Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5

Transkript

1 Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5

2 Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare och är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. I dag har var tredje person astma, eksem, allergi eller hösnuva. I grundskolan har 8-10 procent av eleverna astma. Allergier drabbar lika många män som kvinnor och pojkar som flickor. Vid allergi fungerar kroppens immunsystem inte riktigt som det ska. Ofarliga ämnen som de flesta människor tål, uppfattas som skadligt av kroppen och man får besvär. Allergi yttrar sig på olika sätt och i växlande svårighetsgrad samt kan förändras med tid, ålder och årstid. Besvären kan variera från nästäppa, kliande ögon eller hud till svåra eksem, livshotande astmaanfall och allergisk chock. De vanligaste orsakerna till allergiska besvär är pälsdjur, pollen, olika födoämnen, kvalster och mögel. Dessutom kan damm, tobaksrök och dofter ge besvär utan att egentlig allergi föreligger. Överkänslighet och allergi kan ge liknande besvär men har olika orsaksmekanismer. Orsaken till den kraftiga ökningen av allergisjukdom är inte klarlagd och det finns ännu inte entydig kunskap om hur vi kan minska allergiutvecklingen. Däremot finns kunskap om vad vi kan göra för att minska risken för besvär hos de som redan har astma och allergi. Astma eller allergi i familjen är den starkaste riskfaktorn. I samspel med miljö och levnadsförhållanden påverkas allergiutvecklingen. I vår miljö utgör exponering 2

3 för rökning, luftföroreningar, fuktig bostad och vissa plaster eller kemikalier en ökad risk. Det finns inget botemedel mot allergi, men genom miljöförbättrande åtgärder kan den som redan fått besvär må mycket bättre och risken för att allergin förvärras minska. Så här arbetar Skellefteå kommun För att lyckas med miljöförbättrande åtgärder behövs kunskap, lättillgänglig information och förändring av attityder. Arbeta för en tydlig ansvarsfördelning mellan olika instanser samt ett självklart tillämpande av försiktighetsprincipen när miljö eller verksamhet riskerar att medföra skada eller olägenhet för människors hälsa. Det är särskilt viktigt att snabbt åtgärda brister i miljöer där barn vistas. Genom att samarbeta tvärsektoriellt och ha ett helhetsperspektiv på barns och vuxnas hälsa har vi möjlighet att öka hälsa, delaktighet och livskvalitet samt minska utanförskap och frånvaro från exempelvis skola och arbete. Ett sätt att arbeta systematiskt med miljöförbättrande åtgärder är att regelbundet använda allergironden. Skellefteå blev en allergianpassad kommun 2008 när handlingsprogrammet för det allergiförebyggande arbetet godkändes av kommunfullmäktige. Allergiprogrammet är en del av det folkhälsopolitiska programmet under målområde 5 - Sunda och säkra miljöer och produkter. 3

4 Innehållsförteckning Inledning 2-3 Syfte med handlingsprogrammet 5 Mål med handlingsprogrammet 5 Uppföljning och utvärdering 5 Delområden Inomhusmiljö 6-7 Rökning 8-9 Dofter 9 Djur Utomhusmiljö Mat Elektromagnetiska fält 13 Allergikommittén i Skellefteå 14 Referenser och bra länkar för information

5 Handlingsprogrammet för Skellefteå kommuns allergiarbete Syfte med handlingsprogrammet Handlingsprogrammet ska ge riktlinjer för kommunala verksamheter. Det ska också vara ett stöd för föreningar, företag och enskilda individer för att skapa en allergivänlig miljö i Skellefteå kommun. Särskilt viktigt är det arbete som riktar sig till miljöer där barn och ungdomar vistas. Ambitionen är att alla ska följa de rekommendationer som finns i detta handlingsprogram. Övergripande mål Utifrån aktuell kunskap minska uppkomsten, lindra allergier och annan överkänslighet och därmed minska den enskildes besvär och samhällets kostnader. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för allergiarbetet kommer att revideras fortlöpande av allergikommittén och följas upp som ett led i det folkhälsopolitiska programmet. 5

6 Handlingsprogrammet för Skellefteå kommuns allergiarbete Inomhusmiljö Utomhusluften, byggnaden och verksamheten i byggnaden utgör tillsammans inomhusmiljön. De föroreningar som finns i utomhusluften blandas med föroreningar från inomhusluften. De största problemen inomhus för personer med allergiska besvär är pälsdjur damm brister i ventilationen fukt och mögel emissioner (kemikalier som frigörs) från byggnadsmaterial och inredning tobaksrök växter dofter Symtom på astma/allergi och överkänslighet har ett tydligt samband med osund inomhusmiljö. Den kan dels orsaka besvär men kan också ge ökade besvär hos den som redan är drabbad. Osund inomhusmiljö kan orsakas av otillräcklig ventilation. Det kan också orsakas av fukt som i sin tur leder till ökat frigörande av flyktiga ämnen samt risk för bakterie och mögeltillväxt samt kvalsterförekomst. 6

7 Handlingsprogrammet för Skellefteå kommuns allergiarbete Mål: Alla ska kunna vistas inomhus utan risk för negativa hälsoeffekter. Handlingsplan offentliga lokaler: Lokaler används och sköts så att personer med astma och allergi kan vistas där utan att öka sin medicinering. Ventilationen ska vara verksamhetsanpassad och uppfylla gällande normer och lagar. Ventilationen ska anpassas till förändringar i verksamheten. Verksamheterna gör årliga genomgångar som omfattar allergi- rond eller liknande, ventilation, städrutiner, uppföljning och revidering av åtgärdsplaner. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor ska följas. Astma-allergi förbundets rekommenderade lista för allergivänliga rengöringsmedel och växter ska användas. Fastighetsansvariga ska ha aktuell kunskap om allergisäkra metoder och byggmaterial. Vid nybyggnad och renovering ska allergivänliga material med låga emmissionsvärden användas. Speciella försiktighetsåtgärder krävs vid renovering under pågående verksamhet. Information om renovering eller ombyggnad av lokaler ska ske i samråd med ansvarig verksamhetsledare och berörda i lokalerna och vårdnadshavare när det gäller lokaler som barn vistas i. Kommunen har ett ansvar för att välja produkter, byggmetoder och material som inte framkallar besvär. Var observant på att miljövänligt inte självklart är det samma som allergisäkert. 7

8 Handlingsprogrammet för Skellefteå kommuns allergiarbete Rökning Tobaksrök är den allvarligaste enskilda luftföroreningen inomhus. Passiv rökning är en bidragande orsak till att barn utvecklar astma och fortsatt exponering under lång tid ger ökad risk för utveckling av svårare astmasjukdom. Alla påverkas negativt vid exponering av tobaksrök. - Barn som utsätts för tobaksrök löper större risk att drabbas av astma. - Barn som har astma får minskade besvär om föräldrarna slutar röka. - Barn som utsätts för tobaksrök blir mer känsliga för påverkan från andra luftföroreningar som avges från trafik och inomhusmiljöer. Tobakslagen ska följas vilket innebär att lokaler för barn och ungdomar skall vara helt rökfria. Helt tobaksfri miljö kring alla entréer och dess i omedelbara närhet. Arbetsmiljön ska vara rökfri. Mål: Inga ofödda barn ska utsättas för tobaksbruk. Inga barn och ungdomar ska utsättas för tobaksrök. Inga vuxna ska ofrivilligt utsättas för tobaksrök. Rökfri arbetstid för alla som möter andra människor i sin yrkesroll. 8

9 Handlingsplan: Det är vuxnas ansvar att se till att barn och ungdomar inte utsätts för tobaksrök. Alla tobaksbrukande blivande föräldrar ska aktivt erbjudas stöd att sluta använda tobak. Lättillgängligt stöd att bli tobaksfri. Helt tobaksfri miljö kring alla entréer och i dess närhet. Fortsätta skolans och elevhälsans insatser att förhindra rökdebut. Ökat samarbete med hemmen och FRIS (Förebyggande rådet i Skellefteå). Dofter Astmatiker, allergiker och personer med ökad retbarhet i luftvägarna kan reagera på dofter. Det kan vara från parfymerade produkter, rengöringsmedel, kryddor, rökelse eller avgaser. Att möta någon som nyss rökt kan räcka för att orsaka besvär. Mål: Alla ska kunna vistas inomhus utan risk för negativa hälsoeffekter. Handlingsplan: Inköp av doftfria produkter i kommun och landsting. Lättillgänglig information till personal, elever och allmänhet på kommunens och landstingets hemsidor. Tydlig skyltning i offentliga lokaler om att dofter kan ge besvär. Tydlig policy om dofter i offentliga verksamheter. 9

10 Djur Pälsdjur är mycket vanligt i svenska hem och alla pälsdjur är allergiframkallande. Allergen från djur finns främst i protein från hudmjäll, saliv och hår. Allergen sprids lätt med kläder och annat som varit i kontakt med pälsdjur. Kattallergen finns svävande i luften under många timmar innan det landar och fäster på omgivningen. Allergi mot pälsdjur är lika vanligt som pollenallergi. En viktig skillnad är att exponering för pollen sker utomhus under begränsad tid på året, medan exponering för pälsdjursallergen sker inomhus under hela året. Djur ska därför inte förekomma i verksamheter där barn och ungdomar regelbundet vistas. Fristående verksamheter ska kunna profilera sig mot djurhållning. Mål: Alla ska kunna vistas inomhus utan risk för negativa hälsoeffekter. Ingen ska behöva öka sin medicinering för att vistas i offentliga lokaler. Halter av pälsdjursallergen ska hållas så låga som möjligt i offentliga lokaler. Handlingsplan: Policy för pälsdjursfria offentliga lokaler och arbetsplatser. Undantaget de verksamheter med speciell inriktning där djur ingår. 10

11 Inom förskola, äldre- och gruppboenden ska det finnas pälsdjursfria alternativ. Inom skolan ska det finnas individuella allergianpassningar utifrån behov. Allmänna kommunikationer/skolskjutsar/färdtjänst bör erbjuda pälsdjursfria alternativ. Riktad information till ridskolor och andra verksamheter som har djur. Vid samhällsplanering och byggande ska allergiriskerna med djurhållning tas hänsyns till. Se socialstyrelsens rekommendationer och lokala ordningsföreskrifter. SKEBO bör kunna tillhandahålla djurfria lägenheter, trappuppgångar och hissar. Utomhusmiljö Luftföroreningar från trafik, industrier, pollen och djurhållning i utomhusluften ökar risken för astma hos barn och bidrar till ökade besvär hos individer som redan har astma, allergi och överkänslighet i luftvägarna. Pollenutlösta besvär kan sannolikt också förvärras av luftföroreningar utomhus. Mål: Luftföroreningar ska minska i Skellefteå i enlighet med Renare stadsluft i Skellefteå- åtgärdsprogram. Djurhållning och växter ska inte orsaka hälsobesvär. 11

12 Handlingsplan: Skapa goda trafiklösningar som gör att Skellefteå klarar riksdagens mål för frisk luft samt gällande miljökvalitetsnormer. Exempelvis genom utbyggnad av gång- och cykelvägar samt öka det kollektiva åkandet. Öka kunskapen om hur eldning inomhus och utomhus påverkar hälsa och miljö. Ta fram en policy för djurhållning och val av växter i offentliga miljöer. Välja växter som vanligen inte ger allergi. Information om pollenrapporter ska finnas tillgänglig för alla. Mat Reaktion mot mat delas in i födoämnesallergi och överkänslighet och förekommer hos vart femte barn under tre år. Vanligtvis reagerar man mot proteinet i födoämnet och reaktionerna kan variera mycket från individ till individ. Många födoämnesallergier till exempel mot mjölk och ägg, växer bort under förskoleåldern. Under tidiga tonår och vuxen ålder förekommer ofta allergibesvär av födoämnen som korsreagerar med björkpollen. Det är viktigt att barn med födoämnesallergi och deras föräldrar kan känna trygghet och trivsel i samband med måltid i förskola och skola. Personalens kunskap om specialkost och arbete med säkra rutiner är en förutsättning för detta. Mål: Måltider som serveras ska vara säkra. Ingen ska av misstag utsättas för livsmedel man inte tål. 12

13 Handlingsplan: Erbjuda information till berörda vårdnadshavare om födoämnesöverkänslighet via mödravård-, barnavårdscentral och elevhälsa. Aktuella kostintyg och vid speciella behov individuella handlingsplaner i alla förskolor och skolor. Sprida information om kostpolitiska programmet. Förskolor och skolor ska inte hantera nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön. Kunskap hos personal om åtgärder vid allergisk reaktion. Rutiner ska finnas för säker mathantering från inköp till servering. Föräldrar äger informationsansvaret för barnens behov av specialkost i förskola/skola tills barnen fyller 18 år. Stöd ska finnas till personalen på förskola, skola och omsorg av dietist och allergikonsulent. Elektromagnetiska fält Trots omfattande forskning har inte några orsakssamband mellan besvär och exponering för fälten från elektrisk utrustning kunnat påvisas. I den Nationella miljöhälsoenkäten 2007 anger 3,2 procent att de är känsliga mot elektriska och magnetiska fält. 0,4 procent uppger att de har svåra besvär. I dagsläget finns det möjlighet att söka bidrag från Skellefteå kommun för att anpassa sin bostad. Mål: Alla ska kunna ta del av kommunens service utan att drabbas av ohälsa. Handlingsplan: Fortlöpande bevaka forskningen inom området. Tillämpa försiktighetsprincipen vid samhällsplanering och nybyggande så att onödig exponering undviks. 13

14 Allergikommittén I Skellefteå bildades en allergikommitté 1999 som fungerar som en arbetsgrupp i folkhälsorådet. Allergikommittén i Skellefteå kommun kommer att följa forskningen inom allergiområdet och sträva efter att handlingsprogrammet ligger i linje med rekommendationer från Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Astma & Allergiförbundet. Skellefteå kommun Fritidskontoret Samhällsbyggnad Skol- och kulturkontoret Support och lokaler Kommunhälsan Västerbottens läns landsting Barnkliniken Skellefteå Förening Astma- och allergiföreningen i Skellefteå Frågor angående handlingsprogrammet: Ulrika Jonsson, Allergikonsulent Barn och Ungdomskliniken, Västerbottens läns landsting, e-post: ulrika.jonsson@vll.se tel: Ulrika Larsson, miljöinspektör, samhällsbyggnad, Skellefteå kommun, e-post: ulrika.larsson@skelleftea.se tel: eller

15 Referenser och länkar 1. Folkhälsopolitiska programmet Allergi och astma hos barn Gunilla Hedlin, Göran Wennergren, Johan Alm. Studentlitteratur ISBN Miljöhälsorapport om barns hälsa, mhr2013.pdf 6. Miljöhälsorapport vuxna, Sjuk av lukter Allergi i Prakxis, 2014, nr.3 8. Frisk luft - en förutsättning för vårt välmående Svensk ventilation 2014, nr1. 9. Miljöbalken, SFS1998:808, 2kap lag/ htm 10. Tobakslagen Västerbottens läns landstings tobakspolicy, Centralt/Standardsidor/V%C3%A5rdOchH%C3%A4lsa H%C3%A4lsaOchLivsstil/Nedladdningsboxar/Filer/Tobaksfrittlandstingpolicy%20VLL2014.pdf 12. Allergi i förskola och skola SoS ISBN la.pdf (AFS 2000:42) Om fukt I byggnader. ket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/om-fukt-i-byggnader/ Om allergivänliga växter. aspx?mid=218&did= Kemikalieinspektionen: Kemikalier i barns vardag ISBN Broschyrer/barnbroschyr_web.pdf 19. Kemikalieinspektionen. Handlingsplan för en giftfri vardag skydda barnen bättre Rapporter/Rapport-5-14-Handlingsplan-giftfri-vardag.pdf 20. FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor publiceratmaterial/foreskrifter/fohmfs pdf 21. FoHMFS 2014:14 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation krifter/fohmfs pdf 23. Elektromagnetiska fält den/halsoskydd-och-miljohalsa/inomhusmiljo/elektromagnetiska-falt/ eloverkanslighet/ 15

16 Foton i hela allergiprogrammet: Peter Krikortz peter.krikortz@skelleftea.se Skellefteå kommun Trädgårdsgatan Skellefteå