Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel"

Transkript

1 Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel Johan Sommar, Wasif Raza och Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

2 Syfte Skatta hälsokonsekvenserna bland de individer som byter bilen mot cykel m.a.p. exponering för Fysisk aktiviet Luftföroreningar Olycksrisk Skatta hälsokonsekvenserna i den generella befolkningen som ett resultat av minskad exponering för luftföroreningar Inklusive hälsokonsekvenserna bland nuvarande cyklister I projektet så har detta gjorts för befolkningen i Stockholms län

3 För detta behöver vi Hem och arbetsadress för yrkesverksamma befolkningen som både bor och arbetar i Stockholms län Information om val av transportmedel till arbetet idag Definiera ett realistiskt scenario Nya cykelpendlare är de som kan cykla till arbetet inom 30 minuter Individuella potentialen att cykla ett visst avstånd inom en viss tid

4 Cykelhastighet bland nuvarande cykelpendlare

5 Jämförelse av syreupptagningsförmågan hos nuvarande cykelpendlare och generella befolkningen

6 Tidstrend för BMI i Stockholm

7 Korrektion i förhållande till faap:aren baserat på data från LIV 90 och LIV 2000 m.h.t. taget till viktutvecklingen i befolkningen och cykelvikt. manliga cykelpendlare kvinnliga cykelpendlare

8 Hastighet (km/h) Antagen hastighet Baserat på dessa data skattas cykelhastigheten (km/h) bero av ålder enligt: För män: (ålder (år)* ) * För kvinnor: (ålder (år)* ) * Män Kvinnor Ålder (år)

9 Fördelning av transportmedel till arbetet idag samt i scenarios Antalet personer som transporterar sig med Nuvarande scenario Alternativt scenario 30 minuter Alternativt scenario 50 minuter Cykel Gång Lokaltrafik Bil (förare) Bil (passagerare)

10 Hur stor ökning i cykling till och från arbetet innebär cykel30-scenariot? Antal Avstånd nuscenario (kvartiler): 3.5 ( ) Avstånd cykel30-scenario (kvartiler): 3.3 ( ) Cykelavstånd till arbetet (km)

11 Fördelning av färdhastigheter bland nya cyklister Frequency Medelhastigheten var13.8 km/h Speed (km/h)

12 Hur stort arbete utförs av de nya cyklisterna? Intensitet av den fysiska aktiviteten: 6,8 MET Antal resor: 4 tur- och retur-resor per vecka

13 Vad säger litteraturen om hälsoeffekter av cykling till och från arbetet? Kriterier: Studiedesign: Prospektiva studier Ålder: Vuxna Skattat sambandet mellan mortalitet/morbiditet och aktiv arbetspendling

14 Tidigare meta-skattningar angående sambandet mellan mortalitet och cykling till och från arbetet Relativa risken (RR) är 0,90 med 95% konfidensintervall (0,87; 0,94) vid 11,25 MET-timmar/vecka

15 Relativ risk för sjuklighet Relativa risker Bröstcancer 0.93 (0.87, 0.98) Hjärtinfarkt 0.77 (0.67, 0.87) Stroke 0.84 (0.77, 0.92) Diabetes typ (0.73, 0.96) Hjärtsvikt 0.77 (0.71, 0.83) Tjocktarmscancer 0.85 (0.68, 1.01) Demens 0.61 (0.24, 0.98)

16 Kvarvarande effekter av tidigare fysisk aktivitet Relativ risk för mortalitet (95% konfidensintervall) Wannamethee et al. Paffenbarger et al. Petersen et al. Schnohr et al. Baslinjemätning Uppföljningsmätning Män Kvinnor Män Kvinnor Icke aktiv Icke aktiv 1,70 1, (1,46-2,00) (1,35-1,87) 1 1 Icke aktiv Aktiv 0,55 0,85 1,24 1,40 0,64 0,72 (0,36-0,84) (0,65-1,13) (1,02-1,50) (1,13-1,75) (0,47-0,87) (0,50-1,05) Aktiv Icke aktiv 0,75 1,1 1,42 1,31 1,11 0,72 (0,50-1,14) (0,78-1,50) (1,01-1,80) (1,01-1,68) (0,76, 1,62) (0,48-1,07) Aktiv Aktiv 0,58 0,82 0,61 (0,41-0,82) (0,63-1,08) 1 1 (0,48-0,76) Byberg et al. 1,33 (1,12-1,56) 1,21 (0,99-1,48 1,35 (1,12-1,61) Bijnen et al. LJssner et al. 2,01 (1,19-3,39) 1 1,36 1,11 (0,78-2,36) (0,67-1,86) 1,72 2,07 (1,04-2,85) (1,39-3,09 0,66 (0,51-0,85) 1 1 1

17 Vad innebär detta för hälsokonsekvenserna i ett scenario av ökat cyklande? Förhindrade förtida dödsfall Vunna levnadsår Färre levnadsår förlorade till sjukdom (YLD) Samt summerat till vunna funktionsjusterade levnadsår (DALYs)

18 Funktionsjusterade levnadsår (disability adjusted life years; DALYs) Mått på sjukdomsbördan i en population m.a.p. Förtida dödsfall (förlorade levnadsår (YLL)) Funktionsnedsättning (YLD) DALY=YLL+YLD Hur stor funktionsnedsättningen är för en viss sjukdom bestäms av sjukdomsvikter 0 till 1, där 0 är ingen nedsättning och 1 är maximal nedsättning Vikterna har i studier bestämts baserat på

19 Funktionsjusterade levnadsår (DALYs) baseras på: Mortalitet och förekomsten av sjukdomar i studiepopulationen Incidensdata (död respektive insjuknande) Förväntad livslängd Förväntad sjukdomstid Storleken på funktionsförlusten vid olika sjukdomar den begränsning en sjukdom, en skada eller ett tillstånd medför för förmågan att fungera i den kapacitet som anses normal för en människa

20 Storleken på funktionsförlusten Vikt Bröstcancer 0,09 Hjärtinfarkt 0,439 Stroke 0,92 Långtidsöverlevare 0,226 Diabetes typ 2 0,015 Hjärtsvikt 0,201 Tjocktarmscancer 0,2 Demens 0,666 Lungcancer 0,15 Astma 0,043

21 Struijk E et al. (2013)

22 Fördelning av relativ risk för (årsvis) dödsrisk för cyklisterna bland nya cyklister

23 Vad innebär detta för årligt förhindrade dödsfall?

24 Vad innebär detta för årligt förhindrade dödsfall? 16,2 årligt förhindrade förtida dödsfall

25 Hur många vunna levnadsår motsvarar dessa? Varje år uppskjuts dödsfall motsvarande 469 vunna levnadsår på grund av ökad fysisk aktivitet

26 Hur stor påverkan på sjukdomsbördan har denna nivå av fysisk aktivitet -DALY-bidrag för sjukdomar där sjukdomsbördan baseras på insjuknande Risken för insjuknande ett visst år vid dessa nivåer av fysisk aktivitet är ri Antalet sjukdomsfall är summan av alla individers risker ri Hur påverkar detta insjuknande sjukdomsbördan? Sjukdomstillståndet kan antingen vara kroniskt eller övergående Om tillståndet är kroniskt bestäms YLD av: summan av ri gånger den förväntade livslängden med sjukdomen Om tillståndet är tillfälligt bestäms YLD av: summan av ri gånger en förväntad sjukdomstid

27 Hälsoeffekten av ökad fysisk aktivtet Fysisk aktivitet Exponering Nuscenario 30 minuters scenario Skillnad YLD (antal fall) Bröstcancer Cykling (73.1) (69.2) -9.8 (-3.8) Hjärtinfarkt Cykling 23.5 (77.2) 18.1 (59.4) -5.4 (-17.7) Stroke Cykling (69.3) (59.5) (-9.8) Diabetes typ 2 Cykling (342.4) (294.3) (-48.1) Hjärtsvikt Cykling (36.7) 95.5 (29.4) (-7.3) Tjocktarmscancer Cykling 60.3 (16.2) 47.7 (12.9) (-3.4) Demens Cykling 6.5 (1.9) 4 (1.2) -2.5 (-0.7) YLL (antal fall) Cykling (142.9) (126.7) -469 (-16.2) DALYs

28 Skattning av luftföroreningsexponeringen bland cyklister Vägval bestäms av kortastevägenalgorithmen längs ett nätverk av bil och cykelvägar, samt koordinatsätts Koordinaterna matchas sedan med spridningsmodellerade halter av trafikföroreningar

29 Hur stor är ökningen av cyklister längs vägnätet? Götgatan +50 % Västerbron +65 % Liljeholmsbron +40 % Solnavägen +80 % Skeppsbron +60% Ungefärlig ökning av antal cyklister

30 Förändring i luftföroreningsnivån längs färdvägar Förändring av trafikens bidrag till NOx-halten fm rusning mån-fre, april-okt > -20 % % % % oförändrad halt 1-5 % Medelförändring i länet: 6 7 % minskning

31 Exponering av NO x för cyklist och bilist i Cykel30 Exempel vid resa i morgonrusning under april-okt, sträckan Hägersten till Kungsholmen Trafikens haltbidrag NOx µg/m Cyklistens ackumulerade dos av NO x ca 30 % lägre än bilistens för detta vägval

32 Relativa risker associerade med luftföroreningsexponering Exponering Utfall ERF Enhet Trafikrelaterade föroreningar (µg/m3) Lungcancer 1.22 ( ) Per 10 PM10 Diabetes 1.05 ( ) Per 10 PM10 Originalstudie Raaschou-Nielsen et al., 2013 vuxna (meta-analysis) Weinmayer et al., 2015 vuxna (45+) Kronisk bronkit ( ) Per 10 HRAPIE PM10 (WHO;2013b) Akut hjärtinfarkt 1.12 ( ) Per 10 PM10 Cesaroni et al., 2014 vuxna (meta-analysis) Åldersgrupp , I = 0,09/100/yr (Holm et al., 2014) 30+ Avgaser Mortalitet 1.08 ( ) Per 10 NOx Nafstad et al, Avgaser Stroke 1.33 ( ) Per 05 PM2.5 Staffogia et al., 2014 Meta-analysis (25+) 30+

33 Hälsoeffekten av ökad exponering för luftföroreningar bland nya cyklister -med antagande om ökat intag och upptag om totalt 330% vid cykling samt 50% lägre exponering i bilkupén jämfört med omgivningsluften Exponering Som bilist Som cyklist Skillnad YLD (antal fall) Stroke PM (56) 168 (56) 0.31 (0.11) Hjärtinfarkt PM10 19 (62) 19 (63) 0.43 (1.42) Diabetes (typ 2) PM (300) 354 (303) 3.28 (2.92) Lungcancer PM10 16 (13) 17 (14) 0.7 (0.57) Astma PM (86) 157 (87) 2.67 (1.63) YLL (antal fall) NOx 3390 (117) 3644 (125) (8.87) DALYs Antar 4 tur- och retur-resor per vecka 45 veckor om året

34 Minskar cyklistens exponering i Cykel30? Exempel vid resa i morgonrusning under april-okt, sträckan Hägersten till Kungsholmen befintliga cyklistens ackum. dos av NO x ca 7 % lägre för denna färdväg

35 Hälsoeffekten av minskad exponering för luftföroreningar bland befintliga cyklister -med antagande om ökat intag och upptag om totalt 330% Exponering Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad YLD (antal fall) Stroke PM (32) 96 (32) (0) Hjärtinfarkt PM10 10 (34) 10 (34) (-0.04) Diabetes (typ 2) PM (154) 180 (154) (-0.07) Lungcancer PM10 9 (8) 9 (8) (-0.02) Astma PM10 86 (47) 86 (47) (-0.04) YLL (antal fall) NOx 1826 (64) 1818 (64) (-0.29) DALYs Antar 4 tur och retur resor per vecka 45 veckor om året

36 Förändringen i totala befolkningens exponering förändras I genomsnitt minskar NOx på hemadress med 0.4 µg/m 3 NOx Vi antar RR=1.08 per 10 µg/m 3 ökning (Nafstad) - trafikens haltbidrag av NO x på platser där folk bor, jämförelse mellan Nuläge och Cykel30 Stockholm C Förändring av trafikens haltbidrag NOx µg/m Södertälje C Detta motsvarar 42 årligt förhindrade förtida dödsfall

37 Hälsoeffekten av minskad exponering för luftföroreningar i generella befolkningen YLD (antal fall) Exponering Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad Stroke PM (3586) 5600 (3585) (-0.52) Hjärtinfarkt PM (1566) 344 (1564) (-1.41) Diabetes (typ 2) PM (6106) 5655 (6104) (-2.23) Lungcancer PM (709) 882 (708) -1.4 (-1.12) Astma PM (1528) 2517 (1527) (-1.11) YLL (antal fall) NOx (12704) (12669) (-34.7) DALYs

38 Summering av hälsoeffekter Fysisk aktivitet Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad DALYs Förändring i befolkningens exponering för luftföroreningar Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad DALYs Förändring i luftföroreningsexponering för nya cyklister Som bilist Som cyklist Skillnad DALYs Förändring i luftföroreningsexponering för tidigare cyklister Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad DALYs Olyckor DALYs 110 Total förändring i DALYs -613

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Cykelboom i Peking ska rädda miljön Bilpendlare som blir cykelpendlare bidrar till renare luft och bättre hälsa för alla Cykelboom i Peking ska rädda miljön Fler personer dör av trafikens föroreningsutsläpp än i trafikolyckor Global burden

Läs mer

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret? Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret? Jönköping 2017-10-18 Jarl Hammarqvist Hälsa är ett tillstånd av fullständigt Hälsa fysiskt, är ett psykiskt tillstånd och av fullständigt socialt

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment

Läs mer

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss? Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss? Leo Stockfelt Läkare, forskare Arbets- och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet Leo.stockfelt@amm.gu.se MacCreanor et

Läs mer

Cyklingens värde för folkhälsan

Cyklingens värde för folkhälsan FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH www.gih.se/rhm Cyklingens värde för folkhälsan Peter Schantz professor, dr med sc Föreläsning SKL Nationell Cykelkonferens Östersund 23 maj 2018 Cyklingens

Läs mer

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Vad säger tidsseriestudierna

Läs mer

Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?

Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen? FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH www.gih.se/rhm Cykling och hälsa vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen? Peter Schantz professor, dr med sc Föreläsning

Läs mer

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Exponering för partiklar i tunnelluft Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Bakgrund och fokus Vägtunnlar blir allt vanligare lösningar i stadsmiljö, t ex Norra länken och Förbifart

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens möte blir det som vanligt information om projekt och aktuella frågor inom förbundet

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Hur studeras hälsoeffekterna? Experimentella

Läs mer

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Gå eller cykla till jobbet Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Läkemedlet fysisk aktivitet ger minskad risk för: Hjärt-kärlsjukdom 30-50% Diabetes typ 2 Övervikt och fetma Tjocktarmscancer

Läs mer

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling

Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling Peter Schantz, Lina Wahlgren, Jane Salier-Eriksson & Hans Rosdahl FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö GIH, Stockholm

Läs mer

Luftkvalitet och människors hälsa

Luftkvalitet och människors hälsa Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient

Läs mer

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska

Läs mer

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin Tom Bellander, Institutet för miljömedicin Hälsoeffekter av partiklar Svenska lutfvårdsföreningen Tom Bellander, civ ing, docent Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL & Institutet för miljömedicin,

Läs mer

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation Inna Feldman inna.feldman@pubcare.uu.se Namn Efternamn 14 december 20172 14 Frågeställning Kan vi uppskatta förändringar i cancerincidens / samhällskostnader

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige. Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB.

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige. Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB. BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB. Förekomst av osteoporos: - ungefär en ½ miljon människor i Sverige har osteoporos (2015) -

Läs mer

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR? VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR? Hej! Linda Kummel Konsultstöd, hållbart resande. Twitter @kummelo 070-405 77 22 MIN BAKGRUND STADSPLANERING Översiktsplanering FÖP Social hållbarhet Förtätning

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Läs mer

Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser

Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser FoU-enheten för rörelse, hälsa och miljö Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser Peter Schantz dr med sc, professor Transportforum den 9-10 jan 2019

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER -

AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER - AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER - 180323 Hållbart resande väst, nätverksträff Lennart Persson Kontorschef, Trivector Göteborg 1 AGENDA Inledning Hälsa på teknik! (5 min) PASTA är bra för hälsan?

Läs mer

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Cykling i ett folkhälsoperspektiv Cykling i ett folkhälsoperspektiv Peter Schantz Mittuniversitetet, Östersund & FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö, GIH, Stockholm Changes in Prevalence of Adult Obesity >= 25% 20-24% 15-19% 10-14%

Läs mer

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm 1 PM :91 Ulf Eriksson Lena Smidfelt Rosqvist -12-01 Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm en utredning med HEAT Sammanfattning Syftet med denna utredning är att studera cyklandets utveckling till och från

Läs mer

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en

Läs mer

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET Erik Stigell, PhD, trafikkonsult Trivector Nationella cykelkonferensen Östersund 2018-05-23 FRÅGA: VARFÖR SKA VI MÄTA CYKELTRAFIKENS HÄLSOEFFEKTER?

Läs mer

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

Modeller komplement eller ersättning till mätningar? Modeller komplement eller ersättning till mätningar? Svar: Absolut nödvändigt komplement! Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms

Läs mer

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län 1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Arbetsgång

Arbetsgång Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Peter Groth Folkhälsostrateg Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne

Peter Groth Folkhälsostrateg Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne Peter Groth Folkhälsostrateg Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne Definition av hälsa - WHO 1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND

HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND ULF ERIKSSON, KOSTERHAVETS EKOBOD ULF.ERIKSSON@KOSTERHAVETSEKOBOD.SE, TEL 0736 793 045 2 GÖR DET LÄTTARE ATT GÖRA RÄTTARE SVERIGES

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR Utbildningsdag 25 oktober 2016 Varberg Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Upplägg av presentationen Vilka är källorna

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras

Läs mer

Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling. Peter Schantz dr med sc, professor

Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling. Peter Schantz dr med sc, professor Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling Peter Schantz dr med sc, professor Föreläsning för Föreningen Sveriges Stadsbyggare i Sundsvall den 17 maj 2017 samverkan fysisk aktivitet folkhälsa hållbar

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! 23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! Antonios Georgelis antonios.georgelis@sll.se www.camm.sll.se

Läs mer

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

De äldres hälsoutveckling

De äldres hälsoutveckling Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011 De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern

Läs mer

SKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

SKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 24/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Anna Oudin Kristina Jakobsson Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke

Läs mer

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade

Läs mer

Kunskap och forskning

Kunskap och forskning Kunskap och forskning Kvarts, asbest, dieselavgaser, radon Maria Albin, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet Kvarts, dieselavgaser, asbest, radon Vilka sjukdomar? Vilka nivåer ger ökad risk?

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län lever allt längre. För förs

Befolkningen i Stockholms län lever allt längre. För förs 1 Hälsoutvecklingen i Stockholms län 1.1 Den ökande livslängden Aldrig förr har medellivslängden varit längre i Stockholms län än i riket Befolkningen i Stockholms län lever allt längre. För förs ta gången

Läs mer