Jämställdhetsintegrering

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhetsintegrering"

Frida Mattsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson

2 ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade projekt i frågor om jämställdhetsintegrering Åtta projektstödjare arbetar runt om i landet med den operativa verksamheten ESF Jämt finansieras av socialfonden och drivs av Länsstyrelserna år

3 Vanliga antaganden - Jämställdhet och Jämlikhet är samma sak - Jämställdhet handlar endast om kvinnor och åtgärder för kvinnor - Jämställdhet är en naturlig del som man inte behöver arbeta för - Kvantitativa mått räkna huvuden räcker för att uppnå jämställdhet - Att jämställdhet är en åsiktsfråga - En jämställdhetsåtgärd (t.ex. en temadag) är detsamma som jämställdhetsintegrering

4 Trappan 7 8 Följ upp resultaten Helhetsbild av alla de delar som bör ingå i ett systematiskt och kontinuerligt arbete för jämställdhetsintegrering 5 6 Formulera mål och åtgärder Genomför åtgärderna 4 Kartlägg och analysera 3 Inventera verksamheten 2 Planera och organisera 1 Grundläggande förståelse Undersök förutsättningarna Förbättra

5 Trappsteg 1 - Grundläggande förståelse VAD? Politikhörnet De jämställdhetspolitiska målen Projektgrupp Styrgrupp Referensgrupp Samverkande aktörer VARFÖR? Teorihörnet Genussystemteorin HUR? Strategihörnet Jämställdhetsintegrering Svensk jämställdhetspolitik ger nödvändig förståelse för VAD som ska integreras i verksamheten.

6 Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor och jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå jämställdhet!

7 Varför Jämställdhet? Bild: Länsstyrelsen i Skåne län Varförhörnet

8 Genusperspektiv Att kön är socialt och kulturellt skapat och därför möjligt att förändra

9 Genus det social könet

10 Genus det social könet Manligt och kvinnligt beskriver föreställningar och normer om vad män och kvinnor är och bör vara.

11 Genus det social könet Manligt och kvinnligt beskriver föreställningar och normer om vad män och kvinnor är och bör vara. Manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom upprepning. Genom att män agerar i enlighet med manlighet och kvinnor agerar i enlighet med kvinnlighet. Därför går det också att förändra.

12 Genus det social könet Manligt och kvinnligt beskriver föreställningar och normer om vad män och kvinnor är och bör vara. Manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom upprepning. Genom att män agerar i enlighet med manlighet och kvinnor agerar i enlighet med kvinnlighet. Därför går det också att förändra. Att uppfylla normen medför bekräftelse och sociala fördelar. Att istället bryta mot normen medför olika sociala sanktioner.

13 Genus det social könet Manligt och kvinnligt beskriver föreställningar och normer om vad män och kvinnor är och bör vara. Manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom upprepning. Genom att män agerar i enlighet med manlighet och kvinnor agerar i enlighet med kvinnlighet. Därför går det också att förändra. Att uppfylla normen medför bekräftelse och sociala fördelar. Att istället bryta mot normen medför olika sociala sanktioner. Manligt och kvinnligt är tvingande normer som vi alla är med och bevarar.

14 Genussystemet Principen om könens isärhållande: Kvinnor och män, flickor och pojkar, hålls åtskilda Principen om över- och underordning: Män är norm och överordnade

15 Övningar 1. Föreställningar om kön 2. Positiva och negativa egenskaper 3. Finns manligt och kvinnligt?

17 Tio första träffarna på MAN

18 och de tio första på KVINNA

19 Hur värderas vi?

20 Varför? Vad/vem upprätthåller ojämställdheten?

21 När vi gör som vi brukar Återskapar vi ojämställdheten! - Gertrud Åström

22 VAD?

23 Jämställdhetsquiz

24 Svensk jämställdhetspolitik Övergripande mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

25 Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet

27 Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut

28 Ekonomisk jämställdhet Norrbotten Förvärvsarbete 76,4% kvinnor 79,2 % män Heltid (2004) 62,9% kvinnor 87,5 % män Vanligaste näringsgrenar Kvinnor Hälso- och sjukvård. Socialtjänst, vetrinärer Män Tillverkningsindustri och gruvor Hur kommer det sig? Och vad leder det till?

29 Delmål 3: En jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor

30 Omsorg och hemarbete Norrbotten Föräldraledighet Män 22% ( av pappornas andel av uttagna dagar) Flest i Luleå, minst i Haparanda och Överkalix 6 kommuner av 15 erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid i olika utsträckning Ohälsa 50,8% kvinnor 34,7% män Hur kommer det sig? Och vad leder det till?

31 Kvinnor arbetar under sitt liv lika mycket obetalt som betalt. Män arbetar under sitt liv dubbelt så mycket betalt som obetalt. En vanlig vecka ägnar en kvinna 8 timmar mer på obetalt arbete än en man.

32 Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

33 Mäns våld mot kvinnor Norrbotten - Anmälda brott 2008 Vid misshandelsbrott är det vanligare i Norrbottens län än riksgenomsnittet att offer och gärningsman känner varandra. Det gäller både om offret är en kvinna eller man. Antal brott mot kvinnor % inomhus av bekant, i 66% av fallen var förövaren bekant med offret. Misshandel riktat mot kvinnor var 76% av de misstänkta förövarna män. Antal brott mot män % inomhus av bekant, i 41% av fallen var förövaren bekant med offret Misshandel riktat mot män var 92% av de misstänkta förövarna män. Hur kommer det sig? Och vad leder det till?

34 Tänk om?! Kvinnor i Norrbotten tar endast ut 20 % av föräldraledigheten. Alla politiker i Norrbotten var år. Män i Norrbotten tjänade 86% av kvinnornas löner. Inga kommuner har barnomsorg på obekväma arbetstider. Kvinnor och män arbetar i helt skilda branscher och sektorer.

35 Strategihörnet Hur?

36 Strategihörnet Hur? Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

37 Jämställdhetspolitikens två ben Organisation Verksamhet Personal Arbetsförhållanden Representation Löner Rekrytering Medborgare/kund/klient Verksamhetsutveckling Kvalitetssäkring Jämställdhetsintegrering

38 Några upptäckter med hjälp av jämställdhetsintegrering: Skillnad i killar och tjejers deltagande i projektets aktiviteter (ESF-projekt) Män och kvinnor har olika problembild och behöver därför olika typer av aktiviteter (ESF-projekt) Skillnad i hur män och kvinnor bemöts och hjälps inom sjukvården Skillnad i hjälpinsatser för män och kvinnor med funktionshinder.

40 Hur göra? Att jämställdhetsintegrera kan innebära olika analyser och åtgärder i projektets olika faser Tydlig problemformulering Kompetensutveckling Analysera statistik Analysera förutsättningar Koppla till aktiviteter i genomförande

41 Övning 2: Hur ser det ut i ert projekt? Vilka förutsättningar finns för jämställdhetsintegrering? Finns tidigare jämställdhetsinsatser att dra lärdom av? Vilka hinder finns för att projektet ska bli jämställt? Vilken är nyttan med ett jämställt projekt? På vilket sätt utvecklas vårt projekt? Vilka effekter får det på vårt projekt? Diskussion gruppvis 10 min

42 Några A:n och O:n Kompetensutveckling Könsuppdelad statistik + analys Åtgärder & aktiviteter Uppföljning & utvärdering Vad är viktigast? Vad är enklast? Vad är mest relevant för ert projekt och ert tänkta resultat?

43 Fortsättning Vad blir mitt nästa steg? Vad blir vårt nästa steg?

44 Avslutande Runda Plus Minus - Tänkvärt

45 Monica Forsman Kontaktuppgifter

Relevanta dokument

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt