Moralfilosofins historia

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Moralfilosofins historia"

Emil Åke Jonasson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson

2 Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande) lärare, speciellt i retorik Kända för att kunna försvara vilken position som helst med intrikat argumentation Det demokratiska Aten Det offentliga samtalet Agon tävlingskultur

Kända för att kunna försvara vilken position som helst med intrikat

3 Sokrates ( f.kr) Platons läromästare Och påstått ursprung för många av de senantika filosoferna Platons språkrör De tidiga dialogerna antas representera Sokrates Filosofins martyr och sinnebilden för den gode filosofen Dömdes för att ha förnekat gudarna och vilselett ungdomen Drack giftet för att det var i enlighet med hans filosofiska övertygelse

Platons språkrör De tidiga dialogerna antas representera Sokrates Filosofins martyr och

4 Sokrates filosofi Huvudfråga: Hur bör vi leva våra liv? Accepterar inte den homeriska eller traditionella moralen Accepterar inte den sofistiska relativismen Sokrates svar: The examined life Det enda jag vet är att jag ingenting vet Kunskap är dygd Man kan inte göra fel av fri vilja

inte den sofistiska relativismen Sokrates svar: The examined life Det

5 Sokrates metod Maieutik Dialektik (har väldigt många betydelser) Begreppsanalys ex. Vad betyder det att något är gudsfruktigt? Tes: Vad som är gudarna kärt är gudsfruktigt. Motargument: Olika gudar har olika uppfattningar, vilket verkar leda till att vissa saker är både gudsfruktiga och icke-gudsfruktiga. Ny tes: Vad alla gudar gillar är gudsfruktigt osv

Motargument: Olika gudar har olika uppfattningar, vilket verkar leda till att vissa

6 Eutyfrodilemmat (Den kristna versionen) Vad innebär det att något är gott (gudsfruktigt)? Att något är gott innebär att Gud gillar det (proargument: Gud har skapat världen och allt i den, alltså även moraliska egenskaper om dessa finns) Problem: Om Gud hade gillat mord eller våldtäkt hade det varit moraliskt tillåtet(/påbjudet) Alternativ tes: Gud gillar det som är gott Problem: Gud är överflödig som garant för moralens existens

även moraliska egenskaper om dessa finns) Problem: Om Gud hade gillat mord eller våldtäkt hade det varit

7 Protagoras relativism (1) Verkligheten är som den verkar vara för var och en som upplever den à Det som verkar vara rätt/fel för en enskild person är rätt/fel för den enskilda personen Olika kulturer har olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Hur ska vi kunna avgöra vem som har rätt? S: Om ingen trosuppfattning är bättre än någon annan, varför ska vi försöka överföra kunskap mellan individer?

har olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Hur ska vi kunna avgöra vem som har rätt?

8 Protagoras relativism (2) P: jag kan lära mina studenter att anpassa sig till sitt samhälles normer och därmed lära dem vägen till framgång Arrington 1: Olika personer kan ha olika uppfattningar om vad som är det goda livet. Hur kan Protagoras säga sig veta vägen till det goda livet om han inte vet vad den personens goda liv är? Arrington 2: Fundamental moralisk nödvändighet är inte nödvändig. Samma etiska princip kan ges olika tillämpning i olika kontexter

Hur kan Protagoras säga sig veta vägen till det goda livet om han inte vet vad den personens goda liv är?

9 Platon ( f.kr) Sokrates lärjunge Athensk aristokrat Grundare av akademin En av de mest inflytelserika grekiska filosoferna Staten är hans praktisk-filosofiska magnum opus

10 Några betydelser: Sokrates liv Platons metafysik Platons etik

11 Idéläran Hur kommer det sig att vi kan identifiera olika fenomen som fenomen av samma slag? Ex. fyrkanter, hästar, kylskåp Platons förslag: de har del i samma idé eller form Ett begrepp svarar mot en form (kungakrona, trädkrona, enkrona) Formerna är eviga och existerar utanför tid och rum

fyrkanter, hästar, kylskåp Platons förslag: de har del i samma idé eller

12 Idélärans etiska implikationer Det finns moraliska fakta (det godas idé, rättvisans idé osv) Vi kan få moralisk kunskap genom att komma i kontakt med idéerna (finns utrymme för att fela) (Grunden i Staten är likheten mellan rättvisa i staten och hos personen?)

