Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Transkript

1 KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder sig till studenter som skall utbildas för att undervisa inom kunskapsområdet Pedagogik, kommunikation och ledarskap i gymnasieskolan. Innehållet i inriktningens kurser utvecklar kunskap och kompetens som efterfrågas i dagens samhälle inom flera yrkesområden. Kunskapsinnehållet finns inom gymnasieskolan som större eller mindre delar i olika gymnasieprogram som förbereder till vidare studier och arbete inom pedagogiska och sociala yrken samt inom fritidssektorn. Kunskapsområdet finns som karaktärsämnen på Barn och fritidsprogrammet, på olika specialutformade program som Ledarskapsprogram, Idrottsprogram och Hälso/Friskvårdsprogram. Kunskapsområdets kurser förekommer också som valbara kurser på andra gymnasieprogram. Inriktningen omfattar 60 högskolepoäng (hp) och består av 4 kurser om vardera 15 hp. I inriktningen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattande totalt 15 hp. LPK 100 Pedagogisk psykologi för undervisning i gymnasieskolan, 15 hp LPK 150 Pedagogisk sociologi för undervisning i gymnasieskolan, 15 hp LPK 200 Kommunikation, interaktion och lärande för undervisning i gymnasieskolan, 15 hp LPK 250 Pedagogiskt ledarskap för undervisning i gymnasieskolan, 15 hp Inriktningen kombineras med minst en specialisering omfattande 30 hp för att motsvara de krav på 90 hp som ställs för att undervisa inom kunskapsområdet i gymnasieskolan. Specialiseringen är en fördjupning och breddning av inriktningens kunskapsområde och kan exempelvis utgöras av pedagogiskt arbete eller fritidsvetenskap. Sidan N av T =

2 1. Förklaring av centrala begrepp Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi men har utvecklat en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och humanistisk disciplin. Inom pedagogiken studeras människors lärande och utvecklande av kunskap samt det samspel och den kommunikation som uppstår i möten mellan människor. Mer specifikt tar pedagogiken sin utgångspunkt i frågor som rör fostran, undervisning och utbildning ur såväl ett individuellt som ett socialt, kulturellt och ett samhälleligt perspektiv. Från ämnesområdet pedagogik har främst två kunskapsområden lyfts fram; pedagogisk psykologi och pedagogisk sociologi. Dessa har definierats och används inom inriktningens kurser enligt följande: Pedagogisk psykologi handlar om lärprocessernas och utvecklandets psykologi och tar sin utgångspunkt i teorier om hur människor lär och utvecklas, både individuellt och socialt samt hur de socialiseras in i olika sammanhang. Det handlar om hur olika pedagogiska situationer och lärmiljöer påverkar lärandet och hur man utifrån detta kan utveckla redskap för att kunna sätta sig in i olika pedagogiska situationer och stimulera och stödja människors lärande och utveckling i olika sammanhang. Pedagogisk sociologi omfattar kunskaper om människors uppväxt och olika villkor för utveckling och lärande och tar ett mer övergripande samhällsperspektiv på uppfostran, undervisning och utbildning. Det handlar om hur människor deltar i och formas av samt själva formar sina samhällen, kulturer och identiteter. Den pedagogiska sociologin omfattar också kunskap om pedagogiska institutioner och organisationer, såsom familjen, skolan, arbetsplatser, förenings och fritidsverksamhet, och deras uppgift i samhället. Samhällsförändringar, genus, social, kulturell och etnisk bakgrund samt olika funktionshinder är faktorer som påverkar detta. Kommunikation Begreppet kommunikation tar sin utgångspunkt i och används med anknytning till ämnesdisciplinen Pedagogik samt i socialpsykologi och fokuserar mötet mellan människor ur ett grupp och ledarskapsperspektiv. Ledarskap Ledarskap används med anknytning till begreppet pedagogiskt ledarskap vilket innebär att ta utgångspunkt i kunskaper om människors interaktion och kommunikation och det sociala sammanhangets betydelse samt sätta det i samband med ledarskap. Det handlar också om ledarskapets betydelse för människors lärande och växande. Sidan O av T =

3 2. Preciseringar av innehållsliga aspekter A. PROFESSIONALISM, GENUSPERSPEKTIV OCH VÄRDEGRUND I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Det innehåll som uttrycks i kursplanerna skall kunna relateras till följande innehållsliga professionsaspekter: Professionsperspektiv Samhällsperspektiv Ur ett samhällsperspektiv är inriktningens ämnesinnehåll användbart inom flera yrkesområden där det handlar om att kunna möta och pedagogiskt leda människor. Speciellt gäller det inom pedagogiska och sociala yrkesområden men också inom fritidssektorn. Inomvetenskapliga perspektiv Inriktningens kurser tar huvudsakligen utgångspunkt i ämnet pedagogik men även i sociologi. Specialiseringarna som bygger på inriktningen tar utgångspunkt i pedagogiskt arbete, specialpedagogik, socialt arbete, fritidsvetenskap och hälsovetenskap. I kursen Pedagogisk psykologi för undervisning i gymnasieskolan behandlas människors lärande, utveckling och socialisation utifrån olika teoretiska perspektiv, vilka omfattar ett materialistiskt, ett rationalistiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Begreppet socialisation definieras i kursen utifrån att betrakta socialisation som ett lärande, vilket innebär att människor genom sitt deltagande lär av sociala sammanhang till att ta del i sociala sammanhang. På detta sätt skapar människor sitt liv, sina identiteter och de samhällen och kulturer som de deltar i. Kursen handlar också om hur synen på kunskap, lärande, utbildning, undervisning och fostran har förändrats utifrån ett historiskt och samhälleligt perspektiv. Genom människors interaktion i sociala sammanhang konstrueras kunskap och värderingar som sedan lever kvar och förändras inom olika kulturer. Kursen behandlar hur olika pedagogiska situationer och lärmiljöer påverkar lärandet. Utifrån ett didaktiskt perspektiv behandlas inriktningens kunskapsområde, dess framväxt och roll i gymnasieskolan. I kursen Pedagogisk sociologi för undervisning i gymnasieskolan behandlas strukturerande förhållanden i samhället vilka påverkar individernas handlingsmöjligheter, livschanser, lärande och växande. Kursen tar också upp hur människor påverkas av samt själva medverkar till skapandet av identiteter och de kulturer och samhällen de lever i. I kursen behandlas betydelsen av klass, genus, sexualitet, etnicitet, generation, familj, funktionshinder, social och kulturell mångfald för människors lärande och växande. I kursen analyseras, diskuteras och problematiseras människors levnadsmiljöer och levnadsvillkor med utgångspunkt i en demokratisk värdegrund och Sidan P av T =

4 internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Kursen utgår från sociologiska och pedagogiska teorier och perspektiv. I kursen tas didaktiska frågor upp med anknytning till undervisning inom inriktningens kunskapsområde i gymnasieskolan. I kursen Kommunikation, interaktion och lärande för undervisning i gymnasieskolan behandlas människors kommunikation, interaktion och det sociala sammanhangets betydelse för lärande utifrån ett pedagogiskt och socialpsykologiskt perspektiv. Innehållet i kursen tar sin huvudsakliga utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation, interaktion och lärande. I kursen tas IT upp som ett medierande redskap i kommunikation, interaktion och lärande samt hur framväxten av digitala medier och mediekulturer påverkar människors lärande och växande. I kursen tas didaktiska frågor upp med anknytning till undervisning inom inriktningens kunskapsområde i gymnasieskolan. I kursen Pedagogiskt ledarskap för undervisning i gymnasieskolan behandlas teorier och pedagogiska idéer om ledarskap och organisation av verksamheter och aktiviteter. Kursen tar sin utgångspunkt i pedagogiska och idrottsvetenskapliga teorier och behandlar ledarskapet med anknytning till och dess betydelse för människors lärande och utveckling. I kursen tas didaktiska frågor upp med anknytning till undervisning inom inriktningens kunskapsområde i gymnasieskolan. Individ och grupperspektiv Inriktningen syftar till att utbilda lärare för undervisning i gymnasieskolan. Undervisningen i gymnasieskolan har ett pedagogiskt innehåll och handlar om människors lärande och växande, kommunikation och interaktion samt om pedagogiskt ledarskap. Inriktningen ska alltså bidra till att utbilda gymnasielärare som i sin tur ska utbilda gymnasieelever för arbete och vidare studier inom pedagogiska och sociala yrkesområden samt inom fritidssektorn. Här finns en komplexitet som innebär att studenterna ska utveckla kunskap om lärande, utveckling, kommunikation och ledarskap och för att undervisa i dito som ett ämnesinnehåll i gymnasieskolan. Ämnesinnehållet ligger alltså även till grund för att utveckla didaktisk kompetens att undervisa i gymnasieskolan. Genus och värdegrundsperspektiv Inriktningen genomsyras av ett etiskt förhållningssätt genom att människors liv, lärande och utveckling samt olika villkor för detta står i fokus. Studenterna ska utveckla en etisk medvetenhet och ett förhållningssätt som leder till respekt för individuella, könsmässiga, sociala och kulturella olikheter och ha insikt om sina egna värderingar och attityder. I gymnasieskolan har ett etiskt förhållningssätt definierats som att ta utgångspunkt i en demokratisk värdegrund och i överenskommelser om mänskliga rättigheter vilket tas upp som innehåll i inriktningens kurser. I inriktningens olika kurser uppmärksammas frågor om genus, jämställdhet, värdegrunds och mångkulturella frågor. I kursen Pedagogisk sociologi för undervisning i gymnasieskolan fokuseras dessa frågor särskilt utifrån människors olika Sidan Q av T =

5 levnadsvillkor och olika sociala faktorers betydelse för människors lärande och växande. Inriktningen tar också utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt som innebär att skapa optimala förutsättningar för alla människors lärande och deltagande. B. INTEGRATION Innehållsliga aspekter Inriktningens olika kurser bildar gemensamt en helhet om människors lärande och växande i syfte att utveckla kunskap och kompetens hos blivande lärare som skall undervisa i kunskapsområdet på gymnasieskolan. Alla inriktningens kurser fokuserar människors lärande och växande men utifrån olika innehållsliga dimensioner. Den första kursen handlar om hur människor lär och utvecklas utifrån olika teoretiska perspektiv, den andra sätter in människors lärande och växande i ett sociologiskt sammanhang, den tredje fokuserar interaktionen och kommunikationen mellan människor och den fjärde kursen fokuserar ledarskapet och dess betydelse för människors lärande och växande. Vetenskaplig kunskap och praxisbaserad kunskap Undervisningen i inriktningens fyra kurser ska bidra till att studenterna ska utveckla kunskap om ämnesinnehållet och kunna omsätta det i didaktiska sammanhang. Undervisningen bygger på att studenterna utvecklar kunskap om olika teorier och teoretiska perspektiv med anknytning till inriktningens kursinnehåll och att de också undersöker och prövar detta i praxisnära undervisningssammanhang och i andra pedagogiska och sociala praktiker. Studenterna ska utveckla kunskap och kompetens att möta och pedagogiskt leda elever i gymnasieskolan som i sin tur ska utveckla kunskap och kompetens att möta och pedagogiskt leda människor i olika sammanhang. Ämnesinnehållet och praxisbaserad kunskap är integrerad så att de studerande har möjlighet att utveckla didaktisk kompetens att undervisa inom inriktningens kunskapsområde i gymnasieskolan. HFU och VFU Den högskoleförlagda utbildningens innehåll ska förankras i olika former av verksamhetsförlagd utbildning. VFU förläggs huvudsakligen inom gymnasieskolan i syfte att studenterna ska utveckla kompetens att undervisa inom kunskapsområdet. VFU ska även förläggas till andra verksamheter, sociala praktiker och miljöer i samhället i syfte att studenterna ska utveckla kunskap om och få insikt i människors lärande och växande i olika sammanhang och miljöer samt för att studera och pröva olika former av pedagogiskt ledarskap. Sidan R av T =

6 Mål, innehåll, genomförande, examination och principer för betygsättning Kursens mål utgör grund för genomförande, examination och betygsättning. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, handledning samt uppgifter under VFU. Olika examinationsformer kommer att tillämpas. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Bedömning av studenternas didaktiska kompetens att undervisa inom inriktningens kunskapsområde i gymnasieskolan görs utifrån både HFU och VFU. C. PROGRESSION Professionen Progressionen inom inriktningen blir synlig i hur innehållet i kurserna bygger på varandra. Grundläggande för inriktningen är innehållet i kurserna Pedagogisk psykologi och Pedagogisk sociologi för undervisning i gymnasieskolan. Innehållet i kursen Kommunikation, interaktion och lärande för undervisning i gymnasieskolan bygger vidare på kunskap om människors lärande, utveckling och socialisation och om människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor. Innehållet i kursen Pedagogiskt ledarskap för undervisning i gymnasieskolan bygger vidare på kunskap om människors kommunikation, interaktion om grupper och det sociala sammanhangets betydelse för ledarskap. Progressionen i inriktningen riktas också mot att de studerande ska bli medvetna om och successivt börja kunna hantera komplexiteten i läraruppdraget. Utifrån att först ha utvecklat kunskap om och insikt i kunskapsområdet inom gymnasieskolan ska de studerande med hänsyn till gällande styrdokument och samhällets förändringar successivt utveckla kompetens att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera undervisning och elevers lärande i gymnasieskolan. I varje kurs introduceras olika vetenskapliga teorier och teoretiska perspektiv vilka diskuteras och problematiseras utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Detta ska bidra till att successivt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och utveckla didaktiska redskap för att tolka och använda styrdokument samt analysera, värdera och utveckla den egna pedagogiska praktiken. Programutbildning Innehållet i inriktningen och det allmänna utbildningsområdet är närliggande och kan ses som att de kompletterar och förstärker varandra men de har olika syften. Det allmänna utbildningsområdet ska bidra till att utveckla en generell kompetens som lärare medan inriktningen utgör ett ämnesinnehåll för undervisning i gymnasieskolan. Specialiseringarna som bygger på inriktningen utgör en fördjupning och breddning av inriktningens innehåll. Sidan S av T =

7 Utvärdering Kursvärderingen genomförs tillsammans med deltagarna dels fortlöpande, dels i slutet av kursen. Utvärderingen skall vara vägledande för genomförandet av såväl pågående kurs som för utveckling och planering av kommande kurser. Sidan T av T =