Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Transkript

1 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Örebro

2 Sammanfattning Syftet med den aktuella enkätundersökningen var att beskriva den upplevda innemiljön vid skolan samt omfattningen av hälsosymtom sedan man påvisat brister i dräneringen kring skolan för att därigenom få bättre underlag för att bestämma lämpliga vidare åtgärder. Enkäterna besvarades av 55 personal (svarsfrekvens 79 %) samt föräldrarna till 253 elever (svarsfrekvens 60 %). Såväl personalen som föräldrarna till eleverna framför uttalade klagomål på den fysiska skolmiljön, mest uttalat för lågstadiedelen. Man upplever lokalerna som slitna och trånga relativt de stora elevgrupperna och det finns för få toaletter. Detta medför en såväl stressig miljö som svårstädade utrymmen. Många klagomål gäller dålig städning, mest uttalat vad gäller toalettstädningen. Akustiken upplevs vara dålig vilket torde ligga bakom att så många besväras av buller från högljudda elever och skrap från stolar. Många upplever också att det är kallt vintertid. Det förekommer klagomål på luftkvaliteten även om dessa inte är mer frekventa än vad som är normalt för svenska skolor. Luftkvaliteten tycks dock variera kraftigt mellan de olika lågstadiebyggnaderna. Sämre luft på måndagsmorgnar torde sammanhänga med förekomst av lukter kring företrädesvis matsal och angränsande korridorer i huvudbyggnaden. Efter nyligen genomförd sanering tycks förhållandena ha förbättrats avsevärt. Trots de omfattande klagomålen rapporterar vare sig personalen eller föräldrarna symtom i särskilt stor omfattning och de hänför symtomen i begränsad utsträckning till skolmiljön. Det finns inte heller klara indikationer på att luftkvaliteten är påtagligt sämre i de byggnader där man uppmätt förhöjda fukthalter i betongplattorna. De allergiska barnen rapporterar som väntat högre symtomfrekvenser jämfört med icke-allergikerna. De omfattande klagomålen på skolmiljön gör det angeläget att snarast försöka finna en totallösning, oavsett om detta innebär fortsatta saneringar eller inriktning mot att bygga en ny skola. De tekniska mätningarna visar på anmärkningsvärt höga fukthalter i flera av lågstadiets bjälklag. Även om det i dagsläget inte tycks finnas säkra indikationer på påverkan på innemiljön, och därmed behov av direkt akuta åtgärder, utgör de höga fukthalterna en klar risk för framtida problem. Fuktiga bjälklag med täta plast- eller linoleummattor utgör kända problemkonstruktioner och de brukar i många fall medföra dålig luftkvalitet med obehagliga lukter. Långvarig vistelse i sådana miljöer brukar medföra frekventa klagomål på irritation i de övre luftvägarna. Yngre barn brukar besväras av upprepade förkylningar och långvariga hostbesvär vid vistelse i dessa miljöer. Då vi känner till att det kan ta lång tid att torka ut fuktiga bjälklag är det angeläget att de tekniska utredningarna och åtgärderna påskyndas innan påverkan på innemiljön uppträder. 2

3 Bakgrund Det kommunala fastighets bolaget Futurum, som bland annat äger, har inventerat skolans byggnader och funnit att dräneringen kring lågstadiebyggnaderna inte fungerat särskilt bra. Arbetet med att leda bort vattnet och dränera marken har därför redan inletts. Vissa betongbjälklag har förhöjd fuktighet. Det är oklart om detta medfört att innemiljön påverkats. För att få bättre underlag för att bestämma lämpliga vidare åtgärder önskar man genomföra en enkätundersökning bland såväl personalen som barnens föräldrar för att ta reda på hur innemiljön upplevs och om man rapporterar besvär. Genom att man nyligen åtgärdat mellanstadiebyggnadens korridor på grund av luktproblem har det bedömts vara lämpligt att genomföra enkätundersökningen också bland mellanstadiets personal och föräldrar, även om det inte gått särskilt lång tid sedan åtgärderna genomfördes. Metodik De standardiserade Örebroenkäterna lämnades ut till all skolpersonal (MM 040 NA) samt till föräldrarna till barnen i årskurserna F- 6 (MM 080 NA Sp1B) tillsammans med följebrev och svarskuvert. De besvarade enkäterna lämnades in till skolan i svarskuverten. De oöppnade kuverten lämnades därefter till Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro för bearbetning, analys, tolkning samt rapportskrivning. Resultatet redovisas i form av grafer och tabeller där jämförelser görs mot såväl under 2011 genomförd enkätundersökning som andra skolmaterial. De specifika kommentarerna redovisas. Resultat Svarsfrekvens Enkäterna besvarades av 55 personal (svarsfrekvens 79 %) samt föräldrarna till 253 elever (svarsfrekvens 60 %). Vid föregående undersökning 2011 var svarsfrekvensen lika för personalen men något lägre för föräldraenkäten. Personalenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för personalen vid de två studietillfällena samt motsvarande uppgifter för andra skolpopulationer. Inget anmärkningsvärt ses. Tabell 1. Karaktäristika för personalen vid skolan 2011 och 2012 samt några jämförelsematerial, utryckt i procent. Örebro Ref Ref Ref Ref Stockholm Tjörn Nyköping Stor databas Antal Kön (% män) Ålder (medel) Rökare (%) Astmabesvär (%) Hösnuva (%) Eksem (%)

4 Av Figur 1 framgår att personalen ofta besväras av damm och smuts, buller, drag samt låg rumstemperatur men också av instängd dålig luft och obehaglig lukt. En överfrekvens av allmänsymtom, främst trötthet, rapporteras och hänförs i viss utsträckning till skolmiljön. Däremot hänförs få slemhinnesymtom till skolmiljön. Allergiker och icke-allergiker upplever den fysiska miljön på motsvarande sätt men allergikerna rapporterar generellt fler symtom, vilket är vad man kan förvänta (Figur 2). Klagomålen på buller samt damm och smuts är mer framträdande nu jämfört med föregående enkätundersökning men däremot rapporterar man nu något färre klagomål på luftkvaliteten och något färre slemhinnesymtom (Figur 3). 4

5 Figur 1 INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Örebro Personal 2012 Referensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Totalt (n=55) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/ Figur 1. Besvärande miljöfaktorer samt symtomutfall för personalen vid Det skuggade området markerar innemiljöer utan kända klimatproblem. 5

6 Figur 2 INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Örebro Allergi/ej allergi Referensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Allergi (n=21) Ej Allergi (n=32) Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/ Figur 2. Besvärande miljöfaktorer samt symtomutfall för allergiker respektive icke-allergiker bland personalen vid Det skuggade området markerar innemiljöer utan kända klimatproblem. 6

7 Figur 3 INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Örebro Personal resp 2012 Referensdata enligt Rapport M5/90, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet 2011 (n = 55) 2012 (n = 55) Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax 019/ Figur 3. Besvärande miljöfaktorer samt symtomutfall för personalen vid 2011 och Det skuggade området markerar innemiljöer utan kända klimatproblem. 7

8 I Tabell 2 redovisas personalens upplevelse av skolmiljön mer detaljerat och jämförelser görs också med olika referensmaterial där samma frågor använts. Tabell 2. Personalens upplevelse av skolmiljön 2011 och Dåligt anger andelen som upplever miljöfaktorerna som dåliga eller mycket dåliga och presenteras i procent. Jämförelser görs också med olika referensmaterial där samma frågor använts. Örebro Ref Ref Ref Stockholm Tjörn Nyköping Antal Skolgården (dålig) - akt.möjligheter/sittplatser planteringar/grönytor belysning trafiksäkerhet Den inre miljön (dålig) - allmänintryck lokalsamband tillgång till grupprum och dyl akustik färgsättning Arbetsmiljö generellt (dålig) - inbjuder till samarbete ger trygghet ger möjlighet till avskildhet Arbetsmiljö i personalutrymmen (dålig) - arbetsutrymmen tillgång till telefon tillgång till dator arbetsro/arbetsmöjligheter Temperaturförhållandena - dåliga i allmänhet alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på vår/höst alltför varmt på andra tider Damm och smuts - besväras av (% ja) allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd damm och smuts på skåp o dyl ingen storstädning otillräcklig toalettstädning forts. 8

9 forts Tabell 2. Örebro Ref Ref Ref Stockholm Tjörn Nyköping Antal Bullerstörningar - besväras (% ja) ventilationen stör buller utifrån (trafik o dyl.) buller från skolgården skrapljud från stolar högljudda elever Luftkvalitet - dålig i allmänhet sämre på måndagsmorgnar sämre på eftermiddagar sämre vid dubbellektioner olika i olika lokaler lukter förekommer vädringsmöjligheter saknas Skolgården upplevs snarast vara bättre än genomsnittligt även om det finns synpunkter på belysningen och trafiksäkerheten. Man upplever lokalerna negativt med dålig akustik. Framför allt anses tillgången på grupprum och möjligheterna till avskildhet vara otillräckliga. Man upplever att det är kallt vintertid. Städningen får mycket kritik och anses vara såväl otillräcklig som dåligt utförd. Bullerstörningarna hänförs främst till högljudda elever och skrapljud från stolar men torde kunna hänföras till den upplevt dåliga akustiken på skolan. Luftkvaliteten anses generellt inte vara sämre än normalt för svenska skolor men den upplevs variera mellan olika lokaler. Den anses vara sämre på måndagsmorgnar och detta sammantaget med att det förekommer lukter gör att man kan misstänka att det förekommer vissa emissioner. I Tabell 3 redovisas utfallet för de fyra psykosociala frågorna och jämförelser ges med andra skolmaterial. Cirka hälften av personalen upplever att man ofta har för mycket att göra. 9

10 Tabell 3. Upplevelsen av det psykosociala klimatet bland skolpersonalen genom delfrågor beträffande arbetsinnehåll, arbetsbelastning, påverkansmöjligheter samt socialt stöd. Tabellvärdena uttryckta i procent. Örebro Ref Stockholm Ref Tjörn Ref Nyköping Stor databas Antal Engagerande och stimulerande arbete Arbetsbelastning för hög Påverkansmöjligheter Stöd från arbetskamrater Specifika kommentarer Ett antal specifika kommentarer lämnas av personalen. Dessa gäller dålig luftkvalitet i flera klassrum och grupprum i såväl mellanstadiet som mer uttalat i lågstadiet, bland annat nämner flera klassrum 1 C. Luftkvaliteten upplevs variera mellan de olika byggnaderna. Luften upplevs vara dålig i lågstadiets personalutrymmen. Önskemål finns om att ventilationen är på också under helger. Lukter uppges förekomma i trapphus och källare. Kommentarer framförs om att miljön känns ofräsch och dammig eftersom lokalvårdarna inte får tillräckligt med timmar. Miljön har också påverkats av pågående renoveringsaktiviteter. Temperaturerna uppges inte vara anpassade till olika elevantal. När det är ett fåtal elever blir det kallt. En kommentar upplever miljön som stressig, en annan pekar på den fuktiga utemiljön som gör att barnen blir smutsiga. 10

11 Föräldraenkäten Karaktäristika för elevpopulationen F-6 redovisas i Tabell 4, där jämförelser också görs mot föregående enkätundersökning 2011 samt några andra skolpopulationer. Tabell 4. Karaktäristika för elevpopulationen 2011 och 2012 samt några andra skolpopulationer. Tabellvärdena uttryckta i procent. Elever Ref Ref Ref Karlskoga Tjörn Nyköping Antal Andel pojkar Född i Sverige Ärftlighet för allergi Boende i villa Husdjur hemma Rökhem Röker hemma inomhus Fukt/mögel i hemmet Imma på fönster vintertid Upplevd innemiljö Föräldrarna upplever skolmiljön negativt vad gäller bullerförhållandena, utrymmena samt städningen men upplever inte längre luftkvaliteten som sämre än vad som är normalt för svenska skolor (Tabell 4). Tabell 4. Föräldrarnas upplevelse av barnens skolmiljö. Andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga / Mycket dåliga anges i procent. Jämförelser görs mot enkätundersökningen 2011 och olika referensmaterial. Elever Ref Ref Ref Ref Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Temperaturförhållanden Luftkvalitet Belysning Buller Utrymmen Städning Av Tabell 5 framgår att föräldrarna till barnen i lågstadiet upplever att såväl bullerförhållandena, utrymmena som städningen är sämre än vad som gäller för mellanstadiets lokaler. Till detta kommer att föräldrarna till barnen, som finns i de lokaler som uppmätts ha förhöjda fukthalter i bjälklagen, rapporterar något fler klagomål på luftkvaliteten. 11

12 Tabell 5. Föräldrarnas upplevelse av barnens skolmiljö uppdelat efter stadium samt speciellt för klasserna 1C, 2B och 2C (Spec.) där man uppmätt högre fukthalter i bjälklagen. Andelen som upplever miljöfaktorerna som dåliga / mycket dåliga anges i procent. Jämförelser görs mot olika referensmaterial. elever 2012 Ref Ref Ref Ref F Spec. Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Temperaturförhållanden Luftkvalitet Belysning Buller Utrymmen Städning Rapporterade symtom Föräldrarna hänför rapporterade symtom hos barnen i liten utsträckning till skolmiljön (Figur 4) och det är framför allt de allergiska barnen som rapporteras ha symtom, vilket är vad man kan förvänta sig (Figur 5). Jämfört med enkätundersökningen 2011 rapporteras vid årets undersökning snarast något färre symtom (Figur 6). Små skillnader ses mellan eleverna i mellanstadium respektive lågstadium (Figur 7). Eleverna inom 1C, 2B och 2C besväras något mer av torra händer och nässymtom (Figur 8). BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt (n = 253) Beror på skolmiljön Figur 4. Frekvensen av rapporterade symtom för s elever. Skuggat område markerar referensvärden för skolor utan kända klimatproblem. 12

13 BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Allergi (n=89) Ej allergi (n=149) Figur 5. Frekvensen av rapporterade symtom för allergiker respektive icke-allergiker bland s elever. Skuggat område markerar referensvärden för skolor utan kända klimatproblem. BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa 2011 (n = 205) 2012 (no= 253) Figur 6. Frekvensen av rapporterade symtom vid enkätundesökningarna 2011 och 2012 bland s elever. Skuggat område markerar referensvärden för skolor utan kända klimatproblem. 13

14 BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Kl F-3 (n = 144) Beror på skolmiljön BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Kl 4-6 (n = 109) Beror på skolmiljön Figur 7. Frekvensen av rapporterade symtom för s elever (lågstadium, respektive mellanstadium. Skuggat område markerar referensvärden för skolor utan kända klimatproblem. 14

15 BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Kl 1c, 2b, 2c (n = 41) Totalt (n = 253) Figur 8. Frekvensen av rapporterade symtom för elever i klasserna 1C, 2 B samt 2C jämfört med totalgruppen elever vid. Av Tabell 6 framgår förekomsten av allergier och infektionssymtom bland eleverna vid de två enkätundersökningarna och jämförelser görs med andra skolpopulationer. Vid årets undersökning ses små skillnader i förekomst jämfört med referensmaterialen. Inte heller ses några statistiskt säkerställda skillnader när man ser på de olika stadierna, inklusive specialgruppen där man noterat förhöjda fukthalter i bjälklagen (Tabell 7). Matsituationen upplevs väsentligen vara normal för svenska skolor (Tabell 8). 15

16 Tabell 6. Allergi- och infektionssymtom bland eleverna. Jämförelser görs mot elever i andra kommuner. Tabellvärdena uttryckta i procent. Elever Ref Ref Ref Ref Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Födoämnesallergi senaste året Pipande, ansträngd andning sökt läkare Långdragna hostperioder sökt läkare Upprepade förkylningar sökt läkare Flera antibiotikakurer Tabell 7. Allergi- och infektionssymtom bland eleverna, uppdelade efter stadium. Jämförelser görs mot elever i andra kommuner. Tabellvärdena uttryckta i procent. Elever 2012 Ref Ref Ref Ref F Spec. Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Födoämnesallergi senaste året Pipande, ansträngd andning sökt läkare Långdragna hostperioder sökt läkare Upprepade förkylningar sökt läkare Flera antibiotikakurer

17 Tabell 8. Föräldrarnas upplevelse av matsituationen vid skolan. Andelen (uttryckt i %) som markerat alternativen Alltid eller Nästan alltid redovisas. Jämförelser görs mot olika referenspopulationer. Elever Ref Ref Ref Karlskoga Tjörn Nyköping Antal Brukar äta frukost hemma innan skoldagen Brukar äta lunch i skolan Tycker om skolmaten Blir mätt av skolmaten Brukar äta lagad mat efter skoldagen Orolig för att barnet inte får tillräckligt med energi och näring via skolmaten (andel Ja ) Orolig för att barnet äter för mycket snacks och godis under skoltiden (andel Ja ) Specifika kommentarer Ett litet antal specifika kommentarer lämnas av föräldrarna. Föräldrarna till lågstadiebarnen pekar på slitna, alltför små lokaler relativt det stora antalet barn. Det finns också bara två toaletter på barn. Kapprummen är små vilket medför att miljön blir stökig och stressig förutom att lokalerna blir svårstädade. Man upplever toaletterna som dåligt städade vilket gör att många barn håller sig hela dagarna. Man upplever torkskåpen som otillräckliga vilket medför att barnen kan gå i fuktiga kläder. Man känner ett starkt behov av renovering. Föräldrarna till de äldre barnen talar också om dåligt städade toaletter och äckliga duschar i omklädningsrummen. Det har i många år förekommit lukter som satt sig i barnens kläder och ryggsäckar. Lukterna beskrivs som att det luktar ladugård eller gammalt och förekommer nära matsalen och angränsande korridorer. Förhållandena har blivit mycket bättre efter det att lokalerna renoverats. Ett par kommentarer gäller dålig matro på grund av många elever. 17

18 Bedömning Såväl personalen som föräldrarna till eleverna framför uttalade klagomål på den fysiska skolmiljön, mest uttalat för lågstadiedelen. Man upplever lokalerna som slitna och trånga relativt de stora elevgrupperna och det finns för få toaletter. Detta medför en såväl stressig miljö som svårstädade utrymmen. Många klagomål gäller dålig städning, mest uttalat vad gäller toalettstädningen. Akustiken upplevs vara dålig vilket torde ligga bakom att så många besväras av buller från högljudda elever och skrap från stolar. Många upplever också att det är kallt vintertid. Det förekommer klagomål på luftkvaliteten även om dessa inte är mer frekventa än vad som är normalt för svenska skolor. Luftkvaliteten tycks dock variera kraftigt mellan de olika lågstadiebyggnaderna. Sämre luft på måndagsmorgnar torde sammanhänga med förekomst av lukter kring företrädesvis matsal och angränsande korridorer i huvudbyggnaden. Efter nyligen genomförd sanering tycks förhållandena ha förbättrats avsevärt. Trots de omfattande klagomålen rapporterar vare sig personalen eller föräldrarna symtom i särskilt stor omfattning och de hänför symtomen i begränsad utsträckning till skolmiljön. Det finns inte heller klara indikationer på att luftkvaliteten är påtagligt sämre i de byggnader där man uppmätt förhöjda fukthalter i betongplattorna. De allergiska barnen rapporterar som väntat högre symtomfrekvenser jämfört med icke-allergikerna. De omfattande klagomålen på skolmiljön gör det angeläget att snarast försöka finna en totallösning, oavsett om detta innebär fortsatta saneringar eller inriktning mot att bygga en ny skola. De tekniska mätningarna visar på anmärkningsvärt höga fukthalter i flera av lågstadiets bjälklag. Även om det i dagsläget inte tycks finnas säkra indikationer på påverkan på innemiljön, och därmed behov av direkt akuta åtgärder, utgör de höga fukthalterna en klar risk för framtida problem. Fuktiga bjälklag med täta plast- eller linoleummattor utgör kända problemkonstruktioner och de brukar i många fall medföra dålig luftkvalitet med obehagliga lukter. Långvarig vistelse i sådana miljöer brukar medföra frekventa klagomål på irritation i de övre luftvägarna. Yngre barn brukar besväras av upprepade förkylningar och långvariga hostbesvär vid vistelse i dessa miljöer. Då vi känner till att det kan ta lång tid att torka ut fuktiga bjälklag är det angeläget att de tekniska utredningarna och åtgärderna påskyndas innan påverkan på innemiljön uppträder. 18