Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Transkript

1 Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap

2 Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto, Matton Bildbyrå November 2007

3 Landstingets syn på krisberedskap 4 Ansvar vid en kris 5 Förebygga kriser 6 Krisorganisation så här arbetar vi 7 beredskapslägen 8 skadeområdet 9 prioritering 10 extra resurser 10 Krisledning 11 Krisinformation 12 Samverkan 13 Praktiskt exempel på beredskapshöjning 14 Lagar och regler 15 Definitioner 16

4 Landstingets syn på krisberedskap Dagens hot och risker är många. Vi är medvetna om att vi kan komma att drabbas av allvarliga händelser, vi vet bara inte när eller hur. Tsunamin i Sydostasien och stormen Gudrun är exempel på hur vi kan drabbas. Landstingets krisberedskap syftar till att minska sårbarheten och förbättra vår förmåga att hantera olika allvarliga händelser. Det är en process i ständig utveckling och det är därför viktigt att ta tillvara på såväl våra som andras erfarenheter. Det är en rättighet för varje anställd att veta sin roll i det fall en allvarlig händelse inträffar. Det är en skyldighet för chefer på olika nivåer att se till att såväl de själva som deras underställda får denna kunskap. (Utdrag från Plan vid allvarlig händelse)

5 Ansvar vid en kris Alla medarbetare har ansvar för att minska konsekvenserna av en kris och att vara förberedda när en kris inträffar. Landstinget Kronobergs krisberedskap vilar på tre principer: Ansvarsprincipen: den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det även under en kris. Likhetsprincipen: verksamhetens lokalisering och organisation ska i så stor utsträckning som möjligt vara densamma under krisförhållanden som den är normalt sett. Närhetsprincipen: kriser bör i första hand hanteras där de inträffar och av dem som är närmst berörda.

6 Förebygga kriser Enligt lagen om extraordinära händelser analyserar landstinget de händelser som kan inträffa i vårt landsting och hur dessa kan påverka oss. Resultatet av arbetet värderas och sammanställs i en risk- och sårbarhetsanalys. Genom att kontinuerligt arbeta med sådana analyser kan vi bli mindre sårbara, få ökad kunskap, förebygga och förbereda oss inför kriser. Det finns klara rutiner för att tidigt kunna bedöma en allvarlig händelse, snabbt initiera larmkedjan och mobilisera en ledning dygnet runt. Dessutom handlar det om att samverka med varandra såväl inom landstinget som med externa aktörer. Inom varje driftenhet finns lokala planer som beskriver hur varje enhet ska organiseras vid en allvarlig händelse. Planer är en del i arbetet med god beredskap. Men det allra viktigaste är att kontinuerligt utbilda, träna och öva personalen, även inför det oförutsedda. Exempel på utbildningar: Stab- och ledningsutbildning Prehospital sjukvårdsledning Ledningsansvarig sjuksköterska Medicinskt omhändertagande i skadeområde Exempel på utbildningar som genomförs i samverkan: Regional samverkanskurs Regional operativ samverkanskurs Övning Elsa medicinskt omhändertagande på skadeplats. Scenariot är att en samling ungdomar väntar på skolbussen en gråmulen måndagseftermiddag i slutet av oktober. Vägen är livligt trafikerad och första halkan har just slagit till. Tre personbilar krockar precis där ungdomarna befinner sig och alla hinner inte springa undan...

7 P Krisorganisation G Så här arbetar vi Inom landstinget arbetar vi utefter den så kallade P-G-U modellen. P-G-U omfattar den planering, det genomförande och den uppföljning som är nödvändig för att uppsatta mål ska nås. Modellen ligger till grund för ledning både i vardagen och vid allvarlig händelse. I varje landsting ska det U finnas en särskild sjukvårdsledning som är förberedd på att leda insatser vid allvarlig händelse. Här är det är en förutsättning att roller och ansvar på förhand är klart definierade. Särskild sjukvårdsledning utövas regionalt (landstingsövergripande) och lokalt (ex. sjukhus och skadeområde). Den är så långt som möjligt integrerad med den ordinarie ledningsorganisationen. När en allvarlig händelse inträffar måste en omfördelning av resurserna mellan det dagliga arbetet och den allvarliga händelsen göras. Ju större obalans som råder mellan behov och tillgängliga resurser, desto större blir kravet på en effektiv ledning som kan prioritera mellan den allvarliga händelsen, den dagliga verksamheten och kraven på beredskap. I landstinget finns en TIB, tjänsteman i beredskap, med ständig beredskap för att kunna ta emot larm vid allvarlig händelse. TIB har särskild utbildning och landstingsdirektörens mandat och befogenheter att använda landstingets totala materiella och personella resurser i akuta lägen.

8 Beredskapslägen För att snabbt kunna aktivera krisledning, organisera insatser och anpassa resurser finns tre beredskapslägen. Varje beredskapsläge kan utlösas antingen direkt eller som en upptrappning från ett annat beredskapsläge. Stabsläge innebär en ledning som håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Förstärkningsläge innebär att ledningen vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner. Stabsläge Katastrofläge innebär en ledning som tar alla nödvändiga resurser i anspråk. Förstärkningsläge På sidan 14 finns ett praktiskt exempel på hur beredskapshöjningen vid en allvarlig händelse kan se ut i Landstinget Kronobergs länssjukvård. Katastrofläge

9 Skadeområdet Den ambulanspersonal som först anländer till skadeområdet leder inledningsvis sjukvårdens insatser. Sjukvårdsledningen består av en sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig. Sjukvårdsledaren Exempel på uppgifter: leda sjukvårdinsatsen fatta inriktningsbeslut samverka med räddningsledare och polisinsatschef rapportera till sjukvården ansvara för sjukvårdspersonalens säkerhet inventera behov och tillgängliga resurser begär resurstillskott Medicinskt ansvarig Exempel på uppgifter: ansvar för medicinska inriktningsbeslut ansvar för medicinska bedömningar prioritera ge medicinskt underlag till sjukvårdsledaren I skadeområdet finns dels en samverkande ledning och dels en ledning av den egna organisationen. Den samverkande ledningen består av räddningsledare, polisinsatschef och sjukvårdsledare. Det är viktigt att dessa tre har en gemensam lägesbild, det vill säga samma syn på händelsen och de risker och hot som kan finnas.

10 Prioritering För att få rätt patient till rätt plats i rätt tid använder man särskilda prioriteringskort. Dokumenteringen på kortet ligger sedan till grund för upprättandet av en akutjournal och är en journalhandling. Detta är det första steget i den medicinska insatsen vid en allvarlig händelse. Extra resurser Landstinget har en mobil saneringsvagn och två mobila sjukvårdsvagnar som vid behov transporteras till skadeområdet av räddningstjänsten. Saneringsvagnen används vid larm om kemiska olyckor. Vagnen innehåller skyddsutrustning för personalen samt utrustning för att kunna sanera kontaminerade (de som drabbats av skadliga ämnen) vid en kemisk olycka. Sjukvården och räddningstjänsten utför saneringen tillsammans. Möjlighet till sanering finns även vid länets båda akutmottagningar. De två sjukvårdsvagnarna används vid större olyckor där ett stort antal personer är drabbade. Den innehåller förstärkningsutrustning för sjukvårdspersonal såsom läkemedel, förband, infusionslösningar, tält och filtar. Vid en händelse med många skadade kan sjukvårdsgrupper skickas till skadeplatsen. En sjukvårdsgrupp består av särskilt utbildade läkare och sjuksköterskor från akutsjukhusen och/eller vissa vårdcentraler. 7 I en saneringsvagn finns skyddsutrustning. Sjukvården och räddningstjänsten arbetar tillsammans med saneringen. Ett av landstingets sjukvårdstält. 10

11 Krisledning När den lokala krisledningen aktiveras, bildas en ledningsgrupp på centrallasarettets akutmottagning och/eller lasarettet i Ljungby. I ledningsgruppen ingår en ledningsansvarig sjuksköterska (LAS) som har till uppgift att ta emot larm, leda och fördela arbetet på akutmottagningen. Dessutom ingår bakjour kirurg som har det medicinska ansvaret. Även bakjour anestesi kan ingå. När beredskapen höjs till förstärknings- eller katastrofläge bildas en krisledningsstab som stöd till länssjukvårdsdirektören. På motsvarande sätt kan det bildas en stab till landstingsdirektören. Krisstöd Vid en allvarlig händelse blir behovet av krisstöd stort, både gällande stöd till patienter och anhöriga men också till oskadade och sjukvårds-personal. Inom landstinget finns en organisation för krisstöd som kallas PKL (psykologisk psykiatrisk katastrofledningsgrupp). Deras uppgift är att leda och samordna krisstödet och att samverka med exempelvis kommunernas krisstödsgrupper (POSOM). 11

12 Krisinformation När en allvarlig händelse inträffar uppstår omedelbart ett stort informationsbehov. Det är viktigt att snabbt ta initiativ och tillgodose behovet av saklig information både internt till medarbetare och externt till drabbade, anhöriga, samarbetspartners och media. Vare sig det gäller en olycka eller annan kris är media i allmänhet mycket snabba med att påbörja sin rapportering och granskning. För att undvika rykten och spekulationer är det viktigt att landstinget snabbt kan ge korrekt och saklig information. Landstinget har också en stor uppgift i att förmedla en känsla av trygghet i lägen av kris. Informationen ska därför kännetecknas av kompetens, öppenhet och medkänsla. De kanaler som Landstinget Kronoberg använder är bland annat vår webbplats, pressmeddelanden och vid behov arrangerar vi presskonferenser. Internt till medarbetare finns också möjlighet att skicka direktmeddelande till de som är inloggade i en dator i landstingets nätverk. Vid en allvarlig händelse är det också mycket viktigt att samverka med andra aktörer som polis, räddningstjänst, kommuner och länsstyrelse kring den information som lämnas till allmänhet och media. I Kronobergs län finns goda erfarenheter av vad samverkan kan betyda. Webbverktyget Isak som används när olika myndigheter samverkar vid kris. 12

13 Samverkan I Kronobergs län finns ett regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. I rådet ingår länets kommuner, landstinget, polisen och regionförbundet. Rådet ska arbeta förebyggande i syfte att gemensamt och långsiktigt överväga risker och sårbarheter inom länet. Man ska också komma överens om inriktning av lämpliga insatser och andra aktiviteter såsom övningar och utbildningar. I länet finns dessutom ett forum för tidig samverkan som kallas G-sam. Syftet är att analysera det uppkomna läget för att skapa en gemensam lägesbild. Exempel på sådana händelser är vädervarning från SMHI och större olycka. Den gemensamma länssamverkan består initialt av företrädare från SOS Alarm, polisen, räddningstjänsten, länsstyrelsen, försvarsmakten och landstinget. Efterhand kan den byggas ut till ett större samverkansforum för länet. 13

14 Ett praktiskt exempel på beredskapshöjning inom länssjukvården En turistbuss färdas på väg 30 från Växjö till Karlskrona. Mellan Väckelsång och Tingsryd, i höjd med Kvarnamåla, får bussen en kraftig sladd och kör av vägen. Bussen åker utför en brant slänt och hamnar till slut på sidan. En förbipasserande bil larmar SOS Alarm, men vågar själv inte stanna. Uppgifterna till SOS Alarm blir därför knapphändig. SOS Alarm larmar ambulans samt informerar Centrallasarettets akutmottagning i Växjö och TIB. Växjö Tingsryd Stabsläge På sjukhuset händer nu följande: Eftersom informationen är knapphändig tar bakjour kirurg beslut om beredskapshöjning till stabsläge. En ledningsgrupp samlas på akutmottagningen i väntan på mer information. När första ambulansen är på plats får man en första rapport från SOS Alarm. Denna första rapport kallas METHANE eller genom vindrutan rapport. Det vill säga det som ambulanspersonalen ser direkt från ambulansen. Rapporten har följande innehåll: Misstänkt allvarlig händelse Exakt lokalisation: Kvarnamåla Typ av skadehändelse: Bussolycka Hot och risker: Bussen ligger på sidan i ett djupt dike. Räddningsinsatsen kan ta tid. Det är kallt och det finns risk att de drabbade blir nedkylda. Ankomstväg: Fri Numerärt antal drabbade: Många människor är inne i bussen, endast ett fåtal verkar ha tagit sig ut. Extra resurser: Vi behöver så många ambulanser som ni kan få tag på och förbered för två sjukvårdsgrupper. Förstärkningsläge Utifrån denna information tar bakjour kirurg på respektive sjukhus beslut om att höja beredskapen till förstärkningsläge. Personal kallas in till de båda akutmottagningarna och till intensivvården. Länssjukvårdsdirektören och delar av länssjukvårdens krisledning kallas in och även PKL aktiveras. Inom tio minuter lämnar sjukvårdsledaren en mer utförlig rapport som kallas verifieringsrapport. I rapporten bekräftas att olyckan är en allvarlig händelse med cirka 20 svårt skadade, 15 lindrigt skadade och 22 oskadade men chockade. Katastrofläge Utifrån denna information beslutar länssjukvårdsdirektören att höja beredskapen till katastrofläge på de båda sjukhusen. I katastrofläge kallas hela länssjukvårdens krisledning in och alla de resurser som behövs tas i anspråk. Regional ledning aktiveras. 14

15 Lagar och regler styr vår krisberedskap Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag om totalförsvar och höjd beredskap 15

16 Definitioner Allvarlig händelse: en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Driftenhet: i detta dokument benämns driftenhet som länssjukvård (Centrallasarettet Växjö och Lasarettet Ljungby) och närsjukvård (vårdcentraler, allmän och vuxen psykiatri). Extraordinär händelse: en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Katastrofmedicinsk beredskap: beredskap som krävs för att omhänderta drabbade och minimera de somatiska och psykiska följdverkningarna vid en allvarlig händelse. LAS: Ledningsansvarig sjuksköterska. Det är erfarna och särskilt utbildade sjuksköterskor på akutmottagningen. Medicinskt ansvarig: person från hälso- och sjukvården som prioriterar och beslutar om medicinska åtgärder. PKL: psykiatrisk katastrofledning inom landstinget som är avsedd att leda och samordna krisstödet av drabbade, anhöriga och personal vid allvarlig händelse. Prehospital akutsjukvård: omedelbara medicinska insatser som görs av hälso- och sjukvården utanför sjukhus. Sjukvårdsgrupp: grupp som består av läkare och sjuksköterskor med särskild katastrofmedicinsk utbildning och som är utrustad för att arbeta inom ett skadeområde. Sjukvårdsledare: ambulanssjukvårdare eller ambulanssjuksköterska som administrativt leder sjukvårdens arbete. Skadeområde: område runt en skadeplats inom vilket sjukvårds- och räddningsinsatser leds och organiseras. Skadeplats: plats där skadehändelse har inträffat. Särskild sjukvårdsledning: förberedd organisation som leder hälsooch sjukvårdens insatser vid allvarlig händelse. Tjänsteman i beredskap (TIB): person i beredskap som tar emot larm vid allvarlig händelse. 16