Mina första år som biodlare

Transkript

1 Mina första år som biodlare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

2 2016 Sveriges Biodlares Riksförbund Författare: Lotta Fabricius Kristiansen Foton: Lotta Fabricius Kristiansen/Preben Kristiansen, Apinordica, om inget annat anges. Rasudin Becirbegovic, Maria Brännvall, Anna Lind Lewin, Janne Mårtensson, Tarja Ollikka, Lauri Ruottinen, Per Thunman. Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza Grafisk produktion Roos Printing AB, 2016 ISBN

3 Innehåll Starta en biodling ocb bli biodlare! 8 Människans minsta husdjur en bildguide 9 1 Introduktion till biodling 15 Bikupans uppbyggnad 16 Hur bisamhället fungerar 20 Bikupans invånare 20 Tre typer av individer 20 De vanligaste biraserna i Sverige 22 Val av bigårdsplacering 23 Bigårdens placering 23 Bin i tätbebyggt område 24 Vilken utrustning behövs i bigården? 25 Årstidernas olika arbeten i bigården 25 Binas produkter 27 Kort introduktion till biprodukter 27 Binas betydelse som pollinatörer 29 Biväxter 30 Vad lagen säger om biodling 31 Sveriges Biodlares Riksförbund, SBR 31 2 Livet i ett bisamhälle 33 Byggnad och funktion Bisamhället en superorganism 34 Sociala insekter 34 Binas språk och orienteringsförmåga 35 Drottningens, arbetsbinas och drönarnas uppbyggnad och funktion i samhället 36 Drottningen 37 Arbetsbiet 38 Drönaren 40 Ägget 40 Larven 41 Puppan 41 Det vuxna biet 42 Tolka yngelramarna 47

4 3 Biodlarens utrustning 49 Skyddsutrustning, bikupa och honungshantering Köpa och transportera bin 50 Nödvändig skyddsutrustning 51 Redskapen för biskötseln 53 Olika kupmodeller 54 Olika ramformat 57 Tekniken att spika ihop en ram och sätta in en mellanvägg 57 Utrustning för honungshantering 59 Olika typer av foderanordningar 60 Förvaring av utrustning 62 Ungefärlig kostnad för start av en biodling 62 4 Året i bigården 1 63 Vinter och vår Vad händer i bisamhället under vintern? 64 Vad ska biodlaren göra under vintern? 65 Vinterns olika arbeten i bigården 65 Vad händer i bisamhället under våren? 66 Vad ska biodlaren göra under våren? 67 Vårens olika arbeten i bigården 68 Foderkontroll 68 Bottenrengöring 69 Vårundersökning 69 Plats i yngelrummet 70 Första skattlådan 71 Svärmkontroll 71 Tecken på att samhället förbereder svärmning 72 Bina svärmar 74 Svärmen fångas in 74 För ett enkelt skötselkort för dina bisamhällen 76

5 5 Året i bigården 2 77 Sommar och höst Vad händer i bisamhället under sommaren? 79 Vad ska biodlaren göra under sommaren? 79 Sommarens olika arbeten i bigården 79 Avläggarbildning 79 En enkel metod att sätta till en drottning under säsongen 80 Honungshantering från bikupa till färdig burk 82 När är honungen mogen? 82 Skatta honung 82 Avtäcka, slunga, sila och tappa honung 85 Vad händer i bisamhället under hösten? 89 Vad ska biodlaren göra under hösten? 90 Höstens olika arbeten i bigården 90 Slutskattning och invintring 90 Vinterfodret 93 Smälta ur vax och tvätta ramar 94 Säkra bisamhället mot möss och fåglar 95 Vinterisolering 95 Oxalsyrabehandling 96 6 Bihälsa 97 Biskötsel för friska bin Friska bin 98 Hur val av bigård, utrustning, skötselmetoder och bin påverkar binas hälsa 98 Sjuka bin 100 Bisjukdomslagstiftningen och vad den innebär för biodlaren 101 De vanligaste sjukdomarna, parasiterna och skadegörarna 103 Amerikansk yngelröta 104 Varroakvalster och dess bekämpning 105 Kalkyngel 112 Nosema 113

6 7 Praktiskt arbete i bigården 117 Hur man öppnar ett bisamhälle och arbetar med bina Redskap, utrustning och deras funktion i bigårdsarbetet 118 Hur man öppnar ett samhälle 120 Undersökning av bisamhället 121 Yngelrummets uppbyggnad 123 Hur du utvidgar ett samhälle 123 Att använda drönarram för varroabekämpning och som indikator på samhällets status 124 Skötselschema/driftmetod för ett bisamhälle 125 Ergonomin i biodlingen Bigården och dragväxter 127 Att välja en bra bigård Bisamhällets grundkrav på bigårdens placering 129 Bikupornas placering i bigården 129 Bisamhällets dragområde och tillgång på näring 131 Biodlarens krav på bigården 132 Dragväxter och dragkalender Avläggarbildning och enkel drottningodling 139 Hur gör man avläggare och drottningar för husbehov Hur man praktiskt gör avläggare 140 Olika typer av avläggare 140 Hur du tar hand om en avläggare 143 Hur du tillsätter en drottning 144 Enkel drottningodling 145 Odla drottningar steg för steg 147 Avläggardokument 154

7 10 Honung 155 Honungshantering för en kvalitetssäkrad produkt Honung är ett livsmedel redan i bisamhället 156 Honungens hantering från bikupan till färdig burk 158 Vad är honung? 159 Honungens kristallisation 161 Sorthonung 162 Certifiering av honungsproduktionen 163 Vad är det för fel på honungen? 164 Året i bigården 166 Ordlista 168

8 Starta en biodling och bli biodlare! Biodling finns nästan överallt i världen, den bedrivs på olika sätt och under olika förutsättningar. På binas villkor, om den ska vara livskraftig och hållbar. Jag började min biodling i slutet på 90-talet och var fast från första stund. Den spännande värld som öppnade sig och den härliga honungen, vilken känsla. Utöver detta bidrog min biodling till miljönytta, genom binas pollinering av växterna i närområdet runt bigården, till glädje för alla. Sedan jag startade har honungsbinas roll i livsmedelsproduktionen blivit tydligare för allmänheten. Från att ha varit en sysselsättning för framförallt män, är det i dag även många kvinnor och yngre, som börjar. Kvinnorna har givetvis varit med tidigare, men inte i samma omfattning. De har inte heller varit så synliga utåt. Den bilden är förändrad. Detta har inneburit en ökad mångfald, inte bara i naturen utan även i biodlarkåren, det är vitaliserande. Biodling är en perfekt familjesyssla, om man vill dela ett gemensamt intresse. Det finns en bredd, där alla kan hitta något som tilltalar de egna sinnena lite extra. Denna studiebok syftar till att ge dig grunderna i biodling. Tillsammans med arbetsboken Min biodling lotsas du fram i tio kapitel och bekantar dig med hur bin fungerar, vilken utrustning som behövs, vad som händer i bisamhället och vad biodlaren gör under året. Du lär dig hur du håller bina vid god hälsa och hur du arbetar praktiskt i bigården. Du har nu grunderna till att starta en biodling. Boken innehåller avslutningsvis fördjupningar i hur man väljer en bra bigård, hur man enkelt kan skapa nya bisamhällen och odla drottningar, och till sist ett kapitel om honungen, dess egenskaper och hantering. Teori är en sak, praktik en annan. Det är ovärderligt att få gå bredvid en kunnig biodlare och lära sig hantverket i praktiken. Genom att gå en nybörjarcirkel i biodling träffar du andra med liknande intressen och kan få handledning under dina första år som biodlare. Detta är början till en underbar resa. Tjällmo i januari 2016 Lotta Fabricius Kristiansen 8

9 Människans minsta husdjur en bildguide Honungsbin är inte bara fascinerande exempel på evolutionär framgång, deras pollineringstjänster innebär stor ekonomisk betydelse för människan och naturen. Honungsbin har det vetenskapliga namnet Apis mellifera, som betyder honungsbärande bi, bor i samhällen med ungefär individer under sommaren och cirka på vintern, 9

10 besöker blommor för att samla nektar och pollen. De gör honung av nektarn och pollen är en proteinrika föda, tjänar människan främst genom att pollinera odlade och vilda växter, transporterar nektar i en honungsblåsa, specialdesignad för ändamålet, och bär hem pollen i små korgar på bakbenen, hålls i tillverkade bikupor av biodlare som skördar honung, pollen, propolis och drottninggelé. bygger kakor, av vax som de producerar i vaxkörtlar. De lagrar honung och pollen i sexkantiga celler i vaxkakor na, och använde dem även som barnkammare för deras ägg, larver och puppor, I bisamhället är alla arbetsbin sterila honor. 10

11 Hanbin, eller drönare, tjänar enbart till reproduktion, det vill säga att para sig med drottningar. En drottning lägger ett ägg i varje cell, och kan lägga upp till ägg varje sommar. Bilarver kläcks från ägg, växer till och blir sedan en puppa i cellen. Varje bisamhälle har enbart en drottning, som känns igen på sin långa bakkropp. Honor utvecklas från befruktade ägg, de större hanarna kommer från obefruktade ägg. 11

12 Arbetsbin genomgår många sysselsättningar genom sin livstid, till exempel som städbin, ambin, byggbin och vaktbin. När de blivit seniorer avslutar de som dragbin. Att samla mat är en sysselsättning för utomhusbin. Att ta hand om barnkammaren med yngel är en sysselsättning för inomhusbin. 12

13 Honungsbin kommunicerar med varandra genom olika kemiska doftämnen och genom bidansen. Honungsbin matar sin parade drottning under hela hennes livstid med drottninggelé, och förser henne med ett hov av bin som passar upp. Under sommaren gör bisamhället nya drottningar i speciella drottningceller, och matar dem med en särskilt näringsrik mat. Unga drottningar parar sig bara en gång i livet på deras parningsflykt, men med flera drönare vid detta tillfälle. Honungsbin svärmar för att föröka sig. Den gamla drottningen lämnar bikupan tillsammans med ungefär hälften av bina i bisamhället. 13

14 Honungsbin överlever vintern som ett fullstarkt bisamhälle. Bina sitter tätt tillsammans i ett vinterklot och håller värmen genom att vibrera med sina flygmuskler. De använder foderförrådet som energikälla för detta ändamål. Genom binas pollinering av odlade blommande grödor, är honungsbin det tredje mest värdefulla husdjuret i Europa. Tack för inspiration och lån av text och bild, Jürgen Tautz och HOBOS. 14

15 1 Introduktion till biodling 15

16 Honungsbiet är ett av våra allra äldsta husdjur, man uppskattar att domesticeringen startades för cirka år sedan i Mellanöstern. 1 Men redan långt innan dess begav sig människan ut på honungsjakt för att hämta hem både den söta honungen och de proteinrika bilarverna. Grottmålningar i Bicorp i Valencia i Spanien 2 som är cirka år gamla visar hur man hämtar vaxkakor från vildbisamhällen. Något som skiljer honungsbin från övriga husdjur är att de inte beter sig annorlunda jämfört med vilt boende honungsbin. Biodlaren har inte tämjt sina bin utan biodling handlar om att man lärt sig hur honungsbin lever och att man sedan sköter om dem så att de trivs och är friska år gammal grottmålning i Spanien där honungsjakt avbildas. Genom binas pollineringstjänster värderas deras arbete till ett av våra vik tigaste husdjur efter kor och grisar. 3 Enbart i Sverige beräk - nar Jordbruksverket att pollineringstjänsterna av de odlade grödorna var värda mellan miljoner kronor år Bikupans uppbyggnad Honungsbin behöver en tillräckligt stor hålighet för att bygga sitt bo och kunna övervintra i. Till skillnad från sina släktingar getingarna kan honungsbin inte bygga sitt skyddande ytterhus själva. De producerar sitt eget byggnadsmaterial, bivaxet, som de sedan bygger upp de sexkantiga cellerna av i form av vaxkakor Introduktion till biodling

17 Dessa sitter tätt intill varandra (avståndet mellan vaxkakorna är cirka 10 mm 5 ). Vaxkakorna fungerar dels som skafferi, där honung och pollen lagras, och dels som barnkammare där drottningen lägger ägg. Om bina fritt får välja sin boplats, till exempel vid svärmning, är deras drömhem ett levande träd med en hålighet som rymmer 40 liter och har en liten ingång cirka 4,5 meter över marken. 6 Sexkantiga celler byggt av bina av bivax som de själva producerar. De första typerna av bikupor fick man genom att bära hem stocken där bina bodde till sitt hus. Där hade man dem nära till hands och kunde lätt sköta om dem. Man hade dem i stock. Detta sätt att hålla bin på förekommer fortfa rande på många håll i världen. En av de äldsta avbildningarna av biodling kommer från Egypten, och är Halmkupa. Foto: Janne Mårtensson cirka år gammal. Där ser man hur honung skördas från cylindriska lerkupor. 7 En vanlig modell av bikupa i norra Europa fram till för cirka hundra år sedan var de så kallade halmkuporna. I mitten av 1800-talet startade Hushållningssällskapet en kampanj för ett mer hållbart sätt att bedriva biodling genom att introducera det lösa ramsystemet och slungningstekniken i samband med dessa. Trågkupan utvecklades och kom att bestå ända till 1970-talet. Då ersattes den av den nu vanligare och billigare modellen av bikupa, den så kallade uppstaplingskupan. 1 Introduktion till biodling 17

18 Olika modeller av bikupor. I Sverige lever honungsbina på den nordligaste gränsen för sin naturliga utbredning. Det kräver en bikupa som är anpassad till våra klimatförhållanden. För att få standardiserade mått på bikuporna och ramarnas konstruktion arbetade Sveriges Biodlares Riksförbund fram normer. Man kan säga att bin kan bo på många olika sätt bara ett antal grundförutsättningar uppfylls. Vid val av bikupa till sin biodling får man själv avgöra vad som passar den egna biodlingen bäst. Detta i kombination med hur bra bina trivs i just dessa utifrån det klimat som råder i området där biodlingen ska bedrivas. Det finns många typer av bikupor men alla bygger på samma principer. Uppstaplingskupan består av ett antal så kallade lösa lådor som placeras ovanpå varandra där en bottenkonstruktion gör att det naturligt blir ett avstånd under den nedersta lådan, detta fungerar som fluster där bina kan flyga ut och in. Ovanpå lådorna placeras en täckskiva, som kan vara av olika material och har till funktion att hindra bina från att bygga fast taket. Taket läggs på toppen 18 1 Introduktion till biodling

19 av lådstapeln och ser till att det blir tätt för väder och vind. Det är viktigt med ordentlig isolering i taket, då värmen i kupan stiger uppåt och försvinner ut om inget håller den kvar. För att underlätta skötseln låter man oftast inte bina bygga vaxet fritt, utan de får ramar av trä eller plast där en så kallad mellanvägg av bivax sätts fast. Mellanväggen är en förpräglad vaxskiva som bina bygger vidare på och skapar de vaxkakor som de önskar. På det sättet bildas vaxkakor som är raka och lätt kan lyftas ur lådorna utan att ta sönder binas bygge. Ett alternativ till hela ramar är att man enbart använder topplisten och sätter en remsa av vax på den så att bina utifrån denna bygger det vax de behöver. Ofta används ett spärrgaller för att drottningen inte ska lägga ägg i skattlådorna där honungen lagras. Spärrgallret kan användas på lite olika sätt antingen under hela honungssäsongen eller enbart inför själva slutskattningen av honungen. Uppstaplingskupor. 1 Introduktion till biodling 19

20 Hur bisamhället fungerar Bikupans invånare Biet är en insekt som lever i samhällen. I bisamhället finns normalt individer. Drottningen lägger ägg som är antingen obefruktade eller befruktade. Äggen kläcks, blir larver och sedan puppor innan de kryper ut som fullt utvecklade vuxna individer. Under vintern lägger drottningen inga ägg. Antalet bin under vintern beror på antalet födda bin i slutet av säsongen. De vinteröverlevande bina föds i slutet av juli och i augusti och utvecklar en extra fettreserv. För att vara en fungerande enhet behöver antalet bin under vintern vara mellan individer. När våren kommer sätter drottningen igång och lägger ägg och antalet bin ökar igen. Det måste då finnas ett överlapp av gamla bin som kan ta hand om de nya för att bisamhället ska klara sig. Bimängden är som störst runt midsommar för att sedan långsamt avta i antal igen. Om antalet bin är för litet eller om bina är för gamla inför hösten kommer samhället inte att överleva vintern, särskilt inte om den blir lång. Tre typer av individer Drottningen är mor till alla bin i samhället. En drottning utvecklas ur ett befruktat ägg där larven mycket tidigt får ett överflöd av en speciellt sammansatt fodersaft, drottninggelé som näring. Utan detta överflöd och denna omvårdnad skulle larven ha blivit ett vanligt arbetsbi. Det finns normalt bara en drottning i ett bisamhälle. Hennes uppgift är att producera många ägg (hon kan lägga upp till ägg om dagen), ur vilka det bildas nya individer. Drottningen kan bli upp till fem år gammal, men det vanliga är runt tre år. Drottningens äggläggningsförmåga avtar med åldern. När arbetsbina känner att äggproduktionen minskar byter de ut den gamla drottningen och ersätter henne med en ny. Detta kallas ett stilla byte. Man känner igen drottningen på att hon är lite större och har en längre bakkropp än arbetsbina och att hon rör sig långsammare över vaxkakorna. Drottningen omges ofta av ett hov av arbetsbin som putsar, matar och sköter om henne Introduktion till biodling

21 Drottning, arbetsbin och drönare. Arbetsbina är samhällets grundpelare som utför allt arbete i kupan. När drottningen lägger ett befruktat ägg utvecklas det oftast till ett arbetsbi. Dessa är alla honliga individer. De städar, matar larver, bygger vaxkakor, försvarar samhället, hämtar vatten, samlar pollen och nektar i nämnd ordning. Nektarn omvandlar de till honung för att göra den hållbar och att den ska kunna lagras som vinterförråd. Arbetsbin lever cirka fem till sex veckor och dör oftast med utslitna vingar ute i fält. Bin som föds sent på hösten lever hela vintern och kan bli sex sju månader. Drönarna är samhällets hanliga individer. När drottningen lägger ett obefruktat ägg, utvecklas detta till en drönare. Man känner igen drönarna på att de är relativt stora i jämförelse med arbetsbina och ser mer jämntjocka ut. De har också stora ögon som gör att de har en väldigt god syn. Drönarnas huvuduppgift är att para sig med ungdrottningar under parningsflykten. Efter parningen dör de. I ett samhälle finns mellan drönare. Antalet varierar från samhälle till samhälle och beror på när på säsongen och andra olika förhållanden. De deltar sparsamt i arbetet i kupan i övrigt. På vintern finns inga drönare kvar i samhället, de har ingen funktion då. Drönarnas naturliga livslängd uppskattas till dagar. 1 Introduktion till biodling 21

22 De vanligaste biraserna i Sverige I Europa har vi endast en art av honungsbin, Apis mellifera. Det finns ett antal olika raser. I Sverige har vi i huvudsak tre olika raser och ett blandrasbi. 8 Dessa raser kan korsa sig med varandra och då uppstår det man kallar för traktens blandning. Korsningar kan fungera utmärkt och anpassar sig ofta till de lokala förhållandena. Man bör däremot vara observant på hur temperamentet utvecklas eftersom binas försvarsinstinkt är en egenskap som lätt förstärks när olika raser korsar sig med varandra. Det finns ingen lagstiftning som reglerar vilken ras som ska användas inom olika områden i landet, men man tjänar på att använda samma ras som de andra biodlarna runt omkring ens bigård gör. Då kan friparning av drottningar fungera utmärkt och man kan behålla de egenskaper som de lokalt anpassade bina har. Nordiskt bi, Apis mellifera mellifera Det ursprungliga biet i Sverige, klassas som en lantras. 9 Färgen är mörkbrun och svart. God vinterhärdighet. Sen vårutveckling. Bra vid långvarigt drag från en växt, exempelvis ljung. Ligusticabi, Apis mellifera ligustica Var under en stor del av 1900-talet det vanligaste biet i Sverige. Härstammar från Italien och kallas även italienskt eller gult bi. 1-3 gulaktiga ränder på bakkroppen. Bäst vid rikligt och kortvarigt drag. Medelsnabb vårutveckling. Foto: Per Thunman Foto: Tarja Ollikka 22 1 Introduktion till biodling

23 Carnicabi, Apis mellifera carnica Ursprungligen ett bergsbi. Anpassat till långa, hårda vintrar, korta vårar och heta somrar. Färgen är mörk med silvergrå ränder. Antalet övervintrande bin är litet. Snabb vårutveckling. Kan väl utnyttja en sparsam vegetation. Annat namn är Krainerbi. Buckfastbi Biet är ingen egentlig ras utan en korsning av många olika raser. Framavlad av Broder Adam i Buckfast Abbey i södra England. Det vanligaste biet i Sverige idag. Färgen inom ett Buckfastsamhälle kan variera mycket. Snabb vårutveckling, starka under sommaren och god övervintringsförmåga. Foto: Per Thunman Foto: Susanne Fabricius Val av bigårdsplacering Bigårdens placering När du söker en plats för din bigård finns det några saker att ta hänsyn till. I en bigård ställer man vanligtvis två till tio bisamhällen. Platsen för bigården bör vara förhållandevis solig och vindskyddad. Kupornas flusteröppning bör peka mot öster eller söder. Det ska vara lätt att komma intill bigården och att röra sig utan att snubbla. Om man har flera bigårdar placerar man dem oftast med två till tre kilometers mellanrum längs en lämplig körväg. 1 Introduktion till biodling 23

24 Är bin farliga? Som biodlare får man ofta frågan om man inte blir stucken någon gång. Det blir man. Bin är inte aggressiva men kan, när de känner sig hotade, stickas. I samband med att biet sticks så dör det. Så länge man inte är allergisk är det inte farligt. Giftblåsan fastnar i huden och ska tas bort så fort som möjligt. Bästa sättet är att försiktigt skrapa bort gadden med nageln så att inte giftblåsan, som sitter ihop med gadden, pumpar ut mer gift än nödvändigt. Effekter av ett bistick är i regel svullnad och rodnad runt stället där gadden fastnade. Det kan ofta klia. Detta är symptom som går över inom några timmar eller dagar beroende på reaktion. Undvik alltid bistick. Man vet aldrig när en reaktion kan uppstå. Om man känner sig dålig ska man genast kontakta eller uppsöka sjukvården. Bistick. Gadden fastnar i huden tillsammans med giftblåsan, biet flyger iväg. Bin i tätbebyggt område Hänsyn måste tas till omgivningen Har du bigården i en villaträdgård eller inne i staden så måste hänsyn tas till grannar och husdjur. Här måste du lägga stor vikt vid att ha fromma och hanterbara bin. Står kupan intill en tomtgräns, ett promenadstråk eller liknande kan ett två meter högt plank ställas en bit framför kupan. Då tvingas bina att snabbt ta höjd och därigenom undgå att bli ett irritationsmoment (och kollisionsrisk) för andra. Ett alternativ är att använda sig av redan befintliga häckar eller 24 1 Introduktion till biodling

25 liknade som också tvingar upp bina på höjden. Se till att sköta om bina så att du undviker svärmar och röveri. Ha gärna vattenanordningar nära bisamhällena för att undvika att bina hämtar vatten på grannarnas tomter och ha inte heller fler bisamhällen i bigården än vad området är anpassat till. Det kan vara bra att prata med de boende i området om skill na derna mellan honungsbin och getingar och förklara hur det fungerar, kanske vill de låna en bislöja och titta in i bisamhället? Förklara också vad som händer vid rensflygningen tidigt på våren så att det inte kommer som en överraskning när det är dags. Vilken utrustning behövs i bigården? För att kunna arbeta lugnt och metodiskt krävs att du själv känner dig trygg tillsammans med dina bin. Därför är det viktigt att du har den skyddsutrustning och de arbetsverktyg du känner dig bekväm med. Detta är förstås extra viktigt de första åren innan man lärt sig hur bina reagerar när man arbetar med dem. Precis som andra djur så känner bisamhället på sig om du är rädd och otrygg. Det kan smitta av sig till bina som då också blir oroliga i din närvaro. Du behöver: Bidräkt (slöja) Bihandskar Kupkniv Rökpust Biborste Årstidernas olika arbeten i bigården För att få grepp om hur mycket arbete det innebär att skaffa bin är det bra att känna till bisamhällets årscykel och lite grovt vad biodlaren förväntas göra för att sköta om bina på bästa sätt. Vad händer egentligen i bisamhället under året och vad gör biodlaren? Man uppskattar att skötseln tar cirka fem timmar per bisamhälle och år, 10 beroende på hur effektivt man arbetar och vilken utrustning man har. 1 Introduktion till biodling 25

26 Vintern Vad gör bina? Sitter i vinterklot Rensningsflyger när det är 8-10 grader varmt Vad gör biodlaren? Skyddar bisamhället mot möss och fåglar Kontrollerar att allt ser bra ut Våren Vad gör bina? Börjar yngla och samla nektar och pollen Vad gör biodlaren? Kontrollerar att det finns mat Kontrollerar att det finns äggläggande drottning Ger plats för yngel och honung Undersöker om det finns sjukdomar Sommaren Vad gör bina? Samhället ökar i styrka, det blir många fler bin i samhället eftersom drottningen lägger många ägg varje dag Producerar honung Vad gör biodlaren? Utökar platsen i kupan Kontrollerar för svärmning Gör nya samhällen avläggare Kollar varroaläget och andra sjukdomar Skördar honung Förbereder inför hösten/vintern 26 1 Introduktion till biodling

27 Sensommaren/hösten Vad gör bina? Samhället minskar i styrka. Det blir färre invånare eftersom drottningen minskar äggläggningen Drönarna motas ut ur kupan Vad gör biodlaren? Slutskördar Invintrar bisamhällena Utför varroabehandling vid behov Binas produkter Honungen är det livsmedel som vi i huvudsak får från bina men inte det enda. Pollen som bina samlar och omvandlar till bibröd är liksom drottninggelé också livsmedel från bikupan. Övriga produkter som man kan få från bisamhället är bivax, propolis och bigift. Den i särklass viktigaste produkten från bisamhället är den ekosystemtjänst som bina utför när de samlar nektar och pollen och pollinerar den odlade och vilda floran. Kort introduktion till biprodukter Honung Honung är nektar som bina samlar i blommorna och bearbetar genom nektarväxling. I processen ingår spjälkning av sockerarter till fruktsocker och druvsocker. Vattenhalten sänks till under 20 procent. Honung är lugnande, energigivande, antibakteriellt och probiotiskt. Genom de enkla sockerarterna fruktsocker och druvsocker får honung ett lågt GI och blir nyttigare än socker. Bivax Binas vaxkörtlar utvecklas vid en ålder av dagar och sitter på undersidan av bakkroppen, på binas mage. De kan producera upp till åtta vaxfjäll per dag. Till ett kilo vax går det åt cirka två miljoner fjäll. Bivaxsalva 1 Introduktion till biodling 27

28 För att hålla igång vaxproduktionen går det åt cirka åtta kilo honung per kilo vax. Bivax är mycket uppskattat som läkande mjukgörare och återfuktare i hudvård och kosmetika. Pollen och bibröd Ett bisamhälle samlar cirka 30 kilo pollen per säsong. De tar hem pollenklumparna i pollenkorgarna som finns på bakbenen. Pollenet har olika färg beroende på från vilka blommor det kommer. Bina gör bibröd av det pollen som placeras i cellerna och konserverar det genom mjölksyre jäsning, som sker då lite nektar läggs ovanpå pollenet. Fermenteringen ökar näringsvärdet och gör pollenet mer lättsmält. Bibröd är mycket proteinrikt och innehåller samtliga aminosyror som människan behöver. Propolis (bikitt) Propolis betyder framför staden. Propolis används för att täta springor och sprickor i bikupan men även som rengörande medel då det är bakteriedödande. Till exempel rengörs en cell där ett bi nyligen fötts genom att putsas med propolis. Propolis har sitt ursprung från kåda och harts liknande ämnen från framförallt gran, björk, al, vide, poppel och tall. Det kan ha olika färg och egenskaper beroende på sitt ursprung. Färgen kan variera från gult till rött och till mörkbrunt. Bina tar hem propolis i pollenkorgarna på bakbenen. Den största insamlingen av propolis sker främst på sensommaren. Propolis är naturligt antibiotisk och motverkar bland annat inflammationer. Bigift Bigift produceras av körtlar i honbins bakkropp och samlas upp i en blåsa som kan tömmas via gadden. För bina är det ett försvar mot angrepp. Hos människan används bigift vid sensibilitetsträning mot överkänslighet av bistick och vid behandling av reumatiska sjukdomar. Drottninggelé Alla larver i bisamhället matas med fodersaft fram till det tredje dygnet. Fodersaftkörtlarna finns i biets huvud och produceras främst av bin som är 6 15 dygn gamla. För att kunna producera fodersaft behöver bina tillgång till honung och pollen. Används av människan som energihöjande proteintillskott Introduktion till biodling

29 Binas betydelse som pollinatörer Pollinering sker genom att biet hjälper till att sprida pollen(frömjöl/ståndarmjöl) från blommans ståndare till pistillens märke så att det bildas frukter och frön. Detta sker både inom samma blomma men framförallt mellan olika blommor av samma art. Honungsbin är viktiga pollinatörer då de är många till antalet på en och samma plats. De är också blomtrogna, det vill säga de håller sig till samma typ av växt så länge det finns nektar eller pollen där. De är särskilt viktiga för tidigt blommande växter då de i jämförelse med vilda pollinatörer som till exempel humlor är många till antalet redan tidigt på växtsäsongen. Honungsbina är däremot känsliga för kallt väder och vid temperaturer under 15 grader arbetar de inte så intensivt. God pollinering är en ekosystemtjänst som ger fler frukter och frön, högre skördar och under rätt förutsättningar en ökad biologisk mångfald. Om man jämför honungsbin och humlors olika arbetsförutsättningar ser man hur bra de kompletterar varandra. 11 Honungsbin Jobbar från 15 C 2,5 blomhuvuden/min Korta tungor Vind, klarar 2 meter per sekund Flyger långt Blomtrogna Humlor Jobbar från 10 C (tidiga morgnar och sena kvällar) 4,5 blomhuvuden/min Långa tungor Vind, klarar 4 meter per sekund Samlar nära boet Ej lika blomtrogna som bin Honungsbi Ljus jordhumla 1 Introduktion till biodling 29

30 Biväxter Med biväxter menar vi växter som bina tycker om eftersom de ger nektar och/ eller pollen. Ett bisamhälle producerar cirka 20 kilo nya bin per år och till detta behöver de runt 26 kilo pollen av bra kvalitet. 12 För att bina ska hitta den näring de behöver under hela säsongen runt sina bigårdar är det bra att veta vad som blommar och när det blommar. På våren och sensommaren är det extra viktigt att det finns gott om pollengivande växter i närheten av bigården för att få så friska bin som möjligt. Vissa växter som ger mycket honung kallas dragväxter. Exempel på dragväxter under säsongen är: Försommarhonung: Maskros, blåbär, lingon, fruktträd, bärbuskar och höstoljeväxter. Högsommarhonung: Våroljeväxter, hallon, klöver, hjortron (norra Sverige), mjölkört, tistel, lusern, åkerböna, lind och backtimjan. Hösthonung: Skogshonung/bladhonung och ljung. Bra pollenväxter under säsongen är: Vår och försommar: Sälg och andra videarter, lönn, hassel, maskros, höstraps och päron. Högsommar: Blåeld, vitklöver, åkerböna, vicker, honungsfacelia och blåklint. Sensommar och höst: Lupin, gullris, kärleksört, höstaster, honungsfacelia och solrosor. Fält med vårraps Introduktion till biodling

31 Vad lagen säger om biodling Vad gäller för den som skaffar bin? Det finns inga krav på var man får ställa upp sina bisamhällen. Däremot är det viktigt att placeringen inte inverkar störande på den kringliggande miljön. Det är givetvis en fördel att man kommer överens med sina grannar om bi samhällena ska stå i närheten av andras tomter. Det är också viktigt att känna till att lagstiftningen kräver att man ska ha ett flyttningstillstånd för att flytta bin, vaxramar eller annan utrustning över församlingsgränserna i smittförklarade församlingar. Man ska även anmäla sin uppställningsplats till Länsstyrelsen. För att få reda på det aktuella smittförklaringsläget kontaktar man sin bitillsynsman för mer information. Kontaktuppgifter finns på Länsstyrelsens hemsidor. Sveriges Biodlares Riksförbund, SBR SBR bildades 1920 genom en sammanslagning av de två biodlarorganisationerna Sveriges Allmänna Biodlarförening (SAB) som startades 1897 och Sveriges Biodlareförening (SB) som startade Initiativtagare till en svensk riksorganisation var häradshövdingen i Jönköping Ivar Wislander och 1897 bildades SAB. I Danmark hade en riksorganisation bildats redan 1866 och Norge Birøkterlag bildades För att vara med i SAB krävdes att man prenumererade på föreningens tidning Svensk Bitidning. Det kostade 50 öre per år för den som hade upp till tre bisamhällen och en krona om man hade fler samhällen ändrades namnet till Bitidningen, ett namn som fortfarande består. SB bildades på initiativ av redaktör Alexander Lundgren som 1909 hade återupptagit utgivningen av tidskriften Bigården, en tidning med anor från SB hade sin huvudsakliga verksamhet i Mellansverige medan SAB hade sina flesta medlemmar i södra Sverige. Efter bland annat påtryckningar från Hushållningssällskapet (vilka gav bidrag till biodlingens organisationer), arrangerades ett möte i Stockholm på initiativ av folkskolläraren Nils Årnell Detta blev inledningen till senare överläggningar mellan representanter för de båda föreningarna. Dessa ledde fram till att man vid ett möte 26 juli 1919 beslöt att SAB och SB skulle gå samman. Den 1 januari 1920 startades gemensamma organisationen, Sveriges Biodlares Riksförbund. 1 Introduktion till biodling 31

32 SBR består av enskilda medlemmar anslutna till biodlarföreningar. Föreningarna är sammanslutna till distrikt. Det finns 25 distrikt. Oftast sammanfaller de med län. Föreningarna omfattar en kommun eller en del av en kommun. För närvarande finns det cirka 270 biodlarföreningar med tillsammans cirka medlemmar. Alla medlemmar tillsammans bildar Sveriges Biodlares Riksförbund. De finns spridda över hela Sverige. 1, 7) The World History of Beekeeping and Honey Hunting, Eva Crane (1999) 2) 3) The Buzz about Bees, Biology of a Superorganism, Jürgen Tautz (2009) 4) (2011) 5) Bin och biodling, Åke Hansson (1980) 6) Honeybee democracy, Thomas D Seeley (2010) 8) Boken om biavel och insemination, Bert Thrybom (2009) 9) Lantrasbevarande, biologisk mångfald för framtiden, Jordbruksinformation ) Bli biodlare, utveckla ditt företag, Jordbruksinformation ) Öka skörden med honungsbin och jordhumlor, Jordbruksinformation ) Bra honungs- och pollenväxter, Thorsten Rahbeck Pedersen, Jordbruksverket Introduktion till biodling

33 2 Livet i ett bisamhälle Byggnad och funktion 33

34 Bisamhället en superorganism Bisamhället består av många individer. Under högsommaren kan det vara cirka individer i samhället. De flesta är arbetsbin, några hundra är drönare och normalt är det bara en drottning. De enskilda bina kan ses som celler i en större organism. Tar man dem ur sitt sammanhang i samhället fyller de ingen funktion. I sitt sociala sammanhang blir de ett samhälle som fattar kloka beslut. Man kallar denna typ av organism för en superorganism. Om samhället fungerar som det ska, växer det och vill i regel svärma. Svärmningen är superorganismens naturliga sätt att föröka sig på. Man kan alltså betrakta ett samhälle som en individ. Sociala insekter Honungsbin, getingar, humlor, gaddlösa bin och myror är exempel på gadd steklar som är sociala insekter. Det betyder att de bildar samhällen med gemensamma arbetsuppgifter som födosök, yngelvård och försvar. De lever alla i samhällen, men deras årscykler ser väldigt olika ut. Getingar och humlor har endast en ettårig livscykel, det innebär att deras samhällen bara blir ett år, sedan börjar de om. En ny, övervintrad drottning får på våren bygga upp ett nytt samhälle på en ny plats. Den gamla drottningen dör i slutet av sommaren och då upplöses samhället. Arbetarhumlorna eller arbetargetingarna dör. Honungsbin och de flesta myrarter är fleråriga och drottningen överlever flera vintrar tillsammans med arbetarna. Bidrottningen kan bli upp till fem år gammal. Myrdrottningar kan i Sverige bli upp till 15 år. Honungsbi i vitklöver. Honungsbin, humlor och solitära bin tillhör alla olika familjer av det som kallas nektarsteklar 13 (Apoidea). I familjen Apidae (långtungebin) finns flera släkten och underfamiljer och dit hör honungsbin (Apinae), humlor (Bombus) och gaddlösa bin (Meliponinae) som är samhällsbildande arter. Dit hör också exempelvis trädbin, pälsbin och orkidébin som är solitära. Blåklocksbi, Melitta haemorrhoidalis, ett solitärbi. Foto: Ingemar Fries 34 2 Livet i ett bisamhälle

35 Att de är solitära innebär att de lever ett och ett och inte tillsammans i ett samhälle. Ibland kan de solitära bina uppfattas som hela samhällen bara för att de valt sina boplatser bredvid varandra i till exempel en sand sluttning eller i en murad vägg. Solitära bin är bra pollinatörer. Vill man ha fler pollinatörer i exempelvis sin trädgård kan man ordna boplatser åt dem, biholkar 14. Det finns olika varianter som man kan bygga själv eller köpa färdiga. Boplats för solitärbin. Binas språk och orienteringsförmåga Hur bina kan hitta till ett hallonsnår upp till tre kilometer från kupan och tillbaks förbryllade länge forskare och biodlare. Det skulle dröja till en bit in på 1950-talet innan professor Karl von Frisch lyckades knäcka koden med binas orienteringsförmåga. Bina har ett eget språk, vilket gör dem unika i insektsvärlden. Genom att utföra en dans kan de berätta för de andra bina både avstånd från kupan, riktning i förhållande till solen och lönsamheten hos en nektar- eller pollenkälla som de upptäckt. Bidansen utförs inne i mörkret i bikupan på de vertikala vaxkakorna. Om nektarn eller pollenet är nära bikupan, mellan meter, så utför de en enklare dans, ringdansen. Den berättar bara att det finns mat i närheten men inte i vilken exakt riktning. Med vippdansen kan biet ange både avstånd och riktning. Avståndet är inte ett specifikt avstånd uttryckt i meter utan det anger hur mycket energi det går åt för biet att ta sig dit. Det vill säga att om det är motvind så visar de en längre sträcka än vad de gör om det är medvind. De delar också ut smakprov på det som de samlat in för att locka anhängare att flyga dit och hämta hem mer. Doften hjälper också bina att hitta källan. Att honungsbina har denna förmåga att berätta för varandra var födan finns gör dem extra bra som pollinatörer. De blir snabbt många som flyger till samma växt. Samtidigt som de samlar nektar eller pollen hjälper de växten med pollineringen. I bisamhället kan olika bin flyga till olika växter för att hämta mat men de växlar inte mellan de olika växterna förrän maten är slut på det ena stället (blomtrogna). 2 Livet i ett bisamhälle 35

36 Drottningens, arbetsbinas och drönarnas uppbyggnad och funktion i samhället Det är viktigt att ha kunskap om de tre individerna i ett bisamhälle drottning, arbetsbin och drönare. Deras utvecklingstid är avgörande för hur lång tid det exempelvis tar för ett bisamhälle att göra en ny drottning och när hon sedan kan börja lägga ägg så det blir nya bin eller hur lång tid det tar från det att drottningen lägger ett befruktat ägg tills att dessa bin börjar arbeta med att samla nektar eller pollen, eller när drönarna är mogna för att kunna para sig med de nya drottningarna. Drottningen kommer ur ett befruktat ägg, där larven har fått extra näringsrik mat, drottninggelé, under hela larvstadiet. Hon är könsmogen cirka en vecka efter kläckning och är då redo att flyga ut för parning om vädret tillåter. Ytter ligare en vecka senare, om parningen gått väl, kan hon börja lägga ägg. Det betyder att det tar cirka 30 dagar, det vill säga en månad, från det att drottningägget läggs till dess att hon kan börja lägga befruktade ägg och hålla igång samhället. Arbetsbiet, som också kommer ur ett befruktat ägg, har en utvecklingstid på tre veckor från ägg till färdigt bi. Under de första 20 dagarna håller sig arbetsbiet inne i bikupan eller nära bikupan. Det innebär att det är först efter cirka 40 dagar från äggläggningen som arbetsbina börjar arbeta som dragbi och samlar in nektar som sedan mognar till honung. Drönaren är det bi som tar längst tid på sig att utvecklas, 24 dagar. Det utvecklas ur ett obefruktat ägg och blir könsmogen cirka 10 dagar efter kläckning. Det tar cirka 35 dagar från att drönaräggen läggs tills det finns könsmogna drönare i samhället. Detta är viktigt att känna till med tanke på att det under vintern inte finns drönare i samhället (om det är ett väl fungerande samhälle). Den tidiga drottningodlingen är beroende av när det finns drönare som är könsmogna och kan para sig med ungdrottningarna Livet i ett bisamhälle

37 Utvecklingstid för de olika individerna i antal dygn: Ägg Larv Puppa Total tid Drottning Arbetsbi Drönare Drottningen Drottningen är längre och smalare än arbetsbina och drönarna. Hon är mellan mm lång och väger cirka 0,2 gram. 15 Den långa, smala bakkroppen gör att hennes vingar ser kortare ut än de andra binas. En äggläggande drottning är tung i bakkroppen och rör sig långsammare över vaxkakan än arbetsbina. Hon blir också lite klumpigare och flyger sämre. Det finns en viss risk när biodlaren lyfter upp ramen som drottningen går på, att hon kan trilla ner på marken och gå förlorad. Drottning Drottningen är den enda individen i samhället som kan lägga befruktade ägg. Det gör att hon är mamma till alla andra bin i samhället. Hennes genetiska arv överförs både till drönare och arbetsbi och påverkar hela samhällets egenskaper. Drottningens huvuduppgift är att lägga ägg, både obefruktade och befruktade. Under högsäsongen kan hon lägga upp till ägg om dagen. Drottningen blir ständigt uppassad och matad med proteinrikt foder så att hon ska ha tillräckligt med näring för att kunna producera så många ägg som behövs för ett livskraftigt bisamhälle. Drottningen utsöndrar flera doftämnen, feromoner, som har olika funktion. De kan till exempel förhindra arbetsbina från att lägga ägg eller föda upp nya drottningar eller stimulera arbetsbina att samla mat och förbereda för svärmning. För att sprida drottningens feromoner slickar arbetsbina på hennes kropp och sprider på så sätt hennes doft i samhället. 2 Livet i ett bisamhälle 37

38 För att kunna lägga befruktade ägg behöver ungdrottningen para sig. Inne i bikupan är inte drönarna och drottningen intresserade av varandra. Parningen sker alltid utanför kupan högt upp i luften, oftast på över fem meters höjd. Drottningen flyger bara ut vid vackert, vindstilla och varmt väder, vanligen över 20 grader. Om vädret är dåligt flyger inte drottningen ut. Om det inte funnits tillfälle att göra en parningsflygning under de första tre veckorna stannar drottningen kvar i samhället och börjar lägga obefruktade ägg som utvecklas till drönare (drönarmor). Ett sådant samhälle är förlorat och kallas puckelsamhälle. Drönaräggen läggs i vanliga arbetarceller, där pupporna blir för stora och buktar ut som pucklar. Drönarna och drottningarna flyger till särskilda parningsplatser. De kan flyga ganska långt för att träffas. Drönarna hittar drottningarna genom att de utsöndrar feromonerna. Drottningen parar sig med cirka 15 drönare. I regel kommer drottningen och drönarna från samhällen som är belägna inom en radie av cirka 10 kilometer. Det betyder att drönarnas arsvanlag i detta område kommer att spela roll för egenskaperna hos det samhälle som den nyparade drottningen etablerar. Vill man ha kontroll på drottningens egenskaper ska oönskade drönare undvikas inom detta område. Äggläggningen kommer igång efter cirka en vecka från parningsflygningen. Den mängd sperma som drottningen fått vid parningen räcker till två fem års äggläggning, beroende på hur välparad hon blev. Hon är som mest produktiv de första två åren. Även om sperman tar slut i spermiebehållaren, spermatecan, kan hon att fortsätta att lägga ägg, men bara obefruktade ägg och hon kallas då drönarmor. Arbetsbiet Arbetsbiet är det minsta biet i samhället och väger i genomsnitt bara 0,1 gram. 16 Det innebär att 100 bin väger cirka 10 gram. Man brukar också uppskatta att en halv deciliter bin är cirka 100 stycken. Det kan vara bra att veta om man ska ta ett prov med vuxna bin för analys om samhället inte ser ut att må bra (att jäm föra med ett blodprov). Det nyfödda arbetsbiet kommer att tillbringa sina första tre veckor inne i kupan som husbi. De gör endast en kort orienteringsflygning utanför kupan när de är ungefär tio dagar. Orienteringsflygningen kan ibland se ut som bina håller på att 38 2 Livet i ett bisamhälle

39 svärma. Efter tre veckor övergår de till att sköta uppgifter utanför kupan som dragbi och utföra arbetsuppgifter som behövs för att samhället ska vara välmående och friskt. Binas arbetsuppgifter varierar med åldern beroende på att deras olika körtlar (fodersaft-, vax- och giftkörtlar) utvecklas olika i tid från födseln. Arbetsuppgifter behöver utföras under samhällets yngelperiod, som är den period då drottningen lägger ägg. Det som gör bisamhället så framgångsrikt är att det kan anpassa sig efter rådande förhållanden. Det betyder att bina både kan skynda på sin utveckling och återgå till en tidigare arbetsuppgift om det exempelvis saknas dragbin eller ambin. De har en stor buffertkapacitet. Arbetsbin Dag 1 3 Putsbi De första tre dagarna är det städning som gäller. Det nyfödda biet putsar cellerna så att drottningen kan lägga nya ägg. Vid 4 5 dagars ålder lägger biet om sina matvanor, äter mycket pollen och honung så att det kan börja producera fodersaft. Dag 6 10 Ambi Nu har arbetsbiets fodersaftkörtlar utvecklats till fullo och bina kan börja mata de nykläckta larverna. Man säger att biet ammar och kallas därför för ambi. Dag Byggbi Vid denna ålder har biets vaxkörtlar utvecklats. Biet producerar vax och arbetar med att bygga ut vaxkakorna. Det har också till uppgift att ta emot nektar och pollen som fältbina kommer hem med och processa det till honung och bibröd. Dag Vaktbi Nu är det som mest gift i giftblåsan och vissa bin arbetar som vaktbi. Det vaktar vid kupans ingång (flustret) och skyddar samhället mot inkräktare. Dag 21 till sin död Dragbi Vid tre veckors ålder börjar det tjänstgöra utomhus som dragbi. Det flyger då ut för att hämta hem nektar, pollen och vatten till samhället. Detta fortsätter det med till sin död, som under sommaren inträffar efter cirka 4 6 veckor, när vingarna slitits ut. 2 Livet i ett bisamhälle 39

40 Drönaren Drönarna är bisamhällets hanar. De känns igen på att de är större, har stora ögon, är mer ludna, kraftigare och jämntjockare jämfört med arbetsbina. Den nykläckte drönaren matas till en början av arbetsbina, men får sedan klara sig själv. Efter cirka en vecka gör han sin första flygtur. Drönaren deltar inte i insamling av nektar. Hans uppgift är att para sig med en ungdrottning. I samband med parningen dör drönaren. Hans parningslem fastnar i drottningen och bakkroppen går sönder när de frigörs från varandra. Varma dagar samlas könsmogna drönare på särskilda platser i luften men de flyger tillbaka efter några timmar för att inta föda inför nästa flygning. Drönarens livslängd är normalt tre fem veckor. Antalet drönare beror på samhällets storlek, antalet drönarceller och binas genetiska egenskaper. Vanligen finns det några hundra upp till ett par tusen drönare. De som inte parar någon drottning lever kvar i samhället. Drönare När parningssäsongen är över tolereras inte längre drönarna av arbetsbina. De är då en belastning för samhället och motas ut ur kuporna. Om det på hösten eller på vintern finns drönare kvar i samhället, är det ett tecken på att det inte finns någon parad drottning i samhället. Biets utveckling omfattar fyra steg: ägg, larv, puppa och färdig insekt. Det kallas en fullständig metamorfos. När dessa ligger i sina celler kallas de för yngel och området där de finns kallas yngelrummet eller yngelklotet, se kapitel 7. Ägget Drottningen lägger ett ägg på den rengjorda cellens botten. Det är cirka 1,5 millimeter långt och står från början rakt upp från botten. På det tredje dygnet, då ägget ska kläckas, lägger sig ägget ner. Ägg. Foto: Tarja Ollikka 40 2 Livet i ett bisamhälle

41 Larven Efter tre dagar kläcks ägget och den nyfödda larven matas av ambina med den proteinrika fodersaften fram till cirka två Larver i fodersaft. Foto: Tarja Ollikka dygns ålder. De har ett överflöd av foder och man ser hur det glänser i botten av cellerna. Därefter övergår matningen av larverna till viss mängd fodersaft utdrygad med pollen, om det gäller mat till arbetarbin och drönare. Under tiden som larven ligger öppen kallas den ringlarv och den ökar då 900 gånger i vikt. 17 Därefter täcks larven med ett poröst cellock och förvandlingen inleds. Dessa kallas täckt yngel. Inledningsvis sträcker larven på sig och kallas sträcklarv. Larvhuden skiljer sig i princip inte från det vuxna biets hud 18. De viktigaste skillnaderna är att larvens hud är mycket tunnare, saknar färgpigment och ämnen som gör huden hård. Den tunna huden gör att exempelvis varroakvalster kan riva hål på den och suga i sig kroppsvätska. Mellan tarmen, som nästan fyller hela larven, saknar ett skyddande kitinlager. Detta gör den väldigt känslig för sjukdomsangrepp. I samband med att larven sträcker på sig öppnas en förbindelse mellan mellantarmen och ändtarmen och larven kan nu för första gången tömma tarmen på cellbotten. Puppan Förpuppningen börjar med att larven spinner en kokong åt sig i cellen. Kokongen blir kvar i cellen när biet kryper ut. Puppan liknar tidigt det färdiga biet men förvandling invändigt sker hela tiden när larvens organ ombildas till det vuxna biets organ. Under puppstadiet är biet mycket känsligt för yttre störningar som temperaturförändringar. Temperaturen i yngelklotet ligger på cirka 35 grader. Puppa med lila ögon, biet kommer att födas inom ett par dagar. Foto: Lauri Ruottinen 2 Livet i ett bisamhälle 41

42 Det vuxna biet Det nyfödda biet är fortfarande mjukt och kutikulan (ytterhuden) kommer att hårdna under de närmaste timmarna. 19 Särskilt arbetsbiet har ett mjukt lurvigt utseende innan hår beklädnaden blir stelare. De kan inte stickas innan skalet kring gift blåsan har hårdnat. Biets kropp är indelat i tre tydliga delar, huvudet, mellankroppen och bakkroppen. Vuxet arbetarbi. Huvudet Huvudets viktigaste delar är fasettögonen, punktögonen, antennerna och munnen. Synen Biet har två typer av ögon facettögon och punktögon. Facettögonen består av flera tusen småögon. Varje enskilt öga ger inte en skarp bild men tillsamman ger de skärpa. 20 Facettögonen är särskilt bra på att upptäcka former och detaljer när biet flyger. Snabba rörelser uppfattar de också lätt. Detta är en av anledningarna till att man inte ska vifta när ett bi närmar sig utan istället långsamt flytta på biet för att inte skrämma det (eller för den delen andra flygande insekter). Punkt ögonen kan inte fokusera eller skapa bilder utan verkar ha ljusinsläpp som enda funktion. Troligen fyller de en funktion vid orienteringen och styr biets dygnsrytm. Biet har ett annorlunda färgseende jämfört med människan. Det uppfattar färger från ultravioletta våglängder (300 nanometer) till orange ljus (700 nanometer). Det gör att bina uppfattar blommorna på ett annat sätt än vad vi gör. En blomma som vill locka till sig bin har ofta tydliga nektarvisare som reflekterar ultravioletta nyanser. Bina är särskilt intresserade av blåa och gula blommor. Röda blommor uppfattar bina som svarta och är inte särskilt intresserade av dessa om de inte samtidigt har UV-infällningar som nektarvisare. Bina kan även se svarta, vita och gråa nyanser och är duktiga på att uppfatta olika mönster och figurer Livet i ett bisamhälle

43 Luktsinnet Antennerna har till funktion att uppfatta dofter. De är binas näsa. De är uppdelade i segment, beklädda med hår och har tusentals sensorer. Bina är bra på att upptäcka från vilket håll en doft kommer genom att jämföra de båda antennernas doftintensitet. Bin är också extra känsliga för dofter som har stor betydelse i deras värld som vax, blommor och feromoner. De kan till exempel känna på doften om vaxet är i klump eller om det är i en sexkantig cell, de har ett plastiskt luktsinne. Bina kan också uppfatta temperatur och luftfuktighet med antennerna och känner skillnaden på en halv grads temperaturförändring. Munnen Munnen består av flera delar. Överkäken och mandiblarna kan tugga och bita. De använder dessa till att skära, forma och bearbeta vax och propolis och till att mata larverna, putsa drottningen, städa och slåss. Underkäken och underläpparnas slickande och sugande mundelar formar en sugsnabel och tar hand om de vätskor (nektar, honung och vatten) som bina hanterar som nektar, honung och vatten. Bina sticker ner sugsnabeln i blommorna för att suga upp nektarn. Sugsnabelns och tungans längd avgör från vilka blommor bina kan samla nektar. Längden varierar mellan 5,3 7,2 millimeter. 21 Nektarväxlingen som sker då ett dragbi kommer tillbaka till bisamhället och överlämnar nektar till ett husbi för bearbetning är en annan viktig funktion. I samband med nektarväxlingen påbörjas omvandlingen från nektar till honung. Mellankroppen Mellankroppens viktigaste delar är vingarna och benen. Nektarväxling. Foto: Tarja Ollikka Vingarna Honungsbin har två par vingar på var sida av kroppen. Framvingarna är större än bakvingarna. Under flygningen häktas vingparen ihop med krokar som sitter på vingarnas bak- respektive framkant. Vingarna består av tunna vener som inte bara stärker vingstrukturen utan även transporterar blod, leder andningsrör och nerver ut i vingarna. Vingarnas vensystem kan användas för rasbestämning, 2 Livet i ett bisamhälle 43

44 så kallad vingindexmätning. Ett arbetsbi flyger med cirka 200 vingslag per sekund. 22 Snitthastigheten ligger på 24 kilometer i timmen. För att få kraft att flyga behöver bina energi från honungen. Innan de ger sig av från kupan för att samla nektar, äter de honung som de sedan har med som matsäck under utflykten. Benen Honungsbin tillhör djurgruppen insekter och har sex ben. Tre par ben som har olika funktion. De är specialkonstruerade för att kunna ta tillvara det som blommorna erbjuder i form av näring och föra hem detta till bisamhället. Frambenen har borstar som de kan kamma ihop pollen och ta bort damm med från huvudet. På frambenen sitter också antennrengörare. Med mellanbenen kan bina kamma kroppen fri från pollen och damm. Pollenet transporteras av mellanbenen bakåt till bakbenens pollenkorgar. Där sitter också en sporre som bina kan använda för att lasta av pollenklumparna med när de är hemma i samhället. När bina kammar sig har de en blind fläck som de inte kommer åt mitt på ryggen. Man kan ibland se bin som varit i särskilda blommor komma hem med färgglatt pollen som en rand mitt på ryggen. Bakbenen är anpassade till sin funktion, att transportera pollen och propolis. Tydligast är pollenkorgarna. Längst ner på benen har de en kloliknande fot som också fungerar som sugkopp. Drottningen har dessutom körtlar på fötterna som utsöndrar feromoner. Denna doft är viktig för att sam hället ska vara nöjda med sin drottning. I benen sitter också binas hörsel, det vill säga ett vibrationssinne som uppfattar vibrationer och skapar nervretningar. Bakkroppen Bakkroppens viktigaste delar är honungsblåsan, mellantarmen, vaxkörtlarna och gadden. Gadden Gadden sitter infälld i ett utrymme på spetsen av bakkroppen. Till skillnad från många andra stickande insekter tappar bina sin gadd då de sticker, vilket gör att bina dör kort efter sticket. Fördelen med att tappa gadden är att offret får i sig extra mycket gift. Gadden är försedd med hullingar och sitter fäst i en kraftig muskulatur, tillsammans med giftblåsan och körtlar som avsöndrar alarmferomon Livet i ett bisamhälle

45 Den inre uppbyggnaden hos ett vuxet bi. När biet sticker fastnar gadden och slits loss ur biets bakkropp tillsammans med giftblåsan. Giftblåsan fortsätter att pumpa in gift i cirka sekunder. Giftets sammansättning är komplext och verkar olika på olika djur därav de olika allergiska reaktionerna som ett bistick kan orsaka. Vaxkörtlarna På undersidan av bakkroppen sitter vaxkörtlarna, de är färdigbildade då biet är cirka två tre veckor gammalt. För att producera vax äter bina honung och omvandlar denna tillsammans med fett i vaxkörtlarna till bivax. Det måste finnas tillräcklig mängd honung i samhället för att bina ska kunna producera vax. Det går åt cirka 8,4 kilo honung för att producera ett kilo vax. 23 Vaxet pressas ut som tunna fjäll och är genomskinligt. Man kan ibland se vaxfjällen direkt på bina, men oftast på botten av kupan om de tappat dem. De formar vaxfjälllen med munnen och blandar med saliv för att använda till vaxbyggnation. I samband med detta kommer vaxet i kontakt med pollenrester som ger vaxet dess gula färg. Under de närmaste dagarna efter fatt biet har fötts, det vill säga krupit ut ur sin cell, sker den sista utvecklingen av några av de inre organen. Särskilt fettkroppen vars utveckling är beroende av det unga biets möjligheter att äta pollen, som är den proteinkälla de behöver. 2 Livet i ett bisamhälle 45

46 Om det är brist på pollen för det unga arbetsbiet så kommer det att innebära en sämre utveckling av fettkroppen och orsaka en förkortad livslängd. Detta är väldigt viktigt att tänka på, särskilt i slutet av sommaren. De arbetsbin som föds då ska bli de vinterbin som övervintrar tillsammans med drottningen. Det behövs god tillgång på pollenkällor runt bigården som garanterar att de unga arbetsbina får tillräckligt med protein för att bilda en välutvecklad fettkropp. Arbetsbina får en del fodersaft då de är nyfödda, men i begränsad mängd. De hämtar själva pollen från vax cellerna. De nyfödda drönarna och drottningen behöver också proteintillskott då de är nyfödda. De blir matade med fodersaft av ambina i större utsträckning än arbetsbina eftersom de ska utveckla sina reproduktionsorgan. Matsmältningen Matsmältningen sker främst i bakkroppen i mellantarmen, där det största näringsupptaget sker. Mellantarmen hänger ihop med munnen via sugsnabeln, matstrupen och honungsblåsan. Honungsblåsan fungerar som behållare vid transporten av nektar och vatten. När honungsblåsan är full fyller den större delen av bakkroppen. Mellan honungsblåsan och mellantarmen sitter ett filter, en ventiltratt, där fasta partiklar som pollenkorn, och till och med bakterier och deras eventuella sporer silas bort från nektarn. Efter mellantarmen fortsätter det genom tunntarmen och ändtarmen och ut via rektum som exkrement. Ändtarmen kan också utvidgas och under vintern kommer den att fylla större delen av bakkroppen, när bina försöker hålla sig och inte tömma tarmen inne i bikupan. Mellan mellantarmen och tunntarmen sitter de malphigiska kärlen som fungerar som binas njurar och renar hemolymfan från slaggprodukter. Blodcirkulationen och andningen Hos insekter är blodcirkulationen och andningssystemen åtskilda. Båda systemen är öppna. Längs ryggen finns ett långsmalt hjärta och en aorta, som hjälper till vid transporten av näringsämnen från bakkroppen till huvudet, varifrån blodet sedan pressas tillbaka genom kroppen. Det är inte blod i den vanliga bemärkelsen som transporteras utan hemolymfa som innehåller näringsämnen från matsmältningen. Insekter saknar lungor och andas in luft genom öppningar i mellan- och bakkroppen. Luften förs sedan genom tunna rör, trakéer, till luftsäckar i bakkroppen. Det är ett passivt andningssystem men de kan öka syreupptagningen genom att pumpa med bakkroppen. 24 De största öppningarna finns på mellankroppen intill flygmusklerna. Öppningarna skyddas av styva borst men parasiter som trakékvalster kan ta sig in här Livet i ett bisamhälle

47 Tolka yngelramarna När du ska börja bekanta dig med bisamhället är det viktigt att du lär dig vad du ska titta efter. Genom att granska bisamhällets yngelramar och rätt tolka det du ser, lär du dig mycket om hur bisamhället mår. För varje ram du inspekterar, titta snabbt efter dessa saker: 1. Täckt yngel: Det ska vara tätt i en jämn halvcirkel i den nedre delen av ramen. Om det är många öppna celler kan det vara ett tecken på att äggen eller larverna hade dålig livskvalitet eller att de blivit sjuka och att bina städat bort dessa. Cellocken ska vara svagt välvda utåt, om de är insjunkna kan det vara tecken på sjukdom. Vid misstanke om sjukdom kontaktar du din bitillsynsman. 2. Förhållandet mellan ägg, öppet yngel och täckta puppor: Ett förhållande på 1:2:4 är en idealisk proportionerlig fördelning. 26 Det betyder att det är dubbelt så många larver och fyra gånger så många täckta puppor som det är ägg. Det visar att drottningen lägger ägg kontinuerligt och att det finns tillräckligt med vuxna bin som kan hålla yngelklotet varmt. 3. Ägg: Om det inte finns några ägg i de öppna cellerna kan du uppskatta hur lång tid sedan drottningen slutade att lägga ägg genom försiktigt öppna upp ett täckt arbetaryngel. Unga puppor med vita ögon kommer att krypa ut inom cirka sju dagar. Om ögonen är lila kommer de att krypa ut om två tre dagar. 4. Drottningceller/viseceller: Om du hittar viseceller är drottningen antingen död, dålig eller så planerar samhället att svärma. Om du hittar öppna drottningceller med larv i, många drönare, täckt yngel men inga ägg kommer samhället att svärma inom någon vecka. Om du hittar täckta drottningceller, några som har hål i sig, täckt yngel och få bin i skattlådorna så har samhället redan svärmat och en ungdrottning har krupit ut. Du bör hitta ägg inom någon vecka om allt gått väl. 2 Livet i ett bisamhälle 47

48 5. Övriga observationer: Lägg märke till om det är någon ändring i binas beteende sedan förra besöket. Särskilt om bina är mer flygiga och oroliga på ramarna, det kan indikera brist på drag, skadegörare, kvalster, viselöshet eller sjukdom. Kontrollera mängden foder i samhället och att utrymmet för drottningens äggläggning inte är blockerat med honung. Om ramarna är dåliga och vaxet ojämnt eller trasigt, byt ut dessa så snart det är möjligt. Detta för att undvika att provocera fram drönarbygge vilket gynnar tillväxten av varroakvalster. 13) Boken om biodling, SBR 14) 15, 16, 17, 19, 21, 22, 23) The Biology of the Honey Bee, Mark L. Winston (1987) 18, 25) Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället, I. Fries och P. Kristiansen (2009) 20, 24) Spektrum Biologi, Susanne Fabricius, Fredrik Holm och Anders Nystrand (2013) 26) The beekeeper s handbook, Diana Sammataro and Alphonse Avitabile (2011) 48 2 Livet i ett bisamhälle

49 3 Biodlarens utrustning Skyddsutrustning, bikupa och honungshantering 49

50 Ta en titt i en biredskapskatalog och du kan se vilken mängd av olika biodlingsredskap, kupmodeller och skyddsutrustningar det finns på mark naden. Dessutom finns det många varianter av samma sak. Behövs allt detta? Det kan kännas väldigt förvirrande vid starten av biodlingen när utbudet är så stort. Efter hand som du lär dig mer om hur just du vill bedriva din biodling är det lättare att avgöra vad och vilken modell som passar din biodling bäst. Det finns några saker som är grundläggande och som du behöver när du startar din biodling. Dels för ditt personliga skydd, dels för binas bostad och dels för hur du ska ta hand om honungen. Köpa och transportera bin En rekommendation är att börja med minst två samhällen. Det ger möjlighet till att hjälpa det samhälle som eventuellt får problem och inte utvecklas som det ska. Ett alternativ, om du bara vill ha eller kanske bara får tag i ett samhälle, är att gå ihop med en bi odlarkollega i närheten som du kan sam arbeta med, om det händer något. Köpet av bin kan gå till på lite olika sätt. Ofta ska du själv först ha köpt en bikupa med botten, en låda och tak som det nya bisamhället kan flyttas över i, redan antingen i säljarens bigård eller hemma i den egna bigården. Hur vet du vad det är som du egentligen har köpt? Det är inte alltid det är möjligt att gå igenom samhället tillsammans med säljaren innan flytten. Då är det extra viktigt att du frågar vad som är med i samhället. I en låda får det plats tio ramar och det är bra att veta vad som finns på dessa ramar förutom vuxna bin. Frågor som är bra att ställa: Är det en äggläggande drottning som är med? Hur gammal är hon? Är hon märkt? Vilken ras är det? 50 3 Biodlarens utrustning

51 Antal ramar med yngel, foder, pollen, utbyggda tomma vaxkakor och mellanväggar? Hur har samhället behandlats mot varroa (om det är aktuellt)? Om den du köper av inte har bigården i samma församling som du, be att få se flyttningstillståndet, som bitillsynsman ska ha utfärdat inför försäljningen. Tillsammans med bisamhället ska du också få ett tillståndsbevis, som bitillsynsman har skrivit ut ihop med flyttningstillståndet. Det är säljaren som ansvarar för att bina är besiktigade innan flytten. Du som köpare är skyldig att anmäla bigården till länsstyrelsen om de köpta bisamhällena ska placeras i en nyetablerad bigård. Läs om Avläggardokument i kapitel 8. Flytten av bisamhällen sker antingen på kvällen när alla bin är hemma, eller tidigt på morgonen. Ta med ett spännband att spänna ihop botten, låda och tak med, så att de inte glider isär vid frakten. Det går utmärkt att transportera bina i en bil. Om några bin skulle lyckas ta sig ut sätter de sig i regel på bakrutan. Om bina ska transporteras långt är det extra viktigt att se till att bina har bra ventilation. Istället för ett vanligt tak kan du använda ett transporttak. Det gör du enkelt av ett nät med en list runt, så att bina får ventilation både genom botten och genom taket. För att stänga flustret kan du peta in en bit skumgummi i flusteröppningen. Nödvändig skyddsutrustning Använd skyddskläder vid arbetet med bina. Det är viktigt att du lugnt och tryggt kan gå igenom dina bisamhällen. Att arbeta med bina är det bästa sättet att lära dig hantera arbetsredskapen. Att förstå hur bisamhället fungerar och kunna bedöma vilka nödvändiga åtgärder som kan behövas. Du behöver kunna arbeta utan att vara orolig för bistick. Biodlarens utrustning. 3 Biodlarens utrustning 51

52 Du behöver framförallt en bität slöja för att skydda ansiktet. Ett alternativ till en enkel slöja, är en jacka eller en overall, som är lite mer hållbar. Det finns modeller som har slöjan integrerad i jackan eller overallen. Det är smidigt att ha allt i ett. Om du ska välja jacka eller overall beror mest på hur mycket du ska arbeta med bina. För att göra lyften av exempelvis skattlådor på ett lämpligt sätt behöver du hålla lådan tätt intill Arbete i bikupan med skyddsjacka. kroppen. Det är en fördel att använda din bioverall som just en arbets overall, där du inte behöver vara rädd för kladdig honung, klibbigt propolis eller vax. Propolis är dess utom svårt att få bort vid tvätt. Bikläder finns i många olika färger men alla är ljusa. Bina tycker inte om mörka, håriga material (som exempelvis fleece). Man arbetar oftast med bina mitt på dagen, då de är upptagna med att arbeta ute i fält snarare än att sitta inne i bikupan. Då är det i regel som varmast, så en overall av ett lätt, tätt och tunt material är att föredra. Det ska dock vara ett material som kan andas, såsom bomull eller bomullsblandningar. Om du svettas mycket känner bina av det och kan reagera negativt på svettdoften. Det finns bikläder för alla storlekar, allt från barn till vuxna och även overaller/jackor anpassade för kvinnor. Handskar är också viktiga. Handsken ska passa dina händer väl så att arbetet går lätt och smidigt. Om handskarna är för stora blir det klumpigt och du klämmer bin i onödan. Bina kan bli uppretade av detta och sticka i handsken. Doften av bistick sitter kvar länge, så se till att tvätta dem regelbundet. Bigiftet i handskarna kan också orsaka allergiska reaktioner. Man kan ha handskar av plast eller skinn, men det är bra att de är långa så att du kan dra upp dem över mudden till jackan eller overallen. Vanliga diskhandskar kan också fungera. Ju mer van du blir att arbeta med bina desto mindre kommer du kanske att använda handskar, men de ska alltid finnas till hands vid behov Biodlarens utrustning

53 Redskapen för biskötseln Kupkniv Ett oumbärligt verktyg för biodlaren är kupkniven. Den finns i ett flertal ut föran den och även här kommer du att hitta din favorit. Skaffa gärna flera stycken av lite olika modeller. Dels för att de är olika bra till olika arbetsmoment men också för att de tyvärr är lätta att tappa bort. Kupkniven används för att bräcka isär lådorna, lossa ramar och täckbrädor, skrapa bort propolis och till mycket mer. Se till att göra rent kupkniven regelbundet, genom att skrapa bort propolis, vax och honung i kallt vatten och sedan flamma den. Olika modeller av kupknivar. Rökpust Rökpusten är en cylindrisk behållare i vilken du kan tända en eld. På behålla ren sitter det en blåsbälg. Rökpusten ska alltid finnas tänd under arbetet med bina, den behöver kanske inte användas så mycket, men vara redo vid behov. Rökpustens funktion är att driva på binas instinkt att äta honung när de känner rökdoften. När bina har ätit honung blir de lugnare och man oroar dem inte i onödan. Röken hjälper också till att dölja binas egna alarmferomoner som produceras när de känner sig hotade och oroliga. Rökpustar Rökpust med värmeskydd. finns i olika storlekar och utföranden. De mindre kan hållas tända en kortare tid än de större. Det är bra att välja en modell som har ett värmeskydd så att du inte riskerar att bränna dig på cylindern som blir varm. Man kan använda lite olika material att elda i rök pusten. Du kan köpa färdiga pellets eller torvblock eller så samlar du själv exempelvis torr, murken ved och eldar med. Undvik fossila bränslen (undantaget torv) och trä med färg och limrester. 3 Biodlarens utrustning 53

54 Biborste Biborsten ska vara mjuk men stadig. Den är till för att borsta ramarna fria från bin, särskilt vid skattning av honung eller när du ska flytta ramar utan bin mellan samhällena. Se till att hålla borsten ren från honungskladd genom att skölja den i kallt vatten. Foto: Tarja Ollikka Olika kupmodeller En bikupa är en konstruktion som är bisamhällets bostad. Bikupan är i första hand till för att förse bisamhället med ett yttre skydd och ge dem den plats de behöver. En bikupa består av en botten med en ingång (fluster), ett utrymme med vaxkakor för yngel och honung (skattlådor). En täckskiva eller täckbrädor och ett isolerat yttertak som skyddar mot väder och vind. Eventuellt används ett spärr galler mellan yngel- och skattlådorna (som hindrar drottningen från att lägga ägg i skatt lådorna). Utrymmet för yngel och honung kan vara olika stort beroende på tillgången på nektar i området och tidpunkt på säsongen. Bikupan kan vara gjord av antingen trä eller plast (frigolit). Den ska vara målad utvändigt för att hålla bättre, eftersom den står ute året runt. Använd utomhusfärg anpassad för trä eller plast. Det finns flera modeller av bikupor, de flesta är konstruerade för att passa binas behov i olika klimatförhållanden och miljöer. Bina anpassar sig bra till alla typer av kupor och ramstorlekar. Biodlaren har ofta önskemål om hur en bikupa ska vara konstruerad, för att tillgodose krav på rimlig arbetsmiljö och rationell hantering. Trågkupa Trågkupan består av ett ytterhus och inuti finns det i botten ett isolerat tråg som blir yngelrummet med plats för ramar. Ovanpå detta ställer man sedan de oisolerade skattlådorna. Det är vanligt att trågkupan har ett extra fluster som gör att man kan invintra ett litet samhälle bakom huvudsamhället. Det har funnits många årsmodeller och designers av trågkupor under årens lopp. Det finns både nytillverkade trågkupor att köpa hos vissa biredskapsbutiker, men även en del ritningar om man vill bygga själv Biodlarens utrustning

55 Trågkupor Uppstaplingskupa Den vanligaste kupkonstruktionen är uppstaplingskupan som består av ett antal lådor staplade på varandra. Utökning av samhället sker vanligtvis uppåt. Lådorna kan vara tillverkade av plast eller trä och försedda med handtag och rambärarlister. Frigolitlådorna är isolerade i sig själva. Trälådorna är ofta isolerade med frigolit. Även enkla oisolerade trälådor finns som främst används som skattlådor. Du kan helt igenom använda oisolerade trälådor och använda ett isolerande ytterhus till dessa för att hjälpa till att hålla värmen inne i kupan i kallare klimat. Frigolitlådorna är lätta men mer ömtåliga än de som tillverkas av trä. Uppstaplingskupor är en billigare lösning än den mer avancerade trågkupan. Uppstaplingskupor 3 Biodlarens utrustning 55

56 Mobil bipaviljong för pollineringsuppdrag. Bipaviljong I bipaviljonger bor flera bisamhällen tätt intill varandra. Där kan det bo fler än 20 samhällen. Kuporna kan vara placerade i en eller två våningar, och antingen på en eller flera sidor. Bakom kuporna finns det sedan tillräckligt med plats som tillåter ett bekvämt arbete med samhällena. Fördelen med paviljonger är att det får plats relativt många samhällen på en liten yta och att man kan arbeta med bina oberoende av vädret. Man kan ha den som ett smycke i trädgården eller mer rationellt vid till exempel pollineringsuppdrag. Fast bipaviljong i trädgården. Några andra kupmodeller På senare tid har intresset för några andra kupmodeller uppstått, till exempel topplistkupan och Warrékupan. Man vill närma sig binas naturliga sätt att leva, ungefär som de gamla halmkuporna och bistockarna. Topplistkupor är relativt enkla i konstruktionen och istället för ramar används enbart topplister som överliggare, där bina kan Topplistkupa fästa sitt vaxbygge. De fungerar i princip på samma sätt som en trågkupa där yngelrummet inte byggs på höjden utan på längden. 28, 29 Det finns dock inget eget utrymme för honungsramar ovanför topplisterna, om inte kupan är av en variant som är gjort för skattlådor Biodlarens utrustning

57 Honungen utvinnas genom att den pressas ut ur vaxkakorna. Warrékupan är en variant av topplistkupa, men istället för att ha utrymmet för bina horisontellt så är den vertikal som en uppstaplingskupa. 30 Jämförande studier är i dagsläget inte gjorda och erfarenheterna är ganska små av hur lämpliga dessa kupmodeller är på sikt för biodling i vårt klimat. Bland annat på grund av de begränsade erfarenhe terna med dessa kuptyper rekommenderar vi dem inte för nybörjare. Olika ramformat De olika kuporna kan vara anpassade för olika rammått. Vilken ramstorlek man väljer är väldigt individuellt och helt upp till dig som biodlare. Det viktigaste är att du använder samma system genom gående i din biodling. Höga, stora ramar blir tunga att lyfta. Därför brukar man använda dem främst i yngelrummet, medan man kan ha lägre ramar i skattlådorna för att göra hanteringen av honungen lättare. Som nämnts i kapitel 1 finns det utarbetad standard för ramkupor utgiven av Sveriges Biodlares Riksförbund. Ramtyp Utvändig bredd Utvändig höjd Invändig area dm 2 Vikt i kilo fylld med honung Lågnormal (LN) ,99 1,8 Norsk ,30 2,5 LS ,69 3,2 HLS ,32 1,5 Svea ,84 2,3 ½ Svea ,53 1,0 ¾ Langstroth ,75 2,0 Langstroth ,65 2,7 Dadant ,23 3,8 Tabell över rammått i mm. Utvändig bredd anger bottenlistens längd. 1 dm 2 är 10x10 cm, där 400 arbetarceller får plats på var sida (800 celler totalt på bägge sidor av vaxkakan) Tekniken att spika ihop en ram och sätta in en mellanvägg Hopspikning av ramar Om du köper ramvirke och spikar ihop ramarna själv, underlättar det mycket att du använder en ramform, som hjälp vid monteringen. Över- och underlisterna spikas fast vid sidolisterna med två rundspikar (30 mm) på vardera ställe. Det är bra om spiken är lång för att klara av tyngden av honungen. 3 Biodlarens utrustning 57

58 Vaxmellanvägg För att få raka och fina vaxkakor så fäster du i ramen en präglad, tunn vaxplatta som kallas mellanvägg. Den smälts fast i ramens metalltrådar med hjälp av ström från till exempel en batteriladdare. Kaktråden ska vara rostfri. Avstånden mellan dessa ska vara anpassade, så att vaxkakorna inte går sönder när du slungar. Antalet trådar varierar, men enklast är det om det är ett jämt antal (fyra eller sex), så att start- och slutändarna på tråden finns på samma sida av ramen. Det underlättar inlödningen av mellanväggen. Viktiga mått, bigång Bin bygger inte sina vaxkakor helt slumpmässigt utan följer sin instinkt att i utrymmen som är mindre än 8 millimeter bygger de inga vaxkakor. Detta kallas en bigång. 31 Vi har haft kunskap om detta i över 200 år 32 och det lade grunden till att det lösa ramsystemet på allvar kunde börja tillämpas under andra halvan av 1800-talet. Avståndet 8 millimeter finns mellan ramen och lådans sida, mellan överlisten och täckskivan och även i vissa bottnar mellan underlisten och botten. Om ramarna sitter glesare så bygger bina igen med vax. Om utrymmet är mindre än 5 millimeter så kittar bina igen det med propolis. Det som gör hanteringen rationell i bikuporna är just att ramarna är rörliga. För att undvika att bina bygger fast dessa, måste man förhålla sig till dessa viktiga mått. För att kunna hålla rätt avstånd mellan ramarna används speciella avståndsstift. En ramtyp, Hoffmanram, är konstruerad så att den har en bredare del på ramens kortsida vilken gör att rätt avstånd hålls utan avståndsstift. Inlödning av mellanvägg. Det finns även speciella rambärarlister där urtag gjorts så att ramarna därigenom hålls på rätt avstånd. Hoffmanram. Foto: Tarja Ollikka 58 3 Biodlarens utrustning

59 Utrustning för honungshantering För att kunna skörda honungen är det också en del utrustning som behövs, beroende på hur du vill göra. Det vanligaste är att dela in honungshanteringen i tre moment: Avtäckning Slungning Silning Avtäckning innebär att du tar bort det täckvax som bina sätter som lock över vaxcellen när honungen är färdig. Det vill säga att den oftast har en vattenhalt under 20 procent. Du kan använda en avtäckningsgaffel eller kniv Avtäckningsbricka och avtäckningsgaffel. för att ta bort täckvaxet. När du avlägsnat detta börjar honungen rinna ut, stå därför gärna över en avtäckningsbricka eller ett bord för att fånga upp honungen. Efter att ramen avtäckts flyttar du över den till en slunga, som kan vara handvevad eller drivas med en motor. Slungor finns i storlekar från två ramar och uppåt. Slungan ska vara av rostfritt material eller av livsmedelsgodkänd plast. Ett alternativ till att slunga honungen, är att pressa ut den direkt från vaxkakan, antingen för hand i en silduk eller med hjälp av en fruktpress. Om du pressar din honung förstör du vaxkakan och den kan inte användas igen av bina utan de får bygga nya vaxkakor. Slunga 3 Biodlarens utrustning 59

60 Efter att du slungat honungen behöver den silas för att få bort de sista vaxpar tiklarna som följer med från slungan. Det finns silar i rostfri metall eller silar av nylon, både en grovsil och en finsil ska användas. Grovsilen ska vara max 1 millimeter i maskstorlek och finsilen mindre än 0,5 millimeter. Nylonsilen har mer finmaskigt nät än metallsilen. Ett alternativ till silning är att låta den slungade honungen stå i en klarningstank. Det är helt enkelt ett kärl där honungen står ett par dagar så att de lätta vaxpartiklarna flyter upp till ytan. Du tappar honungen från botten av kärlet och får då en ren honung. Se upp för andra eventuella orenheter som kan ha sjunkit till botten av kärlet. Olika typer av foderanordningar När biodlingssäsongen går mot sitt slut så är det dags för slutskattning, det vill säga du skördar den sista honungen. I samband med detta ger du bina sitt vinterfoder. Vinterfodret är en sockerlösning som du antingen blandar själv eller köper färdigt (Bifor). Matningen med vinterfoder sker inne i bikupan och kan göras på lite olika sätt. Vilken typ av fodrare som används är helt upp till den enskilde biodlaren. Man kan i grova drag säga att det finns fyra typer av fodrare. Bina accepterar alla. Foderlåda Foderlåda är, som namnet anger, en låda som ställs på yngelrummet dit bina har tillträde via en passage upp till fodret. De kommer inte direkt ut i fodret och riskerar inte att drunkna i det. Förde larna med foderlådan är att den rymmer en större volym och att den är enkel. Nackdelen är att den ska förvaras när den inte används. Dubbelsil 60 3 Biodlarens utrustning

61 Foderhink Vakumfodrare är en hink med tättslutande lock. En liten yta av locket är perforerat vilket gör att när hinken vänds upp och ner bildas det ett undertryck i hinken när bina suger ut fodret genom perforeringen. Hinken ställs upp och ner, direkt på en skiva försedd med ett hål, över yngelrummet. Viktigt att tänka på med denna metod är att ge fodret i god tid innan nattkylan börjar slå till för säsongen. Eftersom låg temperatur på fodret gör att bina får svårt att suga ut det genom perforeringen. En annan risk är också att bina kan täppa igen hålen med vax eller propolis och då kommer de inte åt fodret. Foderpåse eller öppen hink Här tar man av locket från hinken med foder och ställer den direkt på ramarna inne i kupan. För att inte bina ska drunkna i foderlösningen fylls den med till exempel lecakulor eller halm. Efter någon vecka är allt foder neddraget och hinken kan plockas bort. Du kan även använda samma metod med hjälp av speciella plastpåsar som fästes i en vanlig låda. En bigång upp i lådan skapas av en träskiva som sätts mot lådväggen så att bina får tillträde till fodret. Fördelen är att man använder värmen från bikupan och håller fodret varmt så att det enklare tas ner av bina. Foderballong Den traditionella foderanordningen är foderballongen. Den består av en behållare (ballong) som ställs upp och ner i en tillhörande foderkopp som är nersänkt i en täckbräda. I dag är den av plast, förr var den av glas. En fördel är att när du ger bina en liten portion foder åt gången, så hålls yngel sättningen igång vilket gör att det blir gott om vinterbin. Nackdelen är att ballongerna rymmer en mindre mängd foder, vilket medför att det blir många besök i bigården för att fylla på mera foder. 3 Biodlarens utrustning 61

62 Förvaring av utrustning Lådor och ramar som inte används under vintersäsongen ska förvaras mustätt och i kallförråd för att inte bli förstörda. Om framförallt utbyggda vaxkakor förvaras för varmt finns risken att vaxmal får fotfäste och förstör vaxet. Utrustningen ska också förvaras bitätt så att det inte utgör en risk för eventuell smittspridning av sjukdomar. Detta regleras av bisjukdomslagstiftningen. Ungefärlig kostnad för start av en biodling Nu har vi gått igenom den viktigaste utrustningen som är bra att införskaffa när du ska starta en biodling. Den dyraste investeringen är slungan, så innan du vet att biodling verkligen är något som du ska fortsätta med, kan det vara en bra idé att låna biodlarföreningens slunga (om de har någon) eller samarbeta med en biodlarkollega som redan har en slunga. Det lönar sig att kolla priserna på utrustningen hos de olika biredskapsbutikerna och göra en kalkyl på de investeringar som behöver göras, innan du slår till och börjar köpa din utrustning. Hör gärna med din lokala biodlarförening för att få tips om vad som rekommenderas. Biredskaps handlarna hjälper dig också om du funderar på olika modeller och storlekar. Du bör räkna med en kostnad på cirka kr (år 2016) för bisamhälle, kupa, skyddsutrustning och arbetsverktyg. 27) Kupsnickaren, Alexander Lundgren 28) 29) 30) och Naturlig biodling med Warré kupan, David Heaf 31, 32) Bees and beekeeping, 1990, Eva Crane 62 3 Biodlarens utrustning

63 4 Året i bigården 1 Vinter och vår 63

64 Det finns både en meteorologisk definition av årstiderna baserad på temperaturförhållandena, och en kalendarisk definition där våren sträcker sig från mars till maj, sommaren från juni till augusti, hösten från september till november och vintern från december till februari. 33 Bina går efter den meteorologiska definitionen, det innebär att utvecklingen varierar år från år och i olika delar av landet. Våren kommer oftast först i sydvästra Skåne, någon gång i slutet av februari. Det dröjer sedan nästan tre månader innan sommaren kommer. I nordligaste Lappland kommer våren först i början av maj, men i gengäld går det mycket snabbare och sommaren kommer redan till midsommar. Källa: SMHI Vad händer i bisamhället under vintern? Bina sitter i vinterklot. Det innebär att de sitter tätt tillsammans med drottningen i mitten och håller värmen. Bina går i klot då yttertemperaturen sjunker till cirka 8 10 grader. När samhället är yngelfritt sänks temperaturen i klotets mitt till mellan grader. Ju kallare det är desto tätare sitter bina i klotet. För att hålla 64 4 Året i bigården 1

65 värmen i klotet äter bina av vinterfodret. Bina har svårt att röra sig nedåt i kupan under vintern och går helst uppåt. Detta är viktigt att tänka på med anledning av var vinterfodret finns placerat i kupan. Jämn, kall temperatur är inte skadligt för bina, bara de har tillräckligt med foder. Olika bistammar trivs olika bra i kalla klimat med långa vintrar. Det är viktigt att tänka på vid val av bin i just det område som du ska bedriva din biodling. Foderförrådet ska räcka hela vintern och ända tills naturen börjar ge nektar igen. Det är som mest kritiskt när drottningen börjar lägga ägg på våren. Då ska temperaturen vid ynglet upp till 35 grader och då går det åt mycket mat för att hålla värmen. Vad ska biodlaren göra under vintern? Efter höstens arbete kan nu både biodlaren och bina ta det lite lugnt. Under vintern ska du störa bina så lite som möjligt. Självklart kan du titta ner i bisamhället, känna efter värmen och se att det mår bra och har mat, men undvik att flytta bisamhällena eller på annat sätt störa dem. Störningar kan orsaka att bina tömmer tarmen inne i bikupan, vilket kan göra dem sjuka. Om du har bin i skogstrakter är det bra att höra med markägarna om de har planerat några skogsavverkningar under vintern där bigårdarna finns. Störning från avverkning med stora skogsmaskiner kan leda till att bina blir försvagade eller till och med dör. Passa på att planera för nästa säsong och se över utrustningen. Förbered ramar och lådor som ska användas det kommande året. Vinterns olika arbeten i bigården Kontrollera att samhällena är mus- och fågelsäkrade. Detta görs helst tidigare på hösten men titta gärna till att det fungerar. För att hålla mössen ute ska flusteröppningen vara max 7 8 mm. Vissa bottnar är mussäkrade från början medan andra behöver justeras. Ett tips kan vara att fästa en bit spärrgaller framför flustret eller minska höjden på flusteröppningen. Mot fåglar, som exempelvis talgoxar, kan man fästa ett kycklingnät framför flustret så att inte fåglarna kommer intill och kan knacka på kupan och fånga nyfikna bin. Om det är mycket snö är det viktigt att kontrollera att bina får ordentligt med luft in i bikupan så att flustret inte är helt täppt av is och döda bin. Snö är i regel inget problem då den är så porös att luft kan komma in. Ventilationen under vintern är väldigt viktig för att bina ska ha ett bra klimat inne i bikupan. 4 Året i bigården 1 65

66 Vad händer i bisamhället under våren? Hur har bina det under snön? Dags att gräva fram dem och titta efter. Vårutvecklingen i bisamhället startar någon gång i februari, mars eller april beroende på var i landet man är. När dagarna blir längre sätter drottningen i gång att lägga ägg efter vinteruppehållet. I de södra delarna av landet kan denna yngelfria period bli väldigt kort, kanske bara några veckor. Välj gärna bistammar som har en längre yngelfri period för att minska trycket av varroakvalstret som enbart förökar sig i ynglet. I samband med att yngelsättningen kommer igång förbrukar bina mer vintermat för att höja temperaturen. Vad både bina och biodlaren nu väntar på är rensningsflygningen. Innan den är bina extra känsliga för störningar och kan då riskera att tömma tarmen inne i bikupan, vilket kan orsaka sjukdom. En dag när temperaturen är mellan 8 10 grader flyger bina ut ur bikupan för årets första flygtur. De flyger ut för att bli av med alla exkrementer som samlats i tarmen under vintern. Detta pågår oftast under ett par dagar om vädret tillåter. Det blir brunprickigt både på bikupan och i miljön vid bigården. Fläckarna är svåra att få bort. Detta beteende är bra att för varna eventuella grannar om, som annars kan riskera att få tvätt på tork nedfläckade eller en prickig bil. Allt som blänker i naturen stimulerar binas tarmreflex. Drottningen ökar sin äggläggning om bisamhället känner att naturen håller på att vakna efter vintern. Det finns ett ökat behov av pollen så att arbetsbina kan producera fodersaft. Foderförbrukningen ökar kraftigt för att kunna hålla värmen på cirka 35 grader runt ynglet Året i bigården 1

67 Vad ska biodlaren göra under våren? Efter rensningsflygningen pustar biodlaren ofta ut. Nu har du möjlighet att stödfodra bina om det visar sig att de har ont om mat. Du kan också göra ren botten från döda bin och vaxrester. Sedan låter du bina vara i fred igen. När vintern håller på att gå över i vår är det ett bra tillfälle att leta upp nya bigårdsplaceringar om du vill utöka biodlingen. Man kan tydligt se i terrängen vilka områden som är lite mer skyddade och varmare än andra, det vill säga platser som först blir snöfria. Sådana platser tycker bisamhället oftast om. Det förbättrar deras förutsättningar att klara sig under vintern. När du ser att bina hämtar hem pollen och nektar är naturen i gång igen och även bisamhället om allt har gått bra. Det är dags för vårundersökningen av bisamhället. Nu kan du äntligen titta mer noggrant i bisamhället och få veta statusen. Finns det en äggläggande drottning, är ynglet friskt, är bistyrkan god och anpassad till det utrymme de har? Hur är det med stackmyror i bigården? Ha myrkoll. Stackmyrorna vaknar lite tidigare än bina. Stack myror i närheten av bigården är ofta intresserade av bisamhällenas foderförråd, och för den delen även av bina. Vill det sig illa kan ett svagt bisamhälle helt duka under. Det är en kort period som myrorna är aggressiva mot bisamhällena. Om du har etablerat en ny bigård behöver du vara särskilt observant på detta. Är det väldigt illa kan du behöva flytta bort bisamhällena ett tag. Har du bisamhällena i områden med björn är det också viktigt att hålla koll på kuporna ur detta avseende. Björnangreppen börjar oftast under april månad och kan hålla på fram till Stackmyror som tagit över ett bisamhälle. hösten. Du kan behöva stängsla in bigårdarna med elstängsel för att hålla björnen ute. Om du fått skador till följd av björnangrepp anmäls detta till respektive länsstyrelse och Viltskadecenter 34 för att få eventuell ersättning. Nu gäller det också att hänga med i bisamhällets utveckling, och efter behov ge samhället mer plats för mat och yngel. Kontrollera att samhället ser friskt ut. 4 Året i bigården 1 67

68 Vårens olika arbeten i bigården Foderkontroll Kontrollera fodersituationen genom att lyfta av täckskivan eller plasten för att se mängden foder. Ett annat sätt, som stör bina mindre och är snabbare, är att lyfta upp bikupan lite försiktigt och genom vikten avgöra hur mycket mat det verkar finnas kvar. Det krävs dock en del erfarenhet för att kunna göra rätt bedömning på detta sätt. Om det är ont om mat i samhället kan du tillsätta sparade ramar med honung eller foder. Du kan eventuellt ta från de samhällen som verkar ha mycket mat och ge till dem som har lite. Det går också bra att ge bina foderdeg, som kan blandas av florsocker och sirap eller köpas färdigt i biredskapsbutiken. Undvik att mata med honung som du inte känner till ursprunget på. Det kan vara en källa till spridning av bisjukdomar. Stödfodra bina med foderdeg om det behövs. Om du vill vara på den säkra sidan, och inte kan avgöra hur fodersituationen är, kan du alltid mata bina för säkerhets skull. Tänk på att svaga samhällen som stödfodras kan riskera att utsättas för röveri av grannsamhällen. Förhindra detta genom att minska flusteröppningen i det svaga samhället, så att de lättare kan försvara sig vid eventuellt angrepp. 1 2 centimeters öppning kan vara lagom. Vill det sig illa måste du flytta bort samhället från bigården. Flytta minst fem kilometer bort, så att fältbina inte hittar tillbaka till den ursprungliga platsen Året i bigården 1

69 Bottenrengöring Under vintern kan inte bina städa ur botten ordentligt, men det börjar de göra på våren när vädret blir mildare. En del samhällen är bättre på att städa än andra. Du kan också efter rensningsflygningen hjälpa till med rengöringen. Lyft försiktigt kupan från botten och skrapa rent. Bottenskrapet ska samlas upp och tas om hand, så att du inte riskerar att sprida några sjukdomar genom att låta nedfallet ligga öppet i bigården och åtkomligt för bina. Ett alternativ är att ha en extra botten som är ren och som du skiftar den gamla mot. Om du har kupor med fasta bottnar får du vänta med rengöringen tills värmen kommit ordentligt. Vårundersökning En vacker dag när det är grader varmt är det dags att titta mer noggrant i bisamhället. Vad du kontrollerar och åtgärdar vid vårunder sökningen är: 1. Finns det en äggläggande och väl fungerande drottning? Ser du ägg och friskt yngel i olika stadier är allt som det ska. 2. Finns det tillräckligt med foder i samhället? Det ska finnas minst ett par ramar med foder. Rispa gärna upp täckvaxet från fodret, det stimulerar bisamhällets utveckling. 3. Kontrollera hur starkt bisamhället är för att kunna bedöma hur väl det fyller utrymmet det har. Bina ska täcka de ramar de sitter på. Gör de inte det kan de tryckas ihop på ett mindre utrymme med hjälp av en frigolitskiva eller något liknande. Är det ett svagt samhälle behöver du försäkra dig om orsaken till att samhället är svagt, innan du eventuellt förstärker det eller slår ihop det med ett annat samhälle. Om samhället är friskt kan du förena det med ett annat samhälle med hjälp av tidningspappersmetoden. Lägg en tidningssida på samhället och stick några hål i denna. Placera det svaga samhället ovanpå. 4. Ta bort dåliga och mögliga ramar. 5. Sätt in en drönarram i starka bisamhällen för varroabekämpning. Läs mer om detta i kapitel 6. 4 Året i bigården 1 69

70 Är du tveksam till om det finns en äggläggande drottning i samhället kan du testa detta genom att hänga in en ram med ägg eller späda yngel från ett annat samhälle, ett viseprov. Om samhället är utan drottning, kommer de att vilja göra en ny drottning genom att dra upp nya drottningceller på den äggram som du hängt in. Har de redan en drottning kommer de att sköta om yngel ramen som vanligt. Puckelyngel. Det är bra att märka ut den ram som hängs in så att den är lätt att hitta. Om samhället har varit utan drottning länge, kan arbetsbin ha börjat lägga ägg. Du ser puckel yngel i samhället. Då kommer de inte att vilja göra en ny drottning. Detta samhälle slås bäst ut så får bina flyga tillbaka in i några av de andra samhällena. Plats i yngelrummet Drottningen behöver ha plats för sin äggläggning, om det blir för trångt börjar bina planera för att svärma. Det är en balansgång på våren när det är dags att ge bina mer utrymme. Allt hänger på vårens utveckling, så det gäller att läsa av naturen. Om du utökar platsen för drottningens äggläggning för tidigt kyls samhället ner och det kan hämma yngelutvecklingen. Det gäller både för yngelrummet och för första skattlådan. Om du har en trågkupa kan du enkelt ge mer plats med enstaka ramar åt gången. Det fungerar inte i uppstaplingskuporna. Där måste du ta en hel låda. Det bästa är att sätta lådan med fina, utbyggda ramar ovanpå yngelrummet. Om du är osäker på nedkylningseffekten kan det vara lämpligare att sätta lådan under vinterlådan. Det tar däremot lång tid innan drottningen vill gå ner i den undre, kallare lådan. Ett annat alternativ kan vara att dela upp ynglet så att det fördelas på två lådor som står över varandra. Då tar drottningen det nya utrymmet snabbare i besittning Året i bigården 1

71 Första skattlådan När samhället fyller yngelutrymmet och det första stora draget, ofta maskros, är på gång sätter du på första skattlådan. För att hindra drottningen att lägga ägg i skattlådan, kan du lägga ett spärrgaller på yngelrummet. Spärrgallret hindrar drottningen att komma upp i skattlådan men arbetsbina med nektar kommer enkelt igenom för att lagra honungen i skattlådan. Det är en naturlig instinkt hos honungsbin att lagra förrådet det vill säga honungen, över ynglet. Du kan låta bli att använda spärrgaller, men då får du själv flytta ner yngelramar som hamnar uppe i skattlådan om drottningen vill breda ut sig. Vissa raser av bin, exempelvis Carnicabiet växer snabbt i bistyrka under våren och för att undvika svärmning kan det vara bra att vänta med att sätta in spärrgaller, för att drottningen inte ska känna sig begränsad i sin äggläggning. Var bara med veten om att drottningen kan vara var som helst i hela utrymmet. Du behöver vara försiktig när du skattar honungen. Under våren och försommaren är binas instinkt att bygga vax extra stark. Det är bra att lägga in i planeringen att ett bisamhälle ska bygga ut minst tio mellanväggar per säsong. Då blir det balans med att tio gamla ramar tas bort på hösten. Du kan blanda utbyggda vaxkakor och mellanväggar i samma låda för att inte ge bina allt jobb samtidigt. Du fortsätter att bygga på med skattlådor efter hand som bina fyller upp dem med honung. Sätt de nya skattlådorna underst för att underlätta binas arbete med honungs lagringen. Det stimulerar deras samlariver. Försök har gjorts med att sätta på samtliga skattlådor vid samma tillfälle. Det kan man göra, på starka samhällen. Är de däremot lite svaga hämmar det samhällets utveckling. Svärmkontroll För dig som ny biodlare känns kanske svärmningen som det svåraste i biodling. Man är rädd för att bina kommer att svärma och ställa till bekymmer i omgivningen. I biodlarkretsar pratar man inte så gärna om att bina har svärmat och en del säger också att deras bin aldrig svärmar. Så är det inte. Bisamhället har en naturlig instinkt att svärma, det är deras sätt att föröka sig. De vill svärma. Sedan har biodlarna avlat fram bin som är mindre svärmbenägna för att ha bättre kontroll på bina. 4 Året i bigården 1 71

72 Hur kan man göra för att undvika svärmning? Se till att drottningen har gott om plats för äggläggning. Ha unga drottningar, de svärmar inte lika gärna som en äldre. Välj en drottning av svärmtrög stam. Dela samhället eller gör avläggare från det. Det är bra ur hälsosynpunkt för samhället att få dela sig, det minskar smittotrycket. Läs mer om detta i kapitel 5 och 8. Vingklipp drottningen, det hindrar inte svärmningen, men hindrar drottningen och svärmen från att flyga i väg. Trots dessa åtgärder kan det ändå hända att samhället förbereder sig för svärmning, hur kan man se detta? Tecken på att samhället förbereder svärmning 1. Du ser inga ägg eller väldigt få ägg i yngelrummet trots att drottningen går där. Det är ett tydligt tecken på att något är fel. Antingen är det problem med drottningens kvalitet eller så förbereder samhället sig för svärmning. En fullt äggläggande drottning kan inte flyga, så hon måste banta ner sig inför svärmningen och slutar då att lägga ägg i någon större omfattning. 2. Du kan se stiftade drottningceller/viseceller. Det betyder att bina har byggt cellkoppar som är till för nya drottningar. Drottningen lägger ägg i dessa. Det kallas för att de är stiftade. Dessa byggs oftast i utkanten av ramarna där det finns lite mer plats för cellen. Bina bygger embryon till viseceller på vaxkakorna som inte drottningen lägger ägg i. Det är ingen fara, det är naturligt och har inget med svärmlusten att göra. 3. Om du upptäcker täckta viseceller då är det inte långt kvar innan det är dags för svärmningen. Kanske hör du till och med hur de nya drottningarna tutar inne i sina celler. De gör det för att kontrollera om bisamhället har svärmat ännu och de kan krypa ut, eller om de ska vänta en stund till så att den gamla drottningen hinner ge sig iväg. Om du ser svärmtecken finns det några alternativ som du kan göra. Om du river drottningcellerna kommer samhället inte att svärma just då. De har ingen ny drottning som kan ta över den del av samhället som stannar kvar i kupan Året i bigården 1

73 Drottningceller/viseceller både täckta och otäckta. Men det är bara att skjuta upp problemet tillfälligt. De kommer att göra nya viseceller igen. Dessutom är det lätt att missa någon cell när du river upp dem och då svärmar de. Det enklaste är att dela samhället. Leta upp drottningen och flytta undan den yngellåda som hon går i. Sätt lådan på en ny botten på annan plats i bigården. Se till att drottningen har med sig ordentligt med mat för hon kommer att bli av med dragbina. De stannar vid den gamla platsen. Den andra halvan av samhället med viseceller låter du stå kvar. Där får ungdrottningen krypa ut och sedan flyga ut för parning. Kontrollera att äggläggningen kommer i gång. Om du har en kupa där du inte kan dela lådorna, får du ta ram för ram och plocka ihop en avläggare med gamla drottningen, täckt yngel, foder och mellanväggar tillsammans med extra bin och flytta till en ny plats. Beroende på orsaken till att bina ville svärma i första läget (kanske hann vi inte med de svärmförebyggande åtgärderna i tid och då är det vårt fel inte binas), så är det bra att byta ut drottningen som krupit ur en svärmcell inför vintern. Behåller vi konstant drottningar från svärmceller gör vi omedvetet ett avelsurval på att främja svärmegenskaperna och det kan bli besvärligt i biodlingen framöver. 4 Året i bigården 1 73

74 Svärmning innebär ett avbrott i bisamhällets utveckling. Samhället går ner i styrka eftersom äggläggningen avtar och du förlorar framtida dragbin som skulle ha jobbat med att samla nektar. Du förlorar alltså både honungsskörd och bin. Försök att ligga lite före bina i deras utveckling och tillväxt på våren och fram till ungefär i början av juli, det tjänar både du och bina på. Men det tar ett tag att lära känna sina bin och att veta hur de reagerar på olika situationer. Till exempel är vädret under våren och försommaren väldigt avgörande för binas svärmningsinstinkt. Vissa år är mer svärmtriggande än andra. Lyssna med biodlarkollegorna om hur de ser på vårens utveckling och vad det betyder för bina. Bina svärmar Om bina, trots alla åtgärder som biodlaren gjort, ändå går ut i svärm gäller det att göra det bästa av situationen. Det är ett fantastiskt skådespel, väldigt imponerande att få uppleva. Bina flyger ut och börjar surra högt i luften runt bisamhället som svärmar. Drottningen kommer med och de flyger till ett första landningsställe relativt nära den gamla bikupan. Efter att bina samlats i en klunga, med drottningen någonstans i mitten, kan vi förbereda oss för att hämta hem svärmen igen. Ganska ofta har bina ett favoritställe i närheten av bigården där de sätter sig. Man kan se svärmar landa just där flera år i rad. Hur hämtar du nu hem dem? Svärmen fångas in Riskera inte livet genom att klättra upp alldeles för högt om svärmen sitter så till. Du kan försöka få svärmen att flytta på sig till en mer åtkomlig plats genom att exempelvis ta en vattenslang och spruta vatten på dem. Men det är inte så lätt. Kanske måste du ibland acceptera att dessa bin har svärmat och så får du lämna dem. Du kan förstås försöka följa efter, när de väl har bestämt sig var deras nya hem ska vara. Men de flyger snabbt och bryr sig inte om eventuella fasta hinder i vägen. Hur länge bina sitter på denna första plats är svårt att veta. Det kan vara allt från någon timme till flera dygn, så ju förr du tar in dem desto bättre. Sitter svärmen åtkomligt får du använda din fantasi beroende på hur de sitter. Målet är att få ner drottningen i en låda eller liknande. De andra bina flyger också dit. Om svärmen sitter på en gren i ett träd klättrar du försiktigt upp och håller en papplåda/hink/svärmfångstkupa under svärmen. Ruska till i grenen så att klungan med bin tappar taget och faller ner i lådan. Sedan kan du borsta ner de sista bina. Sätt lådan i skuggan nära platsen där svärmen satt. Vänd lådan med öppningen nedåt Året i bigården 1

75 Låt det bli en glipa som får agera fluster. Vänta en stund. Om drottningen är med i lådan kommer bina som sitter kvar i trädet att flyga in i lådan. Om däremot drottningen är kvar i trädet kommer bina i lådan att flyga tillbaka till trädet och du får göra om proceduren. Ställ svärmen svalt till på kvällen, då kan du slå in den i en ny kupa. Placera gärna lite foder/honung i kupan så att de har mat på plats. Det fungerar utmärkt med mellanväggar i övrigt. En svärm har ett väldigt behov av att bygga vax. Du kan antingen slå in svärmen ovanifrån ner i kupan eller låta den promenera in genom flustret på en svärmbräda. När svärmen är etablerad kan du passa på att behandla med mjölksyra mot varroa om det finns behov av det. Läs mer om detta i kapitel 6. Ta ner en svärm med hjälp av en papplåda. Slå ut svärmen på en svärmbräda framför flustret. Bina promenerar in i sin nya bostad. 4 Året i bigården 1 75

76 För ett enkelt skötselkort för dina bisamhällen Minnet är kort och det är lätt att glömma viktiga händelser och observationer i bisamhället, framförallt om du har flera samhällen. Grunden till en bra biodling är att anteckna sådant som du sett. Till exempel om du sett svärmceller, ingrepp du har gjort, om de har svärmat, att du ser att drottningen fungerar som hon ska eller att du satt in en drönarram för varroakontroll och när du kunnat skära drönaryngel som planerat. Det är också viktigt att skriva ner sådant som du planerar att göra nästa gång du kommer till samhället. Till exempel att ta med spärrgaller, extra låda och ramar eller följa upp något särskilt som du sett. Om du behandlat samhället med någon form av läkemedel ska du alltid föra journal över detta. Glöm inte att föra anteckningar om biodlingen. Foto: Rasudin Becirbegovic 33) 34) Året i bigården 1

77 5 Året i bigården 2 Sommar och höst 77

78 I juni juli brukar det normalt gå att skörda honung i större delen av Sverige. Den underbart härliga honungens tid börjar nu. Nektar från miljontals blommor har samlats in. Vid nektarväxlingen i bisamhället tillsätter bina enzymer som omvandlar nektar till honung. Bina torkar också nektarn genom att låta luftcirkulationen öka i bikupan. Man känner honungsdoften i bigården på kvällarna efter en dag med vackert väder, då bina kunnat arbeta intensivt med nektarsamlandet. Sommaren är kort heter det och i binas värld är den särskilt kort i norra Sverige. Längst varar sommaren i västra Skåne. Vid västkusten är det sommar i cirka fem månader från mitten av maj till mitten av oktober, vissa år längre. 35 I nordligaste norrlandsfjällen är sommaren över redan vid mitten av augusti, här varar sommaren alltså bara knappt två månader. Uppe på kalfjället blir det aldrig någon sommar enligt den meteorologiska definitionen. I Norden är skillnaderna i dagslängd under året mycket stora. Under våren och hösten går förändringen i dagslängden snabbt, det märks särskilt längst i norr där dagarna går från att på vintern vara helt mörka till att på sommaren vara ljusa dygnet runt. Dagslängden betyder för binas del att de kan arbeta längre tid under dagen, jämfört med sydliga breddgrader. Även om sommaren är kort kan bina arbeta fler timmar per dag, vilket resulterar i en relativt god skörd av honung även i de norra delarna av landet. Norrländsk sommaräng i full blom. Foto: Maria Brännvall 78 5 Året i bigården 2

79 Vad händer i bisamhället under sommaren? Fram till midsommar och början av juli ökar bisamhället i styrka. Det innebär att drottningen lägger cirka ägg om dagen. Om det blommar i riklig mängd fyller bisamhället sitt honungslager inför vintern. Efter midsommar börjar samhället ta det lite lugnare. Detta innebär att risken för svärmning också avtar. Bisamhället vet att de redan nu går mot höst och att det kan bli svårt för en svärm att hinna med att utvecklas och bygga upp ett övervintringsdugligt samhälle med tillräckligt förråd av honung. Vad ska biodlaren göra under sommaren? För biodlaren gäller det fortfarande att hänga med i bisamhällets utveckling. Man får se till att bina har plats för honungen och att drottningen har plats för äggläggning. Ett bra sätt att öka honungsproduktionen är att skatta och slunga en del av honungen kring midsommar och sätta tillbaka de urslungade ramarna till bisamhället, så fyller de på dem igen. Odla nya drottningar så att du kan byta ut de äldre drottningarna under säsongen eller i samband med invintringen. Gör avläggare, det ökar bisamhällenas hälsa. Tänk på att göra detta när det finns gott om drönare som kan para sig med ungdrottningarna. Sommaren för bisamhället går snabbt mot sitt slut. I mitten av juli är det på många håll i landet dags att förbereda bisamhället inför hösten/vintern. Uppskatta angreppsgraden av varroakvalster i samhällena och behandla samhällena i tid. De bin som föds från slutet av juli/början av augusti är de bin som ska övervintra tillsammans med drottningen. Friska vinterbin är ett måste för en lyckad övervintring. Sommarens olika arbeten i bigården Vi börjar med avläggarbildningen, som går hand i hand med svärmnings perioden som beskrevs i kapitel 4. Avläggarbildning Att göra avläggare är en viktig del i biodlarens arbete. Man kan ha olika skäl till varför man gör avläggare. Det kan vara i svärmförhindrande syfte. Det kan vara för att utöka den egna biodlingen eller för att kunna sälja bisamhällen. En annan 5 Året i bigården 2 79

80 viktig aspekt av avläggarproduktion är att bygga upp en buffert av några extra samhällen, som man invintrar för att täcka eventuella förluster av bisamhällen under vintern. Får man en väldigt lyckad övervintring och tycker att det blir för många samhällen, är det ett angenämt problem att kunna sälja av några stycken. Efterfrågan på bisamhällen är stor och tillgången oftast liten. För att avläggaren ska hinna växa till sig och bli övervintringsduglig, behöver du göra den i god tid på säsongen. Den behöver också pysslas om lite extra. Du försäkrar dig om att de har tillräckligt med mat för att bisamhällets utveckling inte ska hämmas. Här kommer ett enkelt recept på en avläggare med yngelramar som också fungerar bra som svärmförhindring: Ta följande: 2-3 täckta yngelramar med påsittande bin 1-2 ramar med foder/honung med påsittande bin 1 ram med pollen med påsittande bin 1-2 utbyggda ramar Tillsätt drottning eller drottningcell Fyll ut med mellanväggar och skaka ner bin från 2-3 yngelramar (Minska flusteröppningen) En enkel metod att sätta till en drottning under säsongen Leta upp och ta bort den gamla drottningen. Du kan eventuellt sätta henne ensam i en utätningsbur och låta henne sitta så ett par dagar i samhället. Du kan antingen köpa en ny drottning eller odla en ny själv. Ta nu bort den gamla drottningen och hennes utätningsbur och ersätt med den nya på samma ställe. Den nya drottningen måste vara äggläggande för att inte samhället ska förlora tid i sin utveckling. En äggläggande drottning accepteras också lättare av samhället. Se till att ta bort eventuella hinder för bina att komma åt foderdegen i den nya drottningens bur. Efter tre fyra dagar är det 80 5 Året i bigården 2

81 bra att kontrollera att utätningen har fungerat eller är på god väg. Det är bra att efter ytterligare tre fyra dagar kontrollera att äggläggningen har kommit igång. Om du vill prova att låta avläggaren själv dra upp en ny drottning kan du enklast göra detta med bågsnittsmetoden. Den kräver ingen speciell utrustning och är ett enkelt sätt att få fram en ny egen drottning på. Skär av nedre delen på en yngelram intill späda unga larver. Bina väljer sedan själva ut lämpliga larver att mata upp till drottningar. Placera en pollenram intill den snittade yngelramen så att ambina har tillgång till mat för fodersaftsproduktionen. Ditt snitt kommer oftast att anta former av en båge, därav namnet bågsnittsmetoden. Pollenram Bågsnitt Häng in den snittade yngelramen Ta bort ytterligare en ram Gör ett bågsnitt Gallra bort celler som sitter för tätt Grafik: Janne Mårtensson För att det ska bli lättare att hitta drottningen i samhället och för att hålla koll på hur gammal hon är, brukar man märka henne på ryggen. Du målar dit lite färg eller klistrar fast en färgad nummerbricka. 1 och 6 2 och 7 3 och 8 4 och 9 5 och 0 Internationellt färgkodsystem som anger vilken färg det är som gäller för olika år. 5 Året i bigården 2 81

82 Honungshantering från bikupa till färdig burk Honung är något som man får på köpet när man har ett bisamhälle. Honungsbin räknas till livsmedelsproducerande djur och honung är ett livsmedel. Det finns en lagstiftning kring hur honung ska hanteras och vilka regler som gäller för exempelvis förpackningar, märkning och spårbarhet. Denna lagstiftning gäller så fort honungen hamnar utanför det egna hushållet. För att underlätta för dig som biodlare, har branschen tagit fram riktlinjer som ger rekommendationer vid honungsproduktion så att du får en fin kvalitetsprodukt. Säker honung heter det dokumentet. Bihusesyn är en egenkontroll av biodlingen och honungsproduktionen som också är framtagen och uppdateras årligen efter behov. Där går du själv igenom punkt för punkt och kryssar i om du uppfyller kravet eller inte. Därefter ska du åtgärda det som ännu inte är uppfyllt. Det gör det enkelt för biodlaren att kontrollera att biodlingen och produktionen av honung görs på ett säkert och korrekt sätt. Båda dokumenten kan laddas ner från SBRs webbsida. När är honungen mogen? När honungen är mogen ska vattenhalten ligga under 20 procent. En tumregel är att 2/3 av honungen i vaxkakan ska vara täckt med ett vaxlock. Ett annat test du kan göra är att skaka ramen över bikupan. Om det inte skvätter ut honung så är den mogen. Du kan också prova mognaden genom att sticka ner en tändsticka i honungen och ta upp den. Honungen är mogen om det inte droppar från tändstickan. Om du vill gardera dig ytterligare kan du mäta vattenhalten med en refraktometer. Skatta honung Du kan välja att plockskatta enstaka ramar eller att skatta hela lådor med honung. Det beror på hur du vill arbeta. Skattning kan påbörjas så snart du har mogen honung i samhället. Du ska bara försäkra dig om att bisamhället alltid har tillräcklig med mängd honung för egen del, annars kan drottningen sluta att lägga ägg, vilket inte är bra för samhällets utveckling. Det är bättre att låta bina 82 5 Året i bigården 2

83 Honungsram mogen för skattning. få behålla ordentligt med honung än riskera att de svälter om vädret plötsligt blir dåligt och de inte kan samla in ny nektar och fylla på lagren. Hur tömmer man skattlådan från bin? Detta kan göras på olika sätt och det är framförallt tre sätt som fungerar bra. 1. Lyft upp ram för ram i skattlådan och borsta bort bina med en biborste. Placera de bifria ramarna i en tom skattlåda. Tänk på att den tomma lådan och ramarna inte ska stå direkt på marken. Antingen har du en avställningsyta för lådorna eller så har du ett uppoch nervänt tak under och en täckskiva eller ett tak ovanpå, för att undvika att bina flyger tillbaka till honungen. Skatta honung med biborste. 5 Året i bigården 2 83

84 2. Använd en bitömmarbotten. Den är konstruerad så, att när man lägger den mellan yngelrummet och skattlådorna, kommer bina i skattlådan ut men inte tillbaka in igen. Då kan du skatta hela lådan efter ett par dagar. 3. Om du ska skatta hela lådan på en gång kan du också göra det med en biblås. Du ställer skattlådan på högkant på samhället och blåser ut bina framför bisamhället, där de sedan går in igen. Då behöver du inte lyfta ram för ram utan kan ta en hel låda i taget. Biblåsen fungerar som en lövblås och kan vara elektrisk eller bensindriven. Är det dragpaus när du skattar honungen är det stor risk för röveri, särskilt i slutet av säsongen. Detta är ett beteende hos bina, inte så sympatisk för biodlaren men praktisk för bina. Varför ska man flyga långt och hämta mat om det går att hämta den hemma hos grannen? Röveri är lätt att förebygga, men svårt att stoppa när det väl kommer igång. Honungsramar som tas ur kupan måste skyddas väl så att inga bin kommer åt dem. Inget honungskladd får hamna så att tjuvbin kommer åt. Det sätter lätt igång röveribeteendet. Skatta honung med bitömmarbotten. Foto: Ari Seppälä Biblås Nu är det dags att ta hem de skattade ramarna till slungrummet eller värmerummet. Har du nära mellan bigården och slungrummet kan du köra dem i en skottkärra eller liknande. Tänk bara på att det ska vara ett rent underlag till lådorna så att inte smuts från skottkärran riskerar att komma in i honungen. Det är också viktigt Transportera skattade ramar Året i bigården 2

85 att orenheter heller inte kan damma ner ovanifrån på honungen. Täck därför även ovanpå. Om du har en längre sträcka att frakta ramarna är ett släp att föredra. Tänk även här på att det ska vara ett rent underlag och att lådorna är täckta för att undvika främmande partiklar i honungen. Avtäcka, slunga, sila och tappa honung Efter att du fått hem skattlådorna kan du sätta i gång att slunga honungen. Det är en fördel att göra detta relativt snart efter skattningen, så att värmen från bisamhället fortfarande håller honungen varm och lättrinnande. Ett alternativ, om du inte kan ta hand om honungen direkt, är att sätta den i ett värmerum där en lagom temperatur (cirka grader) hålls tills du kan börja slunga. För att underlätta hela honungshanteringen i slungrummet är det en fördel att kunna hålla en temperatur på grader i rummet. Slungrummet kan vara ett separat permanent utrymme där du enbart hanterar honungen eller så ordnar du med ett tillfälligt utrymme för ändamålet. Till exempel köket, tvättstugan eller en annan ren lokal som du har tillgång till. Det viktiga är att när du hanterar honungen ska ingen annan verksamhet bedrivas där samtidigt. Golv och andra ytor i rummet ska vara lätta att torka av och städa. Du kan lägga plast på golvet för att få en bra yta. Det ska också vara bitätt. Om det är slut på drag i naturen hittar bina lätt in i slungrummet om det inte är tätt och då kan det bli röveri. Några bin följer alltid med in i slungrummet. De brukar flyga till fönstret och där kan du lämpligen ha en enkelriktad utgång. Låt inte fönstret stå öppet för vädring eller för att släppa ut bin. Då kommer det snart in fler än du får ut, särskilt om bigården ligger nära. Slungrummet ska vara anpassat till verksamheten och den volym honung som du hanterar. 5 Året i bigården 2 85

86 Honung suger åt sig fukt om den står öppet, som den gör när vi avtäcker, slungar och silar. Därför spelar luftfuktigheten en viktig roll. Den relativa luftfuktigheten i slungrummet ligger optimalt på högst 60 procent. 36 Om luftfuktig heten är högre är risken stor att honungen får en vattenhalt över 20 procent och kan då börja jäsa. Är utrymmet fuktigt kan du använda dig av en luftavfuktare. En högre temperatur gör också luftfuktigheten lägre i rummet. Förutom fukt suger honung också åt sig starka dofter och kan ta smak av dessa. För att få ut honungen ur ramarna behöver man ta bort vaxlocket som täcker den. Det kan du göra med till exempel en avtäckningsgaffel. Det finns olika lösningar och tekniker för hur man får bort vax locket, men en avtäckningsgaffelt räcker långt. När täckvaxet är borttaget börjar honungen rinna ut. Håll därför gärna till över ett avtäckningsbord/ bricka där honungen kan rinna av från vaxet utan att hamna på golvet. Du bör även ta hand om den honung som självrinner ur täck vaxet i denna anordning. Den är också bra att ha som stöd att luta den tunga honungsramen emot. Avtäckning. Honungslossare. Om du får ljunghonung behöver du komplettera med att använda en honungslossare, annars kommer inte honungen ut vid slungningen. Efter avtäckningen är ramen klar att placeras i slungan. Täckvaxet från avtäckningen är ett rent, nyproducerat bivax (jungfruvax) som sparas för omsmältning Året i bigården 2

87 Slungning av honungsramar kräver en slunga av något slag. Det är den dyrare investeringen i biodlingen. Det finns både handvevade och motordrivna slungor. Det säljs begagnade slungor och de kan vara utmärkta, se bara till att de är rostfria. En del gamla slungor är inte lämpliga att ha honung i, då metaller i slungan kan gå över i den. Många biodlarföreningar har en slunga som man kan få låna eller hyra som nybörjare. På grund av vaxcellernas lutning är det viktigt att placera ramarna rätt i slungan, för att effektivt få ur honungen ur vaxkakorna. Bottenlisten ska sitta främst i rotationsriktningen. Honungsslunga När ramarna är urslungade sätter man tillbaka dessa på bisamhället om det fortfarande finns nektar för bina att samla in. Om det är slutskattning ska de urslungade ramarna förvaras bitätt i förrådet. All utrustning som använts vid honungshanteringen kan göras rent med enbart kallt vatten. Efter slungningen ska honungen silas. Det görs för att honungen ska renas från vaxpartiklar som följt med vid slungningen. Man använder en grovsil och en finsil. Vissa uppköpare av honung tar emot honungen grovsilad. Varför två typer av silar används är för att underlätta flödet genom silarna. Det blir lätt stopp i silen av vaxpartiklar. Har du mycket honung att slunga kan du använda ett klarningskärl eller en honungssump. Här använder man sig av självseparering. Vaxpartiklar flyter upp till ytan och honungen tappas från botten, antingen med tappkran eller en pump. Dubbelsil. 5 Året i bigården 2 87

88 Röra honung Nu har du en flytande, nyslungad honung. I Sverige kristalliserar honungen ganska snabbt och blir fast. För att få en bredbar slät honung, som vi är vana vid, behöver du röra eller ympa den. Du har honungen i ett större kärl och börjar med att ta bort skummet som lagt sig på honungens yta. Detta görs enkelt med plastfolie eller smörpapper. Därefter börjar du att röra om i honungen varje dag medan kristallisationen pågår. Vid omrörningen används en träslev eller speciell omrörare, antingen manuellt eller med lågvarvig borrmaskin. Rör om i honungen varje dag tills den börjar bli grumlig. När mörka stråk följer efter omröraren i den annars allt ljusare honungen, är det dags att tappa upp på burk. Skumma honungen. Ympning Istället för att efter skumningen röra honungen kan du ympa den. För att påskynda kristallisationsprocessen blandas färdigkristalliserad honung med den nyslungade. Kristallerna agerar som kristallisationskärnor och det går snabbare för honungen att bli fast. Du bestämmer också kristallstorleken genom att välja en mer eller mindre kornig ursprungshonung. Tappa på burk redan dagen efter ympningen har gjorts och placera burkarna svalt. Se kapitel 10 för ympningsrecept. Enklast är att tappa upp honungen med hjälp av ett kärl med tappkran. Använd nya eller väl rengjorda burkar. De ska vara av livsmedelsgodkänd kvalitet och locken ska alltid vara nya. Efter tappningen låter man burkarna stå svalt. En bra temperatur är cirka 14 grader, tills honungen blivit fast, det tar en till två veckor. Därefter kan 88 5 Året i bigården 2

89 du placera dem varmare om du vill. För ökad hållbarhet rekommenderas att honungen förvaras torrt, svalt och mörkt. Maximalt i 6 grader och en luft fuktighet under 60 procent, då kan den hålla väldigt länge. Honung blir egent ligen aldrig dålig, men eftersom enzymerna som finns i honungen fortsätter att kemiskt förändra innehållet bildas med tiden en flytande del. I den är vattenhalten högre än i resten av burken och den delen kan börja jäsa. En jäst honung är inte farlig att äta men är inte så god. Den fungerar bra till bakning och mjöd tillverkning. Branschen rekommenderar att man sätter två års hållbarhet på etiketterna. Om du är medlem i Sveriges Biodlares Riksförbund kan du lämna in en av dina kristalliserade honungsburkar till den lokala biodlarföreningens honungsbedömningskommitté. Där får man sin honung kontrollerad och förhoppningsvis godkänd. Som mall för godkännandet använder kommittén SBRs honungsbedömningsreglemente som finns att ladda ner på Om honungen blir godkänd kan du beställa en egen SBR etikett med dina kontaktuppgifter. Vill du göra en egen etikett går det också bra. Se till att följande uppgifter finns på etiketten: Vad det är i burken. Producentens kontaktuppgifter. Vikten på innehållet. Hur den ska förvaras. Bäst-före-datum. Vad händer i bisamhället under hösten? När draget börjar minska och dagarna blir kortare förbereder sig bina för hösten och vintern. Detta gör de genom att drottningen minskar sin äggproduktion. De börjar också täta ordentligt i kupan med propolis. Bina vaktar sitt honungsförråd och är intresserade av allt lättillgängligt sött som de kan hitta. 5 Året i bigården 2 89

90 Vad ska biodlaren göra under hösten? Biodlaren hjälper bina med förberedelserna inför vintern. Detta innebär bland annat att yngelrummet minskats ner till den storlek som bina ska vara på under vintern, ge dem fina vaxkakor att sitta på, slutskatta samhället på honung, behandla mot varroakvalster vid behov, drivfodra samhället för att hålla igång drottningens äggläggning, fodra in bisamhället med sockerlösning, eventuellt byta drottningen inför nästa säsong. Höstens olika arbeten i bigården Slutskattning och invintring Inför slutskattningen och invintringen är det bra att med hjälp av ett spärrgaller ha satt drottningen på den understa lådan eller lådorna. Om du gör detta tre veckor innan slutskattningen har allt yngel hunnit krypa ut ur de ramar som du satt ovanför spärrgallret och som du vill smälta om efter att de är utslungade. Undersök hur det ser ut med varroakvalster i bisamhällena? Gör en enkel uppskattning av mängden kvalster genom att lägga ett varroagaller på botten av bisamhället i slutet av juni. Kontrollera efter tio dagar och räkna nedfallet. Därefter kan du bedöma vilka åtgärder du behöver vidta för att få friska vinterbin och samhällen som förhoppningsvis överlever vintern. Friska vinterbin För att bisamhället ska få en bra övervintring är friska vinterbin väldigt viktigt. Vinterbin är de bin som ska övervintra tillsammans med drottningen. De föds från slutet av juli och en månad framåt. Vinterbina kommer inte att behöva använda sina fodersaftkörtlar för att mata upp nya bin och kan därför lagra proteinerna och fetterna i sina fettkroppar. Detta gör att de kan leva extra länge Året i bigården 2

91 Det är några saker som är viktiga att tänka på för att få överlevnadskraftiga vinterbin: Att de är tillräckligt många. Att de har god tillgång till pollen. Att de inte är kraftigt angripna av varroakvalster under sin utveckling. Bistyrkebedömning är inte lätt när man är nybliven biodlare och inte har så mycket att jämföra med. Ett riktmärke är att minst hälften av ramarna i yngelrummet ska bestå av yngelramar i första hälften av augusti. Slutskattning Det är egentligen ingen skillnad i själva tillvägagångssättet mellan att slutskatta jämfört med annan skattning. Vad som däremot skiljer är att de ramar du tar bort inte ska tillbaka till samhället igen och de ramar du lämnar kvar ska bina bo på fram till nästa vår. Därför behöver du förbereda ett tag innan, för att kunna lyckas med att välja bort de ramar som bina inte ska bo på under vintern. Du kan heller inte behandla samhället för varroakvalster innan du tagit honungen, med undantag för den sena ljunghonungen, där du kan behöva göra en myrsyrabehandling innan ljungdraget. När du tagit den större delen av honungen från bisamhället får det inte dröja länge innan du börjar utfodra samhället med sockerlösning. Gör du det i flera omgångar blir det samtidigt som en slags drivfodring som håller igång drottningens äggläggning för fler vinterbin. Vad som märks tydligt i binas beteende när du slutskattar, är att de vaktar sin honung lite mer än vad de gjort vid tidigare skattningar. Det kan lätt bli röveri i bigården när man öppnar samhällena och honungsförrådet blir lättåtkomligt. Hur undviker du röveri? Se till att lådorna, där de skattade ramarna finns, är väl förslutna så att andra bin inte kommer åt dem. Undvik att det rinner ut honung eller vinterfoder utanför bisamhällena. Fodra in alla samhällen i bigården vid samma tillfälle, helst på kvällen. Minska flusteröppningen hos de svagare samhällena. 5 Året i bigården 2 91

92 Efter slutskattningen kan du behandla mot varroa. Om du ska behandla med myrsyra är det bäst att göra det innan du eventuellt ska byta drottningen, eftersom det finns en viss risk för att hon kan gå förlorad. I annat fall tillsätt henne gärna samtidigt som infodringen påbörjas, då tas hon oftast väl emot i samhället. Läs mer om myrsyrabehandling i kapitel 6. En enkel metod att tillsätta en drottning vid invintringen är att: Ta bort den gamla drottningen Hänga in den nya i en utätningsbur Ge vinterfoder samtidigt Invintringen är det moment som innebär att du ger bisamhället det foder som de behöver under vintern och att du anpassar yngelrummet till samhällets storlek samt att du ser till att samhället sitter på vaxkakor som är nya för året. Cementhonung Cementhonung är honung som bina har gjort på honungsdagg från vissa arter av bladlöss på gran. Det krävs också vissa klimatiska förutsättningar för att just dessa bladlössekret ska produceras i stora mängder. Förutom bland annat sockerarterna sackaros, fruktos och glukos innehåller just denna typ av honungsdaggen stora mängder melicitos. Melicitos är en trisackarid och binas enzymer förmår inte bryta ner den till enkla sockerarter som fruktsocker och druvsocker. Honungen kristalliserar mycket snabbt och blir stenhård redan i vaxkakorna och går inte att slunga ut på något sätt. Om du har dina bisamhällen i områden med gran och har observerat drag under sensommaren bör du kolla om det finns cementhonung i dina samhällen. De ramar som innehåller cementhonung ska tas bort och ersättas med utbyggda ramar (eller ramar med vaxmellanväggar), sedan ska du ge bisamhällena den mängd foder (sockerlösning eller Bifor) som behövs för att de ska kunna fylla de tillsatta ramarna med vinterfoder. Bladlusdagg på gran. Foto: Johann Fischer 92 5 Året i bigården 2

93 Honungsram med cementhonung efter försök till urslungning. Foto: Johann Fischer Vinterfodret Vinterfodret tillverkas genom att lösa upp vanligt strösocker i ljummet vatten. Till vinterfoder blandar man en 60-procentig lösning. Det finns färdigt foder att köpa där sockerhalten är cirka 75 procent och sockerarterna redan är inverterade till enkla sockerarter. Mängden socker som bina behöver under vintern varierar med hur vintern utvecklar sig. Om den är kall eller varm, om den är lång eller kort. Hur vintern blir vet vi inte i förväg så det är bättre att gardera bina för en lång och kall vinter. Rekommendationen är att ge samhällena minst 15 kilo socker som lösts upp i vatten. Använder du färdigt foder (Bifor) behöver du minst 1,5 hink för att få tillräcklig mängd. Det mot svarar 18 kilo torrt socker. Om vintern blir kort och mild gör det inget att det blir foder över i samhället. Det kan du ta undan på våren och använda till avläggare eller som stödfodring vid behov. Blanda vinterfoder med lösningsförhållandet 3:2, det vill säga en 60-procentig sockerlösning: 15 kilo socker 10 liter vatten Ger cirka 19,2 liter färdig sockerlösning 37 5 Året i bigården 2 93

94 Du kan ge sockerlösningen till bisamhället med hjälp av olika foderanordningar men alla bygger på samma princip. Man matar inne i bikupan och bina ska inte kunna drunkna i maten. Se beskrivning av olika foderanordningar i kapitel 3. Sammanslagning av bisamhällen Svaga samhällen ska inte invintras. De klarar sällan vintern på egen hand. Invintra hellre ett mindre antal kraftiga samhällen än många svaga. Finns det några svagare samhällen så förena dessa med andra samhällen med tidningspappersmetoden som tidigare beskrivits. Smälta ur vax och tvätta ramar I samband med invintringen och slutskatt ningen har det plockats bort ett antal vaxramar som är mörka och gamla. Du kan lämna in dem till en biredskapshandlare. Vissa biodlarföreningar har utrustning för att smälta ur vax, göra rent det och tvätta ramarna. Under perioden 1 oktober 31 mars får man lämna in ramar för omsmältning och rengöring utan flyttnings tillstånd från bitillsynsman. Du kan själv smälta ur vaxet med till exempel en solvaxsmältare och sedan tvätta av ramarna i ett varmvattenkar, till exempel en tvättgryta, med tillsatt kaustikssoda och såpa för att lösa upp vaxresterna. Sedan sköljs ramarna noga med vatten. Utvunnet vax från omsmältning av ramar. Foto: Tarja Ollikka Skrapa bort orenheter från botten av vaxklumpen. Foto: Tarja Ollikka 94 5 Året i bigården 2

95 Det smälta vaxet kan du sedan sila genom en sil eller finmaskigt nät för att fånga upp pupprester och andra orenheter. Eventuella andra partiklar i vaxet kommer att sjunka till botten och kan sedan skrapas bort. Vaxet som utvunnits skickas för rensning, valsning och prägling till nya vaxkakor. Förpräglade vaxmellanväggar. Säkra bisamhället mot möss och fåglar Är samhällena mus- och/eller fågelsäkrade? För att hålla mössen ute ska flusteröppningen inte vara över 7 8 millimeter. Vissa bottnar är mussäkrade från början men andra behöver man justera. Ett tips kan vara att fästa en bit spärrgaller framför flustret eller minska höjden på flusteröppningen. Mot fåglar som exempelvis talgoxar kan du fästa ett kycklingnät framför flustret, så att inte fåglarna kommer intill och kan knacka på och fånga nyfikna bin. Vinterisolering De flesta bikupor har tillräcklig isolering i väggarna. Har du enbart tunna trälådor kan dessa behöva ett extra skydd, framförallt emot kalla vindar. Det viktigaste är annars att se till att taket är välisolerat. Värmen stiger uppåt och för att det inte ska läcka ut värme som i en skorsten ser du till att taket är isolerat. Har du bin i norra Sverige är detta extra viktigt att tänka på. Du kan sätta en extra låda ovanpå samhället och lägga i isoleringsmaterial som till exempel filtar/ frigolit eller liknande under taket för att få extra tjock takisolering. 5 Året i bigården 2 95

96 Oxalsyrabehandling För att få så liten mängd varroakvalster som möjligt i bisamhället inför våren kommande år, är det viktigt med oxalsyrabehandling. Den ska göras när sam hället är yngelfritt för att få bästa effekt. Behandlingen är till för att döda de kvalster som sitter på de vuxna bina. Om det finns yngel i samhället väldigt sent på säsongen, kan du, innan behandlingen, ta bort ramarna med detta för att få bort även de kvalster som sitter i yngelcellerna. Om det återkommande är problem med väldigt sen yngelsättning bör du välja en annan biras eller bistam, som slutar sin yngelsättning tidigare. Nätbotten kan också i viss mån stoppa yngelsättningen. Läs mer om oxalsyrabehandling i kapitel 6. Nu är grunden lagd för en lyckad övervintring och en bra start inför nästa säsong, som kommer fortare än vad man kan tro! 35) 36) Honey a comprehensive survey, Eva Crane (1976) 37) Bin och biodling, Åke Hansson (1984) 96 5 Året i bigården 2

97 6 Bihälsa Biskötsel för friska bin 97

98 För att ha friska bin som mår bra, utvecklas väl och producerar honung måste man känna till vilka hot det finns mot binas hälsa. Friska bin För att kunna avgöra om ett samhälle är sjukt måste du först veta hur det ser ut när det är friskt. Friska bin är fria från sjukdom och är produktiva och livskraftiga. För att behålla bin friska är det viktigt att reducera mängden smittämnen i bisamhället och att öka binas motståndskraft mot sjukdomar och parasiter. Ynglet ska se friskt ut både som otäckt och täckt. Det ska också finnas gott om vuxna bin som kan ta hand om yngel och samla nektar och pollen. Välmatade vita glänsande larver. Hur val av bigård, utrustning, skötselmetoder och bin påverkar binas hälsa Det är inte bara sjukdomar, parasiter och skadegörare som påverkar binas hälsa. Utan även miljön i och runt bigården har stor betydelse för hur samhället kommer att utvecklas, hur starkt det blir och hur mycket honung som kommer att produceras. När det gäller placering av bigården är det biodlaren som har detta ansvar. Se till att bigården har ett för bina gynnsamt klimat gärna soligt, torrt och vindstilla. Bisamhällets utveckling beror av vilka nektar- och pollenväxter det finns i omgivningen kring bigården. När blommar de och i vilka mängder finns de? Räcker maten till alla bisamhällen i bigården under hela säsongen? Hur är det med vattenkällor? Finns det i närheten? Det är också biodlaren som placerar bisamhällen i bigården. Placera kuporna så att risken för felflygning minskar. Biodlaren väljer kuptyp och övrig utrustning. Se till att bibostaden är anpassad efter klimatförhållandena där man ska bedriva sin biodling. Kupan ska vara väl isolerad, särskilt i kalla, snöfattiga områden. Det är också viktigt att tänka på att kupan ska ha god ventilation. Ur smittspridningssynpunkt ska kupan vara lätt att 98 6 Bihälsa

99 Tät yngelkaka med ett fåtal hål och gott om mat. arbeta med och lätt att rengöra. Undvik foderanordningar där bina kan bli liggande i fodret. Underhåll och rengöring av utrustning och material är viktigt för att kunna hålla nere smittotrycket från vissa sjukdoms alstrare. Hur ett bisamhälle sköts har en långsiktig betydelse för binas hälsa. Skötselmetoder som bygger på binas naturliga utveckling gynnar binas hälsa. För friska bin tänk på det här: Håll enbart starka och välfungerande enheter. Ha alltid rätt förhållande mellan bimängd och utrymme. Ha alltid rätt förhållande mellan yngelmängd och vuxna bin. Samhället ska alltid ha tillräckligt med foder av god kvalitet. Bilda nya samhällen varje år (avläggare). Byt drottning regelbundet. Vaxbygget ska förnyas regelbundet, smält om allt gammalt vax. Kupa och biredskap ska rengöras och desinficeras regelbundet. 6 Bihälsa 99

100 Undvik ingrepp som ger upphov till röveri. Undvik att krossa bin vid ingrepp. Val av bin har stor betydelse för hur väl samhället mår under de klimatförhållanden som råder där bisamhället står. En bistam som är produktiv och stark i Skåne fungerar kanske inte lika bra på småländska höglandet. Olika raser och stammar har olika egenskaper. Lokalt anpassade bin är oftast bäst rustade för förhållandena just på den platsen. De egenskaper hos bina som vi eftersöker är: Gott städ- och putsbeteende. Bra motståndskraft mot sjukdomar. Gott temperament. Bin anpassade till driftsmetoden. Bin anpassade till klimatet. Sjuka bin Precis som andra djur har även honungsbin sina sjukdomar, skadegörare och parasiter. De kan drabba enskilda individer eller hela bisamhällen. Alla husdjur som placeras tillsammans i ett stort antal utsätts lättare för sjukdomar som annars inte skulle vara ett problem. Det behöver man vara medveten om även när det gäller honungsbin i en biodling. Sjukdomar kan spridas mellan samhällena genom bina. Det sker vid: Felflygning Svärmning Röveri Parning Sjukdomar kan även spridas mellan samhällen genom biodlarens åtgärder. Exempel på olika åtgärder som förekommer inom biodlingen och som kan orsaka sjukdomsspridning är: Omflyttning av ramar vid utjämning och delning av bisamhällen. Användning av kontaminerad utrustning (kupmaterial, foderanordningar m m) Fodring med kontaminerat foder (honung och pollen). Drottningstillsättning med följebin i försändelsebur/kassett Bihälsa

101 Vanligtvis betraktas inte ett bisamhälle som sjukt förrän ett stort antal försvagade eller döda arbetsbin eller yngelstadier kan upptäckas. Det betyder att man inte klassar ett samhälle som sjukt bara för att man hittar vissa sjukdomsalstrare i bisamhället. De flesta sjukdomsalstrare skapar få sjukdomsutbrott och i jäm förelse med andra djurslag har bina få organismer som kan göra dem sjuka. Det är omfattningen av sjukdomssymptomen som är avgörande. Bisjukdomslagstiftningen och vad den innebär för biodlaren Reglerna i Sverige när det gäller bin och biodling handlar om att förhindra spridning av allvarliga bisjukdomar och att förhindra att sjukdomar och smitta förs in i landet. Detta regleras i bisjukdomslagstiftningen. Ansvarig myndighet för bisjukdomsbekämpningen är Jordbruksverket som i sina författningssamlingar reglerar hur bisjukdomsarbetet ska bedrivas. Länsstyrelserna biträder regionalt Jordbruksverket med bekämpningen. Bland annat utser länsstyrelsen bitillsynsmän som ansvarar för bisjukdomsbekämpningen i var sitt tillsynsdistrikt. Som biodlare är du skyldig att anmäla dina uppställningsplatser för bisamhällen till länsstyrelsen. Du är också skyldig att anmäla eller kontakta länsstyrelsen eller din bitillsynsman om du har en misstanke om angrepp av sjukdomar och parasiter som omfattas av lagstiftningen. Det är främst för bakteriesjukdomen amerikansk yngelröta som det finns en sträng lagstiftning. Om du ser eller misstänker symptom på sjukdomen ska en bitillsynsman tillkallas. Konstateras kliniska symptom ska samhället avlivas. De bisjukdomar och parasiter som omfattas av den svenska bisjukdoms lagstiftningen är: Amerikansk yngelröta Finns i Sverige, samhällen med kliniska symptom ska avlivas Varroakvalster Finns ej i hela Sverige, flyttrestriktioner Trakékvalster Ej funnen i Sverige Lilla kupskalbaggen Ej funnen i Sverige Tropilaelapskvalster Ej funnen inom EU 6 Bihälsa 101

102 För att få säkert underlag till sitt beslut kan bitillsynsman skicka in ett kakprov för analys till SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. SLU kan då konstatera eller avfärda misstankarna om amerikansk yngelröta. Är det konstaterat yngelröta genom analysen ska samhället avlivas och all utrustning rengöras. De övriga samhällena i samma bigård sätts i karantän. Inga bisamhällen får flyttas ut ur bigården förrän tidigast två månader efter det konstaterade utbrottet om bitillsynsmannen efter ombesiktning inte hittar fler kliniska symptom. Efter ett konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta ska bitillsynsmannen låta undersöka alla bisamhällen för eventuella kliniska symptom, inklusive vilda honungsbisamhällen, inom en radie av tre kilometer. När det gäller varroakvalster så finns det en nationell zonindelning där man inte får flytta bisamhällen från en lägre zon till en högre. Det betyder att bin inte får flyttas från zon 1. Bin från zon 2 får inte flyttas till zon 3 eller icke smittförklarat område. Bin från zon 3 får inte flyttas till icke smittförklarat område. Zon 1 angripet område. Zon 2 misstänkt angripet område. Zon 3 skyddsområde som troligen inte är angripet. Frizon, icke smittförklarat område. Jordbruksverket uppdaterar zonindelningen i takt med att varroa sprider sig. Om bisamhällen ska flyttas från en församling till en annan församling inom zon 2 eller 3, måste det göras en nedfallsundersökning och ett flyttningstillstånd utfärdas av bitillsynsman. Flyttningstillstånd krävs även vid flytt av bisamhällen, kupor, vaxramar eller redskap över församlingsgräns från församling som är smittförklarad med anledning av amerikansk yngelröta. Smittförklaring betyder inte flyttförbud, utan det innebär att det ska finnas ett flyttningstillstånd innan bisamhällen, begagnade kupor och biodlingsredskap, kan flyttas från en församling till en annan. De flesta församlingar i Götaland och en stor del av Svealand är smittförklarade med anledning av amerikansk yngelröta. Smittförklaringen uppdateras årligen och på Jordbruksverkets hemsida 38 finns det senaste beslutet Bihälsa

103 De vanligaste sjukdomarna, parasiterna och skadegörarna Bakterier Amerikansk yngelröta (sporbildande bakterie) (Paenibacillus larvae) Europeisk yngelröta (icke sporbildande bakterie) (Melissococcus plutonius) Virus Man uppskattar i dag att det finns cirka tjugo olika virus som kan angripa honungsbin. Detta är ett forskningsområde som är under utveckling, därför är inte antalet exakt. SBV Sacbrood virus Säckyngel BQCV Black queen cell virus CBPV Chronic bee paralysis virus Svartfärgningssjuka DWV Deformed wing virus (virus associerat med varroakvalster) ABPV Acute bee paralysis virus (virus associerat med varroakvalster) Svampar Kalkyngel (Ascosphaera apis) Nosema (Nosema apis och Nosema ceranae) Kvalster Varroakvalster (Varroa destructor) Trakékvalster (Acarapis woodi) Tropilaelapskvalster (Tropilaelaps spp.) Insekter Vaxmott/Vaxmal (Achroia grisella och Galleria mellonella) Lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) 6 Bihälsa 103

104 Amerikansk yngelröta Utbredning Amerikansk yngelröta förekommer mer eller mindre allmänt i Götaland och Svealand. I Norrland förekommer den endast lokalt. Symptom Insjunkna och mörka cellock på täckt yngel, några genombitna Öppna celler i större eller mindre områden Dött yngel endast i täckta celler Konsistensen på larverna är slapp, seg och efterhand tråddragande Intorkade larver (skorpor) är svartbruna och knottriga, vilka bina har svårt att rensa ut Lukten uppfattas som obehaglig och sur. Bakterien är sporbildande och mycket motståndskraftig och långlivad. Den kan leva i vilostadiet i decennier. 39 Kan finnas i vilostadiet i gammal utrustning och kan bli aktiv när rätt miljö för bakterien uppkommer i ett bisamhälle. Vid misstanke om amerikansk yngelröta ska bitillsynsman tillkallas! Typiskt tecken på amerikansk yngelröta, den döda larven blir en tråddragande massa Bihälsa

105 Varroakvalster och dess bekämpning Varroakvalster är ett spindeldjur med åtta ben. Den är ursprungligen en parasit på det asiatiska honungsbiet, Apis cerana. Hos det asiatiska honungsbiet lever varroakvalstret i balans med sitt värddjur, men hos vårt europeiska honungsbi finns inget naturligt värd-parasitförhållande, vilket gör att bisamhällena dör efter angrepp om inget görs för att stoppa det. I Västeuropa påträffades kvalstret första gången Varroakvalstret sprids i praktiken enbart med levande bin. Varroakvalstrets livscykel 1. Varroahona som suger kroppsvätska inkilad mellan bakkroppssegmenten. 2. Kvalsterhona går ner till 5-5,5 dygn gammal larv. 3. Kvalsterhona 7. i larvmaten. 4. Kvalsterhona suger näring på förpuppan Första varroaägget läggs cirka 60 timmar efter celltäckningen. Där efter lägger varroahonan ägg med cirka 30 timmars intervall Illustration: B. Alexander, utförande: C. Henderson, Cornell University, Ithaca, NY. Omarbetning: I. Fries. 6. Äggen utvecklas till vuxna individer. Det första ägget blir en hanne, övriga blir honor. De parar sig i den täckta cellen. 7. Vuxna kvalsterhonor följer med biet ut ur cellen. Hannen och inte färdigutvecklade honor dör. 8. Kvalster överförs genom närkontakt mellan angripna och inte angripna bin. Kvalstren kan bara föröka sig då det finns yngel i samhället. Kvalsterhonorna söker sig främst ner till larverna i drönarceller, men kan även gå ner i arbetarceller. Man uppskattar att en varroahona kan få cirka 1,5 nya, parade avkommor per drönarcell och att hon hinner med cirka två lyckade yngelkullar under sin livstid Bihälsa 105

106 Kvalstrets förökningstakt i bisamhällen utan bekämpning: Fördubbling av kvalstermängden på tre veckor under yngelsäsongen. Förökning på en säsong: gånger. Förökning från säsong till säsong: 10 gånger. I ett mellansvenskt klimat kan ett obehandlat samhälle kollapsa inom ett till tre år. Varroakvalstrets skador I vissa samhällen kan det finnas många kvalster utan att man ser skadat yngel och bin. Hos andra räcker det med en mindre mängd kvalster och man ser skador på bina. Detta kan bero på mängden virus och känsligheten för virusinfektioner, där kvalstret fungerar som spridare. Det verkar som att samhällen som utsatts en längre tid för varroakvalster med tiden tål färre kvalster beroende på ökade virusinfektioner. Varroakvalstret livnär sig på de vuxna binas och larvernas kroppsvätska, hemo lymfa. Det skadar förstås bina men dessa skador är relativt små. De indirekta effekterna genom virusinfektionerna är allvarligare. Bi med missbildade vingar till följd av kraftigt varroaangrepp Bihälsa

107 När kvalstret kommer i kontakt med binas hemo lymfa sätter det igång latenta virusinfektioner. Virusinfektionerna kan skada på olika sätt. Det vanligaste är att vi ser bin som föds med missbildade vingar och en förkrympt bakkropp, typiska tecken på virustypen DWV. Livslängden hos både sommar- och vinterbin som varit angripna som yngel blir förkortad. Under säsongen kan samhället ha varit starkt och producerat bra med honung. Biodlaren har inte sett några synbara symptom på angrepp. Men samhället kan ändå gå under samma höst eller vinter. För att bisamhället ska vara vinterdugligt är det viktigt att de bin som ska leva under vintern inte har varit angripna av varroakvalster som puppor. Kraftigt varroangripet samhälle. 6 Bihälsa 107

108 Nedfallskontroll Det är viktigt att avgöra angreppsgraden av varroakvals ter i bisamhället. Enklast är att göra det med nedfallskontroll. Detta kan ske både under vintern och under sommaren. För att få en uppfattning om angreppsgraden i god tid, för att få friska vinterbin, görs en nedfallskontroll i slutet av juni /början av juli. Skjut in ett varroagaller i botten av kupan. Vissa bottnar har plats för provtagning så att man slipper lyfta av lådorna för att kunna kontrollera nedfallsbrickan. Det kan vara värt att investera i en sådan botten. En målsättning är att det i invintrade samhällen inte finns fler än hundra kvalster efter sista behandlingen. Bekämpningskoncept för varroa Beroende på angreppsgraden behöver du använda olika strategier för att bekämpa varroakvalstret i bisamhällena. Det bästa vore givetvis om bina kunde göra detta själva. Där är vi inte ännu utan biodlaren måste hjälpa till. Genom att bekämpa varroakvalstret med ekologiska metoder får du möjlighet att se hur bra bina eventuellt själva är på att hantera varroakvalstet. Då kan man välja ut bisamhällen som är bättre att använda för produktion och parning av nya drottningar Bihälsa

109 Bekämpning med biodlingstekniska metoder och organiska syror Drönaryngelbortskärning 41 Genom att tidigt på våren hänga in en tom ram i utkanten av yngelklotet stimuleras bisamhället att bygga ut denna med drönarvax. Detta driver på en överproduktion av drönare. Eftersom varroakvalstret föredrar att föröka sig hos drönaryngel lockas kvalstren dit. Innan det är dags för drönarna att krypa ut tas ramen bort och ynglet skärs ut. På så sätt tas de varroa kvalster som finns hos ynglet bort mekaniskt. Ta död på kvalster och yngel genom att frysa drönarvaxet. Du kan använda hel- halv- eller tredelad ram. Har du en helram ska denna skäras bort var tjugonde dag, en halvram skärs ena delen bort var tionde dag och i en tredelad skär du ut en del var sjunde dag. Drönaryngelborttagning fungerar fram till midsommar, sedan är binas benägenhet att bygga drönarvax lägre. Spärrboxmetoden 42 Metoden innebär att drottningen spärras på en ram i tre på varandra följande steg och att ramarna där drottningen lägger ägg avlägsnas ur samhället innan bina kryper ut. På så vis kan över 90 procent av kvalstren avlägsnas från ett angripet samhälle. Drönaryngelram som suttit i bisamhället i 20 dagar. Dags att ta bort. Spärrbox 6 Bihälsa 109

110 1:a ingreppet Drottningen letas upp och placeras på en utbyggd ram i spärrboxen som hängs in i bisamhället. 2:a ingreppet efter 8 dygn Ramen i spärrboxen byts ut mot en ny ram där drottningen placeras. Första fångstramen hängs bredvid spärrboxen i samhället. Alla ramar gås igenom och eventuella viseceller tas bort. 3:e ingreppet efter ytterligare 8 dygn (totalt 16 dagar) Första fångstramen avlägsnas från kupan och drottningen placeras på en tredje fångstram. Eventuella viseceller på den andra fångstramen tas bort. 4:e ingeppet efter ytterligare 8 dagar (totalt 24 dagar) Andra fångstramen avlägsnas och drottningen släpps åter fri i samhället. 5:e ingreppet efter ytterligare 8 dagar (totalt 32 dagar) Spärrboxen och tredje fångstramen tas bort. Det täckta ynglet som tas bort ur kupan kan behandlas med myrsyra för att avdöda kvalstret hos ynglet. Ynglet kan sedan återföras till bisamhället eller användas för avläggarbildning eller förstärkning. Organiska syror för varroabehandling Det är viktigt att tänka på är att alltid använda skyddsglasögon och syrafasta handskar vid allt arbete med syrorna. Vår hud tål inte syror på samma sätt som binas yttre skal. Mjölksyra 15 % Dödar varroakvalster på vuxna bin. Spreja direkt på bina med blomspruta. Lämpligt vid exempelvis behandling av en svärm där inget yngel finns. Cirka 5 8 ml per täckt ramsida Bihälsa

111 Myrsyra 60 % Myrsyrabehandling 43 kan göras på olika sätt men ett smidigt sätt är att göra en kortidsbehandling. Myrsyra ångorna dödar kvalster som finns både i yngelcellerna och på de vuxna bina. Behandla inte samhället om utetemperaturen är över 25 grader. Placera en wettexduk direkt ovanpå ramarna. Sprid ut den 60-procentiga myrsyran på duken med en doseringsspruta. Applicera två milliliter myrsyra per ram. Efter en till två dagar har myrsyran avdunstat och du kan ta bort duken igen. Om det faller ner mycket kvalster efter behandlingen kan du upprepa samma procedur ytterligare en gång. Honungen ska slutskattas innan behandlingen. Om du har ett sent drag, som ljung, kan du göra myrsyrabehandlingen innan draget men aldrig sam tidigt. Detta för att undvika kontaminering av honungen. Oxalsyra Huvudregler vid behandling med oxalsyra Man löser upp oxalsyra dihydrat 44 i en sockerlösning Exempel på blandning som ger cirka 1,66 liter färdig lösning, räcker till cirka 50 bisamhällen: 75 gram oxalsyra 1 kilo socker 1 liter vatten Blandningen har kort hållbarhetstid så det som inte går åt ska inte sparas till nästa säsong, utan hälls ut i vasken och spolas ner. 6 Bihälsa 111

112 Läkemedel mot varroakvalster Utöver biodlingstekniska metoder och organiska syror finns det ett par läkemedel registrerade mot varroakvalster. Apistan är receptfritt och kan beställas från djurapotek. Det är inte tillåtet att använda vid ekologisk produktion. Det förekommer tyvärr att varroakvalster är resistenta mot den aktiva substansen i Apistan. Då fungerar inte preparatet som det ska utan behandlingen får dålig effekt. Behandling ska ske enligt anvisningarna på förpackningen, och använda Apistanremsor ska samlas in och behandlas som miljöfarligt avfall. Apiguard är ett tymolbaserat receptfritt läkemedel. Det är tillåtet att använda inom ekologisk produktion. Behandling ska ske enligt anvisningarna för medlet Värt att observera är att för en god verkningsgrad vid användandet ska dygnstemperaturen i snitt vara över 15 grader. Vårt klimat i Sverige gör att det kan vara svårt att få hög effektivitet av denna behandling, eftersom den inte ska påbörjas förrän efter slutskattningen. Avläggare Ur hälsoaspekt är det bra att göra en avläggare per samhälle och år. Bina kan själva minska trycket av sjukdomsalstrare genom att på naturligt sätt svärma. I dag vill man oftast försöka undvika svärmar och då behöver vi hjälpa bina med delningen genom att göra avläggare. Kalkyngel Kalkyngel orsakas av en sporbildande svamp. Sporerna överförs till larverna genom larvmaten. Sporerna börjar gro i larvens tarm. Larven genomväxes av svamphyferna och en karaktäristisk kalkyngelmumie bildas. När larverna har dött rensar de vuxna bina bort dem. Tydliga tecken är dels uppgnagda cellock och kalkyngelmumier som är vita eller grå till färgen. Sjukdomen är sällan dödlig, men den försvagar samhällena. Bekämpning och förebyggande åtgärder mot kalkyngel Ta bort ramar med mycket kalkyngel. Rensa botten från kalkyngelmumier. Se till att avfallet samlas upp så att inte bina kommer åt det. Byt vax i yngelrummet (invintra på mellanväggar). Byt drottning Bihälsa

113 Kalkyngelmumier på botten i ett kraftigt angripet bisamhälle. Håll bistarka samhällen. Låt bina sitta på det utrymme som de klarar av att värma upp och ombona kupan väl. Lägre temperaturer gynnar tillväxten av kalkyngel. Undvik många samhällen på samma plats. Nosema Nosema apis och Nosema ceranae är svampsjukdomar. Nosema apis hör hemma hos det europeiska honungsbiet. Nosema ceranae hör hemma hos det asiatiska honungsbiet men finns nu även hos det europeiska honungsbiet, van ligare i södra Europa än på nordligare breddgrader. 45 Det är en encellig organism (mikrosporidie) som förstör biets tarmceller. Binas försämrade tarmfunktion gör att de inte kan tillgodogöra sig proteinerna i födan. Då de har ett sämre upptag av proteiner försämras de sjuka binas förmåga att producera fodersaft, vilket leder till en sämre yngelutveckling. Livslängden blir också förkortad vilket resulterar i sämre honungsskörd och en ökad risk för vinterdödlighet. Nosema bildar sporer vilka lämnar biet med avföringen. Avföringsfläckarna innehåller nosemasporer som sprids i samhället när bina städar med sina mundelar. Det kan vara svårt att veta om bina har angrepp av nosema. Man märker det främst på att bisamhället utvecklas dåligt på våren och att de har tömt tarmen inne i bikupan eller på flustret. Det är relativt enkelt att göra en diagnos själv 6 Bihälsa 113

114 om man har tillgång till ett enkelt mikroskop med en förstoring på 10 x 40, det vill säga 400 gångers förstoring. Man anger den ungefärliga angreppsgraden i en fyrgradig skala. 0: Inga sporer = Ingen påvisbar infektion 1: Svagt angrepp = Enstaka sporer 2: Måttligt angrepp = 5-40 sporer 3: Starkt angrepp = Fler än 40 sporer Angreppsgrad av nosema vid 10 x 40 = 400 gånger förstoring. Metod för diagnos av Nosema Ta ut prov av levande bin från samhället (cirka 0,5 dl). Avliva bina i en frys. Räkna 60 bin som läggs i en mortel. Mosa bina med 0,5 ml vatten per bi, tillsätt därefter 0,5 ml vatten per bi. En droppe överförs till ett objektglas, ett täckglas läggs på. Undersök provet vid en förstoring på 10 x 40. Förebyggande och bekämpande åtgärder mot Nosema Undvik att stressa samhället. Undvik tidig yngelsättning. God omboning på våren och måttlig utvidgning. Bra pollenkällor nära bigården. Stödfodring på sommaren. Systematisk förnyelse av vaxkakorna. Invintring på nya vaxkakor eller på mellanväggar Bihälsa

115 Rena foderanordningar. Invintring på lämpligt foder. Hygienisk vattenförsörjning (där inte bina kan tömma tarmen i vattnet). Behandling av utbyggda ramar med ättiksyra (se bild). Samhällen som är kraftigt angrepna av nosema bör avlivas. Genom att gasa lagret med vax med ättiksyra kan vaxet smittrenas från nosemasporer. Ångorna dödar också vissa stadier av vaxmott och verkar avskräckande på möss. Utsot Utsot, som främst ses på senvintern och tidig vår, beror på att en onormalt stor mängd avföring har samlats i binas ändtarm och avges inne i eller på bikupan. Kupväggar, ramar och vaxkakorna blir nedfläckade. Utsot kan förekomma av många olika anledningar. Vanligast är att rensningsflygningen har blivit försenad på grund av dåligt väder. Utsot kan också orsakas av ett olämpligt vinterfoder. Det kan ha innehållit stora mängder osmältbara ämnen från till exempel ljung- eller bladhonung. Om utsot uppträder tillsammans med en nosemainfektion kan nosemasjukan snabbt utvecklas och få allvarliga konsekvenser för bisamhället. Utsot 6 Bihälsa 115

116 Man kan relativt enkelt förebygga utsot: Ta alltid bort vaxkakor med olämpligt vinterfoder vid invintringen. Invintra bara starka samhällen med unga livskraftiga drottningar. Undvik störningar av bisamhället under vintern. Byt ut alla nedsmutsade ramar och vaxkakor så tidigt som möjligt på våren. 38) ) Bisjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället, Fries och Kristiansen (2009) Bihälsa

117 7 Praktiskt arbete i bigården Hur man öppnar ett bisamhälle och arbetar med bina 117

118 Det är bra att ha en plan för vad man ska undersöka när man öppnar ett bisamhälle. Man behöver helt enkelt veta vad det är man ska titta efter. Försök att göra besöket relativt kort för att inte störa bina mer än nödvändigt. Besiktningen bör inte ta mer än 15 minuter. Efter ett besök i bisam hället kan det ta upp till ett par timmar innan bina arbetar normalt igen. Det påverkar både dragbin och husbin. När man öppnar bisamhället och undersöker det är risken för att man råkar klämma bin relativt hög, man har uppskattat att det dör cirka 150 bin vid varje besök. 46 När bin blir dödade eller skadade utsöndrar de alarmferomon som varnar de övriga i samhället och gör dem mer försvarslystna. Det är därför alltid bra att arbeta varsamt. Genom att undvika snabba rörelser och stötar hinner bina flytta på sig. En biodlare som arbetar varsamt och metodiskt und viker att döda bin i onödan och kan arbeta utan att störa bisamhället nämnvärt. Kom ihåg att gå ner i varv och vara lugn i sinnet. Ditt humör märks direkt av bina. Undersökning av ett bisamhälle Redskap, utrustning och deras funktion i bigårdsarbetet I kapitel 3, Biodlarens utrustning, presenterades de viktigaste bi redskapen för biskötseln såsom kupkniv, rökpust och biborste. Redskapskorg Praktiskt arbete i bigården

119 Rökpusten har till uppgift att producera rök som biodlaren försiktigt blåser in i flustret eller under täckskivan/täckplasten innan kupan öppnas. Det behövs inte mycket rök. Det räcker att bina känner lukten av röken. De går då ner i kupan och fokuserar på att fylla honungsblåsan med honung för att ha med sig till en ny boplats om det blir nödvändigt. Röken har också en annan funktion, den döljer binas egna alarm feromoner vilket lugnar ner bisamhället. Kupkniven är ett verktyg som man inte klarar sig utan. Köp en riktigt bra kupkniv och vårda den. Du hittar snart din favoritmodell. Olika modeller fyller lite olika funktioner, som att bända loss och lyfta upp ramar, skivor med mera samt skrapa rent från vax och propolis. Biborsten använder du när du vill borsta en ram fri från bin, eller vill borsta bort bin från kanten på en låda, innan du sätter på en annan låda eller lägger på en täckskiva. Fångstbur, som till exempel fångstglas eller fångstklämma är bra att ha i beredskap för att skydda drottningen. Om du hittar drottningen kan du placera henne försiktigt i fångstburen och lägg den på en skyddad plats. Kom ihåg att sätta tillbaka henne innan du stänger kupan. Kupkort eller skötselkort och penna. Att föra noggranna skötselkort är en ovärderlig hjälp när biodlaren planerar bigårdsarbeten. Här noteras observationer som till exempel tecken på att samhället förbereder sig för att svärma. Du kan anteckna bistyrkan, binas temperament, eventuella sjukdomstecken, ålder på drottningen, honungsproduktionen och mycket mer. Efter säsongen kan du summera samhällets resultat och med hjälp av det, planera för kommande avelsarbeten eller eventuella drottningbyten. Infångningsbur och enhandsfångstbur/märkbur. 7 Praktiskt arbete i bigården 119

120 Hur man öppnar ett samhälle Bästa tidpunkten för att kontrollera bisamhällena är mitt på dagen då flygbina arbetar som mest. Då är det färre bin inne i samhället. Tänk igenom vad du ska göra innan du öppnar kupan, så att du kan arbeta lugnt och effektivt. Gå tillbaka till skötselkortet och följ upp vad som antecknades om samhället vid förra besöket. Gör flusterobservationer, vad händer vid flustret? Ser allt bra ut? Flyger bina in och ut som de ska? Samlar de pollen? Ligger det döda bin framför flustret? Finns det eventuella kalkyngelmumier på flusterbrädan eller i gräset framför kupan? Tänd rökpusten. Det är värt att lägga tid på att tända rökpusten ordentligt. Ta med torrt pustvirke, tidningspapper/ äggkartong och tändstickor/tändare. Välj naturmaterial till pusten, som till exempel torrt, murket trä. Det brinner lugnt och håller relativt länge. Öppna pusten och ladda med papper/kartong och torrtpustvirke, tänd brasan. Låt elden ta sig ordentligt innan du stänger locket. Tryck på blåsbälgen för att ge syre till elden och låt röken komma igång innan du avslutar tändningsmomentet. När elden väl har tagit sig är det bara att med jämna mellanrum kontrollera att pustvirket räcker till och inte har brunnit upp. För att minska åtgången av virket kan man stoppa i färskt gräs överst i pusten. Det dämpar åtgången men rökutvecklingen fortsätter. Observera beteendet vid flustret. Genom att använda bra pustvirke blir det lättare att hålla rökpusten vid liv Praktiskt arbete i bigården

121 Efter att taket lyfts av, lättar man på täckmaterialet med kupkniven och ger lite rök. Alternativt blåser du in lite rök genom flusteröppningen. Nu har du aviserat att du kommer, bina är beredda och du kan öppna kupan helt. Använd rökpusten med måtta! Undersökning av bisamhället Lite rök ner i yngelrummet innan spärrgallret lyfts av lugnar ner bina. Var observant på binas beteende. De kan bli irriterade om man håller på med dem under längre tid. Då får du ge dem lite mer rök. Det är bra att försöka göra besöket i kupan så kort som möjligt för att inte störa dem i onödan. Undvik häftiga rörelser och hårdhänt hanterande av lådor, ramar och bin. Ett besök på försommaren kan syfta till att kontrollera att drottningen har ordentligt med plats för att lägga ägg, så att samhället inte börjar förbereda sig för svärmning. Om du använder spärrgaller befinner sig drottningen i yngelrummet och du kan enkelt lyfta bort eventuella skattlådor. Placera dessa på en lämplig avställningsyta. Placera aldrig lådor med ramar direkt på marken. Det finns annars risk för att jordpartiklar kommer i kontakt med honungen. Ställ lådorna på till exempel ett uppochnedvänt tak på benställningen eller marken. Se till att det finns en distans mellan avställningsytan och lådan, annars finns det risk för att du klämmer bin under lådan. Om det är trångt kan du sätta lådan på högkant på marken med ramarna på lodrätt. Då skyddar lådväggen ramarna. När du kommit ner till yngelrummet, lyfter du bort spärrgallret. Kontrollera att drottningen inte går på det. Om yngelrummet består av flera lådor så är det bäst att dela på lådorna och sätta dem åtskilda för att enklare hitta drottningen, om du har behov av det. Då kan du systematiskt titta igenom en låda i taget. Lyft ut en ram vid ena sidan, titta om drottningen går där. Om hon inte gör det, sätt denna ram utanför lådan på en lämplig avställningsplats. Nu kan du enkelt bläddra igenom ramarna, kontrollera läget och vid behov leta upp drottningen. 7 Praktiskt arbete i bigården 121

122 Efter arbetet i bigården är det viktigt att släcka rökpusten. Det görs enklast genom att kväva elden, sätt exempelvis en grästova i pustöppningen. Anordning för att hänga en ram utanför lådan. Under den intensiva perioden från vårutvecklingen till ett par veckor efter midsommar är det viktigt att göra regelbundna besök i bisamhället, vanligen med dagars mellanrum om man är orolig för eventuella svärmar. Genom att vidta svärmdämpande åtgärder, som till exempel avläggarbildning, behöver du inte kontrollera lika ofta. Beroende på vilken modell av drönarram du valt i varroa bekämpningssyfte, avgör även detta hur ofta du behöver besöka bina. Från var sjunde till var tjugonde dag. Läs mer om detta i kapitel 6. Ett besök i bisamhället brukar normalt innebära att man observerar samhällets foderförråd, drottningens kondition, svärmtendenser, det allmänna hälsotillståndet och utrymmet för honungen. Det bör alltid finnas en låda med plats för honung. Läs mer i kapitel 2 om vad man ska titta efter när man tolkar yngelramarna. Samhället honungsproduktion är direkt kopplat till arbetsbinas utvecklingstid. Tänk på att efter att arbetsbiet har krupit ur sin cell dröjer det ytterligare tre veckor innan det utvecklats till dragbi och börjar samla nektar. Det kommer alltså att dröja totalt sex veckor innan det nylagda ägget blir ett bi som samlar nektar i fält. Om det runt bigården finns till exempel hallon, som den viktigaste dragväxten, måste drottningen vara i god äggläggning sex veckor tidigare om det ska finnas gott om bin som kan samla hallon nektarn. Om hallonen beräknas blomma i slutet av juni är det äggen som läggs i mitten av maj som kommer att vara dragbin lagom till hallonblomningen. Honungsbi i hallonblomma Praktiskt arbete i bigården

123 Yngelrummets uppbyggnad Yngelrummet är den plats där drottningen lägger ägg och biets utvecklingsfaser genomgås. Drottningen lägger äggen i ett tätt mönster, främst för värmehushållningens skull. Ynglet behöver cirka 35 grader för att utvecklas ordentligt. Intill ynglet lägger bina ett förråd av mat, bestående av pollen/bibröd och honung. Yngelram med en krans av honung och bibröd runt det täckta ynglet. Hur du utvidgar ett samhälle Utvidgningen är till för att ge plats åt samhället som växer, dels i form av drottningens äggläggning i yngelrummet, men även i form av ett ökande förråd av honung. Vid den första utökningen på våren bör utbyggda vaxkakor användas, om du har det. I en uppstaplings kupa är ett alternativ att placera de utbyggda vaxkakorna i mitten av den nya lådan, Schematisk uppbyggnad av ett yngelrum med tio ramar, varav sju är yngelramar. ovanpå det befint liga yngel rummet, och fylla ut med mellanväggar på sidorna om dessa. Du kan också sätta varannan utbyggd vaxkaka och varannan mellanvägg. Om du har trågkupa kan du sätta till enstaka ramar, dessa placeras då på ömse sidor om det befintliga ynglet. 7 Praktiskt arbete i bigården 123

124 Om det är trångt i yngelrummet kan du behöva flytta upp yngel i första skatt lådan för att få plats för äggläggningen, så kallad yngeluppflyttning. Om du inte använder spärrgaller har drottningen fritt tillträde till skattlådorna och då bli även dessa en del av yngelklotet vid behov. Det viktiga vid utökningen är att man inte splittrar yngelrummet i onödan. Bina kan annars få svårt att hålla värmen hos ynglet. Är samhället starkt och vädret varmt kan du stimulera äggläggningen genom att sätta till tomma ramar inuti yngelklotet. Utökning av vaxkakor i yngelrummet i en trågkupa. Att använda drönarram för varroabekämpning och som indikator på samhällets status En tom ram placeras i utkanten av yngelrummet. På våren och sommaren stimulerar det bisam hället att bygga drönarceller i överskott. Varroakvalstret lockas dit och kan sedan plockas bort genom att man skär ut drönar ynglet innan drönarna ska kläckas. Läs mer om detta i kapitel 6 om Bihälsa. Om man missar att ta bort drönarynglet kommer effekten att bli den motsatta. Istället för att minska antalet varroakvalster i bisamhället kommer antalet kvalster att öka. Drönarramen fungerar också som svärmbarometer. Bina bygger gärna svärmceller på drönarramen Drönarram som svärmbarometer Praktiskt arbete i bigården

125 eftersom det finns gott om plats på den. Om samhället inte vill bygga ut drönarramen ska man vara extra observant. Troligen är samhället för svagt för att orka bygga ut vaxet. Det kan vara ett tecken på att drottningens äggläggning inte är som den ska. Bina kan också vara försvagade av någon sjukdom som till exempel nosema. Ytterligare en orsak till att bina inte bygger ut drönarramen kan vara brist på pollen (och svält). Ramar som är dåligt utbyggda och innehåller många drönarceller riskerar också att agera som tillväxtplats för varroa kvalstret. Dåligt utbyggt vax sorteras med fördel bort och smälts ner på hösten. Skötselschema/driftmetod för ett bisamhälle En plan för hur lådor och ramar ska tillsättas och tas bort till bisamhällena under säsongen kallas för skötselschema eller driftmetod. Om man har klart för sig hur och när man ska utöka respektive reducera antalet lådor eller ramar, är det lättare att fatta beslut om hur man ska hantera framförallt vaxbyte, avläggare och honungsproduktion under säsongen. Hur driftmetoden ser ut beror främst på valet av antal yngellådor som i sin tur hör ihop med val av ramformat. Drott ningens behov av kakyta bestämmer storleken på yngelrummet under säsongen. Lägre ramar ger mindre honung i yngelrummet och mer i skattlådorna än högre ramar. Exempel på skötselschema för ett bisamhälle som invintras på en låda och har två lådor i yngelrummet under sommaren. Spärrgaller används mellan låda två och tre. Den mörkbruna lådan är lådan som innehåller ramarna som samhället övervintrat på, dessa tas bort vid slutskattningen. Den ljusbruna lådan innehåller utbyggda ramar som det tidigare inte funnits yngel i (och eventuellt mellanväggar), samhället invintrats på dessa ramar. De gröna lådorna är skattlådor. 7 Praktiskt arbete i bigården 125

126 Ergonomin i biodlingen För att som biodlare behålla god hälsa behöver man tänka på att minska arbetsbelast ningen på kroppen. Ryggen är extra utsatt vid arbetet med bisamhällena. Särskilt under skördesäsongen då honungen ska skattas och hanteras. Hjälpmedel som pallyft, säckkärra eller rullplattform är redskap som kan underlätta arbetet. Tänk på att underlaget i bigårdarna ofta är ojämnt och att det lätt blir att man arbetar i böjd eller vriden ställning. Det ökar risken för skador avsevärt. Säckkärra Försök att undvika tunga lyft, för låg eller för hög arbetshöjd, dåligt med utrymme, böjda eller vridna arbetsställningar, monotont arbete och statisk belastning. För att motverka riskerna se till att variera arbetet, ta paus ofta, gör mot rörelser och att ta dig tid att jobba rätt. Om man tycker att arbetet tar för lång tid är risken att man frestas att utsätta sig för dåliga arbetssätt. Tänk på att det går lika fort att göra rätt som det går att göra fel! 47 Med böjda ben hålls ryggen rak. Böjda knän, fötterna nära och ryggen rak. Lyft blicken så är det lättare att hålla ryggraden i sin normala kurvatur. 46) The beekeeper s handbook, Diana Sammataro and Alphonse Avitabile (2011) 47) Aktiv ergonomi för biodlare, Bosse Rosén, SBR, Praktiskt arbete i bigården

127 8 Bigården och dragväxter Att välja en bra bigård 127

128 Biodlaren bestämmer själv hur bra bina ska ha det genom att välja ut en lämplig plats att placera dem på. Bigårdens placering har stor betydelse för bisamhällets välmående. Hur vet man att en bigård är bra eller dåligt placerad? Om man bara har en bigård är det inte så lätt att tydligt se hur bina i den egna bigården egentligen mår. Utvecklas de lika bra som bina hos grannen eller i föreningsbigården? Man behöver något att jämföra med, ett bra tips är att besöka andra biodlare och vidga referensramarna. Ibland är det små skillnader som avgör. Det kanske blåser lite mer eller så drar det fram kalla, fuktiga stråk just på den plats som du valt. Då kommer inte bina att utvecklas lika bra på våren och överlevnaden kan bli sämre. Även inom en bigård kan man se att det finns skillnader om man är observant. Mikroklimatet betyder mycket. Bästa tidpunkten att hitta lämplig placering för bigården är på senvintern då snön börjar försvinna. Kan du hitta platser där snön smälter tidigare, är det oftast ett tecken på ett område i terrängen som klimatiskt sett är något varmare. Ett annat sätt att hitta lämplig placering är att tänka utifrån dina egna preferenser. Där du själv skulle vilja slå dig ner och ta en fika på vårkanten är ofta en tilltalande plats även för bina. Var observant på eventuell konkurrens om platsen från stackmyror. Läs mer om vårens ankomst i olika delar av landet i kapitel 4. Om du ska placera dina bisamhällen på någon annans mark måste du ha markägarens tillstånd för detta. Det brukar sällan vara något problem. Kom ihåg att din uppställningsplats alltid ska anmälas till länsstyrelsen. En bigård i senvinterskrud. Snön har smält undan runt bisamhällena, men ligger kvar i terrängen. Flustren är vända mot sydöst Bigården och dragväxter

129 Bisamhällets grundkrav på bigårdens placeringt Om bina själva ska välja plats så har de följande önskemål: Närhet till färskvatten som till exempel en sjö, ett vattendrag, en damm eller en vattenanordning. Man uppskattar att ett samhälle använder cirka 30 liter vatten per säsong. 48 Tillgång till drag under hela säsongen, både nektar och pollen. Högt läge i terrängen som leder bort kalla luftströmmar och fukt från bisamhället. Gärna längs kanten på öppna fält, med skogen i ryggen. Morgon- och förmiddagssol. Lä eller vindskydd. Skyddad från skadegörare som till exempel björnar, myror och hackspettar. Lugn plats utan kraftigt buller, markvibrationer eller dropp från träd. Undvik helst norrläge, skuggiga platser, sänkor och sankmarker. Vattenanordningar för bin. Bikupornas placering i bigården För att undvika felflygning kan man hjälpa dem att orientera sig till just sin bikupa. Håll avstånd mellan bikuporna, minst en kupbredd. Det ger också arbetsyta för avställning av lådor, ramar och tak. Låt små buskar och träd stå kvar. Du kan också vrida på samhällena så att inte alla står på en rak linje, utan till exempel i u-formation eller vad terrängen i bigården tillåter. Förutom placeringen kan du också måla kuporna i olika färger och mönster. 8 Bigården och dragväxter 129

130 1. Risk för många felflygningar, samhällena i mitten blir försvagade. 2. Bisamhällena med olika kupfärg/flusterfärger. 3. Olika vegetation mellan bikuporna ger bra orienteringspunkter för bina. 4. U-formad uppställning. Flustren kan antingen vara riktade in mot mitten eller ut från mitten, men alltid enhetligt. 5. Bisamhällen placerade två och två. 6. S-uppställning med fluster åt olika håll. 7. Bikupor placerade i grupp med flustret åt olika håll. Bina mår bäst om de kommer upp en bit från marken. Det minskar fukten och underlättar inflygningen. Tydligast skillnad gör det under vintern då ventilationen förbättras avsevärt. Det finns olika typer av benställningar till uppstaplingskuporna. En trågkupa har naturligt ben i konstruktionen. Lägg ner arbete på att få benställningen i våg. Det underlättar arbetet framöver och du behöver inte vara orolig för att uppstaplingskupan ska välta. En liten lutning i början riskerar att bli för stor när kuporna byggs på, på höjden. Det gäller både åt sidorna, såväl framåt som bakåt. Det är bättre att det lutar något framåt än bakåt för att fukten som bildas ska kunna rinna ut ur kupan Bigården och dragväxter

131 Bikupor på benställningar av olika modeller. Tydligt avställningsutrymme mellan kuporna. Bisamhällets dragområde och tillgången på näring Dragväxter är de växter som bina flyger till för att samla näring i form av nektar och/eller pollen. Dragområdet är hela den yta som bisamhället täcker när de flyger i en radie av två tre kilometer från bikupan. Det innebär en yta på cirka 28 km 2. Om vi räknar med att bina har en effektiv flygradie på minst två kilometer så är avståndet, för att inte två bigårdar ska täcka samma dragområde, fem kilometer. Biodlaren behöver känna till dragförhållandena runt en bigård för att kunna sköta bina på bästa sätt. Om man vet när huvuddragväxterna blommar, ser man till att anpassa biskötseln så att bisamhället är starkt vid den tidpunkten. Då kan bisamhället tillgodogöra sig näringen allra bäst. Det är lämpligt att använda bin som är anpassad till de lokala växtförhållandena, så att bisamhällets natur liga tillväxtkurva sammanfaller med dragväxternas utveckling. Bisamhället behöver tillgång till näring under hela säsongen för att utvecklas väl. Det gäller både proteiner i form av pollen och kolhydrater från blommornas nektar. Sälgen är den viktigaste proteinkällan på våren för att få en bra vårutveckling.se till att det finns gott om sälg (främst hanträd som ger pollen) i närheten av bigården. Är det ont om sälg kan man enkelt plantera dessa i om givningen. Lika viktigt är att det finns pollengivande växter på sensommaren, som till exempel gullris och höstaster, så att de vinterbin som föds under andra halvan av juli och början av augusti får en välutvecklad fettkropp. 8 Bigården och dragväxter 131

132 Arbetsbi i sälg med pollenklumpar på benen och ett bi som badat i pollen hos en sälg. Genom att inventera växtligheten i bigårdens dragområde, får man en god överblick över hur näringstillgången ser ut just där. En faktor som också spelar roll för tillgången är bitätheten i området. Det vill säga, hur många bisamhällen finns det som ska ta sin näring från samma område? Finns det fler bigårdar utöver den egna gården? Inventera området och ta reda på vilka biodlargrannar som finns. Biodlarens krav på bigården Vilka krav biodlaren har på bigården är vanligen uppenbara. Om platsen är otillgänglig så sköter man oftast inte om sina bin särskilt mycket. Det blir för besvärligt att ta sig dit och att röra sig i bigården. Detta kan få till följd att binas hälsa blir lidande. Följande önskemål står högt på listan: Möjlighet att ta sig till bigården i alla väder under säsongen, helst med bil. Bra logistik mellan bigårdarna om man har flera, för att minimera körningen. Plant underlag. Bra dragväxter i området för en bra skörd och binas välmående. Inte för hög bitäthet i området. Läge som inte riskerar att skapa olägenheter för andra. Eventuellt stängsel mot vilt eller tamboskap Bigården och dragväxter

133 Dragväxter och dragkalender För att växterna ska kunna bilda frukter och frön behöver blommorna pollineras. Vissa växter gör det med hjälp av vinden och andra behöver ta insekter, fåglar eller däggdjur till hjälp. Binas byggnad är perfekt för blommor. Blommorna har utvecklats för att locka till sig olika typer av pollinatörer genom att till exempel erbjuda mat i form av nektar eller pollen. Bina har utvecklat mundelar och inälvor för att samla nektar: tunga i form av ett sugrör för att komma åt nektarn honungsblåsa för att transportera nektar Kam och pollenkorgar på benen för att transportera pollen. Överföring av pollen från ståndare till pistill. När biet rör sig inne i blomman för att samla nektar eller pollen för den med sig pollen (frömjöl) från blommans ståndare till pistillerna, såväl inne i samma blomma som mellan blommor av samma art så att blomman blir befruktad. Blommor som kräver pollen från en annan blomma av samma art behöver korspollinering för att befruktas. De kallas självsterila. Exempel på växter som är självsterila är klöver, ryps, äpplen, päron och plommon. Dessa växter är mycket beroende av att det finns god tillgång av pollinatörer. Blommor som kan bli befruktade med pollen från egna plantor kallas självfertila. Exempel på sådana växter är raps, körsbär, hallon, svarta vinbär och jordgubbar. Pollenklumpar insamlade under en dag från ett bisamhälle på försommaren. 8 Bigården och dragväxter 133

134 Honungsbi i äppelblomma i maj och mogna äpplen som ett resultat i september. Dessa behöver inte lika god tillgång på pollinatörer som de självsterila växterna. Men även självfertila växter som till exempel jordgubbar får avsevärt bättre frukt och frösättning om de får hjälp av pollinatörer. 49 Pollen från olika växter har olika färg. Genom att observera flustret och se vilken färg pollenet har som bina kommer hem med, kan man gissa vilka blommor de besökt just vid detta tillfälle. 50 Det är inte så att alla bin i ett samhälle besöker samma slags växter, utan de kan mycket väl besöka flera olika. Däremot besöker samma bi samma slags växter så länge det finns mat att hämta där. De är blomtrogna. Gör en dragkalender genom att anteckna vilka växter som blommar kring bigården vecka för vecka under säsongen. Det ger en överblick över vilken mat bina har att hämta under hela dragperioden. Det ger också en god insyn i om det saknas nektar- eller pollenväxter under vissa perioder under säsongen. För att förbättra binas tillgång på både nektar och pollen kan du själv så in eller plantera olika biväxter. Arbetsbi med välfyllda pollenkorgar Bigården och dragväxter

135 Några vanliga biväxter och dess pollenfärg Källor: Bin och biodling, Åke Hansson, Nyttiga växter för människor och bin, Kirkevold och Gjessing, 2004 Växtart sorterat i pollenfärg Färgnyans Blomningstid Nektar Pollen (månad) Röda Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) Mörkröd Vitplister (Lamium album) Blodröd Orange Tussilago (Tussilago farfara) Orangegul Maskros (Taraxacum vulgare) Orangegul Gula Sälg (Salix spp) Gul Murgröna (Hedera helix) Grågul Lind (Tilia spp) Ljusgul Gulgröna Hassel (Corylus avellana) Gulgrön Al (Alnus glutinosa och glabra) Gulgrön Gröna Vitsippa (Anemone nemorosa) Grönvit Krusbär (Ribes grossularia) Gröngrå Lönn (Acer platanoides) Mörkgrönbrun Åkertistel (Cirsium arvense) Gröngul Bruna Raps/Ryps (Brassica napus och rapa) Mellanbrun Hägg (Prunus padus) Mörkbrun Kärringtand (Lotus corniculatus) Ljusbrun Vitklöver (Trifolium repens) Grönbrun Gullris (Solidago virgaurea och canadensis) Gulbrun Blå Mjölkört (Chamaenerion angustifolium) Djupt grönblå Kornvallmo (Papaver rhoeas) Blåsvart Vita Blåbär (Vaccinium myrtillus) Silvergrå Grå Blåklint (Centaurea cyanus) Ljusgrå Hallon (Rubus idaeus) Ljusgrå Ljung (Calluna vulgaris) Ljusgrå Bigården och dragväxter 135

136 Exempel på trädgårdsväxter och träd som kan plant Vår Sälg (han- och honträd), vintergäck, vårlök, krokus, scilla, tulpan, hassel, lönn, hägg, fruktträd och bärbuskar. Lönn Hägg Trädgård för bin Bigården och dragväxter

137 eras för bina uppdelade efter blomningssäsong 51 Sommar Blåklint, heliotrop, jätteverbena, solros, ageratum, rosenskära, sommarrud beckia, sommaraster, fänkål, honungs ört, sommarflox, ampelskära, tagetes, daggsalvia, blåsalvia, mynta, timjan, rosmarin, oregano, lavendel, citronmeliss och lind. Man kan, på vissa växter, förlänga blomningstiden genom att nypa bort vissna blommor. Sensommar Anisisop, kransveronika, strand veronika, bolltistel, syrenbuddleja, kärleksört, gullris och höstaster. Honungsört Höstaster Solros Kärleksört 8 Bigården och dragväxter 137

138 Förslag på bra dragväxter lämpliga att så in i bigårdens dragområde Fröblandningar för 1 hektar 52 Ettåriga örtblandningar A) 5 kg honungsört 5 kg blodklöver B) 4 kg gurkört 4 kg honungsört 4 kg sötväppling solrosfrö Denna blandning börjar blomma två månader efter sådd och blommar länge eftersom växterna avlöser varandra. Med tanke på solrosen sås blandningen när jorden är varm. C) 25 kg fodervicker 3 kg honungsört 25 kg bovete D) 3 kg persisk klöver 2 kg oljerättika 4 kg vitsenap 3 kg honungsört 10 kg bovete Flerårig örtblandning som ger nektar och pollen 1 kg alsikeklöver 1 kg rödklöver 1 kg käringtand 10 kg esparsett Eventuellt kan man lägga till 1 kg honungsört för att få snabb start på blomningen. Sås i två omgångar, fodervicker och bovete ihop, honungsört för sig. 48) Bin och biodling, Åke Hansson ) Ekologisk odling av jordgubbar, Jordbruksinformation , Jordbruksverket 50) Nyttiga växter för människor och bin, Kirkevold och Gjessing ) Bra honungs- och pollenväxter, 2012, Thorsten Rahbek Pedersen; Hjälp bina bjud på mångfald av blommande växter, Blomsterfrämjandet, 2015 och Humlor i Sverige, Cederberg och Mossberg, ) Olssons Frö, Biväxter för ökad honungsproduktion Bigården och dragväxter

139 9 Avläggarbildning och enkel drottningodling Hur man gör avläggare och drottningar för husbehov 139

140 Hur man praktiskt gör avläggare I kapitel 5 beskrivs ett enkelt sätt att göra avläggare och även en enkel drottningodlingsmetod som inte kräver någon extra utrustning. Hur man gör sina avläggare beror bland annat på när under säsongen man gör dem och av vilken anledning. Är det för svärmförhindring, för att kompensera för vinterförluster, för att utöka den egna biodlingen eller för försäljning av bisamhällen? Grundprincipen är att det måste finnas en minsta mängd vuxna bin och en drottning för att göra en avläggare. Ju tidigare på säsongen du gör avläggaren, desto färre bin går det åt för att avläggaren ska hinna växa till sig och bli tillräckligt stark för att överleva vintern. Det går bra att producera nya bisamhällen, och samtidigt få en bra honungsskörd, om du läser av bisamhällets tillväxttakt och anpassar avläggar produktionen efter när huvuddragen infaller. Ett tips kan vara att ha en bigård för honungsproduktion och en annan för avläggarproduktion. Det underlättar också skötseln av avläggarna. 53 Olika typer av avläggare Stora enheter Delning av ett samhälle i svärmförhindrande syfte beskrivs i kapitel 5. Då gör du helt enkelt två samhällen av ett. Det blir en stor avläggare som fyller en hel låda. 54 Små enheter Avläggare kan invintras på 4 5 ramar, om de är birika, friska och placerade två och två. Det är ett sätt att minimera mängden bin som behövs för att producera avläggare och man kan ta tillvara eventuellt överskott av parade drottningar. De övervintrade avläggarna är inte fullt så starka som stora enheter, men växer till sig snabbt och kan ge en bra honungsskörd. Du kan använda en vanlig hellåda, där du i mitten placerar en tät skiljevägg som står på en dubbelbotten. Alternativt används en mindre, välisolerad låda där varje enhet invintras var för sig. Då bör antalet ramar, i LN-format, vara minst 6-8 stycken, för att det ska kunna finnas tillräckligt med foder i samhället. Fyll lådan eller avdelningen med: 1 foder-/honungsram 1 pollenram 2-3 ramar med yngel och påsittande bin. Skaka av 2-3 ramar med vuxna bin. Tillsätt en parad drottning i utätningsbur Avläggarbildning och enkel drottningodling

141 Enkelt sätt att fylla på vuxna bin till en avläggare. Skaka av bin från ramarna direkt på en bit byggplast och töm ner i avläggaren. Skiljevägg för att göra två avdelningar i samma låda. Plats för två avläggare. Avläggare på dubbelbotten. Ett bisamhälle i varje avdelning. Avläggare i mindre lådor, där enbart ett samhälle invintras i varje låda. Foto t v: Janne Mårtensson. 9 Avläggarbildning och enkel drottningodling 141

142 Avläggare med enbart vuxna bin Konstsvärm eller skaksvärm är en svärm som biodlaren skapar genom att ta vuxna bin och tillsätta en drottning. Genom att ta tillvara överflödet av bin i bisamhället kan denna typ av avläggare göras utan större förluster i honungsskörden. 55 Du kan göra skaksvärmar samtidigt som du skattar honung. Passa på att behandla de vuxna bina mot varroa med exempelvis mjölksyra, som sprejas på bina (se kapitel 6) vid behov. Eftersom det inte finns något yngel så är det extra viktigt att drottningen som tillsätts är i god form och börjar lägga ägg direkt. Det är mycket viktigt att se till att detta samhälle drivfodras hela säsongen. Gör så här: Du kan ta bin från ett eller flera samhällen. Gör skaksvärmar från juni till början av augusti. Gör man dem före midsommar räcker cirka 0,5 kg bin. Gör du dem i början av augusti behövs cirka 3 kg bin för att de ska hinna bli invintringsdugliga. Snittmängden bin som behövs till en avläggare är 1,5 kg. Redan efter 10 till 30 minuter märker bina att de är utan drottning och blir oroliga. Häng in en burad drottning eller en feromonremsa för att lugna dem. Låt bina stå instängda i kupan i ett svalt utrymme innan de sätts ut. Tänk på att det är som att hantera en svärm, vilket beskrivs i kapitel 4. Viktigt att tänka på vid all typ av avläggarbildning är att avläggaren inte bör stå kvar i samma bigård som bina kom ifrån. Då flyger eventuella dragbin tillbaka hem till den gamla kupan. Du kan behöva fylla på med vuxna bin efter ett par dagar för att få bra balans mellan yngel och vuxna bin. För att slippa risken med att bina flyger hem, behöver du flytta avläggaren minst två kilometer bort Avläggarbildning och enkel drottningodling

143 Hur du tar hand om en avläggare Det finns några punkter som är viktiga att kontrollera för att avläggaren ska utvecklas väl. 1. Drottningen Drottningen ska lägga arbetarägg. Det ser du då ynglet blivit täckt. Om du är osäker på om drottningen är äggläggande kan du göra ett viseprov. Läs om detta i kapitel Foder Det är mycket viktigt att avläggaren har gott om foder. Du kan antingen hänga in honungsramar från andra samhällen eller använda en foderram, eller annan foderanordning, som du fyller med 50 % sockerlösning, för att efterlikna ett naturligt drag. 3. Flusteröppningen För att undvika röveri är det viktigt att ha en relativt liten flusteröppning. Cirka två cm bredd är lagom. Då kan vaktbina lättare klara av att försvara sig mot eventuella inkräktare. Röveririsken är störst om avläggaren får stå kvar i en bigård med fullstora samhällen. Om röveri blir ett problem måste du flytta avläggaren till en egen bigård, utanför den gamla bigårdens flygområde. 4. Utrymme Se till att fördelningen mellan yngel och vuxna bin och antalet ramar är väl anpassat. Samhället ska kunna hålla värmen så att ynglet inte riskerar att bli nedkylt. För att fortsatt kunna bygga upp samhällets styrka ska drottningen ha plats för äggläggning. 5. Bimängd För att bli invintringsdugligt kan avläggaren behöva förstärkas. Detta kan göras antingen med yngel eller med vuxna bin. 6. Varroakontroll Kontrollera angreppsgraden av varroakvalster, så att behandling kan göras i tid inför bildandet av vinterbina. 9 Avläggarbildning och enkel drottningodling 143

144 Hur du tillsätter en drottning En avläggare är inget fungerande bisamhälle förrän det finns en äggläggande drottning på plats. När du gör din avläggare behövs en plan för hur det nya bi samhället ska få sin drottning. Ska de dra fram en själva (se kapitel 5)? Ska de få en mogen, kläckfärdig drottningcell? Eller ska de få en parad äggläggande drottning? För att kunna tillsätta en parad drottning behöver man oftast vänta till en bit in i juni. Först då finns de första drottningar till försäljning eller du har först då själv hunnit ta fram en äggläggande drottning. Det beror givetvis på hur tidig våren och försommaren har varit och var i landet du har bina. Fördelen med äggläggande drottningar är att samhället kommer igång direkt. I kapitel 5 beskrivs hur man tillsätter en drottning. Det säkraste sättet att tillsätta en parad drottning är att göra det i en avläggare. Ett annat sätt att ge avläggaren en drottning är att antingen att köpa eller själv göra mogna drottningceller. Då är drottningen ännu inte kläckt, utan kommer att födas i avläggaren och kommer därefter att flyga ut och para sig på plats. Bisamhället accepterar oftast en drottning som är född i samhället. För att drottningen ska utvecklas ordentligt ska den mogna cellen placeras mitt i samhället. På så vis hålls den varm tills drottningen kläcks. Undvik nedkylning av cellen. Avläggaren fungerar nu som parningssamhälle för den nya drottningen. Det tar cirka en vecka innan den unga drottningen är könsmogen och flyger ut för att para sig. En risk är att det kan hända något som gör att drottningen inte blir parad eller kanske förolyckas under parningsflygningen. Det kan vara dåligt väder eller ont om drönare i området. Om parningen har gått väl och drottningen kommer tillbaka till samhället, dröjer det ytterligare en vecka innan hon börjar att lägga ägg. Efter ytterligare drygt en vecka kan du se om äggen hon lägger blir arbetaryngel. Äggläggningsfördröjningen på cirka två veckor, från parad Tillsättning av drottning i utätningsbur. Foto: Tarja Ollikka Avläggarbildning och enkel drottningodling

145 drottning till resultatet av parningen behöver du ha med i beräkningen om du gör dina avläggare sent på säsongen. Den behöver ha tid på sig att växa till och bli ett invintringsdugligt samhälle. Mogen drottningcell, cirka två dagar före kläckning. Foto: Lauri Routtinen Drottningleverans. Även oparade drottningar kan tillsättas i avläggaren. Dessa behöver ett par veckor på sig att bli parade och äggläggande. En oparad drottning doftar ännu inte som en parad drottning. Det är inte självklart att bisamhället tar sig an henne. Hon kan antingen tillsättas direkt när avläggaren produceras eller hängas in i utätningsbur. En oparad drottning kan skickas med posten och hon är inte lika känslig som en mogen drottningcell. Låter du avläggaren göra sin egen drottning från ett befruktat ägg ska du tänka på att det kommer att dröja cirka en månad innan samhället har en äggläggande drottning. Det dröjer dessutom ytterligare tre veckor innan de första nya bina kommer att födas och mängden bin i samhället börjar öka. Enkel drottningodling Bisamhällen drar fram nya drottningar av olika anledningar; för att dela samhället genom svärmning, för att byta ut en dålig, alternativt ersätta en saknad drottning. När är det dags att byta ut drottningen? När du ser följande tecken är det lämpligt att byta: Svagt samhälle på grund av dålig äggläggning. Svagt samhälle som inte utvecklas på grund av sjukdom. Bisamhället visar tecken på sjukdom som kalkyngel eller nosema. Drottningen lägger fler drönare än arbetsbin. Drottningen lägger enbart drönaryngel (drönarmor). Hål i yngelmönstret. 9 Avläggarbildning och enkel drottningodling 145

146 Aggressivt samhälle. Samhället städar inte ut botten ordentligt. Samhället är svagt efter vintern. Dålig honungsskörd från samhället. Man kan odla drottningar på många olika sätt. Här kommer vi att beskriva en princip som fungerar om man har några enstaka bisamhällen och inte så många bin att tillgå. Den bygger på omlarvning av unga, späda larver som matas upp i en snabbkokare. Dessa flyttas sedan över till en spärrad skattlåda för vidare matning. Som biodlare vill man kunna odla sina egna drottningar, eller rättare sagt göra så att bina kan dra fram nya drottningar. Drottningen kan bli upp till fem år gammal, men det är ovanligt. Antingen byter man ut henne inom två till tre år eller så gör bina det. Cirka 40 procent av bisamhällena byter ut sin drottning under det andra året. 56 Det är oftast en tvååriga drottning som är inställd på att svärma och då sker det ett byte automatiskt. Hur räknar man ut drottningens ålder? Ett exempel: Drottningen föds och paras år 2015 och märks eventuellt med blå färg. Detta är drottningens första sommar och hon är ännu inte ett år. Drottningens andra sommar blir år Risken för att hon ska svärma är relativt liten (beror givetvis på omständigheterna). Hon är nu ett år gammal. År 2017 är drottningens tredje sommar. Hon räknas nu som två år. Nu är hon mogen att eventuellt svärma. Under detta år bör man som biodlare byta ut drottningen själv, för att få en ung produktiv drottning till En produktiv drottning på hösten löper större risk att vara mindre produktiv året därpå, än en ung drottning. Det kan få konsekvenser för övervintringen och tillväxten på våren. Det är inte svårt att odla drottningar, men det är många steg i arbetet och man behöver vara noggrann i alla moment. Man ska tänka på att det är skillnad mellan drottningodling och drottningavel. Drottningodling handlar om att göra några drottningar medan drottningavel handlar om att förädla bina och förbättra deras egenskaper. Det betyder att det är inte enbart genom drottningodlingen i sig som du får lättskötta, friska och produktiva bin utan det får du genom avel Avläggarbildning och enkel drottningodling

147 Först ska vi välja ut vilken drottning vi ska odla efter. Om du inte är nöjd med de egna samhällena kan du kontakta din biodlargranne eller biodlarförening, och fråga om de har bisamhällen som du kan få larva om ifrån. Tänk på att även här krävs det flyttningstillstånd från bitillsynsman om flytten sker över smittförklarad församlingsgräns. Bisamhällets egenskaper är summan av arvsanlagen från drottningen och de drönare som hon har parat sig med. Man skiljer på samhällets genotyp, som är arbetsbinas arv och samhällets fenotyp, som är summan av arvet och olika omgivningsfaktorer. Oftast är de lokalt anpassade bina de bin som har bäst egenskaper för trakten. Det är inte alltid lätt att välja ut vilket samhälle som är bäst. Det är lättare att välja ut vilket som är det sämsta. Börja med att sortera bort vilka du inte vill odla ifrån, då hittar du lättare det samhälle vars egenskaper du gärna vill föra vidare. Odla drottningar steg för steg Vad är bra egenskaper? Det kan till exempel vara: bra temperament svärmtröghet god övervintringsförmåga bra honungsproduktion fria från sjukdomar vara anpassade till trakten Omlarvning innebär att man flyttar en späd larv av rätt ålder till en cellkopp av plast eller vax. Formen på cellkoppen får bina att tro att det är en ny drottning på gång. Larven som vi flyttat över är max 1,5 dygn gammal och ska nu få mat i överflöd av ambina, så kallad drottninggelé. I början, innan man fått rutin, är det väldigt viktigt att ha ordentligt med ljus och gärna förstoringsglas eller liknande för att kunna se ordentligt. Tänk på att inte torka ut larverna genom för starkt och varmt ljus. LED-lampa är ett bra alternativ. Lyft försiktigt över larven i cellkoppen, som gärna får ha lite fodersaft i botten, genom att föra in omlarvningsnålen under ryggen på larven. Larven är väldigt mjuk och risken att den blir skadad är stor. Om du ser att den skadats, byt ut den och ta en annan larv. Bina kommer inte mata en skadad larv. Det syns tydligt efter bara något dygn vilka larver som blivit antagna. För att skydda larverna på odlingslisten kan man svepa in denna i en lätt fuktad handduk i väntan på att den placeras i till exempel en snabbkokare. 9 Avläggarbildning och enkel drottningodling 147

148 NC-systemet med löstagbara delar underlättar överflyttning av den mogna drottningcellen till parningssamhället. Foto: Lauri Routtinen Larver av rätt ålder för omlarvning. Larven har formen av en lätt böjd banan och är cirka 1,5 mm lång. Foto: Tarja Ollikka Med hjälp av en omlarvningsnål lyfts en 1,5 dygn gammal arbetarlarv försiktigt upp och läggs över i en cellkopp på en odlingslist. Cellkoppshållarna är monterade på en överlist. Foto t v: Tarja Ollikka För att de blivande drottningarna ska utvecklas väl behöver de bli ordentligt matade. Genom att använda en snabbkokare stimuleras bina att mata larverna. Det är en sluten låda med plats för tre till sju ramar. Ju färre ramar det är, desto färre bin går det åt. Lådan ska vara välventilerad. Medan odlingslisten står i snabbkokaren kan du göra den spärrade skattlådan redo att ta emot de uppmatade larverna Avläggarbildning och enkel drottningodling

149 Ladda snabbkokaren En foderram. En pollenram. En ram med utbyggt vax som fyllts med vatten (doppas ner i en vattentunna för att fylla på båda sidor av vaxkakan). Övrigt utrymme kan fyllas ut med tomma ramar. Beroende på modell ska plats lämnas för odlingslisten mellan pollenramen och foderramen så att ambina har nära till maten. Skaka ner minst fyra yngelramar med ungbin i snabbkokaren från det samhälle som ska fortsätta matningen i den spärrade skattlådan. Se till att drottningen inte följer med! Det är viktigt att det är gott om bin i snabbkokaren. Låt bina stå svalt och mörkt 4 5 timmar. Bina känner sig snart viselösa och det är dags att ge dem odlingslisten. Låt dem stå cirka ett dygn på detta sätt innan de flyttas över till en spärrad skattlåda i det samhälle som bina i snabbkokaren kom ifrån. Efer cirka ett dygn är det dags att flytta över odlingslisten till en spärrad skattlåda i det samhälle som bina till snabbkokaren togs ifrån. Spärrad skattlåda innebär att man lagt ett spärrgaller under den översta skattlådan där odlingslisten placeras. Alternativt sätter du ytterligare en låda ovanpå översta skattlådan, med ett spärrgaller under och inreder denna för slutmatning av larverna. Förbered den spärrade skattlådan genom att flytta upp ett par ramar med öppet yngel i den. Sätt yngelramarna i mitten av lådan och placera odlingslisten mellan dessa. Flytta över pollen- och foderramarna från snabbkokaren och placera dem utanför yngelramarna. Eventuella övriga ramar och bin från snabbkokaren flyttas också över till den spärrade skattlådan. Odlingslist som stått ett dygn i en snabbkokare. Cellerna har börjat byggas ut och larverna har matats. 9 Avläggarbildning och enkel drottningodling 149

150 Odlingslist i spärrad skattlåda. Efter cirka sex dagar är drottningcellerna täckta. Då är det klokt att sätta burar runt cellerna, så att bina inte kan riva upp dem, till exempel om en drottning kläcks tidigare än planerat. Vid kraftigt drag hindrar det också bina från att bygga in cellerna i vaxkakorna, för att göra plats för honungen. Den spärrade skattlådans inredning. Efter ytterligare fyra dagar är det dags att flytta över dem en och en till parningssamhällen eller avläggare. Om ett par dagar kommer drottningen att kläckas. En parningskupa är en liten bikupa som har till syfte att fungera som samhälle vid drottningens parning. Den innehåller 1 3 dl bin som ska mata upp och få den nyparade drottningen att lägga sina första ägg Avläggarbildning och enkel drottningodling

151 Lägg foderdeg i parningskupans foderkammare och förse därefter kupan med friska bin från skattlådorna. Bina skakas ner i en kartong eller hink. De kan tas från olika samhällen. Låt gamla dragbin som följt med, flyga hem. Spreja vatten på bina, så flyger de inte så mycket och det är lättare att mäta upp rätt mängd bin till parningskuporna. Om du tillsätter en nykläckt Cellkoppsburar. Foto: Tarja Ollikka drottning kan du släppa ner henne samtidigt med bina. Om du tillsätter en cell bör bina ha torkat först innan du tillsätter cellen, så att den inte kyls ner. Låt parnings kuporna stå mörkt och svalt ett par dagar innan de placeras ut i parnings bigården eller skickas till en parningsstation. Skickar du till en parningsstation, ska du se till att inga drönare följer med i parningskupan. Avelsföre ningarna för de olika raserna driver nationella parnings stationer i samarbete med SBR. Där finns drönare med kända stamtavlor för att säkerställa renparning. Kontakta föreståndarna för parningsstationerna och ta reda på vad som gäller för leverans av drottningar till stationerna. Parningskupa modell Apidea. I ditt område kan det även finnas lokala parningsplatser för olika raser. Parningsplatserna uppfyller i regel inte samma krav som en parningsstation, men kan vara utmärkta för att para bruksdrottningar på. 9 Avläggarbildning och enkel drottningodling 151

152 Hälften av anlagen hos arbetsbina och drottningarna kommer från drönarna. För att säkerställa en bra drottning ska hon para sig med drönare som är friska och vitala. De ska finnas i riklig mängd kring platsen där drottningarna paras. Du kan öka drönarproduktionen i parningsbigården genom att se till att samhällena producerar fler drönare än normalt. Det kan du göra med hjälp av drönarramar. Det behöver finnas ordentligt med mat i bisamhällena för att drönarna ska bli välbildade. Det är lagom att börja med drönarodlingen cirka tre veckor innan du startar din första omlarvning för att hinna få mogna drönare i tid. Drönarna är mogna dagar efter kläckning. Nyparad drottning som kommit tillbaka hem till parningskupan. Den sista drönarens parningslem syns tydligt i bakdelen. Det kallas för ett parningstecken. För att lättare kunna hitta drottningen i samhället, för att veta hennes ålder och för att kunna se om man har kvar samma drottning eller om bina eventuellt har svärmat eller bytt ut drottningen, är det bra att märka henne. I kapitel 5 hittar du vilken färg det ska vara för de olika åren. För att lyckas med drottningodlingen behöver du hålla koll på tiderna. En almanacka är viktigt att ha tillhands. Märkning av drottning i märkbur Avläggarbildning och enkel drottningodling

153 Tidschema för drottningodling Från omlarvning till äggläggning Omlarvning: dag x Flytta till spärrad skattlåda: dag x +1 Cellerna kan buras: dag x +6 Cellerna flyttas till parningssamhälle: dag x +10 Cellerna kläcks: dag x +12 Ungdrottningen är könsmogen: dag x +19 Drottningen är äggläggande: dag x +33 Exempel: 6 juni Omlarvning 7 juni Flytta till spärrad skattlåda 12 juni Cellerna kan buras 16 juni Cellerna flyttas till parningssamhällen 18 juni Cellerna kläcks 25 juni Drottningen är könsmogen och redo för parning 9 juli Drottningen bör vara äggläggande Viktigt att tänka på är att drottningar, i parningskupor också, ska ha ett flyttningstillstånd från bitillsynsman om flytten sker över smittför kla rad församlingsgräns. 9 Avläggarbildning och enkel drottningodling 153

154 Avläggardokument Ett avläggardokument är som en innehållsförteckning för avläggaren. Det lämnar uppgifter om vilken typ av drottning det är, hur många ramar som medföljer och vilken typ av ram. Det ger trygghet för både köparen och säljaren att man är klar över vad man säljer respektive köper. 53) Avläggarproduktion för utökning och avsalu, häfte från SBR , 55) Tips och trix i biodlingen filmer om stort och smått, DVD från SBR, SV och LRF. 56) Lærebog i Biavl, Eigil Holm, Avläggarbildning och enkel drottningodling

155 10 Honung Honungshantering för en kvalitetssäkrad produkt 155

156 Definitionen av honung lyder enligt CODEX Alimentarius: Honung är det naturliga söta ämne som honungsbin bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på de levande växtdelarna, som bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor. 57 Det betyder att honung är det som honungsbin hämtar och omvandlar av blommornas nektar, bladskaft med körtlar (så kallade extraflorala nektarier) eller från sekret från bladlöss som sugit växtsaft från olika träd. Nektar från blomma Bladlussekret. Foto: Johann Fischer Extraflorala nektarier vid bladskaftet Honung är ett livsmedel redan i bisamhället När ett dragbi samlar nektar transporterar det hem den i sin honungsblåsa (se kapitel 2). Där blandas nektarn med mjölksyrabakterier 58 som finns naturligt i binas honungsblåsa och med enzymer som produceras i binas fodersaftkörtlar. När dragbiet kommer hem till samhället tas det emot av ett husbi. Dragbiet lämnar över nektarblandningen till husbiet som fortsätter omvandlingen av nektar till honung, det kallas nektarväxling. Enzymer tillsätts till nektarn. Dessa bryter ner sackarosmolekylerna till enkla sockerarter, främst fruktos och glukos. Samtidigt som omvandlingen sker lyfts små mängder av nektarblandningen upp på biets tunga. Vätskan kommer där i kontakt med den varma luften i bisam hället och vatten dunstar från nektarmixen. Efter ett antal återupprepningar av att exponera nektarblandningen för varmluften i samhället, läggs den i vaxcellerna där den slutliga avdunstningen och kemiska förändringen sker. Varmluften cirkulerar runt i bikupan med hjälp av bina i samhället och torkar honungen så att vattenhalten blir låg. Under dagar då bina har samlat mycket nektar kan man känna honungsdoften i bigården när bina fläktar, för att torka nektarn till honung på kvällarna Honung

157 Nektar + enzymer + mjölksyrabakterier vatten = honung Bin som fläktar för att torka honungen till en vattenhalt under 20 procent. Vattenhalten i nektarn är hög och kan vara upp till 60 procent. Att få ner vattenhalten är ett av de viktigaste stegen för omvandlingen av nektar till honung. Vattenhalten och innehållet av olika ämnen i honung är reglerat av lagstiftningen. Det finns gränsvärden för bland annat minimihalten av fruktos och glukos, maximi halten av sackaros, mängden vattenolösligt material (pollen), den elektriska ledningsförmågan, mängden fri syra, diastasaktiviteten (enzym)och maxvärdet av hydroximetylfurfural (HMF). Lagstiftningen syftar till att honungen ska hålla en hög kvalité och vara äkta. Vattenhalten får inte vara över 20 procent, med undantag för ljunghonung där 23 procent är tillåtet. Från blomma till burk. 10 Honung 157

158 Honung, som inte har några tillsatser utöver det naturliga innehållet av sockerarter och pollen med ursprung från blommorna, kallas för en primärprodukt. Det kan jämföras med att producera morötter, äpple, mjölk, ägg eller fisk. Det är länsstyrelsen som är ansvarig myndighet för primärproduktion av livsmedel. 59 Om man tillsätter exempelvis eteriska oljor eller nötter till honungen, är det inte längre en primärprodukt utan honungen har förädlats. Kommunen är ansvarig tillsynsmyndighet för denna typ av verksamhet. Bihusesyn är den egenkontroll som branschen har satt upp för primärproduktion av honung. Läs mer om denna i kapitel 5. Så fort man ger bort en burk honung utanför det egna hushållet gäller livsmedelslagstift ningen, oavsett mängden honung man producerar. När man gör egenkontrollen i Bihusesynen och följer detta, följer man också den aktuella lag stiftningen. Lagstiftningen är inte på något sätt svår. Sunt förnuft och att hålla koll på vad honungen kommer i kontakt med under sin produktionsväg räcker långt. Bihusesyn och branschriktlinjerna Säker honung omfattar inte lagstiftningen för förädlade produkter. Egenkontrollen i dokumentet Bihusesyn. Honungens hantering från bikupan till färdig burk Så länge honungen finns i bisamhället utsätts inte produkten direkt för smuts och partiklar från binas sida. Det är när vi biodlare hanterar samhället, kuporna, ramarna och produkterna, som det kan ske en oönskad kontaminering. Exempel på moment i biodlingen, som kan förorena honungen, är när vi tar ut honungsramarna ur kupan eller vid varroabekämpning med olika substanser. I kapitel 5 beskrivs honungs arbetet från skattning till att tappa honungen på burk. Ett sätt att ta reda på var risk momenten i honungs hanteringen finns, är att göra Honung

159 en riskanalys av produktionen. Tänk igenom alla steg från bikupan till burken. I bransch riktlinjerna Säker honung får man hjälp med att se vilka risker som finns samt råd till hur man kan undvika dem. Säker honung Kvalitetssäkra din honungsproduktion Vad är honung? Honung består av sockerarter som producerats i växten i samband med fotosyntesen. Olika växter har olika hög sockerhalt i sin nektar och är därför olika attraktiva för bina. Äppelblommans nektar har en sockerhalt på cirka 25 procent, raps håller runt 45 procent och hallon upp till 70 procent. Sockerarterna i nektar är främst sackaros (rörsocker), glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker). Vattenhalten i nektarn kan variera, men vanligen ligger den SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND BIODLINGSFÖRETAGARNA Branchriktlinjer för honungsproduktion. på 50 procent. Bina omvandlar, med hjälp av enzymer och mjölksyrabakterier, rörsockret i nektarn till de enkla sockerarterna fruktsocker och druvsocker som beskrivits tidigare. Honung innehåller (varierar beroende på vilka växter honungen kommer ifrån) % socker 40 % fruktsocker 35 % druvsocker 5 % andra sockerarter (oligosackarider som turanos, maltos, erlos, isomaltos och melicitos) 17 % vatten 3 % övriga ämnen Honungssyror (myrsyra, ättiksyra, citronsyra, mjölksyra och oxalsyra) Aminosyror och proteiner (0,7 %), nästan alla essentiella aminosyror där proline är vanligast Enzymer (amylas, invertas, diastas och glukosoxidas) Mineraler, vitaminer och spårämnen (0,1-0,3 %) framförallt kalium, vitamin K, B och C samt jod, krom, mangan och selen Hydroxymetylfurfural (HMF) Mjölksyrabakterier Honung innehåller också över 500 olika flyktiga ämnen vilka bidrar till honungens smak. 10 Honung 159

160 Uppvärmning av honung Hydroxymetylfurfural (HMF) är ett av honungens mest omtalade ämnen och är det viktigaste ämnet att analysera för att bedöma honungens kvalité. HMF är en organisk förening som bildas då syror reagerar med fruktsocker. Olika honungssorter är olika benägna att bilda höga halter av HMF. Det beror främst på innehållet av naturliga honungssyror i honungen. All honung är naturligt sur och har ett relativt lågt ph (3,2-4,5). Vissa sorter är surare än andra. I nyslungad honung finns HMF endast i liten mängd, men med lagring och framförallt uppvärmning ökar dess koncentration. En snabb uppvärmning påverkar inte HMF-värdet särskilt mycket. Lagring vid rumstemperatur under en längre tid påverkar däremot värdet mer. Ju högre temperatur vid lagringen desto högre HMF-värde i honungen. 61 Enligt lagstiftningen får inte HMF-halten i svensk honung överstiga 40 mg/kg. I flera länder i Europa, så även i Sverige genom biodlingsstandarden Sigill Biodling, får honungen inte ha ett HMF-värde över 15 mg/kg. Detta för att ytterligare visa att honungen håller en hög kvalité. HMF-bildning vid lagring av honung 62 Lagertemperatur C Tid tills dess att 40 mg HMF/kg bildats år år 30 0,5-1 år månader dagar dagar timmar En hög halt av HMF i honungen är inte skadlig ur konsumtionssynpunkt. Den påverkar dock honungens smak och indikerar att honungens naturliga hälso egenskaper är försämrade. Enzymerna glukosoxidas, diastas och invertas som finns i honung bidrar till att göra honungen bakteriedödande. Enzymerna är mycket temperaturkänsliga. Rekommendationen är att inte låta honungen bli varmare än 40 grader om man vill behålla de antiseptiska egenskaperna som enzymerna ger honungen. Honung som har främmande smak och lukt, har jäst, överhettats och har en vattenhalt upp till procent får endast säljas som bagerihonung och är en slags andrasortering av honung Honung

161 Honungens kristallisation Honung är en fantastisk naturprodukt. Rätt hanterad kan den egentligen aldrig bli dålig. Den kan däremot ha olika konsistensen, vilket beror på nektarkälla, temperaturförhållanden och luftfuktighet. Nyslungad honung är alltid flytande, men efter en tid kristalliserar den. Om honungen naturligt har en högre halt av druvsocker (glukos) än fruktsocker (fruktos), kommer honungen att kristallisera och bli fast. Det beror på att glukosmolekylerna naturligt bildas i den övermättade socker lösningen. När detta sker spontant frigörs vatten från glukosmolekylen, som gör att vattenhalten i andra delar av honungsburken stiger över 20 procent och risken för jäsning ökar. Den spontana kristallisationen ger grova kristaller. Om kristallisationen sker under kontroll kan vi skapa en fast och bredbar honung. När glukosmolekylerna börjar bildas agerar de första kristallerna som frön, kärnor, för det fortsatta utfallet av kristaller. Andra små partiklar som pollen eller luftbubblor kan också agera som kristallisationskärnor. Temperatur Honungens kristallisation under 5 grader Ingen kristallisation, för trögflytande (hög viskositet) 5 grader Kristallkärnor bildas 14 grader Optimal kristalltillväxt cirka 25 grader Kristallisationen avtar över 30 grader Kristallerna smälter över 50 grader Efter snabb avkylning blir det en fördröjd rekristallisation Vägen till bredbar honung I kapitel 5 beskrivs hur honungen ska hanteras för att få små, fina kristaller genom att röra om eller ympa honungen. När kristallerna blir små blir konsisten sen en krämig, bredbar honung. När man rör om honungen ska man tänka på att inte röra ner luft, det försämrar kristallisationen. Optimal kristall tillväxt sker vid grader. Det är en rekommenderad lagringstemperatur under omrörningen, som bör ske minst en gång per dag i minuter. 63 Prova gärna olika temperaturer och rörtider för att få just den konsistens du önskar. Istället för att röra om honungen kan man ympa den. Generellt kan man säga att en ympad honung kan bli ännu slätare än en omrörd honung. 10 Honung 161

162 Ymprecept till cirka 50 kg ympad honung 1,5 kg nyslungad honung 150 g finkristallin honung Blanda och placera i kylskåp. Rör om med elvisp morgon och kväll i två tre dagar. Ympen är klar. Töm över ympen i först en mindre del av den nyslungade honungen och rör om väl. Häll sedan över detta i resten av honungen, rör om och blanda väl. Låt stå några timmar eller någon dag tills luftbubblorna har stigit upp ur honungen. Tappa på burk efter någon dag. Sorthonung Man kan benämna en honung med namnet på den trakt som honungen kommer ifrån, det blir då en geografisk sorthonung. Honung som producerats under en viss tid på säsongen kan kallas försommar-, sensommar- eller hösthonung. Enligt engelska och tyska regler ska minst 50 procent av honungen komma från en och samma växt om honungen ska få kallas för en sorthonung, med avseende på nektarursprunget. För att bestämma mängden av nektar i honungen från viss sorts växt kan man lämna in ett honungsprov för pollenanalys. Vissa blomsorter, Honung

163 som lind och ljung, har en väldigt karaktäristisk smak och tar överhand smakmässigt även om mängden inte är så stor. Sorthonung har ett generellt högre pris än den blandade blomsterhonungen. För att kunna skörda sorthonung måste man se till att den honung, som producerats före den tänkta sorthonungen, har tagits bort. Man måste också skörda sorthonungen direkt efter blomningen. Man stimulerar också bina att samla mer honung om man tömmer deras förråd lite oftare. För till exempel produktion av maskroshonung behöver man se till att yngelrummet har tillräckligt med honung/foder så att inte all inhämtad maskrosnektar hamnar i yngelrummet och förbrukas där. Det är generellt lättare att skörda sorthonung i lägre ramformat än i högre, eftersom bina snabbare fyller en lägre ram. För att påskynda avdunstningen av vatten i nektarn, kan man förskjuta skattlådorna något mellan varandra, så att luftcirkulationen underlättas. Se bara upp för röveri om draget upp hör. Man kan skörda sorthonung under hela säsongen från slutet av maj till september. Certifiering av honungsproduktionen Exempel på sorthonung. Foto: Anna Lind Lewin Man kan certifiera sin biodling och honungsproduktion genom att ansluta sin biodling till någon av de framtagna standarderna. I Sverige har vi Sigill Biodling, KRAV och EU-ekologisk produktionsstandard. Största skillnaden mellan Sigill Biodling och EU-ekologisk produktionsstandard och KRAV är att i Sigill Biodling är utgångspunkten honungen där framställningsprocessen avgör livsmedelssäkerheten. I EU-ekologisk produktionsstandard och KRAV är utgångspunkten skötselmetoderna i honungsproduktionen, det vill säga produktionssättet. 10 Honung 163

164 Vad är det för fel på honungen? Honungen kristalliserar inte Hög vattenhalt Hög halt av fruktsocker i förhållande till druvsocker För lite ympkristaller Honungens temperatur För hård Låg vattenhalt Rörd för kort tid Högt druvsockerinnehåll (Om honungen är för hård, kan man värma upp den till 30 grader och sedan förvara den i rumstemperatur. Den kommer då att behålla en mjukare konsistens) För mjuk Hög vattenhalt Uppvärmd Överrörd (När honungen är kristalliserad är enbart 15 procent kristaller, resten hålls ihop av kristallstrukturerna. Om man fortsätter att röra/ värma i detta läge bryter man dessa bindningar) Grynig Rörd för kort tid Tappad för tidigt Luftbubblor Tappad för sent Rörd för sent Honung

165 Partiklar Använd en finare sil Låt restpartiklarna flyta upp och skumma av Skiktad Lagrad för varmt För hög vattenhalt (Fina kristaller håller vattenhalten jämnare i burken än grövre kristaller) Rimfrostbildning Låg vattenhalt Hög druvsockerhalt Rörd för kraftigt Undvik snabb temperaturövergång mellan varmt och kallt Jäsning För hög vattenhalt Lagrad för varmt (Undvik att slunga honungsramar med redan jäst honung) 57) 58) Symbionts as major modulators of insect health: lactic acid bacteria and honey bees. Vasquez A, Forsgren E, Fries I, Paxton RJ, Flaberg E, Olofsson TC. PLoS One 2012;7:e ) 60) The Honey Book, Stefan Bogdanov, 61) Honey: A Comprehensive Survey, Eva Crane, , 63) Bienenprodukte und Apitherapie, Das Schweizerische bienenbuch, Band 4, Honung 165

166 Året i bigården Månad i Tidpunkt Att göra Östergötland Januari Kolla att allt ser bra ut i bigården Februari Kolla att allt ser bra ut i bigården Mars Efter rensningsflygning Kolla foderstatus Rensa bottnar Ta hem eventuella döda samhällen April Temperatur grader Vårundersökning Pollendrag börjar Sätta in drönarramt Maj Nektardrag börjar Skifta yngellådor och kolla foderstatus Skära drönaryngel Kolla svärmceller om svärmceller, riv celler eller göra avläggare Generell kontroll av drottning, yngelsättning och hälsoläge Lägg på spärrgaller Sätt på skattlådor Juni Skära drönaryngel Kolla svärmceller om svärmceller gör avläggare Generell kontroll av drottning, yngelsättning och hälsoläge Göra avläggare Sätt på skattlådor 166 Året i bigården

167 Månad i Tidpunkt Att göra Östergötland Juni/Juli Skära drönaryngel Kolla varroaangreppsgrad Juli Kolla svärmceller Generell kontroll av drottning, yngelsättning och hälsoläge Skatta honung Sätta tillbaka skattlådorna Juli/Augusti 3 veckor innan slutskattning Spärra ner drottningen på en låda med ramarna för övervintringen Augusti Slutskatta Behandla med myrsyra om det är nödvändigt (korttidsbehandling) Ge en fodergiva Kolla antal varroa i nedfall Upprepa eventuellt behandling med myrsyra (korttidsbehandling) Byta drottningar Ge vinterfoder September Ta bort foderlåda Mus- och fågelsäkra Oktober Kolla att allt ser bra ut i bigården November Kolla att allt ser bra ut i bigården December När samhället är yngelfritt Behandla med oxalsyra Året i bigården 167

168 Ordlista Förklaringarna i ordlistan motsvarar den innebörd begreppet avser i boken Alarmferomon Ambi Amerikansk yngelröta Apidea Apis mellifera Arbetsbi Avläggare Avståndsstift/-hållare Avtäckning Avtäckningsbord/ -bricka/-låda Avtäckningsgaffel/-kniv Avtäckningsvax Befruktat ägg Benställning Biavel Biblås Biborste Ett doftämne som utsöndras av bina då de känner sig hotade eller har stuckit med gadden Arbetsbi med uppgift att mata larver och drottningen En sjukdom hos honungsbin som orsakas av den sporbildande bakterien Paenibacillus larvae Ett märke av en liten bikupa som har till syfte att fungera som samhälle vid drottningens parning Det vetenskapliga namnet på det europeiska honungsbiet Sterilt honbi som vårdar drottning och larver, bygger vaxkakor, försvarar bisamhället och samlar mat Ett litet nytt bisamhälle som biodlaren skapat av en viss mängd arbetsbin och en drottning Distanser fastsatta i ramarna för att hålla ett önskat avstånd mellan ramarna och mellan dessa och insidorna på kupan Borttagning av de vaxlock som täcker cellerna i vaxkakan som är fylld med honung Utrustning över vilken man kan avtäcka honungsramarna Verktyg med vilket man kan ta bort vaxlocket på cellerna med honung Det bivax som har tagits bort från vaxkakorna innan honung utvinns Ägg som har dubbel genuppsättning (gener både från bidrottningen och drönaren) Bänk eller ben som man kan ställa bikupan på Förädlingsverksamhet i avsikt att utveckla bistammar med speciellt önskade egenskaper Apparat med vilken man blåser av bina från ramarna vid skattning Borste med lätta och mjuka borst som används för att borsta bort bin från ramar 168 Ordlista

169 Bibotten Bibröd Bidansen Bidräkt Bislöja Bigift Bigång Bigård Bihusesyn Bikupa Biras Bisjukdomslagstiftningen Bistock Bistyrkebedömning Bitillsynsman Bitömmare Biväxter Bikupans botten Pollen som har lagrats i cellerna och konserverats genom mjölksyrajäsning Binas språk, som talar om riktning och avstånd till exempelvis en nektarkälla Skyddsutrustning, kan vara med korta ärmar, som jacka eller hel overall Skyddsutrustning mot bistick i ansiktet. Det ämne som produceras i binas giftblåsa och som genom gadden injiceras i samband med ett bistick Det mellanrum som alltid finns mellan binas vaxkakor och mellan vaxkakorna och innerväggen i bikupan Plats där en eller flera bikupor är uppställda Ett samlat dokument för den lagstiftning som styr biodling och honungsproduktion Ytterhus där bisamhället kan bo Finns i många varianter Olika varianter av honungsbiet Apis mellifera Det regelverk som gäller för skydd mot bisjukdomar Urholkad trädstam, med boningsplats för ett bisamhälle Uppskattning av mängden vuxna bin och yngel i ett bisamhälle En av Länsstyrelsen utsedd person för besiktning av bisamhällen/utrustning med avseende på bisjukdomar En skiva med envägsöppningar, bina kan ta sig ut men inte tillbaka. Används då man vill tömma en låda på bin vid skattning Växter som producerar nektar och/eller pollen som bin gärna samlar Ordlista 169

170 Bladhonung Bruksdrottning Byggbi Cell Cellkopp Diastas Drag Dragperiod Dragbi/Fältbi Dragkalender Dragområde Dragpaus Dragväxt Driftmetod Drivfodring Drottning Drottningbur Drottningcell Drottningferomon Drottninggelé Honung som bina gjort från insamlat bladlussekret på blad eller barr (lushonung) Drottning med bra generella egenskaper för biodlingen. Inte avsedd för avelsarbete Arbetsbi med uppgift att bygga vaxceller Det sexkantiga utrymmet som bina bygger på vaxkakorna som plats för yngel eller mat En påbörjad drottningcell Enzym som hjälper till att dela upp sammansatta sockerarter till enkla sockerarter (fruktos och glukos) När bina flyger och samlar nektar och pollen Den period då biväxter producerar nektar inom binas dragområde Arbetsbi som har till uppgift att samla in nektar, pollen, vatten eller växtharts Anteckningar om vilka växter som blommar kring bigården vecka för vecka under säsongen Det område som dragbina i ett bisamhälle uppsöker för att samla nektar eller pollen En period under bisäsongen då ingen nektar produceras inom binas dragområde Växter som producerar nektar och/eller pollen som bin gärna samlar Sättet man sköter sina bisamhällen på Fodring i syfte att stimulera bisamhällets utveckling Honbi som är befruktad. Är mamma till alla andra individer i bisamhället Behållare, där drottningen, ofta tillsammans med ett antal följebin, kan transporteras och introduceras till ett bisamhälle En droppformad, nedåtriktad yngelcell som innehåller en blivande drottning Det doftämne som en drottning utsöndrar Den näringsrika mat som drottninglarven och den vuxna drottningen får att äta. Produceras i arbetsbiets fodersaftkörtlar 170 Ordlista

171 Drottningodling Drönare Drönarmor Drönarram Drönarsamlingsplats Drönarslakt Dubbelbotten DWV Elektrisk ledningsförmåga Enzymaktivitet Europeisk yngelröta Facettögon Fenotyp Feromoner Fettkropp Finsil Fluster Flusterbräda Flyttningstillstånd Foder/Foderlösning Kontrollerad framställning av nya drottningar Hanbi född ur ett obefruktat ägg En drottning som inte längre kan lägga befruktade ägg och därför endast lägger drönarägg Tom ram där bina bygger drönarceller Speciell samlingsplats i luften dit drönare brukar samlas i väntan på en oparad drottning Företeelse på sensommaren/hösten då drönarna jagas ut ur samhället Botten till bikupan som har två ingångar Deformed wing virus, ett virus som hos honungsbin ger deformerade vingar och förkrympt bakkropp Ett mått på honungs innehåll av mineraler som främst används för att bestämma honungens botaniska ursprung Aktivitetsgraden hos de enzymer som ingår i honung En sjukdom hos honungsbin som orsakas av bakterien Melissococcus plutonius (ej sporbildande) Insekters ögon, som består av ett antal hexagonala linser Utformningen av en individ som följd av samspel mellan arv och miljö Doftämne/kemisk substans med komplex sammansättning. Produceras i olika körtlar hos individerna i bisamhället Energi- och råvarureserv i binas bakkropp Påverkar biets livslängd Sil för att ta bort partiklar i honungen, det ska vara max 0,5mm mellan maskorna Ingång till bikupan Landningsbräda framför ingången till bikupan Tillstånd som ska utfärdas inför en flytt av bisamhälle/drottning/biutrustning från en smittförklarad församling Sockerlösning eller honung som kan ges till ett bisamhälle i matsyfte Ordlista 171

172 Foderballong/-hink/ -låda/-påse Foderdeg Fodersaft Fodersaftkörtlar Fångstglas/ Fångstklämma/Fångstbur Följebin Genotyp Grovsil Halmkupa Hemolymfa Hexagonal HMF Honung Honungsbedömningsreglemente Honungsblåsa/-mage Honungsdagg Honungslossare Honungssyror 172 Anordning i vilken man kan ge foder En sockerdeg som kan köpas färdig eller tillverkas av florsocker och sirap Den näringsrika larvmat som arbetsbina producerar i körtlar i huvudet Körtlarna i arbetsbinas huvud som producerar fodersaft Behållare där man kan placera drottningen medan man arbetar i bisamhället Arbetsbin som följer med drottningen som hjälpbin i en försändelse/utätnings- eller transportbur Beteckning på sammansättningen av en individs totala mängd gener/arv Sil för att ta bort partiklar i honungen, den ska vara max 1 mm mellan maskorna Äldre form av bikupa bestående av en konformad konstruktion av halm där bina bygger sina vaxkakor fritt Binas blodvätska som transportera näring i bikroppen Sexkantig Hydroxymetylfurfural. En organisk förening som bildas då syror reagerar med fruktsocker Växtsaft som honungsbin samlat in från blommor, extraflorala öppningar vid bladskaften eller från bladlussekret på blad och barr och som de bearbetat till honung Reglemente avseende honungskvalitet fastställt av Sveriges Biodlares Riksförbund Den behållare i binas kropp som fungerar som transportkärl för nektar eller vatten hem till bisamhället Honung som bina gjort från insamlat bladlussekret på blad eller barr (lushonung) Verktyg där nålar sticks in i varje honungscell så att honungen kan slungas ur. Används främst till ljunghonung Organiska syror som finns i honungen, till exempel mjölksyra, glukonsyra, myrsyra och oxalsyra Ordlista

173 Hygroskopisk Invertas Invintra Kakfast Kakknekt Kakverk Kakyta Kalkyngel Kalkyngelmumie Kallbygge Kittvax/Propolis Konstsvärm/Skaksvärm Kupkniv Larv Lilla kupskalbaggen Malphigiska kärlen Mandiblerna Mellantarm Mellanvägg Mogen honung Hygroskopi är en egenskap hos honung att kunna ta upp vatten (vattenånga) från omgivningen Enzym som hjälper till att spjälka/dela upp sackaros till enkla sockerarter (fruktos och glukos) Förbereda bisamhället inför vintern Bina sitter stilla/fast på vaxkakorna när ramarna lyfts upp ur kupan En transportlåda för honungs- eller yngelramar Vaxbygget i ett bisamhälle Den areal med vaxbygge som finns på en ram En sjukdom hos honungsbin som orsakas av svampen Ascosphaera apis En larv helt genomväxt av svamphyfer från kalkyngelsvampen Ramarna i kupan placeras vinkelrätt mot flusteröppningen Växtharts från trädens knoppar eller barrträdens kåda, som har bearbetats av bina Det är en svärm som biodlaren skapar genom att ta enbart vuxna bin och tillsätta en drottning Ett knivliknande arbetsverktyg som används vid arbete i bikupan Bilarven kläcks efter tre dagar ur ägget. Beroende på individ så övergår larven till ett puppstadie efter 5, 6 eller 7 dagar En skalbagge vars larver äter honung, yngel och pollen i vaxkakorna, Aethina tumida. Har ej påträffats i Sverige Organ hos biet som fungerar som njurar och som har till uppgift att rena blodvätskan Binas bitande mundelar Del av tarmkanalen där bland annat näringsupptaget sker Tunn bivaxplatta med förpräglat sexkantsmönster Nektar som omvandlats till honung och har en vattenhalt under 20 procent Ordlista 173

174 Märkbur Nektar Nosema Nyslungad honung Nålvals Nätbotten Nödcell Nöddrottning Obefruktat ägg Observationskupa Odlingslist Omlarva Omlarvningsnål Orienteringsflygning Otäckt yngel Paketbin Parningsflykt Parningskupa Parningsplats Behållare där drottningen enkelt kan märkas med färg eller nummerbricka på ryggen Sockerhaltig lösning i blommorna som dragbina samlar in En sjukdom hos honungsbin som orsakas av mikrosporidierna Nosema apis och Nosema ceranae Honung som är flytande och just tagits ur honungsramarna Verktyg där nålar sticks in i cellerna med hjälp av en taggig rulle. Används främst till ljunghonung Nätförsedd botten som möjliggör ventilation i bikupan underifrån Drottningcell som byggts ut från en arbetarbicell hos en redan befintlig bilarv Drottning som fötts ur en nödcell Ett ägg som endast har en halv genuppsättning (gener endast från bidrottningen) En kupa med genomskinliga väggar för studie av ett bisamhälle, innehåller oftast en till två ramar En list med monterade cellkoppar som används inom drottningodlingen Teknik inom drottningodling för överflyttning av späda bilarver till cellkoppar där drottningar matas upp Specialverktyg inom drottningodling för överflyttning av bilarver till cellkoppar Ungbinas första flygningar vid cirka 10 dagars ålder för att lära sig hitta runt bikupan Celler med ägg och larver som ännu inte är täckta Vuxna arbetsbin i en ventilationsförsedd låda med drottningen i en drottningbur nedhängd bland bina. En avläggarvariant Den flygning som en ungdrottning gör för att para sig med flera drönare En bikupa som har till syfte att fungera som samhälle vid drottningens parning Plats där parningskupor för ungdrottningar placerats ut eller plats lämplig för parning av bruksdrottningar 174 Ordlista

175 Parningsstation Parningstecken Paviljong (bipaviljong) Pistill Pollen/Frömjöl/Ståndarmjöl Pollinatörer Pollinering Propolis/Kittvax Puckelyngel Puppa Pustvirke Putsbi/Städbi Ram Ramformat Refraktometer Rensningsflygning/ Rensningsflykt Rimfrost Ringdans Rökpust Röveri Ordlista En plats där rasavelsföreningarna har placerat ut drönarsamhällen av kända linjer för renrasig parning Den sista drönarens parningslem som syns tydligt i drottningens bakdel Hus eller vagn i vilken bikupor placeras med öppning ut i det fria Det honliga könsorganet i en blomma. Spetsen på pistillen kallas märke Fröväxternas hanliga könsceller. Sitter på ståndarna Insekter, fåglar eller däggdjur som hjälper växterna med sin pollinering Överföring av en blommas pollen (från ståndarknapparna) till pistillens märke Växtharts från trädens knoppar eller barrträdens kåda Yngel från drönarägg som lagts i celler avsedda för arbetsbin. Från äggläggande arbetsbin eller drottning som bara lägger obefruktade ägg Det sista av insektens utvecklingsstadier som föregår kläckningen av den färdiga insekten Tändmaterial till rökpusten Nyfött arbetsbi vars första arbetsuppgifter är att putsa cellerna innan drottningen lägger ägg i dem Trä- eller plastram i vilken bina bygger sina vaxkakor Ramens mått Instrument för mätning av vattenhalten i honung Binas första flygning efter vintern då de tömmer tarmen utanför bikupan Vitt kristallmönster som uppstår mellan honungen och insidan av en honungsburk. Uppstår vanligen vid kall förvaring En variant av bidans för att meddela att det finns nektar eller pollen inom meter från bikupan Arbetsverktyg där en liten eld tänds i en behållare och där röken genom en bälgkonstruktion kan blåsas in i bikupan Bin som tar sig in hos andra bisamhällen och stjäl honung/foder 175

176 Scoutbi/Spejarbi Sjølies Skaksvärm Skaktest Skatta Skattlåda Skogshonung Skötselkort/Kupkort Slunga/Honungsslunga Slungning Slungrum Slutskatta Snabbkokare Sociala insekter Solitära bin Solvaxsmältare Sorthonung Spelcell Bi från en bisvärm som letar efter en ny bostad Verktyg där nålar sticks in i varje honungscell så att honungen kan slungas ur. Används främst till ljunghonung Det är en svärm som biodlaren skapar genom att ta enbart vuxna bin och tillsätta en drottning Ett sätt att kontrollera om honungen är mogen. Skaka honungsramen och se om det skvätter från den Skörd av honungsramar från bisamhället En låda med ramar i ett bisamhälle avsedd för bina att samla honung i Honung som bina gjort från insamlat bladlussekret på blad eller barr (lushonung) Anteckningar om biskötseln Ett trumma där avtäckta honungsramar placeras och honungen slungas ut genom centrifugering Momentet då man tar ut honungen med hjälp av en slunga Utrymmet som används för att avtäcka, slunga och sila honung Årets sista skörd av honungsramar från bisamhället En välventilerad låda där vuxna bin stängts in utan drottning för att mata larver som ska bli drottningar. Används inom drottningodling Insekter som bildar samhällen med gemensamma arbetsuppgifter som födosök, yngelvård och försvar Vare sig honan eller hanen tar hand om sin avkomma efter det att honan lagt sina ägg. De lever ensamma, inte i ett samhälle Anordning för utsmältning av vax med hjälp av solvärme Honung som domineras kraftigt av nektar från en speciell växt Början till en drottningcell som bina har byggt men som det inte lagts något ägg i 176 Ordlista

177 Spärrad skattlåda Spärrgaller Stift Stilla byte Ståndare Stödfodring Svärmfångstkupa Svärma Svärmceller Svärmtrög Tappa Trakéer Trakékvalster Transportbur Tropilaelapskvalster Trågkupa Tändstickstest Täckbräda/-skiva Används inom drottningodling för att mata upp nya drottningar i översta skattlådan i ett bisamhälle med befintlig drottning Plast- eller metallgaller med öppningar som inte släpper igenom drottningen. Placeras vanligen mellan yngellådor och skattlådor Ett ägg. Drottningen stiftar cellerna när hon lägger ägg Bina byter drottning själva utan att svärma Det det hanliga könsorganet i en blomma Spetsen med pollen kallas knapp Fodring i syfte att undvika svält i bisamhället Kupa försedd med ramar, avsedd att locka till sig bisvärm Binas naturliga sätt att föröka sig. Den gamla drottningen ger sig av med hälften av bina till ny boplats Nya drottningceller som byggs i ett bisamhälle innan svärmning Egenskap hos bisamhällen som inte gärna vill svärma Honung fylls på burk eller annan förpackning Rörsystem i biet för transport av syre till bikroppens olika delar Parasitiskt kvalster som livnär sig på vuxna bin, Acarapis woodi. Har inte påträffats i Sverige Bur avsedd för transport av drottningar och för introduktion av nya drottningar till bisamhället Parasitiskt kvalster som livnär sig på biyngel, Tropilaelaps spp. Förekommer inte i Europa En bikupa där yngelrummet består av ett tråg, där ett fritt antal ramar kan placeras, vanligen upp till stycken En metod för att kontrollera om honungen är mogen. Om det inte droppar om tändstickan som doppats i honungen är den mogen Brädor eller skivor av trä eller plast som läggs mellan de översta ramarna och bikupans tak Ordlista 177

178 Täckt yngel Ungbin Ungdrottning Uppstaplingskupa Uppställningsplats Utbyggd vaxkaka Utätningsbur Utsot Vaktbi Varmbygge Varroagaller/Varroainlägg Varroakvalster Vaxkaka/Kaka/Vaxbygge Vaxmott/-mal Vaxmellanvägg Ventiltratt Vildbygge Vinterbin Vinterfoder Vinterklot Celler med larver/puppor som bina har täckt med ett poröst vaxlock Arbetsbin som är upp till tio dagar gamla En nyfödd, oparad drottning Bikupa bestående av lösa lådor som staplas ovanpå varandra Plats där bisamhällena placeras. Bigårdens placering En av bina byggd vaxkaka med celler redo för äggläggning eller honung- pollenlagring Bur avsedd för transport av drottningar och för introduktion av nya drottningar till bisamhället Företeelse då bina tömmer tarmen inne i bikupan och riskerar att bli sjuka Arbetsbi som håller vakt vid flustret och försvarar samhället mot inkräktare Ramarna i kupan placeras parallellt med flusteröppningen Gallerförsedd skiva som används för att samla upp och studera nedfallet av varroakvalster Parasitiskt kvalster som livnär sig på bilarver och vuxna bin Bivax som bina har producerat och byggt ut för att kunna förvara mat eller yngel Fjäril vars larver äter vax med mera i gamla yngelkakor Tunn bivaxplatta med förpräglat sexkantsmönster Del av tarmkanalen som rensar bort fasta partiklar ur nektaren som finns i honungsblåsan Vaxbygge som bina placerar utanför ramarna i tomrum i bikupan Arbetsbin som föds sent på sommaren/hösten och som ska överleva vintern tillsammans med drottningen Det foder som är lagrat i vaxkakorna som bina ska äta under vintern Bina går tätt tillsammans i form av ett klot inne i bikupan för att hålla värmen under vintern 178 Ordlista

179 Vippdansen Vise Viselöst Viseriktigt Vårinspektion Ympa Yngel Yngelklot Yngellåda Yngelram Yngelrum Yngla Öppet yngel Överlist Övervintra En variant av bidans för att meddela att det finns nektar eller pollen inom ett bestämt avstånd och i en bestämd riktning Annat ord för drottning Ett bisamhälle som saknar drottning Ett bisamhälle som har en parad och äggläggande drottning Första titten i ett bisamhälle på våren efter vintern Tillsats av finkristallin honung, för att starta kristallisation i honungen Biets utvecklingsstadier innan vuxen individ ägg, larv, puppa Det område i vaxkakorna där äggläggning, larvutveckling, förpuppning och kläckning till färdigt bi sker En låda med ramar i en bikupa avsedd för drottningen att lägga ägg i Vaxkaka med ägg, larver eller puppor Platsen i bisamhället där drottningen lägger ägg och biets utvecklingsfaser sker, barnkammaren Drottningen lägger ägg som blir nya bin i samhället Celler med ägg och larver som ännu inte är täckta Den övre listen i en ram till vaxkakorna Bisamhällets överlevnad från en säsong till en annan Ordlista 179

180 Ny kraft till Sveriges Eldsjälar! Studieförbundet Vuxenskolan, SV, sätter stort värde på samarbetet med Sveriges Biodlares Riksförbund, SBR, som medlemsorganisation. Som SBRs studieförbund erbjuder SV kompetensutveckling för alla biodlare, oavsett om man är nybörjare eller erfaren, bor i en stad eller på landsbygden. Våra lokalkontor finns där du bor, i hela Sverige. Förutom att arrangera studiecirklar erbjuder SV stöd till SBRs biodlarföre ningar på olika sätt: Vi är en professionell bildnings- och utbildningspartner för föreningsutveckling. Vi utbildar och utvecklar styrelser, förtroendevalda och medlemmar. Vi ger pedagogiskt stöd i verksamhets utveckling och utbildningar för cirkelledare. Vi arrangerar kvalificerade utbildningar i processledning. Vi kan hjälpa till att utveckla kommunikationen med medlemmar och intressenter. Vi erbjuder arenor för samhällsdebatter, dialoger och samtal. Vi delar med oss av lång erfarenhet i arrangörskap av små och stora evenemang. Vi utbildar i projektkunskap och samverkar i olika projekt. Vi hjälper till i kontakt med alla de experter inom olika områden som finns i SVs nätverk. Utbildningskupan - Stegutbildning för biodlare, Grund- och fortbildningskurser Cirkelledarkupan Stegutbildning för cirkelledare på olika nivåer Allmänna kupan - Innehåller breda ämneskurser som både är riktade mot biodlare och andra aktörer som samverkar med biodlare Föreningskupan - Innehåller föreningsteknik som till exempel hur man bildar och driver en aktiv förening Kontakta din lokala SV-avdelning. Du hittar oss på Välkommen! 180

181 m i n a a n t e c k n i n g a r 181

182 m i n a a n t e c k n i n g a r 182

183 m i n a a n t e c k n i n g a r 183

184 Mina första år som biodlare Denna studiebok syftar till att ge dig grunderna i biodling. Tillsammans med arbetsboken Min biodling lotsas du fram i tio kapitel och bekantar dig med hur bin fungerar, vilken utrustning som behövs, vad som händer i bisamhället och vad biodlaren gör under året. Du lär dig hur du håller bina vid god hälsa och hur du arbetar praktiskt i bigården. Du har nu grunderna till att starta en biodling. Boken innehåller avslutningsvis fördjupningar i hur man väljer en bra bigård, hur man enkelt kan skapa nya bisamhällen och odla drottningar och till sist ett kapitel om honungen, dess egenskaper och hantering. Det är med stor glädje vi nu presenterar en ny kursbok i biodling. Det är många människor, i alla åldrar och inte minst kvinnor, som fascineras av binas fantastiska värld och den nytta de gör för miljön och pollineringen av våra grödor. Biodlingsintresserade står på kö för att få lära och inspireras av alla de kunniga och erfarna cirkelledare som finns i vårt avlånga land. Dagstidningar och tidskrifter skriver mer än gärna om bin och biodling och radio och tv är inte sena att följa efter. Sociala medier har biodlargrupper med diverse inriktning. Sveriges kockar är lyriska över honungens alla goda egenskaper och spännande smaker. Kort sagt så upplever vi biodlingens glansdagar just idag. Men säg den lycka som är fullkomlig. Vår miljö och våra bin har mått bättre. Ohälsa och en utarmad miljö utgör stora hot. Därför är det viktigare än någonsin att lära och bli kunnig i allt som rör bin och biodling, att kunna förstå vad som sker och varför, att ha insikt och framförhållning. Vi hoppas att denna bok blir till stor glädje och nytta, både för de som redan är biodlare men framförallt för alla blivande biodlare. SBRs utbildningskommitté ISBN