Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan där det framgår hur jämställdhetsfrågor hanteras inom organisationen. En årlig revidering ska göras av planen. Den plan som finns inom landstinget är inte aktuell. Landstingsfullmäktige uppdrog därför i budget och uppdrag för 2003 åt landstingsstyrelsen och landstingets nämnder att aktualisera den gällande planen och utforma en handlingsplan enligt intentionerna i jämställdhetslagen. Mot bakgrund av detta har bilagda strategi (Bilaga 2) för jämställdhetsarbetet inom landstinget tagits fram inom landstingskansliets personalutvecklingsenhet. Arbetet har bedrivits i nära samverkan med personaldelegationen och utskottet för demokrati, jämställdhet och integration. Kommentar I landstingsstyrelsens förslag till budget och uppdrag för 2004 har de mål som föreslås i strategidokumentet arbetats in i uppdragen till landstingets nämnder. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1 Bilagda strategi för jämställdhetsarbetet inom landstinget godkännes. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet Protokollsutdrag - Landstingsfullmäktige i november 2003 Därefter: - Landstingets samtliga nämnder, förvaltningar och verksamheter g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\(11) nov \136 jämställdhetsstrategi \ 136 jämställdhetsstrategi.doc Utskrift: , 12:00 Sid: 1

2

3 Strategi för jämställdhetsarbetet i landstinget Sörmland Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete. Denna princip är också en grundpelare i landstingets etiska program och i landstingets vision. Att alla människor har samma rätt är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta avseende är förmer än någon annan Det allra mest grundläggande för vår hälso- och sjukvård är principen om alla människors lika värde. All behandling, all vård och omsorg, prioriteringar av patienter och vårdinsatser, bemötande av patienter, anhöriga och medarbetare i vården bygger på en människosyn som är sprungen ur den västerländska humanistiska idétraditionen och som utgår från att alla människor har lika värde och lika rätt. Detta innebär att varje människa har ett värde i sig, oberoende av det värde som han eller hon ges av omgivningen. Av denna syn på människan följer att hennes värde inte är knutet till personliga egenskaper eller funktioner i samhället, såsom ursprung, hudfärg, begåvning, social ställning, ålder eller hälsotillstånd, utan till själva existensen. Jämställdhet Med jämställdhet menas att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Det innebär bl a: En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Samma möjligheter för kvinnor och män till ekonomiskt oberoende. Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter Lika tillgång för flickor och pojkar, kvinnor och män, till utbildning och samma möjligheter att utveckla personliga ambitioner, intressen och talanger. Samma ansvar för kvinnor och män för arbetet med hem och barn. Frihet från sexualiserat (könsrelaterat) våld. (Målen i jämställdhetspolitiken, riksdagsbeslut 1994) 1

4 Jämlikhet Jämlikhet är ett vidare begrepp än jämställdhet och innebär att alla människor har lika värde oberoende av ras, social tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder eller kön Genusteori Inom forskningen skiljer man på biologiskt och socialt kön genus. Genussystemet eller genusordningen beskriver ett socialt mönster där könen hålls åtskilda och där mannen utgör normen. Kvinnors sociala underordning och deras mindre värde genomsyrar vår historia även om kvinnor idag i princip är juridiskt och ekonomiskt oberoende av män. Studier visar dock att kvinnors underordning och mäns överordning består och båda parter är delaktiga. Skillnaden idag i förhållande till tidigare är att kvinnorna har möjlighet att själv bestämma över sitt eget liv och välja väg både inom utbildningen och i yrkeslivet. Jämställdhetslagen Jämställdhetslagens ändamål är att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Jämställdhetslagens bestämmelser handlar om arbetslivet. Den anger vilka krav på aktivt jämställdhetsarbete som ställs på arbetsgivaren och innehåller dessutom förbud mot könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Arbetsgivaren är skyldig att: Varje år upprätta en jämställdhetsplan för sitt jämställdhetsarbete (13 ) I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män årligen kartlägga och analysera dessa (10 ) Utifrån kartläggningen upprätta en handlingsplan med målsättningen att lönejusteringar ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år (11 ) Redovisa handlingsplanen översiktligt i jämställdhetsplanen (13 ) Se till att jämställdhetsplanen även innehåller en översikt över de åtgärder som enligt paragraferna 4-9 behövs på arbetsplatsen och vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året (13 ). Redovisa hur de planerade åtgärderna genomförts i jämställdhetsplanen och följa upp dem i nästa års plan (13 ). Landstinget - jämställdhet För att Landstinget Sörmland ska leva upp till sin vision och den gemensamma värdegrunden ska jämställdhetsarbetet vara inriktat såväl mot brukare/medborgare som mot personal. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra all verksamhet. Fokus ska inte enbart ligga på arbetsförhållandena för personalen utan även på hur verksamheten medverkar till jämställdhet för brukarna. Det ingår också i landstingets långsiktiga vision att påverka jämställdheten externt. Bland annat arbetar landstinget med att motverka allt könsrelaterat våld. 2

5 I landstingets vision framgår att; Vi bemöter och behandlar alla människor på samma villkor och alla människor har samma rättigheter hos oss. Solidaritetsprincipen innebär att resurserna satsas där de behövs på ett rättvist sätt. Vi ansvarar för att sörmlänningarna har tillgång till en god hälso- och sjukvård. Vi arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. All kommunikation mellan människor i våra verksamheter kännetecknas av öppenhet, ödmjukhet och omtanke. Detta gäller i medborgarkontakter och mellan personal på olika nivåer. Vi respekterar människors lika värde och integritet samt tillgodoser individuella behov. I landstingets personalpolicy framgår att; Kvinnor och män ska ha lika rätt om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Arbetet med jämställdhet är en strategisk fråga på ledningsnivå. I landstinget ska varje verksamhet ta ansvar för att efterleva lagen. Chefer ska förmås att se värdet med att det råder jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen. Det ska eftersträvas att fler kvinnor får högre tjänster och att fler tjänster tillsätts med underrepresenterat kön. Anställda ska ges ökade kunskaper om skillnader i språk, synsätt och värderingar mellan kvinnor och män. I landstingets chefspolicy framgår att; Arbetsplatsen fungerar bäst om det råder jämvikt mellan kvinnor och män. Ett bra sätt att åstadkomma framsteg i jämställdhet är attitydpåverkan i olika former utbildning, information, diskussioner etc. Chefen blir förebild för andra och har därför ett särskilt ansvar för de värderingar hon/han ger uttryck för. Varje ledningsnivå har ansvar för att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. I Landstinget Sörmland ses etnisk mångfald som en tillgång. Därför ska chefen främja lika möjligheter och rättigheter oberoende av kön, ras hudfärg, nationellt och etniskt ursprung och religion. I chefens ansvar ingår att tydligt motverka och förebygga främlingsfientlighet och diskriminering. Landstingets arbete för att utveckla jämställdheten både internt hos personalen och externt i kontakterna med medborgarna är ett långsiktigt arbete. Påverkan av värderingar och attityder hos samtliga medarbetare är en process som ständigt måste diskuteras och hållas levande med utbildningsinsatser och kunskapspåfyllnad. Ökad kunskap leder till ökad förståelse, ändrade attityder och ett bättre bemötande. 3

6 Det lokala jämställdhetsarbetet Strategin anger mål och inriktning för landstingets jämställdhetsarbete både som arbetsgivare och gentemot sörmlänningarna som brukare Den utgör grund för jämställdhetsarbetet på förvaltningsnivå. Samverkan och delaktighet Enligt jämställdhetslagen ska arbetsgivaren samverka med sina medarbetare för att jämställdhet ska uppnås. Arbetsgivaren ska motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att skapa förutsättningar för ett aktivt jämställdhetsarbete. Ansvar Landstingsfullmäktiges och landstingsstyrelsens ansvar Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för inriktningen av landstingets jämställdhetsarbete. Landstingsstyrelsens personaldelegation ansvarar för att förmedla kunskap om jämställdhetsfrågor och att vara pådrivande och utvärdera arbetet internt i landstingets verksamheter. Landstingsfullmäktiges demokratiutskott ansvarar för att följa och utvärdera jämställdheten i landstingets kontakter med sörmlänningarna, dvs ur medborgar- eller brukarperspektivet. Styrelsers och nämnders ansvar Förverkligandet av jämställdhetsarbetet åvilar respektive styrelse/nämnd. Jämställdhetsaspekter ska beaktas både genom det arbete som utförs och i de beslut som fattas. Styrelser och nämnder ska Årligen utvärdera och redovisa resultaten av jämställdhetsarbetet i enlighet med landstingsfullmäktiges uppdrag Landstingsdirektörens ansvar Landstingsdirektören ansvarar för att åtgärder och insatser genomförs så att mål och intentioner i den landstingsövergripande strategin kan förverkligas. Landstingsdirektören ansvarar vidare för uppföljningen av att förvaltningarna arbetar med jämställdhetsfrågorna enligt fastställda riktlinjer och att en årlig uppföljning av förvaltningarnas jämställdhetsarbete genomförs. 4

7