Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Transkript

1 Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

2 Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den enskilde ökade möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Dels ökar chansen att få ett arbete, dels får den välutbildade i allmänhet bättre lön än den med låg eller bristfällig utbildning. Företagen påverkas positivt av att exempelvis förmågan att ta till sig innovationer förbättras ju högre utbildning personalen har. För att Sverige i framtiden skall kunna bibehålla eller öka sin konkurrenskraft är det viktigt att vi snabbt kan tillägna oss ny teknik, ligga väl framme inom forskning samt vara flexibla och uppfinningsrika inom produktion, distribution och marknadsföring. 129

3 130 Kapitel 7 Utbildningsnivå Utbildningsnivån hos den svenska befolkningen är relativt hög vid en jämförelse med övriga oecd-länder. År 2001 hade 32 procent av den vuxna befolkningen (25 64 år) i Sverige högskoleutbildning. Endast fyra länder hade en större andel med högskoleutbildade. Dessa var Kanada, usa, Irland och Japan. Drygt hälften av de högskoleutbildade i Sverige hade lång högskoleutbildning. Källa: oecd, Education at a Glance 2002.

4 Kapitel 7 Utbildningsnivå Andelen med endast grundskoleutbildning var lägre i Sverige än i de flesta andra länder. Nästan hälften av den vuxna befolkningen hade gymnasieutbildning som högsta utbildning, vilket är en större andel än genomsnittet i oecd. Dock är denna andel betydligt lägre än i länder där lärlingsutbildningar är vanligt förekommande såsom i Polen, Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Utbildningsnivån har höjts markant under de senaste decennierna. År 1970 hade en av tre svenskar gymnasie- eller högskoleutbildning. Idag har 8 av 10 svenskar i åldern år gymnasie- eller högskoleutbildning. En av orsakerna till denna snabba omvandling är naturligtvis att äldre personer med i genomsnitt lägre utbildningsnivå ersätts av yngre med i genomsnitt högre utbildningsnivå. Andelen högskoleeller gymnasieutbildade var i genomsnitt 67 procent bland oecd-länderna. I några länder var andelen betydligt högre än i Sverige. Detta gäller för bland andra Schweiz, usa och Norge i vilka andelen översteg 86 procent. I nästan alla länder är skillnaderna i utbildningsnivå stora mellan generationerna. I Sverige hade hela 91 procent av åringarna åtminstone gymnasieutbildning år 2001, vilket kan jämföras med att motsvarande andel för åringarna endast var 65 procent. usa är det land som har den i särklass minsta skillnaden mellan de olika generationerna. 83 procent av amerikanerna i åldern år har åtminstone gymnasieutbildning. 131 På grund av att bland annat utbildningssystemen skiljer sig åt mellan länderna är det svårt att nå fullständig jämförbarhet. Skillnader finns i förekomsten av lärlings utbildningar på gymnasial nivå eller i variationer på utbildningens längd för vissa utbildningar. I ISCED 97 delas högskoleutbildningen (ISCED 5) in efter den teoretiska graden i utbildningen. I detta avsnitt har vi valt att benämna dem som kort respektive lång högskoleutbildning. Se Bilaga B för mer information om innehållet i ISCED.

5 132 Kapitel 7 Utbildningsnivå Att personer väljer att vidareutbilda sig vid högskolan och ytterligare höja sin kompetens är viktigt både för den enskilde och för samhället. I Sverige har 37 procent av åringarna högskoleutbildning. Det är en högre andel än genomsnittet för hela oecd där 28 procent av åringarna har någon form av högskoleutbildning. Jämförs Sverige med Kanada eller Japan finner vi dock att andelen högskoleutbildade är betydligt lägre i Sverige för dessa åldrar. Studerar man fördelningen av högskoleutbildade mellan kort och lång högskoleutbildning finner man att 20 procent i Sverige har en längre högskoleutbildning, d.v.s. minst 3 år. Denna andel är något högre än genomsnittet för oecd på 18 procent men betydligt lägre än för exempelvis Norge och usa, där ungefär 30 procent av åringarna har en högskoleutbildning motsvarande minst 3 år. Källa: oecd, Education at a Glance 2002.

6 Kapitel 7 Utbildningsnivå 133 Studerar man utbildningsnivån fördelat på kön finner man att de svenska kvinnorna är relativt sett välutbildade jämfört med invånarna i de övriga oecd-länderna. År 2001 hade 20 av 30 länder en högre andel män än kvinnor i åldersgruppen år som uppnått åtminstone gymnasieutbildning. Studerar man åldersgruppen år är det i endast Irland, Polen och Sverige som en större andel kvinnor än män har uppnått minst gymnasiekompetens. 82 procent av de svenska kvinnorna i åldersgruppen år hade år 2001 åtminstone gymnasieutbildning. Denna andel överstigs endast av sex länder och genomsnittet för oecd var 62 procent. För motsvarande grupp var andelen med högskoleutbildning 34 procent, vilket kan jämföras med oecd:s genomsnitt på 22 procent för kvinnor i åldern år. Endast tre länder uppvisade en högre andel än Sverige. Dessa var Tjeckien, Finland och Irland.