Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Brukardialogberedningar i Region Östergötland"

Britta Ström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Brukardialogberedningar i Region Östergötland

2 Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta mer om Region Östergötlands arbete med brukardialog. Vi hoppas att den ska väcka ditt intresse för detta arbete. I Östergötland finns en lång erfarenhet av att förtroendevalda träffar patienter, närstående och medborgare för att samtala om och få deras synpunkter om hälso- och sjukvård. Dialogerna genomförs av fem brukardialogberedningar. Resultatet från samtalen är underlag till behovsanalyser och uppdrag som är viktiga delar i regionens styrning av hälso- och sjukvården. Brukardialogberedningarna kännetecknas av att vara hälso- och sjukvårdsnämndens ögon och öron. Genom samtal får ledamöterna en uppfattning om behov, synpunkter och erfarenheter hos invånarna i Östergötland. Erfarenheterna av detta sätt att arbeta politiskt är positiva. Många förtroendevalda tycker att uppdraget i en brukardialogberedning är bland det roligaste man kan arbeta med som politiker. Hälso- och sjukvårdsnämnden Christoffer Bernsköld (S) Ordförande Beredningen för behovsstyrning Catarina Engström (MP) Ordförande Lena Käcker Johansson (KD) Vice ordförande 2

3 Brukardialoger möten mellan politiker och brukare Varje år genomför tjänstemän i regionen fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna ska identifiera vilka behov befolkningen och patienterna har och användas som underlag för nämndens arbete med att styra hälso- och sjukvården. I behovsanalysen kartläggs bland annat behov i förhållande till folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, aktuell forskning, samverkan, metodutveckling, patientupplevelser med mera. Några exempel på områden och behovsgrupper som har analyserats är förvärvade hjärnskador, sällsynta diagnoser, patienter med KOL, rehabilitering för cancersjuka och missbruks- och beroendevård. Till behovsanalysen är vanligtvis en brukardialogberedning kopplad. Beredningens arbete utgör patient- och medborgarperspektivet i behovsanalysen. En brukardialogberedning består av sju ledamöter från olika politiska partier. Arbetet i beredningen är partiobundet, vilket innebär att ledamöterna inte ska diskutera utifrån sina partipolitiska ståndpunkter när intervjuerna görs. Uppdraget går istället ut på att lyssna och samla in information om behovsgruppens situation och behov. Ordförande och vice ordförande leder arbetet i brukardialogberedningen och kallar till möten. En tjänsteman i regionen finns med som administrativt stöd och som sakkunnig vad gäller frågor kring metod och faktainhämtning. Tjänstemannen hjälper även till med att ta fram material, kontakta intervjupersoner och att sammanställa arbetet i en rapport. Brukardialoger ett sätt att lyssna 3

4 Brukardialogberedningarnas arbetsprocess Arbetsåret inleds med att alla brukardialogberedningar träffas för en halvdagsutbildning. Det kan till exempel handla om intervjuteknik, analys och förhållningssätt. Därefter startar arbetet med att inhämta kunskaper inom det aktuella området. Det vanligaste är att beredningarna bjuder in sakkunniga från hälso- och sjukvården eller företrädare från patientföreningar till sina sammanträden för att få information och möjlighet att ställa frågor. Företrädare från andra huvudmän, som kommuner, Försäkringskassan och privata utförare kan också bjudas in. Det kan även handla om att läsa in sig på de olika behovsgruppernas diagnoser eller på nationella riktlinjer inom området. Även studiebesök på olika kliniker eller enheter förekommer. Brukardialogberedningarnas arbete är oftast som mest intensivt under våren, då flest intervjuer sker. Beredningarna har också regelbundna sammanträden för att diskutera resultaten i intervjuerna och stämma av inför det fortsatta arbetet. Intervjuerna sker på olika platser i länet, vilket kan innebära en del resor och i vissa fall arbete på kvällstid. Det är därför viktigt att vara förberedd på att kunna avsätta tid för beredningsarbetet. Under försommaren och hösten arbetar ledamöterna med att analysera och sammanställa intervjuerna och tillsammans komma fram till slutsatserna. Brukarperspektivet är ständigt närvarande och vägleder analysen. Därefter sammanställs intervjuerna antingen i en egen rapport eller som en del i den behovsanalys som beredningens arbete är kopplad till. Arbetsprocessen för en brukardialogberedning Utbildning i samband med gemensam uppstart intervjuteknik, analys, förhållningssätt etc. Kunskapsinhämtningar inom det aktuella området studiebesök, möten med sakkunniga och profession, föreningar och organisationer etc. Avgränsningar och problemformulering utifrån uppdraget Fokusgrupper och beredningsmöten Sammanställning och analys av resultaten från intervjuerna Rapport färdigställs under hösten Presentation på kunskapssammanträde 4

5 Metoder för dialog Vanligtvis genomförs dialogerna i så kallade fokusgrupper. Att arbeta med en fokusgrupp innebär att man samlar en grupp människor som under en begränsad tid får diskutera ett bestämt ämne med varandra. Dialogerna leds av en samtalsledare, i detta fall en av beredningens ledamöter, som sätter igång diskussionen och för samtalet framåt. Målet med en fokusgrupp är att deltagarna ska diskutera fritt med varandra men oftast har beredningen i förväg tagit fram en frågeguide som samtalsstöd. Vid dialogerna brukar två politiska ledamöter och en tjänsteman vara med. En lagom stor fokusgrupp består av fyra till sex deltagare. Ibland kan det av olika skäl vara motiverat att beredningen gör enskilda intervjuer med brukare eller närstående. Medborgardialog är ytterligare en metod som används, beroende på uppdragets utformning. Medborgardialog innebär att urvalet av deltagare inte styrs av någon särskild patient- eller behovsgrupp. Deltagarna ska istället representera ett tvärsnitt av befolkningen. Syftet med en medborgardialog är att ta reda på åsikter kring en viss frågeställning, till skillnad från en brukardialog där målsättningen är att ta del av erfarenheter, synpunkter, förväntningar och behov hos en specifik patient- eller behovsgrupp. Andra, mindre vanliga metoder för att samla in information, kan vara enkätundersökningar eller öppet hus där ledamöterna finns tillgängliga för samtal. Det kan hända att en del möten och samtal berör på ett sätt som man inte är beredd på. Som ledamot i en brukardialogberedning har man tillgång till handledning och samtalsstöd om behov av detta skulle uppstå. 5

6 Brukardialogberedningarnas resultat en del av den politiska styrningen Resultatet från behovsanalyserna och brukardialogberedningarnas arbete redovisas i slutet av året vid ett kunskapssammanträde för regionens politiker. Behovsanalysen och brukardialogens arbete är viktiga strategiska underlag när hälsooch sjukvårdsnämnden fattar beslut om det årliga politiska uppdraget som innebär konkreta målsättningar, både generellt och för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdraget är utgångspunkten för de kravspecifikationer som tas fram inför nämndens beslut om överenskommelser med produktionsenheterna i den egna vårdverksamheten och inför avtalen med privata vårdgivare. Regiondirektören har dessförinnan presenterat ett förslag till resursfördelning efter en process med delaktighet från verksamhet och politiska företrädare. De riktlinjer för behovsstyrning som fastställs innebär en samordning av styrelsens och nämndens styrning. Detta innebär att regionens sjukvårdande produktionsenheter, i sina verksamhetsplaner, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser man har ingått med nämnden. Uppföljning av uppdragen, överenskommelser och avtal redovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden och till regionstyrelsen i de uppföljningar som är gemensamma, i samband med delårsrapportering och årsredovisning. 6

7 Uppdrag besluas av HSN i februari. Redovisning under hösten. Behovsanalys Uppdrag Överrenskommelser och avtal inkl resursfördelning Specificering av uppdraget till landstingsdrivna/privata vårdgivare. Verksamhetsplan Beslut HSN i september. Uppföljning Till exempel tematiska uppföljningar löpande under året. Politik tar tid från rapport till uppföljning En brukardialogberednings arbete får inte genast effekter i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och talar bland annat om vilka behovsanalyser och brukardialoger som ska genomföras. Nämndens verksamhetsplan beslutas under år ett. En brukardialogberedning som arbetar med ett område under år två presenterar sina resultat i slutet av året. Under år tre fattas beslut om uppdrag, resursfördelning och överenskommelser. Under år fyra omsätter verksamheterna uppdragen i praktiken och parallellt görs löpande uppföljningar av hur verksamheterna genomför uppdragen. 7

8 Byrå

Relevanta dokument

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna