Utlysning av Linnéstöd

Transkript

1 VETENSKAPSRÅDET Generaldirektörens kansli PM Utlysning av Linnéstöd Under rubriken Strategiska insatser i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenteras en ny bidragsform som kan sökas av universitet och högskolor. (I det följande används högskolor som beteckning för både universitet och högskolor.) Vetenskapsrådet har valt att kalla denna nya bidragsform Linnéstöd. En enskild forskningsmiljö kan enligt propositionen få ett bidrag om upp till 10 miljoner kronor per år i upp till 10 år. Om statsmakterna fortsätter att satsa på Linnéstöd i den omfattning som anges i propositionen kan Linnéstödet byggas upp under en tioårsperiod. Av de medel som regeringen angivit utlyser Vetenskapsrådet och Formas nu gemensamt Linnéstöd. Denna första utlysning avser tioåriga forskningsbidrag omfattande sammanlagt 140 miljoner kronor per år fr.o.m Eftersom beredningen kommer att bli krävande, såväl för forskningsråden som för sökande högskolor, kommer Linnéstöd bara att utlysas vartannat år. Nästa utlysning blir alltså år 2007 (för utbetalning fr.o.m ). Linnéstödet är ett komplement till högskolornas egna basresurser och forskningsrådens stöd till forskarinitierade projekt. För den enskilda forskaren är det fullt möjligt att inneha, söka och få andra former av bidrag från Vetenskapsrådet och Formas och samtidigt ta del av Linnéstöd. Målet för Linnéstödet är att skapa nationell konkurrens mellan högskolor om stöd till forskning med internationell konkurrenskraft. Linnéstödet kan, åtminstone på längre sikt, förväntas påverka de strategiska prioriteringarna inom högskolorna och ge strukturella effekter i forskningssystemet. Formerna för Linnéstödet har utarbetats efter samråd med övriga statliga finansiärer och genom SUHF med högskolorna. Vetenskapsrådet kommer under andra halvåret 2006 att utvärdera sin process fram till bidragsbeslut. Därefter planeras nya samråd med högskolorna om eventuella förändringar inför utlysningen Vem kan söka och hur mycket? Endast högskolor kan söka Linnéstöd inte enskilda forskare eller forskargrupper. En högskola kan lämna in en eller flera ansökningar om Linnéstöd där varje ansökan avser en forskningsmiljö. Högskolan ska inte prioritera mellan de inlämnade ansökningarna. Det sökta bidraget för varje enskild miljö ska ligga i intervallet 5 10 miljoner kronor per år. Högskolorna kan söka inom ramen för de totalbelopp som anges i bilagan. De angivna beloppen som överstiger 10 miljoner kronor är uträknade efter respektive högskolas totala FoU-intäkter (enligt Högskoleverkets databas för nationell uppföljning). 1

2 Ansökningar i samverkan mellan högskolor är tillåtna, men det sammanlagda sökta bidraget för en gemensam miljö får inte överstiga 10 miljoner kronor per år. Varje högskolas andel i en sådan samverkan adderas till högskolans övriga sökta bidrag och ska rymmas inom dess totalbelopp. Kriterier för bedömning Förslagen i högskolornas ansökningar kommer att bedömas efter följande tre kriterier: uppnådd vetenskaplig kvalitet potential för vetenskaplig förnyelse engagemanget från sökande högskolor Vid fördelningen av Linnéstöd kommer ingen hänsyn att tas till geografisk spridning. Vetenskaplig kvalitet och potential för förnyelse De två första kriterierna är de viktigaste. De hänger också nära samman. För varje enskild forskningsmiljö kommer internationella experter inom det aktuella ämnesområdet att bedöma den uppnådda vetenskapliga kvaliteten och potentialen för förnyelse i relation till den internationella forskningsfronten. Såväl nationell som internationell lyskraft och påverkan på forskningen är av synnerlig vikt. Potential för förnyelse kan bedömas ur flera perspektiv, exempelvis forskningsområdets mognad, förnyelse i tidigare forskningsresultat samt planerad förnyelse i form av t.ex. deltagande och rekrytering av unga självständiga forskare. Det nya stödets storlek och långsiktighet gör det viktigt att ett flertal internationellt erkända forskare tillsammans ger stabilitet åt miljön. En miljö med många etablerade forskare måste samtidigt visa på flexibilitet och dynamik i att initiera och följa nya forskningslinjer. Forskningsuppgifternas karaktär skiljer sig åt mellan olika fakultetsområden. Eftersom forskningen organiseras på olika sätt, kan och bör de mest effektiva och dynamiska forskningsmiljöerna förmodligen se olika ut inom olika fakultetsområden. Karaktären på forskningsmiljöer kan skilja sig markant även inom ett ämnes/fakultetsområde. Det kan vara svårt att bedöma miljöer inom nya snabbväxande områden med hög potential, där meriterna ännu inte är av så stor omfattning. Sådana miljöer kan ges ett mindre stöd i början som tillåts växa om utfallet är lovande i utvärderingarna. Inom vissa grundforskningsfält kan samverkan kring och utnyttjande av nationell och internationell infrastruktur skapa en kritisk massa av forskare och öppna för tvärvetenskapliga framsteg. Denna typ av samverkan kan ha speciell strategisk betydelse för svensk forskning. Den vetenskapliga bedömningen av varje miljö kommer att bygga på information om såväl tidigare utförd och pågående forskning som planlagd framtida forskning. I ansökan ska tidigare och pågående forskning beskrivas genom viktigaste uppnådda resultat, genombrott i forskningen, internationella kontakter och internationell genomslagskraft. Framtidsplanerna ska behandla forskningens utvecklingsmöjligheter, utveckling av internationellt samarbete samt miljöns kompetens- och utrustningsbehov. För att få ett kompletterande underlag för bedömningen av i vilken utsträckning en miljö har ett internationellt genomslag kan bibliometriska metoder användas. 2

3 Den sökande högskolans engagemang Viktig information för att bedöma karaktären av engagemanget från en sökande högskola är den planerade användningen av bidraget till den enskilda forskningsmiljön och den planerade medfinansieringen (se nedan). Varje ansökan ska också innehålla en strategi för att stimulera forskningsmiljöns utveckling och stödja dess ledning. Medfinansiering I forskningspropositionen (prop. 2004/05:80, sid. 96) anförs: Medverkande universitet, högskolor, forskningsinstitut, företag och övriga intressenter måste också bidra med betydande egna resurser till satsningen. Detta innebär att Linnéstödet ska bidra till högskolornas prioritering av högkvalitativ forskning. Högskolornas medfinansiering av en forskningsmiljö ska anges i en ekonomisk plan för hela tioårsperioden. Medfinansieringen ska uppgå till minst 50 % av det sökta beloppet, sett över hela perioden. Medfinansieringen får dock variera med tiden. De högskolor som får Linnéstöd har, liksom vid andra tidsbegränsade satsningar, ansvaret för respektive forskningsmiljö efter bidragsperiodens slut och måste därmed i tid ta ställning till fortsatt stöd från högskolan eller avveckling. Medfinansieringen kan vara befintligt eller tillkommande stöd. Stödet kan exempelvis vara i form av lokaler, forskare, övrig personal och ekonomiska bidrag till forskning eller infrastruktur. Medfinansieringen ska enligt propositionen komma från respektive högskolas egna resurser, dvs. från dess direkta statsanslag, egna fonder eller egna stiftelser. Detta ska framgå av den ekonomiska planen för varje enskild forskningsmiljö. Beredning av ansökningar Fem expertgrupper För den vetenskapliga granskningen föreslår Vetenskapsrådets ämnesråd och den utbildningsvetenskapliga kommittén fyra internationella expertgrupper med vardera sju experter - inom områdena HS+U, M, N och T. Vetenskapsrådets styrelse utser medlemmarna i dessa grupper. Styrelsen utser också en femte, övergripande, expertgrupp, bestående av ordförandena i de fyra ämnesinriktade grupperna samt ytterligare tre internationella experter med särskild erfarenhet av breda satsningar. En av de tre sistnämnda kommer att utses till ordförande i den övergripande panelen. En sökande högskola kan i sin ansökan lämna förslag på vilken expertgrupp man anser bör behandla ansökningen.. Den övergripande expertgruppen ska, efter samråd med Vetenskapsrådets generaldirektör och biträdande generaldirektör samt huvudsekreterarna från Vetenskapsrådet respektive Formas, fördela ansökningarna till de fyra övriga grupperna. Ansökningar som inte naturligt hör hemma inom någon av de fyra ämnesinriktade expertgrupperna bereds i den övergripande gruppen. Samtliga fem expertgruppers beredning bygger på granskning som utförts av särskild expertis för de enskilda ansökningarna. 3

4 Fördelning av Linnestödet mellan ämnesområden En utgångspunkt för fördelningen mellan ämnesområden av de medel som utlyses i denna första omgång av Linnéstödet, 140 miljoner kronor, är en bastilldelning om 22,5 miljoner kronor till vart och ett av de fyra ämnesområdena och en resterande rörlig del. Den övergripande panelen ska, efter samråd med Vetenskapsrådets generaldirektör och biträdande generaldirektör samt huvudsekreterarna från Vetenskapsrådet och Formas, föreslå en fördelning av den rörliga delen mellan de fem panelerna. De sökande kan alltså utgå från att bidrag om sammanlagt minst 22,5 miljoner kronor per år beviljas inom varje ämnesområde (HS+U, M, N och T). Beslut Vetenskapsrådets styrelse beslutar, efter förslag från den övergripande panelen, hur den rörliga delen om 50 miljoner kronor ska fördelas mellan de fem panelerna, dvs. mellan bidrag till de fyra ämnesområdena och bidrag till de forskningsmiljöer som tilldelats den övergripande panelen. Vetenskapsrådets styrelse delegerar till den övergripande panelen att fatta beslut om Linnéstöd inom beslutade ramar. Den övergripande panelen fattar beslut om fördelning av Linnéstöd senast den 1 juni Utvärderingar av beviljade Linnéstöd Vetenskapsrådet kommer att utvärdera stödet två gånger under dess löptid och en gång efter avslutat stöd. Både finansiären och mottagaren av stödet kan begära att en utvärdering tidigareläggs. Mera detaljerade anvisningar för utvärderingarna kommer att tas fram under tidig höst Första utvärderingstillfället Efter ett och ett halvt till två år utvärderas organisation, samarbete och ledarskap i förhållande till den fastlagda planen. Utvärderingens rekommendationer kan leda till att forskningsmiljöns organisation eller ledarskap förändras eller utvecklas. De kan också leda till att finansiärerna villkorar eller förändrar stödet och eventuellt ökar eller minskar det med högst 20 %. Ett alternativ är att parterna träffar en ny överenskommelse på en högre eller lägre nivå, med eller utan nya villkor. Andra utvärderingstillfället En utvärdering efter fem år fokuseras på vetenskapliga resultat, det mervärde och den dynamik som skapats samt potentialen för framgångsrik forskning under Linnéstödets avslutande del. Högskolan ska i en plan redovisa hur programmet kan utvecklas under den avslutande delen och de därefter följande åren. Utvärderingen görs av internationella experter. Rekommendationerna kan leda till att forskningsmiljöns organisation eller ledarskap förändras eller utvecklas och/eller att finansiärerna villkorar eller förändrar stödet. I normalfallet är den maximala eventuella ökningen eller minskningen under året efter 4

5 utvärderingen 20 %. Om stödet helt dras in för en forskningsmiljö ska en avvecklingsplan omfattande två år upprättas. Tredje utvärderingstillfället Efter stödperiodens slut sker en mer övergripande utvärdering, inkluderande en effektanalys. Utvärderingen ska ge ett underlag för det fortsatta arbetet med utveckling av forskningsrådens bidragsformer och för högskolornas utvecklingsarbete. Hur ansöker högskolorna? Ansökningarna ska skrivas på engelska och lämnas in elektroniskt till Vetenskapsrådet. Varje högskola har den begränsning för ansökningarnas sammanlagda bidragsbelopp som anges i bilagan. Vetenskapsrådet kommer i början av hösten 2005 att mer detaljerat beskriva vad ansökningarna ska innehålla. Preliminärt ska varje ansökan innehålla följande information: Vetenskaplig kvalitet och förnyelse max 10 sidor beskrivning av nuvarande forskning max 10 sidor planer för framtida forskning meriter för högst 10 forskare (2 sidors CV, lista på de 10 bästa publikationerna, publikationslista för de senaste fem åren) Den sökande högskolans engagemang redogörelse för högskolans planerade användning av bidraget redogörelse för högskolans planerade medfinansiering högskolans strategi för att stimulera miljöns utveckling redogörelse för högskolans processer för stöd och uppföljning av ledningen för satsningen Övriga redogörelser kommunikationsstrategi som beskriver målgrupper och metoder för att föra ut forskningsresultat redogörelse för relationen mellan högskolans forskningsstrategi/strategiska prioriteringar och de forskningsmiljöer för vilka stöd söks redogörelse för högskolans policy/strategi med avseende på etik, jämställdhet, etnisk mångfald och potentiellt förtroendeskadlig verksamhet Sista ansökningsdag Sista dag för ansökan är den 1 december Det elektroniska ansökningssystemet kommer att vara tillgängligt fr.o.m. den 1 november

6 Nästa utlysning planeras till 2007 för utbetalning av bidrag fr.o.m. den 1 juli Närmare uppgifter om nästa utlysning kommer att lämnas så snart det är möjligt. Upplysningar En kontaktperson för högskolorna kommer att finnas på Vetenskapsrådet. Enskilda forskare eller forskargrupper ska vända sig till sin högskola för information om respektive högskolas interna process. 6

7 Bilaga till PM om utlysning av Linnéstöd Högsta totalbelopp som kan sökas av högskolorna (miljoner kronor) Uppsala universitet 85,0 Lunds universitet 100,0 Göteborgs universitet 75,0 Stockholms universitet 52,5 Umeå universitet 47,5 Linköpings universitet 37,5 Karolinska institutet 87,5 Kungl. Tekniska högskolan 57,5 Luleå tekniska universitet 17,5 Karlstads universitet 10,0 Växjö universitet 10,0 Örebro universitet 10,0 Sveriges lantbruksuniversitet 47,5 Blekinge tekniska högskola 10,0 Danshögskolan 10,0 Dramatiska institutet 10,0 Högskolan i Borås 10,0 Högskolan i Dalarna 10,0 Högskolan på Gotland 10,0 Högskolan i Gävle 10,0 Högskolan i Halmstad 10,0 Högskolan i Kalmar 10,0 Högskolan Kristianstad 10,0 Högskolan i Skövde 10,0 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 10,0 Idrottshögskolan i Stockholm 10,0 Konstfack 10,0 Kungl. Konsthögskolan 10,0 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 10,0 Lärarhögskolan i Stockholm 10,0 Malmö högskola 10,0 Mitthögskolan 10,0 Mälardalens högskola 10,0 Operahögskolan i Stockholm 10,0 Södertörns högskola 10,0 Teaterhögskolan i Stockholm 10,0 Chalmers tekniska högskola 42,5 Handelshögskolan i Stockholm 10,0 Högskolan i Jönköping 10,0 7