Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun"

Elsa Strömberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

2 Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin Hur? Strategi: Jämställdhetsintegrering

3 Genus inordnas i system enligt två principer Isärhållande det kvinnor är, gör och bör göra, är gör och bör inte män göra och vice versa Mannen som norm där män finns, finns makt, inflytande, tolkningsföreträden

Könsfördelningen inom de 30 största yrkena 2010 I de 30 största yrkena finns 59 procent av alla anställda kvinnor och 35 procent av alla anställda män i åldern 20 64 år.

7 Könsfördelningen inom de 30 största yrkena 2010 I de 30 största yrkena finns 59 procent av alla anställda kvinnor och 35 procent av alla anställda män i åldern år. Endast tre av de 30 största yrkena har en jämn könsfördelning, dvs procent av vardera könet. Dessa är: Kockar och kokerskor med 54 procent kvinnor och 46 procent män, Läkare med 49 procent kvinnor och 51 procent män samt Universitets- och högskollärare med 46 procent kvinnor och 54 procent män. Det mest kvinnodominerade yrket är Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. med 97 procent kvinnor och 3 procent män. Det mest mansdominerade yrket är Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. med 1 procent kvinnor och 99 procent män.

9 I de tio vanligaste yrkesgrupperna finns 46 procent av alla anställda kvinnor och 38 procent av alla anställda män.

11 Genusordningen kopplat till socialtjänsten Våld Missbruk Kriminalitet Försörjningsstöd Utredning barn-unga Insatser/placeringar

12 Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin Hur? Strategi: Jämställdhetsintegrering

13 Mål för jämställdhetspolitiken Prop 2005/2006:155 Övergripande mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

14 Mål för jämställdhetspolitiken Prop 2005/2006:155 Delmål En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

15 Mål för jämställdhetspolitiken Delmål Prop 2005/2006:155 En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

16 Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin Hur? Strategi: Jämställdhetsintegrering

17 Att arbeta för Jämställdhet Jämställdhet Förändringsarbete Ojämställdhet

18 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en strategi, ett sätt att arbeta, för att nå uppsatta jämställdhetsmål inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektiv finnas med i det dagliga arbetet hos politiker, chefer och personal. Dvs. jämställdhetsperspektivet skall finnas med i det ordinarie arbetet med: Planering Beslut Genomförande Utvärdering Skapande av normer mm. inom alla politikområden, verksamheter, samhällssektorer etc.

20 Bidrar verksamheten till de jämställdhetspolitiska målen? Om inte, hur kan verksamheten utvecklas?

21 Män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet jämställdhet En jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Verksamhet A Verksamhet B Verksamhet C Mål och resultat Verksamhet D Verksamhet E

22 Hur påverkar kvinnor och mäns, flickor och pojkars villkor, erfarenheter, makt och behov förutsättningarna för oss att nå våra mål?

23 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

24 Kan jag som medborgare räkna med likvärdigt bemötande, lika träffsäkert resultat från verksamheten - oavsett om jag är kvinna eller man, flicka eller pojke?

25 Socialtjänstens process Aktualisering av behovet Resultat av insatsen Socialtjänstens behovsbedömning Insatsen genomförs Utbud av insatser Individen accepterar eller förkastar Insatser erbjuds eller behovet avvisas

26 Efterfrågan - aktualisering För vilka problem och situationer efterfrågar kvinnor resp. män stöd? Finns skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns efterfrågan och hinder att efterfråga? Hur uppfattar män respektive kvinnor sina behov och vilken kunskap har de om vilka insatser som finns? Finns skillnader i hur kvinnor resp. män vill/kan framföra sina behov? Vem aktualiserar vem?

27 Socialtjänstens behovsbedömning Ställs samma frågor till kvinnor och män? Hur beskrivs kvinnor och män i underlag? Tolkas brukarens problem och behovsbedömningen utifrån föreställningar om kön? Vilken betydelse kan brukarens kön ha för hur snabbt insatserna sätts in?

28 Hur ser utbudet av insatser ut för kvinnor respektive män? Vilka resurser tilldelas verksamheter för kvinnor respektive verksamheter för män? Hur kan resurser och utbud förändras för att om så är fallet på ett bättre sätt motsvara de faktiska behov som finns? Utbud av insatser

29 Insatsen genomförs Vilka skillnader och likheter i resultat och effekter finns det mellan kvinnor och män? Vad kan det bero på? Är kvinnor och män i lika stor utsträckning nöjda med insatserna? Hur ser resursfördelningen mellan kvinnor och män ut i förhållande till behoven som finns?

30 Socialtjänsten Socialtjänstlagen: Socialtjänsten skall frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser och bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och Integritet. Problem Män blir registerägare när en familj söker bistånd. Kommunen skapar ojämställdhet genom att osynliggöra en av parterna och skapar också ekonomisk ojämställdhet. Vad ligger i potten? - Jämn fördelning av makt och inflytande - Ekonomisk jämställdhet - Ökad måluppfyllelse mot socialtjänstlagen

31 Jämställdhetsintegrering kräver: STYRNING STÖD UPPFÖLJNING

32 Varje system är designat för att nå de resultat som uppnås..

33 och om vi gör det vi alltid gjort får vi det som vi alltid har fått

34 Information om jämställdhetsarbetet i Kalmar kommun: Kontaktinformation: Ann-Sofie Lagercrantz ann-sofie.lagercrantz@kalmar.se

Relevanta dokument

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa