2009 påbörjar vi ett nytt bekämpningsmedelsprojekt i Sverige, för vilket vi fått externt forskningsstöd. Vi kommer att samarbeta med SLU i Alnarp och med företrädare för trädgårdsnäringen. Huvuddragen i studien framgår av följande sammanfattning: Anställda i växthus, de flesta kvinnor, exponeras regelbundet för potentiellt hälsoskadande bekämpningsmedel. Då riskmedvetandet är bristfälligt behövs bra metoder för övervakning, vilket saknas idag. Dagens exponeringsnivåer och ev. effekter av exponeringen är okända. Hygieniska gränsvärden saknas. En attraktiv metod att övervaka exponeringen för bekämpningsmedel är via exponeringsbiomarkörer då de speglar alla upptagningsvägar. Vi har utvecklat validerade metoder för att i urinen mäta bekämpningsmedel (mot mögelsvamp, ogräs och insekter) med LC-MS/MS. Metoderna har hittills använts för analys av 300 urinprov från svensk allmänbefolkning med exponering via föda och i några yrkesexponerade grupper i Sverige och Central-Amerika. Nu kommer en grupp om 50 grönsaks- och prydnadsväxtodlare att studeras med upprepade urinprover där existerande och nya biomarkörer kommer att analyseras. Detta kompletteras med mätning av hudexponering med lappteknik och observationer av yrkeshygieniker. Yrkesoch sjukdomsanamnes inkluderande frågor om arbetsmiljö, bekämpningsmedelsexponering, matvanor och arbetsrelaterade besvär inhämtas via enkät. Utifrån de yrkeshygieniska observationerna klassificeras arbetet som godkänt eller icke-godkänt ur hygienisk synpunkt. Halterna i urinproverna från hygieniskt goda arbetsplatser används som riktvärden, dvs. exponeringsnivåer som andra arbetsplatser utan större åtgärder skulle kunna nå. Deltagarna får besked på sina halter av bekämpningsmedel som jämförs med riktvärdena. En informationskampanj om exponering och effekter av bekämpningsmedel samt prevention genomförs. Urinprovtagningen upprepas och resultaten återförs på nytt. Undersökningsresultaten sprids till branschen, dess organisationer, företagshälsovård, myndigheter och vetenskapssamhället. Om undersökningarna visar på påtaglig exponering eller medicinska effekter, planeras ytterligare undersökningar i liknande grupper. Kaliumaluminiumtetrafluorid Kontaktperson: Jonatan.Axelsson jonatan.axelsson@skane.se Flussmedlet kaliumaluminiumtetrafluorid (KAlF 4 ) har tidigare rapporterats ge besvär från luftvägarna som till exempel astma. Flera patienter från företag som använder ämnet i sin produktion för lödning av aluminiumprodukter har besökt vår klinik för luftvägsbesvär. Det ena företaget har valt att ej anställa personer med tidigare allergier. För att undersöka förekomsten av luftvägsbesvär på bland de anställda i detta företags produktion gjordes en studie där besvärsförekomsten jämfördes med den bland arbetare inom andra branscher utan exponering för kända luftvägsirriterande ämnen. Ingen ökad besvärsförekomst fanns hos de

5 produktionsanställda i företaget jämfört med bland kontrollarbetarna. En ökad risk för besvär kan ändå inte uteslutas på grund av möjligheten att anställda med besvär slutar (företaget hade betydligt högre personalomsättning än kontrollgruppen) och för att personer med möjlig risk för besvär aldrig anställs. En studie på det andra företaget visade en högre förekomst av torrhosta, nästäppa, näsblod och ögonsymptom bland för KAlF 4 utsatta arbetare, än i en kontrollgrupp. För nästäppa och pip i luftvägarna var risken större ju högre dos de arbetande hade utsatts för. Att fynden sågs trots exponeringsnivåer väl under de svenska gränsvärdena uppmärksammades. Rökare och personer med allergier hade inte högre förekomst av arbetsrelaterade besvär än andra. Inte någon av de undersökta hade positivt pricktest mot ämnet.