att komma i kontakt med idéerna (finns utrymme för att fela)

13 Gyges ring Varför ska man vara moralisk? Man undgår bestraffning för att man inte följer reglerna Med Gyges ring undgår man bestraffning på annat sätt Trasymachos tillägg: Moralen är endast en konvention som syftar till att främja de styrandes intressen. Det finns ingen evig och oföränderlig moral.

undgår man bestraffning på annat sätt Trasymachos tillägg: Moralen är

14 Glaucons utmaning Visa att det finns en moral med fastare grund än konventionen Visa att den rättrådiges liv är bättre än den orättrådiges Platon vill svara på den genom en analogi med staten eftersom det de letar efter kommer att vara lättare att upptäcka i större skala. Det finns en likhet mellan själen och staten? Samma rättrådighet? (Vad menar Platon med själ?)

med staten eftersom det de letar efter kommer att vara lättare att upptäcka i större skala.

15 Statens uppkomst För att existera behöver vi få ett antal grundläggande behov tillgodosedda En person är otillräcklig för att försörja sig själv (eller det går i alla fall lättare om man är fler) à Naturlig arbetsfördelning i enlighet med talanger Resurserna som produceras kan givetvis stjälas à Behov av skydd Flera personer som ska samarbeta och dela resurser behöver koordineras à Behov av ledare

fler) à Naturlig arbetsfördelning i enlighet med talanger Resurserna som produceras kan givetvis

16 Analogin mellan staten och själen Funktion Klass Dygd Behov Arbetare Måttfullhet Skydd Soldater Mod Ledarskap Väktare Visdom Måttfullhet är en genomgående dygd. Otyglat begär à hejdlös konsumtion Otyglat mod à konstanta krig Otyglad kunskapstörst à de visa lämnar de övriga i sticket

17 Varför inte demokrati? Olika människor är olika bra på att leda För att maximera statens framgång bör vi ha de bästa ledarna De bästa ledarna är måste vara av rätt grundmaterial och ges rätt uppfostran (måste man ha de bästa ledarna? Vad var målet för staten igen?)

framgång bör vi ha de bästa ledarna De bästa ledarna är måste vara

18 En priviligierad klass? En risk för väktarna blir korrumperade och bara gynnar sig själva? De ska ges en gedigen (kollektiv) uppfostran (träning, matematik, filosofi) De får inte äga egendom De får inte gifta sig eller ha egna barn De kommer således inte ha några särinterssen

De ska ges en gedigen (kollektiv) uppfostran (träning, matematik,

19 Kommer de andra att låta sig ledas? Nyttig lögn: guld, silver och bronsmänniskor Människor ska placeras in i den klass de har bäst förutsättningar för Människoavel (partnerlotteri) Överföring mellan klasser

20 Rättrådighet i staten Staten är rationellt organiserad: Var och en gör det som var och en har talang för Det råder harmoni och balans mellan de tre klasserna

21 Rättrådighet i själen Hälsa = Rättrådighet = Balans mellan själens delar Begär (måttfullhet) Vilja/stridbarhet (mod) Förnuft (visdom) (implicerar att alla människor ska styras av förnuftet?) Vad menar Platon med själ?

22 Fungerar analogin? För mycket begär? För mycket (strids)vilja? För mycket förnuft? Tyranni? Korruption?

23 Lyckas Platon svara på Glaukons utmaning? Hälsa är bra för en person. Hälsa är balans i själen. Den dygdige har en själ i balans Alltså: är det bra för en person att vara dygdig och vi har skäl att vara moraliska Invändning 1: Rättvisa är något mellan personer inte en egenskap hos en person Arrington: den rättvisa personen bidrar till rättvisa mellan personer Invändning 2: Hälsa betyder olika saker i de två premisserna Min invändning: Platon blandar ihop moraliska skäl med egenintresse

Relevanta dokument

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer