Kakelugnsmossen. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Transkript

1 Bevarandeplan för Natura 2000-område Kakelugnsmossen Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd Beteckning

2 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000-områden bygger på krav i EUs fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Alla medlemsländer ska peka ut Natura 2000-områden. Genom utpekandet åtar sig länderna att naturmiljöerna och arterna i varje område långsiktigt ska bevaras. Natura 2000-nätverket är viktigt i EUs arbete för att bevara biologisk mångfald. I de båda direktiven listas särskilt värdefulla naturmiljöer och arter. Bevarandeplan Bevarandeplanen beskriver området med bevarandesyfte, bevarandemål och beskrivningar av de naturmiljöer och arter som ska vara i gynnsamt bevarandetillstånd. Även vad som kan påverka Natura 2000-området negativt, behov av bevarandeåtgärder, t ex skydd eller skötsel, liksom uppföljning beskrivs också. Informationen ska underlätta förvaltningen av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Lagstiftning För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kapitlet ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen före genomförandet. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Tillstånd krävs inte för de åtgärder som behövs för skötseln av naturmiljöerna i området. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett underlag för prövningar av eventuella åtgärder i Natura 2000-området. Kontakt Vid frågor om Natura 2000 kontakta Länsstyrelsen: Telefon växel: E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se Foto: Kakelugnsmossen. Länsstyrelsen

3 av 7 Bevarandeplan för Natura 2000-området SE Kakelugnsmossen Kommun: Eksjö Områdets totala areal: 85,5 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: Markägarförhållanden: Statligt (Naturvårdsverket) Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: , SCI: , SAC: , regeringsbeslut M2010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: Myrsjöar Högmossar Taiga 91D0 - Skogsbevuxen myr Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000 är att säkerställa den långsiktiga överlevnaden för Europas mest värdefulla och hotade naturtyper och arter. I varje enskilt Natura 2000-område är syftet att prioriterade naturtyper och arter bevaras så att området på bästa sätt bidrar till gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå. Prioriterade bevarandevärden: I Natura 2000-området Kakelugnsmossen är det prioriterade bevarandevärdet högmossen med dess skogklädda myrholmar, myrsjöar, laggkärr, skogsbevuxen myr och randskog. Vid eventuella målkonflikter inom Natura 2000-området har naturtypen högmossar har högst prioritet. Motivering: Området har mycket höga värden knutna till en orörd högmosse med dess ingående naturmiljöer. Kakelugnsmossen har även ett rikt fågelliv med arter som t.ex. tjäder och trana. Prioriterade åtgärder: Kakelugnsmossen är skyddat som naturreservat vilket anses tillräckligt för

4 av 7 området. Vid behov kan skötselåtgärder för att gynna biologsk mångfald och viktiga strukturer i områdets myr- och skogsnaturtyper bli aktuella. Beskrivning av området Kakelugnsmossen är en platåformad välvd rismosse på högslätten mellan Eksjö och Försjön. Stora delar av mossen är bevuxen med tallskog och fältskiktet domineras av skvattram. Mosseytan bryts på flera ställen av små flacka fastmarksholmar. På holmarna växer det 100-årig talldominerad naturskogsartad skog. Två öppna vattensamlingar finns, Kakelugnsgölen i söder och Bråtagölen i norr. Hela mossen omges av ett mycket välutvecklat laggkärr. Den omgivande skogen utgörs av barrblandskog samt unga tall- eller grandominerade bestånd. Kakelugnsmossen är i stort sett orörd, det finns endast några mindre diken längst i söder. Mossen är känd som spellokal för orre (Tetrao tetrix) och även trana (Grus grus) förekommer. Området är naturreservat sedan år Vad kan påverka negativt Kakelugnsmossen är naturreservat och inga direkta hot föreligger. Bevarandeåtgärder Området är skyddat i form av naturreservat sedan år 2004, vilket är ett tillräckligt skydd för området. Skötselåtgärder beskrivs utförligare i reservatets skötselplan men beskrivs här i korthet: Vid behov kan skötselåtgärder för att gynna biologisk mångfald och viktiga strukturer inom talldominerad taiga bli aktuella, t.ex. röjning av unggran om den riskerar att konkurrera ut tall eller tillskapande av död ved. 7110, 91D0 och I huvudsak lämnas myrnaturtyperna utan åtgärd. Vid behov kan skötselåtgärder för att gynna biologisk mångfald och viktiga strukturer bli aktuella, t.ex. åtgärder för att bevara områdets öppna myrhabitat vid onaturlig igenväxning eller tillskapande av död ved. I områdets östra del finns ungskog där naturvårdsinriktade röjningar för att gynna tall och lövträd skett under år Vid behov kan ytterligare naturvårdsåtgärder i yngre skog bli aktuella, t.ex. röjning av unggran, friställning av äldre träd eller tillskapande av död ved. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Mätbara mål, så kallade målindikatorer, ska registreras i databasen SkötselDOS. Dessa målindikatorer följs sedan upp. Målsättningen är att kunna se om de bevarandemål som satts upp i bevarandeplaner och skötselplaner uppfylls, att skötseln fungerar och att Natura naturtyperna och arterna har gynnsamt tillstånd.

5 av 7 Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: Myrsjöar Areal: 1,3 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning I området finns två stycken myrsjöar, Kakelugnsgölen i söder och Bråtagölen i norr. Kakelugnsgölen omges av gungflyartade mattor av vitmossor och starr. Bråtagölen omges av ett rikare kärr med mer krävande vitmossor och i kanten växer en bred bård av dystarr (vitagkallgräs-sphagnum cuspidatum-typ). Ute i vattnet växer gul och vit näckros. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Myrsjöar ska vara naturligt lågproduktiva och ha intakt hydrologi i strandzonen. Sjön ska ha god ekologisk status. Vattnet ska vara brunfärgat, ha ett naturligt lågt ph och det ska finnas inslag av en karaktäristisk gungflyvegetation. I de fall myrsjön omges av skog, ska denna ha skoglig kontinuitet närmast sjön. Vattnet ska hysa karakteristiska arter som vit näckros, trådstarr och rufsvitmossa. Det ska finnas inslag av typiska arter som smålom och myrtrollslända. Arealen myrsjöar ska vara minst 1 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Naturtypen är ganska välbevarad, och har i huvudsak kvar viktiga strukturer och funktioner. Förutsättningarna för att bevara naturtypens värden på lång sikt är goda.

6 av Högmossar Areal: 59 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Majoriteten av området utgörs av en tydligt välvd högmosse. Till största delen är den bevuxen med tall och har ett fältskikt av fattigristyp, dominerat av skvattram. Centralt i området är naturtypen öppen med ett stort inslag av strukturer som höljor och gölar och vegetationen är lågvuxen och präglad av vitmossor och låga ris. Högmossen omges av ett välutveckalt laggkärr. Laggkärret är av fattigtyp och karaktäriseras av starr och vitmossor. Högmossen är till största delen opåverkad från mänskilg aktivitet, det finns endast spår av ett fåtal äldre diken. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Högmossar ska vara näringsfattiga, ha en ostörd hydrologi, bevarat laggkärr och ett tydligt välvt mosseplan med pågående torvbildning. Trädskiktets täckningsgrad ska bibehållas eller minska, fältskiktet ska vara naturligt lågvuxet och bottenskiktets inslag av vitmossa ska bibehållas eller öka. Det ska finnas en diversitet av strukturer inom naturtypen vilket skapar goda förutsättningar för biologisk mångfald knuten till kärlväxter, mossor och fåglar. Strukturerna är t.ex. tuvor, strängar, höljor och gölar. Det ska finnas ett gott inslag av typiska arter, som t.ex. rundsileshår, dystarr, grönbena och ljungpipare. Arealen högmossar ska vara minst 59 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Naturtypen är ganska välbevarad, och har i huvudsak kvar viktiga strukturer och funktioner. Förutsättningarna för att bevara naturtypens värden på lång sikt är goda.

7 av Taiga Areal: 5,4 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen taiga finns på några flacka fastmarksholmar i området. Skogen är naturskogsartad och präglas av 100-åriga tallar. Signalarten gammelgranslav förekommer allmänt i skogarna. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Taigan ska vara flerskiktad och ha ett betydande inslag av äldre träd och död ved. De övre trädskikten ska präglas av tall. Gran, björk, asp, rönn eller sälg ska vara andra vanliga trädslag. Det ska finnas tillräcklig föryngring av tall och lövträd i området, för att de unga träden på sikt ska kunna ersätta de äldre. Skogen ska präglas av naturliga processer och småskaliga naturliga störningar eller skötselåtgärder som efterliknar sådana, t.ex. åldrande och avdöende, insektsangrepp, storm eller brand. Skogen ska hysa en hög biologisk mångfald av kärlväxter, mossor, lavar, svampar, fåglar och skalbaggar. Typiska arter, som t.ex. grön sköldmossa, blåmossa och garnlav, ska förekomma i området. Arealen taiga ska vara minst 5 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Naturtypen är ganska välbevarad, och har i huvudsak kvar viktiga strukturer och funktioner. Förutsättningarna för att bevara naturtypens värden på lång sikt är goda.

8 av 7 91D0 - Skogsbevuxen myr Areal: 3 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen skogsbevuxen myr omger Bråtagölen i områdets norra del. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Skogsbevuxen myr ska ligga på fuktig - blöt torvmark med naturlig torvbildning. Hydrologin ska vara ostörd och näringsförhållandena näringsfattiga - intermediära. Vanliga trädslag ska vara glasbjörk, tall och gran. Den skogsbevuxna myren ska vara olikåldrig och det ska finnas gamla träd och död ved. Främmande trädslag ska inte förekomma. Skogen ska ha, eller utvecklas mot, naturskogskaraktär. Naturtypen ska ha en speciell biologisk mångfald och präglas av karakteristiska arter av mossor och kärlväxter. Typiska arter för naturtypen, som t.ex. kärrviol, kornknutmossa och spillkråka ska förekomma. Arealen skogbevuxen myr ska vara minst 3 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Naturtypen är ganska välbevarad, och har i huvudsak kvar viktiga strukturer och funktioner. Förutsättningarna för att bevara naturtypens värden på lång sikt är goda.

9 av 7 Dokumentation Länsstyrelsen i Jönköpings län Bildande av naturreservatet Kakelugnsmossen i Eksjö kommun Länsstyrelsen i Jönköpings län Skötselplan för naturreservatet Kakelugnsmossen i Eksjö kommun Länsstyrelsen i Jönköpings län Bevarandeplan för Natura 2000-område Kakelugnsmossen Bilagor Kartbilaga (översiktskarta och naturtypskarta).

10

11 Natura 2000-område Kakelugnsmossen (SE ) Bilaga översiktskarta 1: Natura 2000-område Kakelugnsmossen Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Jönköping

12

13 Natura 2000-område Kakelugnsmossen (SE ) Bilaga naturtypskarta Naturtyper Myrsjöar (3160) Högmossar (7110) Taiga (9010) Skogsbevuxen myr (91D0) Ej Natura 2000-habitat Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Jönköping 1:9 000