Riskanalys Gudö, Tutviksvägen - Bondvägen. Bondvägen E E E.

Transkript

1 T T T T T Riskanalys Gudö, Tutviksvägen - Bondvägen Tutviksvägen TT T T Bondvägen T TT T Gudöbroleden T TT T T TT T T Detaljplaneärende, januari Stockholm Box Stockholm Tel: Fax: Karlstad Box Karlstad Tel: Fax: Falun Kaserngården Falun Tel: Fax: Gävle Nyodlingsvägen Gävle Tel: Brandskyddslaget AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Innehar F-skattebevis

2 2 (24) PROJKTNUMMR PROJKTLDAR Björn Andersson PROJKTNAMNPROJKTNR RISKANALYS GUDÖ, TUTVIKSVÄGN - BONDVÄGN PROJKTANSVARIG Björn Andersson UPPDRAGSGIVAR NovaMark AB rstagatan Stockholm RFRNS UPPDRAGSGIVAR Lars Qvarfordt DOKUMNTTYP Riskanalys ÖVRIGT UPPRÄTTAT AV (SIGNRAS) rik Midholm INTRNKONTROLL (SIGNRAS) Lisa Åkesson Riskanalys LÅn DATUM STATUS INTRNKONTROLL (IK)

3 2 (24) SAMMANFATTNING Ny bostadsbebyggelse planeras i området Gudö i Haninge kommun. Området angränsar till Gudöbroleden som utgör sekundär transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholm ställer krav på att riskerna analyseras vid planläggning inom 100 meter från transportleder för farligt gods och bensinstationer. Med anledning av detta genomförs i detta skede en riskanalys för den planerade bebyggelsen med avseende på närheten till Gudöbroleden. Syftet med riskanalysen är att utvärdera vilka risker som människor inom planområdet kan komma att utsättas för, samt föreslå hur eventuella risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Riskanalysen omfattar en inledande grovanalys där risker förknippade med transporterna av farligt gods på Gudöbroleden studeras övergripande. Utifrån grovanalysen görs bedömningen att det enbart är risker förknippade med följande transporter av farligt gods som kan komma att påverka bebyggelsen i planområdet och som därför studeras mer utförligt i en detaljerad riskanalys: Trafikolycka med transporter av gas (ADR-klass 2) Trafikolycka med transporter av brandfarlig vätska (ADR-klass 3) Då Gudöbroleden utgör omledningsnät vid en avstängning av den betydligt mer trafikerade Nynäsvägen beaktas även de farligt godstransporter som kan komma att omledas förbi planområdet i den detaljerade riskanalysen. Den detaljerade analysen innebär en kvantitativ bedömning av frekvensen för och konsekvenserna av respektive skadescenario. Syftet med den fördjupade studien har varit att identifiera ett dimensionerande scenario som ska ligga till grund för val av riskreducerande åtgärder. Det skadescenario som valts som dimensionerande scenario är stort läckage av bensin som antänds. Detta scenario bedöms dock inte innebära en sådan inverkan varken på samhällsrisken eller individrisken för planerad bebyggelse att riskreducerande åtgärder är erforderliga. Inte heller den totala risknivån förknippad med samtliga studerade skadescenarier bedöms vara så omfattande att riskerna behöver beaktas i den fortsatta planläggningen, med undantag för att följande åtgärd bör vidtas: För att reducera risken att oskyddade personer utomhus förolyckas till följd av en farligt godsolycka på Gudöbroleden bör områdena mellan närmast planerad bebyggelse och vägen i så stor utsträckning som möjligt utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse, som t.ex. lekplatser och uteplatser.

4 3 (24) INNHÅLLSFÖRTCKNING Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Metod och underlag Omfattning Internkontroll Lagstiftning och riktlinjer Riskhänsyn vid fysisk planering Riskvärdering Principer för riskvärdering Riskanalysmetod Riskinventering Grovanalys Detaljerad analys Åtgärder Områdesbeskrivning Riskinventering Gudöbroleden Transport av farligt gods Grovanalys Identifiering av risker Uppskattning av riskernas omfattning Trafikolycka med transport av farligt gods Sammanställning Detaljerad riskanalys Scenario 1: Utsläpp av gas (ADR-klass 2) Scenario 2: Utsläpp av brandfarlig vätska Val av dimensionerande scenario Värdering av risk Diskussion Riskreducerande åtgärder Diskussion kring osäkerheter i riskanalysen Slutsatser Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Sannolikhetsberäkningar Konsekvensberäkningar

5 4 (24) 1 INLDNING 1.1 Bakgrund Ny bebyggelse planeras i området Gudö i Haninge kommun. n ny detaljplan föreslås tillåta bl.a. bostäder och på uppdrag av NovaMark AB har denna riskanalys upprättats för att på ett översiktligt sätt studera de risker som finns i närheten av den planerade bebyggelsen. 1.2 Syfte Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom planområdet kan komma att utsättas för, samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 Metod och underlag Inledningsvis görs en inventering av riskobjekt som kan påverka det aktuella området. Utifrån denna identifieras möjliga olyckor. För identifierade olyckor görs sedan en kvalitativ bedömning (grovanalys) av sannolikheten för att händelsen ska inträffa och möjlig konsekvens av händelsen. Den kvalitativa bedömningen jämförs med uppställda riskkriterier och en värdering av risknivån görs. Rekommendationer för den fortsatta planeringen föreslås utifrån resultatet av grovanalysen. För scenarier med bedömd hög risk görs en kvantitativ (fördjupad) analys. Resultatet av denna jämförs med uppställda kriterier för acceptans av risker. Om risknivån är hög föreslås säkerhetshöjande åtgärder med syfte att uppnå en acceptabel säkerhet. 1.4 Omfattning Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckor förknippade med externa riskkällor belägna utanför det aktuella området. nbart olyckor som kan innebära akuta konsekvenser för liv hos människor som vistas inom det aktuella området beaktas. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis eventuella skador på miljön eller skador orsakade av långvarig exponering av t.ex. hälsofarliga ämnen, buller eller liknande. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen. 1.5 Internkontroll Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets internkontroll i enlighet med företagets kvalitetssystem. Detta innebär en granskning av en annan konsult vid företaget av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits. Signatur i kolumnen för internkontroll i dokumentationen, sid 2, bekräftar kontrollen.

6 5 (24) 2 LAGSTIFTNING OCH RIKTLINJR 2.1 Riskhänsyn vid fysisk planering tt flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. nligt Plan- och bygglagen (1987:10) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Länsstyrelsen i Stockholms Län anger i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse [1] att om bebyggelse planeras inom ett avstånd mindre än 100 meter från väg för transport av farligt gods eller järnväg så skall en riskanalys utgöra ett av beslutsunderlagen i planärendet. Vidare rekommenderas olika skyddsavstånd vilka redovisas i tabell 2.1. För att undvika risker förknippade med olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast väg med transport av farligt gods lämnas byggnadsfritt. I rapporten konstateras även att risksituationen i vissa fall kan behöva utredas även utanför 100 meter. Tabell 2.1 Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd Typ av bebyggelse Avstånd Vägar med transporter av farligt gods Tät kontorsbebyggelse 40 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet n revidering av Länsstyrelsens rapport pågår under Detta sker i samband med att Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län tillsammans arbetar fram en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods [2]. Riskpolicyn, som antas komma att antas inom kort, innebär att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från en farligt godsled, jämfört med tidigare 100 meter. 75 m 75 m

7 6 (24) 2.2 Riskvärdering Principer för riskvärdering Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. xempelvis bör riskkällans nytta vägas in, liksom vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida potential för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: 1.) Principen om undvikande av katastrofer Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. 2.) Fördelningsprincipen Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. 3.) Rimlighetsprincipen n verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). 4.) Proportionalitetsprincipen De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. Dessutom skall åtgärder vidtas för att undvika stora konsekvensutfall i större utsträckning än för mindre konsekvensutfall.

8 7 (24) 3 RISKANALYSMTOD 3.1 Riskinventering n inventering av risker i anslutning till det aktuella området genomförs som ett första steg i denna riskanalys. n noggrann identifiering av tänkbara riskkällor utgör grunden för fortsatt analys. För att kunna hantera riskerna på ett medvetet sätt är det viktigt att samtliga riskkällor som kan påverka säkerheten identifieras. tt brett spektrum av risker kan påverka säkerheten för personer inom området. I detta fall begränsas dock inventeringen till att omfatta endast riskkällor som kan orsaka plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv hos människa Inventeringen utgår från kunskap om ungefärliga verkningsavstånd för tänkbara olycksförlopp vid identifierade riskkällor. I de fall där det erfarenhetsmässigt, exempelvis på grund av långa avstånd, går att utesluta hälsoeffekter inom det berörda området kommer dessa risker ej att analyseras närmare. Om inte speciella faktorer, såsom exempelvis topografi, innebär att särskilt långa verkningsavstånd kan erhållas, kommer riskkällor på avstånd som överstiger de av Länsstyrelsen angivna riktlinjerna [1] ej att studeras närmare. Utifrån genomförd inventering ges en bild över vilka riskkällor som på ett eller annat sätt bedöms kunna påverka säkerheten för människor inom området. 3.2 Grovanalys Utifrån genomförd inventering görs en uppställning av möjliga olyckshändelser. För respektive händelse görs en kvalitativ bedömning av sannolikheten (eller frekvensen) för att händelsen ska inträffa och konsekvensen av händelsen. Bedömningen baseras i huvudsak på huruvida riskkällan faktiskt förekommer samt en bedömning av huruvida respektive olycksrisk kan innebära konsekvenser med avseende på personskador i planområdet. För de olycksrisker som både förväntas kunna förekomma samt innebär konsekvenser för planområdet värderas vara så omfattande att de bör studeras mer fördjupat i en detaljerad riskanalys. 3.3 Detaljerad analys n detaljerad riskanalys kommer att utföras för de olycksrisker som enligt grovanalysen bör studeras i en fördjupad riskanalys. Riskanalysen avser att studera olycksriskerna detaljerat avseende dess frekvens respektive konsekvens genom beräkningar. Det finns olika metoder och presentationsmöjligheter vid utförande av en kvantitativ riskanalys avseende personsäkerhet. Om det identifierats ett stort antal olycksrisker förknippade med transporter av ett flertal olika ADR-klasser som enligt grovanalysen kan utgöra en så omfattande risknivå att de bör studeras mer detaljerat, presenteras dessa vanligen i form av samhällsrisk och individrisk. xempel på detta är vid plane-

9 8 (24) rad ny bebyggelse intill större primära transportleder där samtliga ADR-klasser transporteras. Samhällsrisk utgör den risk som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för den och uttrycks som frekvensen (förväntat antal olyckor per år) som innebär N antal omkomna. Individrisk är istället den risk som en enskild person exponeras för genom att nyttja eller vistas i närheten av en riskkälla. Sekundära transportleder för farligt gods är vanligen förknippade med transporter av ett begränsat antal ADR-klasser då transporterna på vägen beror på ett begränsat antal avnämare. Vanligtvis rör det sig om 1-2 ADR-klasser som vid en olycka kan innebära påverkan på tredje man i omkringliggande bebyggelse. I denna riskanalys används en metod vid uppskattning av risk som innefattar s.k. worst case scenario och dimensionerande scenario. Detta är ett av de vanligaste tillvägagångssätten vid uppskattning av risk vid ett begränsat antal skadescenarier och innebär att det vid uppskattning av konsekvens särskiljs ett worst case scenario och ett dimensionerande scenario. Med worst case scenario avses den värsta händelsen som kan inträffa inom verksamheten eller systemet. Det tas ofta ingen hänsyn till sannolikheten för att händelsen ska inträffa och detta kan leda till att kraven på riskreducerande åtgärder ej står i relation till den riskreducerande effekten de medför sett ur ett kostnads/nytta-perspektiv. För att ge en mer informativ och rättvisande bild av riskbegreppets komplexitet bör därför även sannolikheten för olika händelser beaktas. Därför används normalt dimensionerande scenario som grund för värdering av vilka risker som bör reduceras. Med dimensionerande scenario avses en händelse eller ett skadefall som är något värre än de vanligaste scenarierna, utan att för den skull utgöra värsta tänkbara scenario. På detta sätt skapas en mer rimlig diskussionsgrund för vilka risker som ej anses vara tolerabla. I vissa fall kan dock worst case scenario och dimensionerande scenario utgöra samma eller liknande scenario. För att kunna bestämma vilket skadescenario som skall användas som dimensionerande scenario studeras nedan de identifierade olycksriskerna detaljerat avseende både konsekvenser av och frekvensen för respektive skadescenario. Frekvensberäkningarna utförs främst för att studera rimligheten att använda ett specifikt skadescenario som dimensionerande scenario Åtgärder Förslag på riskreducerande åtgärder som skall vidtas för att säkerställa personsäkerheten i planerad ny bebyggelse utgår från det skadescenario som valts att vara dimensionerande. I vilken utsträckning åtgärder bör vidtas kommer dock att bedömas utifrån den sammanlagda risknivån som det dimensionerande skadescenariot innebär. Denna bedömning kommer att utgå från föreslagna riskkriterier som Räddningsverket tillsammans med Det Norske Veritas (DNV) har tagit fram avseende individrisk och samhällsrisk [3]. n sammanvägning av dessa kriterier kommer att jämföras med risknivån förknippad med utvalt dimensionerande scenario samt den totala risknivån förknippad med studerade olycksrisker. I vilken utsträckning som riskreducerande åtgärder vidtas beror även på kostnadseffektiviteten i föreslagna lösningar.

10 T T T T T T 9 (24) 4 OMRÅDSBSKRIVNING Området Gudö ligger i Haninge kommun i södra Stockholm. Det för detaljplanen aktuella området är ca 1 km 2 och ligger mellan Tutviksvägen, Bondvägen och Gudöbroleden. Bebyggelsen i området utgörs idag av enstaka mindre bostadshus utspridda i området som huvudsakligen består av fritidshus. Helårsbosättning sker dock i allt högre grad i området. Något mer koncentrerad bebyggelse finns i områdets södra del mellan Apelvretsvägen och kvägen. Söder om korsningen Gudöbroleden/Tutviksvägen ligger dessutom en mindre kontors-/industribyggnad. Ny programhandling för området medger en relativt kraftig exploatering av området med ny bostadsbebyggelse över nära hela programområdet. Mest koncentrerad blir bebyggelsen dock i anslutning till Tutviksvägen. Den planerade bebyggelsen utgörs av nära 150 enbostadshus (bl.a. ca 50 småhus och grändhus) utspridda i programområdet samt sju stycken flerbostadshus i två våningar (totalt ca 30 lägenheter) placerade ca 75 meter från korsningen Gudöbroleden/Tutviksvägen. Närmaste avstånd mellan planerad ny bebyggelse och Gudöbroleden är ca 25 meter och majoriteten av bostäderna planeras längre bort än 100 meter från vägen. TT T T 7 flerbostadshus ca 75 m från Gudöbroleden Bondvägen Tutviksvägen Gudöbroleden T TT T T TT T Ca 150 enbostadshus utspridda över området med minst 25 meter till Gudöbroleden T TT T T kvägen Apelvretsvägen Figur 4.1. Del av Programområde Gudö, Tutviksvägen - Bondvägen.

11 10 (24) 5 RISKINVNTRING n inventering av riskkällor i området kring Gudö genomfördes som ett första steg i en övergripande riskanalys. Inventeringen gjordes genom studier av material från Länsstyrelsen och Vägverket. De risker som, med avseende på personsäkerhet, kan påverka ny bebyggelse i planområdet är förknippad med i huvudsak en riskkälla, nämligen Gudöbroleden och dess trafik. I övrigt har det inte identifierats någon riskkälla, som kan innefatta en olycksrisk vars konsekvenser kan påverka personsäkerheten i planområdet. Avstånd till närmast belägna bensinstation (Shell och OKQ8) eller verksamhet som hanterar tillståndsklassade volymer kemikalier (Vendelsö plåtindustri) (se figur 5.1) överstiger ca en kilometer och en olycka inom någon av verksamheterna bedöms därför inte kunna påverka personsäkerheten i planområdet. 5.1 Gudöbroleden I väster angränsar området till Gudöbroleden (väg 260) längs en ca 600 meter lång sträcka. Gudöbroleden nämns i LST 2001:17 som en av åtta extra farliga vägsträckor i söderort med utgångspunkt från trafikflöden, vägstandard och olycksstatistik [4]. nligt statistik från Vägverket är årsmedeldygnstrafiken på Gudöbroleden förbi planområdet ca fordon/dygn summerat i båda körriktningarna. Tung trafik utgör ca 8 % av det totala trafikflödet på Gudöbroleden [5]. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h Transport av farligt gods Mellan Tyresövägen (väg 229) och Nynäsvägen (väg 73), som båda utgör så kallade primära transportleder för farligt gods, utgör väg 260 så kallad sekundär transportled för farligt gods [6]. Detta innebär att vägen bör användas för transporter av farligt gods från primär transportled till lokala avnämare längs vägen. Det rekommenderas alltså inte att väg 260 används som genomfartsled för farligt godstransporter från norr till söder. I undantagsfall kan dock vägen användas som omledningsnät vid avstängning av Nynäsvägen. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, egendom, miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods kan delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. I tabell 5.1 nedan redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen.

12 11 (24) Tabell 5.1 Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 xplosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. 6 Giftiga ämnen Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider och bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligtvis i små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transorteras vanligtvis som bulkvara. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. I och med att väg 260 endast utgör sekundär transportled för farligt gods beror förekomsten av farligt gods på vägen i huvudsak på vilka avnämare som finns i anslutning till vägen. I figur 5.1 framgår de verksamheter i omnejden som har tillstånd att i varierande omfattning hantera tillståndsklassade volymer kemikalier [7]. Utifrån figuren görs antagandet att mängden farligt gods på Gudöbroleden förbi Gudö är relativt begränsad då få avnämare har verksamheter som antyder att en större mängd farligt gods används. Huvuddelen av avnämarna nås dessutom via Tyresövägen och passerar därmed inte det aktuella planområdet. De farligt godstransporter som går på Gudöbroleden utgörs troligtvis främst av villaolja till närliggande hushåll eller andra petroleumprodukter från Nynäshamn till någon av de två bensinstationer norr om området. nligt en kartläggning som Vägverket utförde i Stockholms län under 1998 gick ca farligt godstransporter på Gudöbroleden mellan Nynäsvägen och Trollbäcken, d.v.s. mellan 1 och 3 transporter per dygn [8]. I kartläggningen redovisas två avnämare i Trollbäcken, vilka utgör de två bensinstationer (Shell och OKQ8 på Vendelsövägen) som markeras med röd ring i figur 5.1. n genomsnittlig bensinstation med försäljning av både bensin och diesel säljer ca m 3 bensin och 332 m 3 diesel per år [8]. n tankbil kan rymma mellan m 3 petroleum. Om tankbilen har släp ryms ytterligare ca 36 m 3 [9]. Uppskattningsvis skulle detta innebära en total transportmängd av ca m 3 brandfarlig vätska till de identifierade avnämarna (bensinstationerna), vilket motsvarar ca transporter per år. Shell på Vendelsövägen har dessutom försäljning av gasol (brännbar gas) i flaskor. Gasolen förvaras vanligtvis i flaskor redan vid leverans till bensinstationerna. n bensinstation med gasolförsäljning erhåller normalt en transport per 1-2 veckor. Utöver transporterna till bensinstationerna bedöms det även kunna ske gasoltransporter till exempelvis restauranger. Uppskattningsvis samordnas gastransporterna till närområdet. Grovt antaget antas det ske en gastransport per vecka á ca 20 ton gasol. Utifrån Vägverkets kartläggning ovan bedöms det totala antalet transporter av

13 12 (24) farligt gods vara rimlig och hamnar därmed i det nedra av ovanstående intervall för transporterad mängd på Gudöbroleden mellan Nynäsvägen och Trollbäcken. Figur 5.1. Verksamheter med tillstånd att hantera tillståndsklassade volymer av kemikalier. Blå punkter utgör bensinstationer. Vid en eventuell olycka eller annan avstängning av Nynäsvägen används enligt ovan väg 260 och väg 229 som omledningsnät. Nynäsvägen är kraftigt trafikerad och mängderna farligt gods som transporteras på vägen är relativt omfattande. nligt en kartläggning från Räddningsverket transporterades det under det sista kvartalet 1998 på Nynäsvägen ton tryckkondenserad gas, ton brandfarliga vätskor och ton frätande ämnen [10]. Gastransporterna på Nynäsvägen uppskattas utgöras av både brännbara och giftiga gaser som antas transporteras i tankbilar.

14 13 (24) 6 GROVANALYS 6.1 Identifiering av risker Möjliga olycksscenarier har valts utifrån de identifierade riskobjekten samt erfarenhet från tidigare projekt. Olycksscenarierna omfattar endast akuta olyckor med möjlig konsekvens för människor och byggnader inom det aktuella området. Den identifierade risk, förknippad med trafiken på Gudöbroleden, med påverkan på planområdet är: Trafikolycka med transport av farligt gods Övriga typer av olyckor anses försumbara när det gäller konsekvenser för liv, vilket är det som studeras. Olyckor som kan innebära långsiktiga konsekvenser eller konsekvenser för miljön behandlas inte i analysen. 6.2 Uppskattning av riskernas omfattning Uppskattningen görs huvudsakligen i form av en grov bedömning av konsekvensen av respektive olycksrisk. För de skadescenarier som uppskattas kunna innebära konsekvenser för personsäkerheten inom planerad bebyggelse i planområdet görs därefter en bedömning av sannolikheten att scenariot ska inträffa, vilket i huvudsak syftar till att bedöma om olycksrisken kan inträffa över huvudtaget. Bedömningen av vilka olycksrisker som ska studeras mer detaljerat i en kvantitativ analys görs genom en sammanvägning av respektive sannolikhets- och konsekvensuppskattning. De risker som kommer att avfärdas direkt är de som är förknippade med farligt godstransporter som över huvudtaget inte förekommer i anslutning till den planerade bebyggelsen eller vars konsekvensområden som uppskattas vara mindre än avståndet mellan riskkälla och ny bebyggelse. Övriga risker kommer att studeras mer detaljerat i en kvantitativ riskanalys Trafikolycka med transport av farligt gods nligt tidigare delas farligt gods in i nio olika klasser med hjälp av det så kallade ADR-systemet. I tabellen nedan redovisas klassindelningen av farligt gods enligt ADR tillsammans med en kortfattad och övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass samt vilka konsekvenser en olycka med respektive klass kan leda till.

15 14 (24) Tabell 6.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR-klass. Klass Ämne Konsekvensbeskrivning 1 xplosiva ämnen Stor mängd massexplosiva ämnen (>10 ton) kan ge skadeområde med > 100 m radie [11]. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. 2 Gaser Inert och oxiderande gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLV. Konsekvensområden mellan ca meter. Icke brännbar, giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. 3 Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över m. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde med ca 70 m radie [11]. 6 Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7 Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8 Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Utifrån den övergripande beskrivningen av konsekvenserna för olycka med transport av respektive ADR-klass bedöms det enbart vara olycka med fyra av klasserna inblandade som är relevanta att beakta vid uppskattning av risknivån för personer i ett angränsande planområde. Detta då konsekvenserna av olycka med resterande klasser uppskattas vara begränsade till närområdet kring olycksplatsen, d.v.s. med stor sannolikhet begränsas till vägområdet. De ADR-klasser som vid en olycka på Gudöbroleden bedöms kunna påverka personsäkerheten i planerad bebyggelse är explosiva ämnen (ADR-klass 1), brännbara och giftiga gaser (ADR-klass 2), brandfarliga vätskor (ADR-klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (ADR-klass 5). nligt avsnitt bedöms det i huvudsak vara två av ovanstående klasser som normalt transporteras på Gudöbroleden, nämligen gaser (brännbara) samt brandfarliga vätskor. Det har inte identifierats någon avnämare i anslutning till vägen som skulle innebära regelbundna transporter av övriga klasser. Däremot så utgör Gudöbroleden omledningsnät till den kraftigt trafikerade Nynäsvägen. Detta innebär att de transporter av farligt gods som normalt går på Nynäsvägen mellan t.ex. Nynäshamn och Stockholm vid en avstängning skulle gå på Gudöbroleden förbi det aktuella planområdet. På Nynäsvägen transporteras det, enligt tidigare, gaser (uppskattningsvis både brännbara och giftiga), brandfarliga vätskor och frätande ämnen. Då Nynäsvägen är en relativt olycksdrabbad väg, som uppskattningsvis kan vara avstängd ett antal gånger per år bedöms det som att tillkommande transporter på Gudöbroleden är relevanta att

16 15 (24) beakta i en mer detaljerad riskanalys. Då en olycka med frätande ämnen på Gudöbroleden dock inte bedöms påverka personsäkerheten i planerad bebyggelse så kommer enbart transporter av gaser och brandfarliga vätskor att beaktas i den fortsatta analysen Sammanställning Utifrån ovanstående beskrivning av respektive identifierad olycksrisk är förknippade med trafiken på Gudöbroleden bedöms det vara följande skadescenarier som bör studeras mer detaljerat i en kvantitativ riskanalys: Trafikolycka med transporter av gas (ADR-klass 2): o Utsläpp och antändning av brännbar gas vid transport av gasflaskor o Utsläpp och antändning av brännbar gas vid omledning av tankbilar vid avstängning av Nynäsvägen o Utsläpp av giftig gas vid omledning av tankbilar vid avstängning av Nynäsvägen Trafikolycka med transporter av brandfarlig vätska (ADR-klass 3)

17 16 (24) 7 DTALJRAD RISKANALYS I bilaga 1 och bilaga 2 utförs frekvens- respektive konsekvensberäkningar avseende nedanstående olycksrisker. Beräkningarna syftar till att identifiera ett lämpligt dimensionerande scenario avseende bedömning av åtgärdsbehov. Med avseende på att väg 260 används som omledningsnät vid en avstängning av Nynäsvägen beaktas tillkommande transporter av farligt gods utöver transporter till lokala avnämare utmed Gudöbroleden. 7.1 Scenario 1: Utsläpp av gas (ADR-klass 2) Brännbar gas Gasol uppskattas i huvudsak vara den brännbara gas som transporteras på Gudöbroleden. Gasoltransporterna går till bl.a. bensinstationer som säljer gasen vidare till privatpersoner, men det kan även finnas restauranger i anslutning till vägen som nyttjar större mängder gasol. Gasol till både bensinstationer och restauranger lagras vanligtvis i gasflaskor redan under transport och förekomsten av tankbilar med gasol bedöms därmed vara relativt ovanlig. nligt tidigare uppskattas det ske en gastransport per vecka på Gudöbroleden till avnämare i anslutning till vägen. Till detta tillkommer uppskattningsvis ca 0-4 transporter brännbar gas per år till följd av omledning av trafiken från Nynäsvägen. Dessa transporter antas utgöras av tankbilar. För brännbar gas krävs det att olyckan leder till läckage som sedan antänds för att olyckan ska påverka personer i större utsträckning än en vanlig trafikolycka. Följande skadescenarier kan antas uppstå beroende av typen av antändning: Jetflamma direkt antändning av trycksatt gas från flaska eller tank. Fördröjd gasmolnsexplosion (Vapour Cloud xplosion) - fördröjd antändning av gas som hunnit spridas från flaska eller tank och därmed ej är under tryck. xploderande gasflaskor gasflaskor utsätts för utbredd brand under längre tid, t.ex. motorbrand som sprids till lasten. BLV (Boiling Liquid xpanding Vapour xplosion) kan uppkomma om tank utan fungerande säkerhetsventil utsätts för en utbredd brand under en längre tid. Giftig gas Mängden giftig gas som går på Gudöbroleden bedöms vara mycket begränsad och i huvudsak utgöras av de transporter som tillkommer vid avstängning av Nynäsvägen, vilket enligt bilaga 1 innebär ca 0-4 transporter per år. För att personer i planområdet ska påverkas av en trafikolycka med transport av giftig gas krävs att gasen läcker ut och sprids mot planområdet. Beroende på gas och utsläppsstorlek kan konsekvensområdet variera relativt kraftigt. Konsekvensberäkningarna har utförts med utgångspunkt att det är ammoniak som transporteras.

18 17 (24) I tabell 7.1 nedan redovisas resultaten från bilaga 1 och bilaga 2 avseende frekvensen för och konsekvensområdena av respektive skadescenario förknippade med gastransporter. Tabell 7.1. Frekvenser för olika olycksscenarier förknippade med transporter av brännbar och giftig gas på Gudöbroleden i höjd med Gudö. Skadescenario Brännbar gas Gasflaskor Litet utsläpp (en flaska) Frekvens Konsekvensavstånd - jetflamma 3, Plym 21 m i 4,5 sek - gasmolnsexplosion 1, Plym 18 m Stort utsläpp (fem flaskor) - jetflamma 1, Plym 48 m i 4,5 sek - gasmolnsexplosion 7, Plym 19 m xplosion av gasflaskor - fem gasflaskor samtidigt 6, Cirkulärt 26 m Brännbar gas Tankbil Litet utsläpp - jetflamma 5, Plym 4 m - gasmolnsexplosion 2, Plym 10 m Stort utsläpp - jetflamma 3, Plym 50 m - gasmolnsexplosion 1, Plym 19 m BLV 5, Cirkulärt 165 m Giftig gas tankbil Litet utsläpp 2, Plym 18 m (utomhus) Stort utsläpp 9, Plym 215 m (utomhus) 50 m (inomhus) 7.2 Scenario 2: Utsläpp av brandfarlig vätska Det har identifierats två bensinstationer i anknytning till Gudöbroleden, vars transporter av petroleum med stor sannolikhet går på vägen förbi planområdet i Gudö. Utifrån den kartläggning som gjorts i avsnitt uppskattas antalet transporter till de två bensinstationerna vara ca 260 per år. Huruvida tankbilarna kör tillbaka till Nynäsvägen samma väg eller om de fortsätter norrut till väg 229 är något oklart. Det antas dock att de tankbilar som passerar Gudö även på tillbakavägen från bensinstationerna är i stort sett tomma. Detta beaktas i frekvensberäkningarna i bilaga 1. Mängden brandfarlig vätska som transporteras på Nynäsvägen är relativt omfattande, ca ton per år, och med ovanstående resonemang avseende tankbilsvolymer skulle detta innebära ca transporter per år. Då Nynäsvägen bedöms

19 18 (24) vara en relativt olycksdrabbad väg beaktas en uppskattad tillkomst av tankbilar längs Gudöbroleden då Nynäsvägen är avstängd. I tabell 7.2 redovisas resultaten från bilaga 1 och bilaga 2 avseende frekvensen för och konsekvensområdena av respektive skadescenario. De frekvenser som redovisas är de som gäller det största antalet transporter av brandfarliga vätskor enligt uppskattningar i avsnitt Tabell 7.2. Frekvenser för olika olycksscenarier förknippade med transporter av brandfarlig vätska på Gudöbroleden höjd med Gudö. Skadescenario Frekvens Konsekvensavstånd Liten pölbrand 5, m Medelstor pölbrand 2, m Stor pölbrand 2, m 7.3 Val av dimensionerande scenario Utifrån beskrivningarna i tabell 7.1 och 7.2 ovan avseende konsekvensavstånd från Gudöbroleden där personer som vistas bedöms kunna omkomma bedöms det vara ett scenario där BLV uppstår vid olycka med brännbar gas i tankbil eller stort utsläpp av giftig gas vid olycka i tankbil som innebär störst konsekvensområden. Båda dessa scenarier bedöms dock vara mycket osannolika då de är förknippade med transporter som normalt sett inte kommer trafikera Gudöbroleden. Transporter av gas i tankbilar utgör enbart en bråkdel av den totala mängden farligt gods som går på Gudöbroleden. Konsekvensområdet för ett stort utsläpp gasol från gasflaska som antänds direkt är också relativt omfattande, men då detta enbart pågår under en mycket kort tid bedöms konsekvenserna ändå bli relativt lindriga för detta scenario. Brandspridning till byggnader efter så kort brandpåverkan bedöms t.ex. vara mycket osannolik. Som dimensionerande scenario väljs stort utsläpp av bensin på Gudöbroleden. Med avseende på ny bebyggelse i området Gudö kan detta scenario leda till dels dödliga skador på personer som befinner sig utomhus, dels brandspridning till byggnader där personer befinner sig inom ca 40 meter.

20 19 (24) 8 VÄRDRING AV RISK Om man vid val av riskreducerande åtgärder för ny bebyggelse intill Gudöbroleden enbart utgår från konsekvenserna för det enligt ovan utvalda dimensionerande scenariot innebär det att man vid ny bebyggelse inom drygt 40 meter från vägen skall vidta åtgärder som eliminerar dessa konsekvenser. Någon hänsyn tas då inte till frekvensen för scenariot, vilket i sin tur innebär att man inte tar hänsyn till den sammanvägda risknivån som scenariot innebär. Nedan kommer detta dock att göras genom att studera vilken faktisk risknivå det dimensionerande scenariot, samt övriga skadescenarier, innebär. Riskvärderingen kommer att delas upp i att jämföra det dimensionerande scenariot, worst case scenario samt den totala risknivån med följande kriterier som utgör ett förslag på riskkriterier avseende samhällsrisk och individrisk som Räddningsverket har tagit fram tillsammans med Det Norske Veritas (DNV) [3]: Tabell 8.1. Förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk [3]. Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras Övre gräns för områden kan anses vara små Individrisk 10-5 per år 10-7 per år Samhällsrisk F=10-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 F=10-6 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Området mellan de båda gränserna kallas det s.k. ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable). Då risknivån hamnar inom detta område skall riskreducerande åtgärder vidtas så länge kostnaden anses vara proportionerlig i förhållande till den riskreducerande effekten. Hamnar risknivån över kriteriets övre gräns skall riskreducerande åtgärder vidtas och om den hamnar under kriteriets undre gräns är risken acceptabel utan att riskreducerande åtgärder vidtas. De konsekvensberäkningar som utförts innefattar inte någon bedömning av hur stort antal personer i planområdet som uppskattas kunna omkomma till följd av respektive skadescenario. Jämförelsen mellan riskuppskattningen och kriterierna för samhällsrisk kommer istället att utgöras av en bedömning av rimligheten att kriterierna överskrids till följd av dimensionerande scenario och worst case scenario samt den totala risken förknippad med farligt godstransporter på Gudöbroleden. Dimensionerande scenario Den totala frekvensen för dimensionerande scenario (stort utsläpp av bensin på Gudöbroleden) är ca 2, per år. Denna frekvens är dock beräknad för den totala vägsträckan som angränsar mot planområdet, d.v.s. ca 600 meter. Den platsspecifika individrisken är dock enbart ca 13 % av detta värde då det dimensionerande scenariots konsekvensområde utmed vägen utgör ca 13 % av den totala sträckan (ca 2 x 40/600 m). Detta innebär att den individrisken med avseende på det dimensionerande scenariot bedöms understiga 10-7 per år.

21 20 (24) Utifrån riskkriterier så får maximalt ca 6 personer omkomma till följd av det dimensionerande scenariot för att risknivån (med frekvensen ca 2, per år) ska understiga den undre gränsen för samhällsrisk enligt tabell 8.1. nligt föreslagen planskiss planeras relativt gles ny bebyggelse i det aktuella området. Inom ca 40 meter från Gudöbroleden planeras endast två nya byggnader som utgörs av mindre bostadshus. Det bedöms därför inte vara troligt att antalet personer som förolyckas om en pölbrand inträffar på Gudöbroleden överstiger 6 personer. Med avseende på det dimensionerande scenariots bidrag till samhällsrisken bedöms denna därmed understiga det lägre av ovanstående riskkriterier. Med avseende på både individrisk och samhällsrisk bedöms det dimensionerande scenariots bidrag inte vara så omfattande att riskreducerande åtgärder kommer att behöva vidtas för planerad bebyggelse. Worst case scenario Frekvensen för de två värsta tänkbara scenarierna förknippade med transporter av farligt gods på Gudöbroleden (BLV och stort utsläpp av giftig gas) understiger kraftigt 10-7 per år (ca per år). Detta innebär att dessa scenarier inte bedöms innebära någon betydande påverkan på individrisknivån i planområdet. Med avseende på samhällsrisken skulle dessutom frekvensen för dessa scenarier innebära att över personer behöver omkomma för att risknivån ens ska hamna inom ALARP-området. Detta bedöms vara omöjligt i och med den planerade bebyggelsen i planområdet. Då dessa risker ej bedöms innebära någon betydande påverkan på varken individrisk eller samhällsrisk i planområdet bedöms de inte behöva beaktas i den fortsatta planprocessen. Total risknivå Den totala frekvensen för att en olycka med farligt gods (gas eller brandfarlig vätska) på Gudöbroleden som kan innebära dödsfall i planområdet är ca 4, per år, d.v.s. en olycka på ca år. Om det dock tas i beaktande att detta utgör frekvensen för en olycka längs den totala vägsträckan som angränsar mot planområdet samt att konsekvensområdena för vissa skadescenarier med gas är plymformade blir istället den totala individrisken ca 1, per år. Det är dock endast i områden inom ca 30 meter från Gudöbroleden som individrisken överstiger 10-7 per år, d.v.s. hamnar inom ALARP-området för individrisk. Då 10-6 per år utgör ALARP-områdets nedre gräns för en omkommen bedöms det inte vara orimligt att den totala samhällsrisken hamnar inom ALARP-området, vilket innebär att åtgärder bör vidtas så länge kostnaden anses vara proportionerlig i förhållande till den riskreducerande effekten. Den glesa bebyggelsen i planområdet innebär dock att det inte bedöms vara rimligt att samhällsrisken överstiger den övre gränsen i och med den glesa bebyggelsen. Med avseende på både individrisk och samhällsrisk bedöms den totala risknivån förknippad med samtliga studerade skadescenarier vara så omfattande att riskreducerande åtgärder bör vidtas om de bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttaperspektiv.

22 21 (24) 9 DISKUSSION 9.1 Riskreducerande åtgärder nligt ovan värderas den sammanlagda risknivån förknippad med olycksrisker med farligt gods på Gudöbroleden vara så omfattande i planområdet att riskreducerande åtgärder bör genomföras så länge åtgärderna bedöms vara rimliga ur ett kostnads- /nyttaperspektiv. Riskreducerande åtgärder bör huvudsakligen syfta till att reducera konsekvenserna av de studerade skadescenarierna, d.v.s. reducera sannolikheten för att en eller flera personer i planområdet förolyckas till följd av en farligt godsolycka på Gudöbroleden. Samtliga scenarier som studerats utgörs av brandscenarier där konsekvenserna kan utgöras av antingen: att oskyddade personer utomhus som befinner sig inom det, för respektive scenarios, kritiska avståndet riskerar att omkomma att brand sprider sig till byggnader inom det, för respektive scenarios, kritiska avståndet, vilket innebär att personer som befinner sig inomhus riskerar att omkomma. Syftet med de åtgärder som kan vidtas är därför att förhindra, eller åtminstone reducera sannolikheten för, att en farligt godsolycka på Gudöbroleden leder till dessa konsekvenser. Då riskreducerande åtgärder endast bör genomföras om de bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttaperspektiv bör det dock beaktas att både individrisken och samhällsrisken bedöms hamna i de nedre regionerna av kriteriernas ALARP-området. För individrisken gäller detta dessutom enbart inom 30 meter från Gudöbroleden. Åtgärder som vidtas bör därför i huvudsak vara relativt enkla och billiga åtgärder som dessutom inte bedöms inkräkta på faktorer som t.ex. utformning av planområde och byggnader i alltför stor utsträckning. Det har enbart identifierats en åtgärd som bedöms vara rimlig att vidta ur ett kostnads-/nyttaperspektiv och som därför rekommenderas för att reducera risknivån i planområdet med avseende på risker förknippade med transporter av farligt gods på Gudöbroleden: Utformning längs Gudöbroleden: För att reducera risken att oskyddade personer utomhus förolyckas bör områdena mellan närmast planerad bebyggelse och Gudöbroleden i så stor utsträckning som möjligt utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Detta innebär att utrymmena inte bör innehålla faciliteter som medför att personer befinner sig i området under en längre tid, som t.ex. lekplatser och uteplatser etc.

23 22 (24) 9.2 Diskussion kring osäkerheter i riskanalysen Osäkerheterna i den detaljerade riskanalysen är relativt omfattande. För att kunna göra bedömningar och beräkningar erfordras värden på eller information om bl.a. utformning, trafiksiffror, mängd farligt gods, olycksstatistik samt hur olika ämnen beter sig etc. Underlaget har brister därför har antaganden varit nödvändiga för att kunna genomföra analysen. De beräkningar, antaganden och förutsättningar som främst bedöms vara belagda med osäkerheter är den grova uppskattningen av antalet transporter av farligt gods på Gudöbroleden, som huvudsakligen gjorts utifrån en inventering av avnämare längs vägen samt en relativt gammal kartläggning som anger ett omfattande intervall av transportmängder. Dessutom har det använts schablonmodeller och -olyckskvoter för en specifik typ av vägavsnitt vid frekvensberäkningarna. Uppskattningen av den tillkommande mängden farligt gods på Gudöbroleden under ett år till följd av avstängning av Nynäsvägen är mycket grov och uppskattningsvis belagd med omfattande osäkerheter. För att beakta de osäkerheter som förenklingar och antaganden innebär används överlag konservativa uppskattningar. Detta har bl.a. gjorts genom att det största antalet transporter som bedöms motsvara transporterad mängd farligt gods på Gudöbroleden antagits vid frekvensberäkningar. Sammantaget kan sägas att de uppskattningar och förenklingar som gjorts vid beräkning av risken med stor sannolikhet ger en överskattning av resultatet. Detta tillvägagångssätt innebär att hänsyn tas till ingående osäkerheter i analysen. 10 SLUTSATSR nligt riskvärderingen i avsnitt 8 råder en förhöjd risknivå i det aktuella planområdet som innebär att om bebyggelse skall uppföras enligt angivet planförslag bör riskreducerande åtgärder vidtas så länge åtgärderna bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttaperspektiv. Risknivån i planområdet bedöms reduceras tillräckligt för att den ska bedömas vara acceptabel om den åtgärd som anges i avsnitt 9.1 vidtas. Bebyggelsen bedöms även vara möjlig om alternativa åtgärder som innebär motsvarande riskreducerande effekt vidtas.

24 23 (24) 11 RFRNSR [1] Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 [2] Riskhantering i Detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, Remissutgåva, 2006:000 [3] Värdering av risk, Statens räddningsverk, Det Norske Veritas, 1997 [4] Olycksrisker i Stockholms län en inventering av riskbilden, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2001:17 [5] Årsmedelsdygnstrafik från stickprov och helårsmätning, i form av tabeller, med hjälp av klickbar karta, Statistik från Vägverkets hemsida [6] Väginformation 2006 Stockholms län AB), Vägverket, 2006 [7] Telefonsamtal med och e-post från Sten Haugli, Länsstyrelsen, [8] Kartläggning av transporter med farligt gods i Stockholms län 1998, rapport 1999:0375, Vägverket [9] Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad, Stockholms brandförsvar, 1998 [10] Mätningar av trafikflödet av transporter av farligt gods på väg under ett kvartal 1994 & 1998, Räddningsverkets hemsida [11] Översiktsplan för Göteborg Fördjupad för sektorn transport av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, december 1997

25 RISKANALYS FÖR GUDÖ BILAGA 1 FRKVNSBRÄKNINGAR

26

27 BILAGA 1 3 (8) INLDNING I denna bilaga beräknas olycksfrekvensen för de olyckor som bedömts kunna påverka planområdet negativt i huvudrapportens grovanalys. Beräkningarna är utförda utifrån de metoder som anges i Räddningsverkets Farligt gods riskbedömning vid transport [1] för beräkningar av frekvenser för trafikolycka samt trafikolycka med farligt godstransport. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDN nligt bedömning i huvudrapporten är årsmedeldygnstrafiken på den aktuella sträckan av Gudöbroleden ca fordon/dygn, varav ca 8 % utgörs av tung trafik. Årsmedeldygnstrafiken på den aktuella sträckan av Nynäsvägen är ca fordon/dygn och andelen tung trafik är ca 9 %. Då Gudöbroleden utgör omledningsvägnät för Nynäsvägen kan trafikflödet på vägen öka relativt kraftigt under begränsade tider, t.ex. vid en större olycka eller annan avstängning av Nynäsvägen. För att kunna bedöma förekomsten av avstängningar av Nynäsvägen som är så görs några grova och konservativa antaganden: - Trafiken på Nynäsvägen stängs inte av i båda körriktningarna samtidigt, d.v.s. högst hälften av vägens trafik omleds till Gudöbroleden - För att körfälten i en körriktning ska stängas av under en längre tid och trafiken omleds till Gudöbroleden krävs en trafikolycka med minst ett tungt fordon inblandat. - Utöver vid trafikolyckor stängs trafiken på Nynäsvägen av i en körriktning i högst 5 dygn per år vid vägarbete - Trafiken på Nynäsvägen omleds till Gudöbroleden om vägen stängs av mellan korsningarna väg 73/väg 260 och väg 73/Gamla Nynäsvägen i söder (ca 2 km) samt mellan väg 73/Gamla Nynäsvägen och väg 73/väg 229 i norr (ca 3 km) - Trafikolycka innebär omledning av trafik i ett dygn. BRÄKNINGAR Trafikolycka Nynäsvägen Nynäsvägen utgör på de sträckor där en trafikolycka skulle innebära omledning av trafiken till Gudöbroleden av motorväg med hastighetsbegränsning 110 km/h. Vid beräkning av frekvensen för en trafikolycka på den aktuella vägsträckan används schablon-olyckskvot för en motorväg på landsbygd med hastighetsbegränsning 50 km/h, vilket ger en olyckskvot på 0,26 trafikolyckor per 10 6 fordonskilometer [1]. Aktuell vägsträcka är enligt ovan ca 5 km. Det totala trafikarbetet på den aktuella sträckan blir då: (fordon) 365 (dygn) 5 (km) = fordonskilometer per år.