Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc."

Sebastian Lindström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis historiska och kulturella förutsättningar, eller som en stark form av relativism som tenderar mot skepticism.

Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis historiska och

2 T ex med avseende på kunskap/sanning: Människor i en viss epok/kultur kan ha goda skäl för övertygelser som människor i en annan epok/kultur har goda skäl att förneka. Jfr: Människor i en viss epok/kultur kan ha kunskap sanna, välgrundade övertygelser som människor i en annan epok/kultur förkastar till förmån för annan kunskap.

3 Begrepp: Människor som talar ett visst språk/ett språk i en viss språkfamilj kan ha begrepp som inte motsvarar specifika begrepp inom ett språk i en annan språkfamilj. Jfr: Människor som talar ett visst språk/ett språk i en viss språkfamilj kan ha begrepp som inte på något sätt kan översättas till ett språk i en annan språkfamilj. Värde: Människor i en viss epok/kultur kan anse att handlingar är rätta som människor i en annan epok/ kultur anser vara moraliskt fel. Jfr: Det som är moraliskt rätt i en viss epok/kultur kan vara moraliskt fel i annan epok/kultur.

Jfr: Människor som talar ett visst språk/ett språk i en viss språkfamilj kan ha begrepp som inte på något sätt kan översättas till ett

4 Social konstruktivism = relativism?

5 Simone de Beauvoir ( ) Den konkreta människan (existensen): Kunskaps- och handlingssubjektet är kroppsligt, situerat. Situation i rummet i tiden i samhället i historien

6 Existensen kännetecknas av tvetydighet immanens ß à transcendens fakticitet ß à frihet situation ß à projekt

7 Relationen till de andra: Friheten kan begränsas av andra människor, men det är också genom att verka för andra människors frihet som jag själv kan bli verkligt fri.

8 Människan konstituerar sig som sådan genom uteslutningar. människan à den Andre (mannen) kvinnan (herren) slaven (den vite) negern (den kristne) juden (kolonisatören) infödingen (den judisk-kristne) muslimen (den heterosexuelle) den homosexuelle osv.

vite) negern (den kristne) juden (kolonisatören) infödingen

9 Det andra könet Kvinnan är den absolut Andra Hon är det negativa, människans/mannens/normens/ subjektets oväsentliga baksida, en avvikelse, etc.

10 Vad skiljer relationen mellan man och kvinna från övriga asymmetriska relationer? Ingen historisk förklaring till kvinnors underordning: ett förtryck utan verklig orsak. Kvinnan i högre grad än mannen slav under arten. Graviditet, barnafödande, amning osv är naturliga funktioner, ej aktiviteter (transcendens): en aktivitet innebär att engagera sig i ett projekt och överskrida den givna situationen. Kvinnan stängs in i immanensen.

Kvinnan i högre grad än mannen slav under arten.

11 Biologiska fakta har ingen betydelse i sig själva, de är alltid givna i en kulturell situation. Kvinnan, könet är ett vardande (un devenir).

12 Viktiga verk Den inbjudna (L Invitée), 1943 Pyrrhus och Cineas (Pyrrhus et Cinéas), 1944 För en tvetydighetens moral (Pour une morale de l ambiguïté), 1947 Det andra könet (Le Deuxième Sexe), 1949 Privilèges/Faut-il brûler Sade?, 1955/1972 Brigitte Bardot och Lolitasyndromet: essäer, Modernista 2012

ambiguïté), 1947 Det andra könet (Le Deuxième Sexe), 1949

13 Judith Butler (1956 ) Standarduppfattningen: kön ß à genus genus en social konstruktion medan kön är biologiskt givet Men bestäms det senare av * anatomi? * gener? * hormoner?

14 Det finns inget sätt att entydigt bestämma den binära könsskillnaden genom biologiska kriterier. Könet är självt en social konstruktion, en norm.

15 Den heterosexuella matrisen: Könskategorierna binära, stabila och hierarkiskt ordnade Könskategorierna produceras såsom något naturligt, biologiskt givet, genom uteslutningar av dem som inte passar in.

Könskategorierna produceras såsom något naturligt,

16 Den Andra är för Butler inte kvinnan utan den homosexuella, transgenderpersonen, etc., dvs. den som inte passar in i den heterosexuella matrisen men som behövs för att upprätthålla den.

17 Den tvingande heterosexualiteten konstituerar människans själva begriplighet.

18 Könet konstrueras performativt. Men det innebär också att vi kan åstadkomma genustrubbel genom att framträda könen på nytt.

19 Leder detta till lingvistisk monism? Nej, menar Butler. De diskurser som konstituerar könet är handlingar med i högsta grad materiella konsekvenser.

20 Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity (Genustrubbel), 1990/1999 Bodies that Matter: On the Discursive Limits of Sex, 1993 Excitable Speech: A Politics of the Performative, 1997 Undoing Gender (Genus ogjort), 2004 Könet brinner (red. Tiina Rosenberg, 2005) Precarious Lives (Osäkra liv), 2004

Speech: A Politics of the Performative, 1997 Undoing Gender (Genus ogjort),

21 Sociala fakta: deras existens är beroende av vad människor tror om dem. ex. spel, pengar Ett naturligt faktum räknas som socialt fakta i ett visst sammanhang. Sociala konstruktioner: sociala fakta som ger sig ut för att vara naturliga fakta (Carlshamre) är självreflexiva de utgör identiteter som fungerar som normer ex. kön, sjukdomar, ras Ett socialt faktum som förtingligats genom identifikation och habituering.

22 För sociala konstruktioner gäller att det inte finns något definierbart, underliggande naturligt faktum som får sin sociala bestämning i efterhand, eftersom det som är naturligt endast är givet i ett socialt/kulturellt/ historiskt sammanhang. Sociala konstruktioner är påtagliga och verkliga.

Relevanta dokument

Ramverk, relativism, sociala fakta och sociala konstruktioner

Ramverk, relativism, sociala fakta och sociala konstruktioner Den inbjudna (L Invitée), 1943 Pyrrhus och Cineas (Pyrrhus et Cinéas), 1944 För en tvetydighetens moral (Pour une morale de l ambiguïté), 1947