Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Transkript

1 1 (7) Enheten för naturvård Granby SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (7) Namn Granby Areal 9,8 ha Natura 2000-kod Kommun Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen Bevarandeplan reviderad av Länsstyrelsen Områdestyp och status Ägarförhållanden SE Huddinge SAC-område enligt art- och habitatdirektivet Kommunalt Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet Tabell 1. Livsmiljöer. Livsmiljökod Livsmiljöns namn Areal (ha) Andel (%) 9010 *Taiga 8, *Lövsumpskog 0,9 9,2 * Prioriterad livsmiljö bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU. Ingående arter enligt art- och habitatdirektivet Denna art finns upptagen i bilaga 2 till EU:s art- och habitatdirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. I denna bevarandeplan nämns även andra arter än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna. Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella arter i tabell 2. Tabell 2. Arter. Artens kod Svenskt namn Vetenskapligt namn 1386 Grön sköldmossa Buxbaumia viridis Bevarandesyfte för Granby Bevarandesyftet och beskrivningen av livsmiljöer och arter nedan utgör den beskrivning som ska upprättas i enlighet med 17 förordningen om områdesskydd m.m. (FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i denna plan utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att motsvara kraven i 16 FOM.

3 3 (7) Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och livsmiljöerna. I Granby är de skogliga livsmiljöerna de prioriterade värdena. Det finns en stor areal skyddad skog inom 5 km radie från Granby. Området ligger i Tyresta skogliga värdetrakt. I traktenn finns många värdefulla barr- och blandskogar som är relativt opåverkade av skogsbruk För området finns inga särskilt prioriterade åtgärder. Bevarandemål för Granby *Taiga (9010) Arealen taiga ska bibehållas. Skogen ska ha en varierad åldersstruktur och artsammansättning med en tämligen allmän till riklig förekomst av gamla och grova träd samt död ved i olika former och nedbrytningsstadier. Det ska finnas ett måttligt till påtagligt inslag av lövträd. Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar, och insektsangrepp. Kontinuerlig förekomst av tall och gran ska upprätthållas. För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga bestånd. *Lövsumpskog (9080) Arealen lövsumpskog ska bibehållas. Skogen ska ha en varierad åldersstruktur och artsammansättning med en tämligen allmän-riklig förekomst av gamla träd samt död ved i olika former och nedbrytningsstadier. Området ska påverkas av störningar, exempelvis i form av stormfällningar, insektsangrepp, översvämningar och brand. Skogen ska domineras av klibbal och björk av varierande åldrar med inslag av gamla träd, död ved och alsocklar. Igenväxningsvegetation som utgörs av barrträd förekommer inte eller endast i begränsad omfattning. Grundvattenytan ska variera och vara hög under större delen av året. Sumpskogen ska vara opåverkad av dikning eller dämning. För livsmiljön typiska arter ska ha goda förutsättningar att finnas i livskraftiga bestånd. Grön sköldmossa (1386) Populationen av grön sköldmossa ska vara livskraftig. Artens livsmiljö ska bibehållas och vara i ett gynnsamt tillstånd.

4 4 (7) Beskrivning av området Granby är beläget ca 10 km sydost om Huddinge kommun, strax söder Lissmasjön, (utmed väg 249). Nordväst om Natura 2000-området finns ett äldre koloniområde. Natura 2000-området ingår i ett naturreservat och utgörs av ett granskogsparti i sluttande terräng ner mot den bäck som rinner mellan Näset och Granby. Området har delvis karaktär av s.k. bondeskog vilket innebär att området sannolikt har betats fram till 1950-talet. En del stubbar finns inom området men dessa är ändå relativ få och har antagligen sin härkomst från tidigare plockhuggningar/blädningar. Nivåskillnaden inom objektet är ca meter. Två kallkällor springer fram i sluttningen, i nord och i söder. Bäcken som rinner genom området (mynnar ut i Lissmasjön) är delvis meandrande och dess botten består av grus/sand med inslag av en del sten. Ett bestånd av strutbräken växer utmed bäcken. Vid bäcken växer klipprostmossa och i bäcken finns näckmossa. I sluttningen går berget i dagen på några ställen, bland annat strax söder om lövsumpskogen. I södra delen reser sig en blockrik sluttning. Intill denna blockrika brant finns en liten bäck som kantas av gran, hassel, asp och björk. Några enstaka grova ekar finns inom området som är uppemot cm i diameter. Mängden död ved är liten men under de senast 5-7 åren bedöms ett 30- tal träd fallit omkull. Några aspar, i anslutning till lövsumpskogen, är hålträd. I sluttningen utgörs trädskiktet av gran som är relativt likåldrig, uppskattningsvis ca år gammal. I några ljusöppna gläntor kommer grupper av yngre gran. En hel del äldre tallar finns också i området, företrädelsevis på mark som är frisk till torr. Andra trädslag inom området är asp, björk, hassel och klibbal (delvis sockelbildande). I norra delen av området finns en lövsumpskog som utgörs av klibbal, björk och gran. Här finns en hel del död ved, visserligen klen, men som erbjuder ett substrat för grön sköldmossa. Lövsumpskogens tillrinningsområde är ett litet och höglänt och ligger helt inom reservatet och här bedrivs inget skogsbruk. Från lövsumpskogen rinner en liten bäck som ansluter till den bäck som så småningom mynnar ut i Lissmasjön. Fältskiktet är örtrikt med harsyra, skogssallat, blåbär, skogsviol, ärenpris och gullpudra. Sårläka och trolldruva förekommer på några platser inom objektet. Skärmstarr finns i lövsumpskogen. Granby är en rik lokal på mossor. Mossor som ger bottenskiktet karaktär inom området är bland annat stor thujamossa, mörk husmossa, skogshakmossa, fällmossa, västlig hakmossa och den sällsynta källgräsmossan.

5 5 (7) Lövsumpskogen är mycket värdefull och här finns rikligt med fuktigt liggande lågor i olika nedbrytningsstadier och grovlekar. Här förekommer de ovanliga arterna grön sköldmossa, alsidenmossa, hornflikmossa och vedtrappmossa. Bland lavar förekommer skriftlav på ett 10-tal hasselbuskar. Gammelgranslav förekommer på flera av granarna. Hasselticka, svavelriska och fjällig taggsvamp är några svamparter inom området. I den nedre delen av bäcken (inom Natura 2000-området) finns en kompost som tyvärr också innehåller rester av en kabeltunna, bildäck, plast. Beskrivning av arter och livsmiljöer *Taiga (9010) Granby är ett gott exempel på denna livsmiljö innehållande stora biologiska kvalitéer som är bevarandevärda. Mängden död ved, såväl i fuktiga som torra områden, gör att området är mycket värdefullt för lavar, mossor och insekter. *Lövsumpskog (9080) Vid Granby finns livsmiljön i nordöstra delen av området. Vegetationen består av en bevarandevärd mossflora samt intressanta kärlväxter, bl.a. finns här grön sköldmossa, vedtrappmoss och skärmstarr. Grön sköldmossa (1386) Arten växer på multnade stammar och stubbar i frisk till fuktig barr- eller blandskog. Lämpligt substrat är murken och mjuk ved av gran, men arten kan i vissa fall även förekomma på ved av tall och lövträd. Vanligtvis finns endast några få sporkapslar på varje låga. I sällsynta fall kan grön sköldmossa även förekomma direkt på humusrik skogsmark. Arten är kortlivad och det är därför viktigt med kontinuerlig tillgång till lämpliga substrat på rimligt avstånd. Arten kan normalt sprida sig som mest 1 m vegetativt och 1 km med sporer under en 10- årsperiod. Natura 2000-objektet bedöms kunna vara ett kärnområde för arten. Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt Området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot såsom skogsbruksåtgärder annat än i naturvårdsyfte och olika typer av exploatering är förbjudna enligt föreskrifterna för reservatet. Det finns inga aktuella hot i detta område.

6 6 (7) Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap. MB. Strandskydd gäller enligt 7 kap MB inom delar av Natura 2000-området. Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex. uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat område. Grön sköldmossa är fridlyst enligt 7 (växt) Artskyddsförordningen (2007:845). Behov av ytterligare reglering Det finns inget behov av ytterligare reglering. Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder som komplement till vad som gäller i skötselplanen för Paradiset naturreservat. Livsmiljö/art Åtgärd Se till att komposten inte utvecklas till soptipp. Tidsplan Vid behov. Bevarandetillstånd i dag Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående livsmiljöer och arter. Livsmiljö/art *Taiga (9010) *Lövsumpskog (9080) Grön sköldmossa (1386) Bevarandetillstånd Gynnsamt. Gynnsamt. Gynnsamt.

7 7 (7) Inventeringar i området och andra referenser Artdatabanken, lista med rödlistade arter, uttag Huddinge kommun. Skötselplan för naturreservatet Granby. Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturvårdsprogram för Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län. Våtmarksinventering i Stockholms län, objekt (4012). Rapport nr 1997: Skogsvårdsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventering Weibull, H. m.fl.: Bedömning av Granby som mosslokal. Anteckningar. Karta Livsmiljöernas sifferkoder i kartan och dokumentet är korrekta liksom namnen i dokumentet. Livsmiljöernas namn i kartan kan dock vara felaktiga.