FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

Transkript

1 FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

2 VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete under etableringsperioden kan bedrivas Utgångspunkt för analysen är Partnerskap Skåne, en regional utvecklingsplattform i Skåne län Ge er möjlighet att reflektera och diskutera det ni hört hur har det bäring för ert fortsatta arbete?

3 AGENDA Utgångspunkter Varför behövs samverkan? Typiska problem i samverkan Centrala avvägningar Vad utmärker framgångsrikt samverkansbaserat utvecklingsarbete? Vad är Partnerskap Skåne? Sju förutsättningar för samverkansbaserat utvecklingsarbete Framgångsfaktorer Gemensam diskussion

4 UTGÅNGSPUNKTER

5 EN EFFEKTIV ETABLERING FÖRUTSÄTTER EN SAMMANHÅLLEN INSATSKEDJA En sammanhållen insatskedja Har individen i centrum Utgår från ett holistiskt perspektiv Minskar risken för dubbelarbete, subomptimering och organisatoriska mellanrum

6 TYPISKA PROBLEM I SAMVERKAN Personer som är med har inte alltid mandat att driva processer i sin organisation Medverkande aktörer har inte en gemensam målbild Det är svårt att behålla engagemang över tid Det är en utmaning att gå från samtal till samhandling Konflikter i agendor och intressen lyfts sällan, men finns med under ytan och förhindrar att komma vidare Kamp om det vinnande perspektivet mycket debatt men sällan dialog och lyssnande

7 CENTRALA AVVÄGNINGAR NÄR SAMVERKAN SKA INITIERAS Bred förankring kontra manövreringsutrymme och handlingskraft Fullskalig satsning ( all in ) kontra liten satsning som växer organiskt Behovet av ett strategiskt helhetsgrepp kontra behovet av att göra verkstad och se resultat på operativ nivå

8 VAD UTMÄRKER FRAMGÅNGSRIKT SAMVERKANSBASERAT UTVECKLINGSARBETE? LÄRDOMAR FRÅN PARTNERSKAP SKÅNE

9 VAD ÄR PARTNERSKAP SKÅNE? Partnerskap Skåne är en samverkansbaserad, regional utvecklingsplattform med syfte att bidra till en inkluderande och sammanhållen etablering. Länsstyrelsen är samordnande. Utvecklingsarbetet bygger på tre principer PS ska utgå från faktiska behov PS ska vara kunskapsbaserat PS ska skapa möjligheter för delaktighet utifrån ett holistiskt systemperspektiv Ett 50-tal organisationer från både offentlig och idéburen sektor är idag involverade i plattformens arbete.

10 SJU FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKANSBASERAT UTVECKLINGSARBETE Kontextförståelse Vi vet tillräckligt om varandras kontexter, vilka likheter och skillnader som finns samt hur de förändras kontinuerligt. Vi har en konkret plan för hur mål och åtaganden ska omsättas i verkstad. Tydlig strategi och struktur Samsyn kring mål Vi har en gemensam bild av varför samverkan behövs och vad vi ska uppnå med samverkan. Vi och våra organisationer ser vinsterna med samverkan och är beredda att investera för att den ska fungera. Engagemang Resultat och lärande Vi kan se resultaten av vår samverkan och är duktiga på att lära av vad som fungerar bra respektive mindre bra. Vi är prestigelösa och nyfikna vi ser samverkan som ett partnerskap där vi är intresserade av vad andra har säga. Prestigelöshet och nyfikenhet Tillit Vi känner tillit till varandra som personer och organisationer, men också till samverkansprocessen i sig ( vågar vila i osäkerheten ).

11 FRAMGÅNGSFAKTORER

12 FRAMGÅNGSFAKTORER Problemanalys som utgångspunkt för samverkan Modell som knyter samman strategisk samordning med operativ verkstad Betydelsen av en samverkansledare Förankring på ledningsnivå Koppling till regionalt sammanhang Berättelsernas makt

13 PROBLEMANALYS SOM UTGÅNGSPUNKT Samverkan bör bygga på en integrerad analys av samhällsbehov och de samverkande aktörerns egenintressen Om ensidig fokus på samhällsbehov ingen som vill samverka Om ensidig fokus på aktörernas egenintressen risk för suboptimering Samhällets behov Aktörernas intressen Samverkan utifrån de två perspektiven bygger på skilda bevekelsegrunder Samhällsperspektiv: ex. humanitet, resursanvändning, kompetensförsörjning, tillväxt. Aktörsperspektiv: budget och uppdrag.

14 MODELL FÖR STRATEGISK SAMORDNING OCH OPERATIV VERKSTAD Nationell politik Strategisk RÖK RÖK Regional politik Lokal politik Samordning PS Partnerskap Skåne PS Partnerskap Skånes ballong utgörs av kopplingen till strategisk nivå ger utvecklingsarbetet möjlighet till ökad spridning och implementering ger utvecklingsarbetet legitimitet skapar synergieffekter 1+1=3 säkrar ett sammanhållet grepp line of sight Operativ Delprojekt Delprojekt SHK, Integration MILSA, NAD i föreningen etc etc Etableringsverksamhet Partnerskap Skånes korg utgörs av de operativa delprojekten tar samverkan från ord till handling konkretiserar strategier och mål för regionens utveckling av introduktionen tillvaratar befintligt engagemang och drivkrafter

15 BETYDELSEN AV EN SAMVERKANSLEDARE För att driva och hålla ihop utvecklingsarbetet behövs en samverkansledare. Samverkansledarens uppgift är inte att sitta inne med alla svar utan om att facilitera innehållet och processen i utvecklingsarbetet på ett sätt som främjar ägandeskap, tillit och samsyn hos samverkande parter.

16 BETYDELSEN AV EN SAMVERKANSLEDARE En samverkansledare behöver kunna... identifiera gemensamma utvecklingsbehov utifrån ett systemperspektiv upprätthålla legitimitet hos samverkanspartners över tid och när olika utmanande situationer uppstår entusiasmera samt skapa ägandeskap och delaktighet hos samverkanspartners En samverkansledare behöver ha sakområdeskompetens processkompetens strategisk och analytisk förmåga kommunikativ förmåga en neutral kontext vara flexibel och lyhörd utan att förlora överblick och det långsiktiga strategiska perspektivet leda och facilitera processer med många personer och perspektiv inblandade coacha och ge rådgivning till enskilda samarbetspartners om det blir nödvändigt

17 FÖRANKRING PÅ LEDNINGSNIVÅ Att samverkan är förankrat på högsta ledningsnivå är centralt Ökar känslan av tillit och engagemang på lägre nivåer Skapar stabilitet i samverkan över tid Frigör resurser

18 KOPPLING TILL REGIONALT SAMMANHANG Kroka i befintliga strategiska strukturer för det regionala utvecklingsarbetet i stort, exempelvis regionala utvecklingsstrategier. Sense of urgency samt att tydligggöra relevans för det regionala tillväxtarbetet är centralt, ex att OECD pekar på att den regionala tillväxten gynnas mer av att lyfta de mest utsatta en nivå, snarare än att fokusera på spetskompetens. Anpassning till regionala förutsättningar samverkansarbetets mål, form och innehåll ser annorlunda ut i glesbygd jämfört med i storstadsregioner.

19 BERÄTTELSERNAS MAKT NARRATIVER Det är genom berättelser vi ger mening till situationer Händelser som inte passar in i den stora berättelsen blir osynliga Vi agerar i överensstämmelse med våra berättelser Det finns dominerande och prioriterade berättelser En narrativ (storytelling) Partnerskap Skåne har en berättelse som är gemensam för flera ingående aktörer det samtalas om Partnerskap Skånes syfte och arbete på samma sätt

20 AVSLUTNINGSVIS Länsstyrelsen är en viktig aktör för att främja regional samverkan från ett systemperspektiv Processen för samverkan lika viktig som innehållet, men är lätt att förbise Förändringsarbete tar tid uthållighet och mod behövs

21 ERA SAMVERKANSERFARENHETER OCH VÄGEN VIDARE

22 EN FÖRSTA REFLEKTION Vad i föreläsningen fångade din uppmärksamhet? Hur förhåller sig rollen som länsstyrelsen har i det regionala integrationsarbetet i ditt län till det vi har berättat? Likheter och skillnader?

23 VAR BEFINNER SIG DET REGIONALA UTVECKLINGSARBETE I DITT LÄN IDAG? Vi har en konkret plan för hur mål och åtaganden ska omsättas i verkstad. Tydlig strategi och struktur Kontextförståelse 10 Vi vet tillräckligt om varandras kontexter, vilka likheter och skillnader som finns samt hur de förändras kontinuerligt. Samsyn kring mål Vi har en gemensam bild av varför samverkan behövs och vad vi ska uppnå med samverkan. Vi och våra organisationer ser vinsterna med samverkan och är beredda att investera för att den ska fungera. Engagemang 0 Resultat och lärande Vi kan se resultaten av vår samverkan och är duktiga på att lära av vad som fungerar bra respektive mindre bra. Vi är prestigelösa och nyfikna vi ser samverkan som ett partnerskap där vi är intresserade av vad andra har säga. Prestigelöshet och nyfikenhet Tillit Vi känner tillit till varandra som personer och organisationer, men också till samverkansprocessen i sig ( vågar vila i osäkerheten ).

24 VAD FÖRKLARAR BILDEN? Förutsättningar som ni skattat högt: varför har ni lyckats? Förutsättningar som ni skattat lägre: varför? vad kan länsstyrelsen göra för att stärka dessa förutsättningar? vad kan du göra i din roll? Hur kan fokusgrupperna användas för att stärka förutsättningarna för det regionala samverkansbaserade utvecklingsarbetet?

25 TILL SIST. Brev till framtiden: Vad har du åstadkommit inom de närmaste fyra veckorna? Skriv ned på vykortet framför dig ink. din adress.

26 TACK! KAJSA ROSÉN NINA OLSSON