Kökar kommun PM juni 2016

Transkript

1 Kökar kommun PM juni 216

2 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6 år drygt 35 procent högre än genomsnittet för Ålands kommuner. En jämförelsevis låg kostnad för hemtjänst per hushåll samt för åldringshem per dygn. Kommunen har en jämförelsevis hög andel hushåll med hemtjänst. En jämförelsevis hög lokalkostnad per invånare samt jämförelsevis många anställda per 1 invånare. Kökar kommun uppvisar genomgående svaga resultat under mätperioden och resultatet 214 var negativt. Kökar kommun redovisar år 214 inga investeringar. Under mätperioden har kommunens investeringsnivå tydligt minskat. Skattesatsen i Kökar kommun har höjts i två omgångar under mätperioden, 212 och 214. Kommunens ekonomiska försörjningskvot är förhållandevis hög. Även försörjningskvoten mätt som ålder är förhållandevis hög. Kommunen har en befolkningsstruktur med en högre andel äldre än snittet på Åland. Arbetslösheten i Kökar har ökat de senaste åren och är 215 något högre än snittet för Ålands kommuner. Soliditeten i Kökar är lägre jämfört med samtliga jämförelsegrupper. 2

3 Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3

4 Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt för kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner

5 Verksamhet 5

6 Grundskola, per elev Grundskolekostnaden per elev i Kökar kommun har varierat något mellan åren 21 och 214. År 214 uppgick grundskolekostnaden per elev i Kökar till Jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad per elev i grundskolan är kostnaden i Kökar knappt 3 procent högre. 1 Även jämfört med finska och svenska är kostnaden per elev i grundskolan högre i Kökar kommun år

7 Förskola, per -6 år Kostnaden för förskola per barn -6 år i Kökar ökade 212 för att därefter stabiliseras något. År 214 uppgick förskolekostnaden per barn -6 år i kommunen till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för förskola per barn -6 år i Kökar drygt 35 procent högre. Även i jämförelse med finska och svenska är kommunens kostnad för förskola klart högre (i svenska avser förskolan barn 1-5 år). Andelen barn i förskola har minskat i Kökar under de senaste åren och andelen är 214 lägre än genomsnittet på Åland (se bild nedan). 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,% 2,% Kökar Genomsnitt 7

8 Hemtjänst, per hushåll ,% 16,% 14,% 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% Hemtjänstkostnaden i Kökar mätt i euro per hushåll har minskat sedan 21. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Kökar till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll lägre i Kökar kommun. Även jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden lägre i Kökar (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Andelen hushåll med hemtjänst ökade klart mellan 21 och 213. Kommunen har en högre andel hushåll med hemtjänst än genomsnittet på Åland (se bild nedan) Kökar Genomsnitt 8

9 Åldringshem, per dygn Kostnaden för åldringshem per dygn ökade tydligt 214. År 214 uppgick dygnskostnaden för åldringshem till 276 per invånare Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem lägre i Kökar. Även i jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn lägre i Kökar kommun. Andelen invånare 65+ i åldringshem i Kökar kommun är lägre än genomsnittet på Åland (se bild nedan) ,5% ,% 2,5% 2,% 15 1,5% 1 1,% 5,5%,% Kökar Genomsnitt 9

10 Lokalkostnader, per invånare Lokalkostnaderna per invånare i Kökar kommun minskade 214 och uppgick då till per invånare I jämförelse med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner och svenska är kostnaden klart högre i Kökar. Skillnaden gentemot genomsnittet på Åland är 17 procent

11 Antal anställda , 14, 12, 1, 8, 6, 4, Antalet anställda i Kökar kommun har varierat mellan 23 och 35 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 23 personer, vilket är en minskning med 12 anställda sedan 213. Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 9,9 st. I jämförelse med genomsnittet för samtliga Ålands kommuner är det högt. Jämfört med svenska är det lågt. 5 2, , ,9 Antal 62,8 Antal per 1 inv. 92,3 11

12 Ekonomi 12

13 Soliditet 25% 2% 15% 1% 22,6% 19,2% 12,2% 13,6% 1,8% Soliditeten i Kökar har sjunkit sedan år 21. År 214 uppgick soliditeten till 1,8 procent. Soliditeten i Kökar är lägre jämfört med samtliga jämförelsegrupper. 5% % 7% 6% % 57% 5% 45% 4% 3% 2% 1% % 11% 13

14 Skuldsättning per invånare Kommunens skuldsättning per invånare har sjunkit något sedan uppgår skuldsättningen till 9 55 per invånare vilket innebär att kommunen har den högsta skuldsättningen per invånare på Åland. Jämfört med så väl finska som svenska ligger Kökar klart över genomsnittlig skuldsättning

15 Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 4,% 2,%,% -2,% -4,% -6,% -8,% -1,% -12,% -14,% -16,% 1,7% -4,4% -6,9% -1,8% -14,6% Kökar kommuns resultat som andel av intäkterna under mätperioden har huvudsakligen varit negativt. Endast 213 var resultat positivt. År 214 uppgick resultatet till -6,9 procent. Kökar kommun redovisar därmed ett sämre resultat än genomsnittet för de 16 åländska kommunerna samt för finska och svenska. 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% 7,4% 2,5%,2% -6,9% 15

16 Investeringar, per invånare Kökar kommun redovisar år 214 inga investeringar. Under mätperioden har kommunens investeringsnivå tydligt minskat. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner samt finska och svenska glesbygdskommun är investeringarna per invånare därmed klart lägre år

17 Skatt 25, 2, 15, 1, 5,, 18,5 18,5 19,5 19,5 19,75 19,75 19, Skattesatsen i Kökar kommun har höjts i två omgångar under mätperioden, 212 och uppgår skattesatsen till 19,75 procent. Fastighetsskatten för annan bostad har legat konstant på,9 procent under hela mätperioden. Den allmänna fastighetsskatten höjdes i kommunen år 214, från,6 till,8 procent. Kökar kommun tar inte ut fastighetsskatt för stadigvarande bostad. Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, stadigvarande bostad Fastighetsskatt, allmän procent 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,9,9,9,9,9,9,9,8,8,8,6,6,6,6,,,,,,,

18 Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv Skatteintäkter Landsskapsandelar Skatteintäkter i euro per invånare ökade mellan 21 och 213, men minskade därefter något 214. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till Även landskapsandelarna minskade 214 och uppgick då till Jämfört med genomsnittet för Åland har Kökar något lägre skatteintäkter per invånare år 214, men tar emot fler landskapsandelar I jämförelse med finska har Kökar något högre skatteintäkter men tar emot färre landskapsandelar per invånare. I jämförelse med svenska tar Kökar emot något fler landskapsandelar men har lägre skatteintäkter per invånare : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18

19 Befolkning 19

20 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Folkmängden i Kökar kommun har sjunkit sedan 21. Prognosen fram till 23 visar däremot en återgång till tidigare nivåer. År 23 uppskattas en folkmängd om ca 25 personer Utfall Prognos - ÅSUB bas Kökar Åland 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Kökar har en lägre andel invånare -1 år och 2-45 år samt en högre andel invånare 45 år och uppåt. 2

21 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot 1, ,2 1,,8,6,4,2, ,7 14, ,4 137, ,6 153,5 135,2 13 Utfall Prognos - ÅSUB bas 125 Försörjningskvot Unga Gamla Försörjningskvoten (ålder, vänster bild) har ökat sedan 21 och prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen av en ökad andel äldre. Den ekonomiska försörjningskvoten (höger bild) definieras som andelen av befolkningen som ej är sysselsatta i arbete dividerat med andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete. Sedan 21 har den ekonomiska försörjningskvoten i Kökar kommun varierat mellan ca 135 och 16, men minskade 214. Andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete i Kökar kommun är lägre än andelen som inte är sysselsatta i arbete. 21

22 Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 82,5% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten för Kökar kommun uppgår år 215 till 82,5 procent. Det är 17 procentenheter högre än genomsnittet för kommunerna på Åland. 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 65,3% Även jämfört med finska och är försörjningskvoten i Kökar hög. Försörjningskvoten för Åland utgör ett medelvärde av samtliga 16 åländska kommuners försörjningskvoter, vilket innebär att måttet inte tar hänsyn till kommunernas folkmängd. 2,% 1,%,% 22

23 Näringsgeografi 23

24 Pendlingsmönster Sund; 1,2% Finström; 1,2% Jomala; 3,5% Föglö; 1,2% Sottunga; 1,2% Vårdö; 1,2% 6,5 procent av de arbetande invånarna i Kökar har sin arbetsgivare inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Kökars invånare är Mariehamn, dit 3,2 procent av de arbetande invånarna pendlar. De resterande procenten av de arbetande invånarna i Kökar pendlar till kommunerna Jomala, Finström, Sund, Sottunga, Föglö och Vårdö.. Mariehamn; 3,2% Kökar; 6,5% 24

25 Arbetslöshet 6,% 5,% 4,% 3,% 2,7% 2,8% 3,9% 4,4% 4,8% Arbetslösheten i Kökar har sedan år 21 varierat mellan 1,6 och 4,8 procent. Mellan år 212 och 215 steg arbetslösheten med 3,2 procentenheter. År 215 uppgick arbetslösheten till 4,8 procent. Kommunen har en högre arbetslöshet än genomsnittet på Åland samt en något högre än genomsnittet för svenska. 2,% 1,% 1,6% Arbetslösheten är däremot klart lägre än i de finska na.,% % 16% 16,4% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 4,8% 3,4% 4,3% 2% % 25