Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Transkript

1 Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

2 Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket Arbetstiden Arbetstidslagen Kan ersättas av kollektivavtal Ex övertid, jour, vila, natt, rast, schema At:s företrädare: Facklig ombudsman Drivs av: Parterna (vid avtal) AV om avtal saknas Arbetsrätten LAS, MBL, lön, semester, förälder även diskriminering Tex anställning, lön, rättigheter, placering At:s företrädare: Facklig ombudsman Drivs av: Parterna

3 Arbetsmiljölagstiftningen Arbetsmiljölagen (AML), en ramlag Rätt att leda och fördela = ansvar för arbetsmiljön Gäller alla, kan inte avtalas bort Omfattar alla som sysselsätts, oavsett anställning Även elever, praktikanter, inhyrda Föreskrifterna (AFS:erna) tydliggör detaljerna AFS:erna gäller som lag, ca 80 stycken: Arbetsmiljöverket har tillsyn, driver åtgärdskrav men efterlevnaden bygger på parts-dans

4 Huvudrollerna i arbetsmiljön Arbetsgivare: Köper arbetskraft, rätt att leda och fördela arbete Skyldighet att planera, leda, fördela, sätta mål och ge förutsättningar Företräds av Chefer, arbetsledare, teamledare: de som leder och fördelar i praktiken HR, företagshälsovård: arbetsgivarens expertstöd Arbetstagare: Utför arbete för arbetsgivaren, levererar arbetskraft Skyldighet att följa arbetsgivarens anvisningar och instruktioner Företräds av Skyddsombud: arbetstagarens företrädare i arbetsmiljöfrågor Fackligt ombud: arbetstagarens företrädare i arbetstid o arbetsrätt

5 AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Uppgiftsfördelning och förutsättningar Arbetsgivarens arbetsmiljöuppgifter (planera, leda och fördela arbetet) fördelas skriftligt ned igenom hela organisationen: vem, vad, när De som ska utföra får kunskaper, befogenheter och resurser Rutiner Arbetsmiljö ingår i alla verksamhetens projekt och processer Rutiner för att undersöka, bedöma, åtgärda, kontrollera arbetsmiljö När kunskaper saknas tar man in extern hjälp Medverkan Arbetstagare och skyddsombud får möjlighet att medverka Redan vid planering av arbetet, och inför alla förändringar

6 Ny föreskrift AFS 2015:4 organisatorisk och social arbetsmiljö Ny! Gäller from 31 mars 2016 Finns på med vägledning H457 Gäller även inhyrda, men inte elever Förtydligar arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 om SAM Organisatorisk och social arbetsmiljö som en del av SAM AFS om omsorg i enskilt hem (AFS 1980:18) upphör AFS om kränkande särbehandling (AFS 1993:17) ersätts Berör särskilt arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling

7 Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? Organisatorisk arbetsmiljö Ledning och fördelning av krav, resurser och befogenheter: villkor och förutsättningar för att utföra arbetet Social arbetsmiljö Samarbete, tillhörighet och socialt stöd från chefer och kollegor Ohälsosam belastning När arbetskraven mer än tillfälligt överstiger resurserna 7

8 Arbetsbelastning, 9 Arbetsgivaren ska se till att uppgifterna inte orsakar ohälsosam belastning: att resurserna anpassas till kraven (eller vice versa) Krav Arbetsmängd Svårighetsgrad Tidsramar Emotionell påfrestning Kognitiv belastning Resurser Arbetsmetoder Arbetsredskap, verktyg Bemanning Kompetens och erfarenhet Tillgänglig arbetsledning Stöd, chefer och kollegor Möjligheter till återhämtning Möjligheter att påverka

9 Arbetsbelastning, 10 Arbetsgivaren tydliggör hur arbetet ska utföras Klargör arbetets innehåll, i samverkan med arbetstagarna: Vilka arbetsuppgifter, och när? Vem gör vad? Vilket resultat ska uppnås med arbetet? Krävs särskilda arbetsmetoder? Hur ska man prioritera om tid eller resurser inte räcker till? Vem ska man vända sig till för att få hjälp och stöd? Vid snabbt skiftande krav (tex kontaktyrken), förändringar, omorganisation kan frågorna behöva besvaras ofta, till och med dagligen

10 Arbetsbelastning: starkt psykiskt påfrestande krav 11 Arbetsgivaren ska ta särskild hänsyn till balansen mellan krav och resurser när arbetet innebär uppgifter som är starkt psykiskt påfrestande, tex: Bemöta människor i svåra situationer Hantera situationer med trauman eller konflikter Fatta svåra beslut (etiska, avgörande, offentliga, etc) Exempel på åtgärder: Hjälp, stöd, återkoppling från chefer och kollegor, tillgänglighet Rutiner och beredskap för att hantera krävande situationer Avsatt tid för återhämtning och reflektion Information och utbildning Professionell handledning

11 Arbetstidens förläggning (12 ) Arbetstiden har inverkan på återhämtning, sömn och prestation tex skiftarbete, nattarbete, delade eller långa pass, nåbarhet Arbetstid kan därför vara en arbetsmiljöfråga som behöver undersökas och bedömas Arbetsgivaren ska förebygga ohälsa genom att till exempel: undvika arbetstider som medför risker (om det går) förstärka möjligheter till återhämtning (rast, paus, enklare uppgifter) lägga belastande och riskfyllda arbetsmoment under dagtid begränsa oönskade kontakter / förfrågningar på ledig tid erbjuda medicinska kontroller lägga medurs schema vid skiftarbete

12 Kränkande särbehandling (13 14 ) Arbetsgivaren ska klargöra att kränkningar inte accepteras på arbetsplatsen Inga kränkande handlingar eller ord, mot individer eller grupper Arbetsgivaren ska leda och fördela arbetet så att grogrunder förebyggs: åtgärda och justera otydlighet, hög belastning, bristande möjlighet att påverka Arbetsgivaren ska ha kända rutiner och beredskap (en genomtänkt plan) för att hantera kränkande fall av särbehandling: vem, vad, hur Det finns en skillnad mellan arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt: Kontraktsfrågor om tex lön, tjänst och innehåll drivs arbetsrättsligt Diskriminering / trakasserier kopplade till tex etnicitet, kön, ålder, läggning åtgärdas enligt diskrimineringslagen, lyfts till DO

13 Vad kännetecknar kränkande särbehandling? I ord eller handling förnedra eller behandla annorlunda O-behagligt O-lustigt O-begripligt O-rättvist Vägledning H457 Skilja på sak och person: arbetskraft kan betygsättas, inte personer Tydliga arbetsplats-ramar: Tyckande om någons person har inte på jobbet att göra Konflikter om arbetet, fördelning, upplägg: styrs upp genom tydlig arbetsledning Regler som gäller för alla på arbetsplatsen: innanför de gemensamma reglerna har vi rätt att vara olika (vi gillar olika!) Gäller från och med nu och framåt

14 Grunden: systematik, mål och förutsättningar (5 8 ) Arbetsbelastning, arbetsledning, psykiskt påfrestande uppgifter, arbetstidsförläggning och övriga grogrunder för kränkningar: är arbetsmiljörisker som också ska undersökas, bedömas och åtgärdas Ska finnas med som en naturlig del i arbetsgivarens arbetsmiljöarbete Mål och rutiner tas fram i samverkan och förankras i ledning Chefer och arbetsledare ska få kunskaper och förutsättningar Möjligheter att leda och fördela enligt gällande arbetsmiljölagstiftning Nyckelpersoner i arbetsmiljön

15 Individ eller organisation? AFS 2015:4 har ett generellt perspektiv: att skapa människovänliga miljöer Fokus främst på funktion eller tjänst, inte person Hållbart arbetsliv: En tjänst ska ge utrymme för våra mänskliga variationer vi varierar i tex ålder, kön, längd, erfarenhet, psykisk och fysisk styrka Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Individuell anpassning efter personliga förutsättningar: förebyggande arbetsanpassning för att undvika sjukdom Bygga generellt människovänliga miljöer Ordna stöd vid särskilda (ofta tillfälliga) individuella behov

16 Sammanfattning - Faktorer som utmärker en frisk arbetsplats Faktorer som nämns i forskningen som utmärkande för en långsiktigt frisk arbetsplats och som främjar en bra arbetsmiljö: lagom arbetsbelastning rolltydlighet, tydliga förväntningar och mål tillgängligt och stödjande ledarskap medverkan, delaktighet och bra kommunikation positivt socialt klimat möjlighet till balans mellan arbete och fritid möjlighet att utvecklas och växa i arbetet, livslångt lärande Företagshälsokollen.se och Rapport 2012:7

17 Kunskapssammanställning 2016:2 Kvinnors och mäns arbetsvillkor Varför är kvinnor sjukare än män? Män och kvinnor förvärvsarbetar i ungefär samma utsträckning, men: Arbetsmarknaden är segregerad i mans- och kvinnodominerade branscher Även mans- och kvinnodominerad uppgiftsfördelning inom samma bransch Traditionellt kvinnodominerade yrken och uppgifter medför ofta sämre arbetsmiljö Höga krav och låga resurser, tex skola, vård och omsorg Slutsats: högre kvinnlig ohälsa är inte könsrelaterad, utan ett strukturellt problem Inspektioner i kommunerna visar: Mansdominerade yrken hos samma arbetsgivare har bättre arbetsmiljövillkor Tex chefstäthet, arbetets upplägg, möjlighet att påverka, utrustning och skydd

18 Välkommen till oss! AFS 2015:4 med tillhörande Vägledning H457 Filmen Utmaningen, även web-seminarium om föreskriften Webutbildningar, mallar och verktyg för SAM Kunskapssammanställningar, tex om kvinnors arbetsmiljö AFS:er, broschyrer, böcker, statistik, branschsidor, rapporter, temasidor, filmer, med mera Arbetsmiljöverkets Svarstjänst: