Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Transkript

1 Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Håbo kommun och Arbetsförmedlingen har arbetat fram en gemensam plan för samverkan, vilken beskrivs i denna bilaga. Genom intervjuer och arbetsmöten med representanter från Håbo kommun (Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kultur och livsmiljö, Håbo Marknads AB) och Arbetsförmedlingen har en behovsanalys för målgruppen som varken arbetar eller studerar genomförts. Utifrån detta har ett antal insatser lyfts upp på dagordningen och prioriterats. Nedan beskrivs handlingsplaner för de insatser/aktiviteter som anses mest prioriterade. Sist listas övriga förslag på insatser för samverkan, vilka kan komma att bli aktuella på längre sikt. I Håbo kommun finns en vana av att samverka när någon av parterna i ett individärende ser ett behov av samordnade insatser. Det kan handla om att handläggaren på Socialförvaltningen tar kontakt med handläggaren på Arbetsförmedlingen för att diskutera en individs behov av särskilt stöd på arbetsplatsen. De personliga relationerna är goda och det finns även goda erfarenheter av samarbete. Men samverkan sker oftast sporadiskt och är beroende av varje handläggares personliga nätverk av kontakter. Den överenskommelse mellan Håbo kommun och Arbetsförmedlingen som nu tecknas är ett sätt att formalisera och stärka samverkan på organisationsnivå, så att rutiner för samverkan består även oberoende av specifika personer. Gemensam styrning En förvaltnings- och myndighetsövergripande styrgrupp kommer att tillsättas i samband med överenskommelsen tecknas, dock senast 1 feb 2016, med uppdrag att samordna, följa upp och kvalitetssäkra arbetet kring målgruppen åringar som varken studerar eller arbetar. I uppdraget ingår att revidera föreliggande överenskommelse årligen. Gruppen ska bestå av representanter från Socialförvaltningen, Kultur- och livsmiljö, Barn- och utbildningsförvaltningen, Håbo Marknads AB samt Arbetsförmedlingen. Socialförvaltningen koordinerar styrgruppen och är sammankallande. Gemensamma dokumenterade möten ska ske minst 2ggr/år. Styrgruppen ansvarar för att följa upp de mål som sätts och för att arbetet med de handlingsplaner som beskrivs nedan möjliggörs genom att t ex tillsätta arbetsgrupper och delegera ansvar till berörda tjänstemän. Parter och resurser

2 Ett första steg i samverkansarbetet är att tydliggöra vilka resurser respektive part bidrar med samt identifiera övriga lokala aktörer som arbetar gentemot samma målgrupp. Utveckla möjligheter till traineejobb och utbildningskontrakt Parterna avser att samarbeta för att starta upp insatserna traineejobb och utbildningskontrakt. Kommunen har i ett första steg sökt medel för 10 platser inom vård- och omsorgsområdet för Traineejobben är en möjlighet att utveckla matchningen mellan unga arbetslösa och kommunens bristyrken. Avsikten är att även kunna erbjuda utbildningskontrakt under 2016, något som är prioriterat med tanke på överenskommelsens mål om att öka andelen som fullföljer en gymnasieutbildning. Båda parter ansvarar för att marknadsföra och informera om vad traineejobb respektive utbildningskontrakt innebär både gentemot unga och gentemot kollegor inom Arbetsförmedlingen respektive kommunen som kommer i kontakt med målgruppen samt för att identifiera individer som kan vara aktuella för dessa insatser. Praktikplatsbank för att öka tillgängligheten Arbetsgruppen har konstaterat att det i flertalet insatser mot unga finns behov av arbetspraktik. Kommunen har ett visst samarbete med det lokala näringslivet via Håbo Marknads AB, men behovet är långt större än utbudet och arbetet med att tillsätta praktikplatser är sällan koordinerat. Ofta ringer handläggare från Arbetsförmedling, Socialförvaltning och studie- och yrkesvägledare (SYV) parallellt till samma arbetsgivare för att jaga praktikplatser. För att öka tillgängligheten, överblicken och på sikt även antalet möjliga praktikplatser kommer parterna att samverka för att skapa en digital arbetsgivarbank där arbetsgivare för sommarjobb och praktik listas och görs sökbara. Den digitala banken ska göra det lättare för arbetsgivare och praktikanter att få kontakt, samordna och effektivisera arbetet för den som är på jakt efter en praktikplats. Banken ska vara öppen för alla men ha olika behörighetsnivåer. Arbetsgivare ska själva kunna lista sig och informera om sina möjliga praktikplatser. Praktikplatser behövs för att kunna erbjuda unga praktik inom ramen för gymnasieprogram med yrkesinriktning, för framtida Traineejobb, för att kombinera studier och praktik inom ett Utbildningskontrakt eller för att sysselsätta fler som behöver särskilt stöd för funktionsnedsättningar. Målet är att en bättre tillgång till praktikplatser ska leda till att fler kan fullfölja en gymnasieutbildning och ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetsgivarbanken kommer att kräva resurser initialt och statsbidrag kommer att sökas för att starta igång och marknadsföra banken. Efter detta krävs löpande underhåll från kommunens kommunikations- och IT-avdelning. Fysisk plats för kontakt och möten Parterna är överens om att försöka nå ut till och få kontakt med alla åringar för att ingen i målgruppen ska ha okänd sysselsättning och vara bortglömd. Idag saknas ungdomsgård eller motsvarande där de unga kan vistas utan krav på kafékostnader eller föreningsengagemang. Ett första steg är att erbjuda ytor och lokaler där ungdomar kan vistas kravlöst, istället för att bli sittande hemma och riskera att hamna i utanförskap. En sådan plats kan också bli kontaktyta där organisationer och samhällsaktörer kan komma ut och visa upp sig, informera och samtala informellt med de ungdomar som besöker platsen. Det kan också

3 vara en plats för att erbjuda stödinsatser som t ex läxhjälp och ge ungdomar fler vuxna förebilder. Kommunen och Arbetsförmedlingen har initierat en diskussion om möjliga platser/lokaler att använda för att skapa och driva en social plats för unga. Ett förslag som nämnts är Fridegårdsgymnasiets café. Aktörer som kan vara aktuella att involvera i frågan är Kulturoch livsmiljö, Barn- och utbildningsförvaltningen (tex elevhälsan, kurator och ungdomscoach), Socialförvaltningen (ungdomscoacher och Bålstapolarna, försörjningsstöd, socialpsykiatrin), Håbo Marknads AB, Arbetsförmedlingen, föreningslivet, ideella resurser som tex läxhjälpare, andra intresseorganisationer. En tanke är att samverkansparterna skulle kunna förlägga delar av sin ordinarie tjänst ute på en sådan mötesplats, men verksamheten kan även komma att kräva ytterligare resurser, vilket det i så fall kan bli aktuellt att söka statsbidrag för. Rutiner för att stötta åringar Inom ramen för kommande samverkan ska parterna fortsätta att stärka och utveckla stödet för de unga inom Kommunens aktivitetsansvar. Det finns idag ett systematiskt arbete för att söka upp och stötta unga år, där Barn- och utbildningsförvaltningens ungdomscoach koordinerar arbetet. En viktig del av ungdomscoachens arbete är regelbunden kontakt och samarbete med Arbetsförmedlingens ungdomshandläggare och socialförvaltningens handläggare. Styrgruppen bör regelbundet ta del av det arbete som görs och i den mån det är möjligt bidra till utveckling och förbättring. Rutiner för att stötta åringar I kommunen finns en ungdomscoach som samordnar stöd och uppsökande arbete mot dem som ingår i kommunens aktivitetsansvar (16-19 år). Däremot saknar den del av målgruppen som är mellan 20 och 24 år idag stödinsatser och det finns inte heller något systematiserat uppsökande arbete. Kommunen och Arbetsförmedlingen är överens om att stödet för denna åldersgrupp behöver utvecklas och att det krävs en gemensam strategi för hur detta ska göras. Parterna kommer därför att tillsammans utarbeta nya arbetsrutiner för att stötta åringar som varken arbetar eller studerar. En stor del av dessa individer har redan kontakt med antingen socialförvaltningen eller arbetsförmedlingen och bör kunna fångas upp inom ramen för befintlig verksamhet. Genom enkla tillägg i arbetsrutiner och tätare kontakter mellan socialförvaltning och arbetsförmedling kan individer erbjudas stöd snabbare och antalet med okänd sysselsättning minska. Om det visar sig att behovet av extra resurser till denna målgrupp är stort kan det bli aktuellt att tillsätta en koordinerande tjänst som motsvarar ungdomscoachen, men för åringar. Detta är i så fall något som måste finansieras med externa medel, t ex genom att söka statsbidrag. Förebyggande åtgärder Samverkansparterna är överens om att det kan göras mer för att undvika att ungdomar överhuvudtaget riskerar att bli en del av överenskommelsens primära målgrupp (unga år som varken studerar eller arbetar). Tidiga insatser och preventiva åtgärder redan i grundskolan är därför ett prioriterat område för att antalet unga i målgruppen ska minska. Insatserna bör också se individen i relation till sitt sociala nätverk, t ex som en del av en familj där stöd till föräldrarna kan vara avgörande för huruvida barnen fullföljer gymnasiet eller inte.

4 Socialförvaltningen ska införa rutiner för att uppmärksamma de åringar som inte går i gymnasiet och som ofta döljs som medlem i hushåll med försörjningsstöd. Individuella insatser sätts in först när personen fyller 18 år och söker försörjningsstöd för sitt eget hushåll. Om socialförvaltningen signalerar tidigare kan t ex barn- och ungdomsförvaltningen och/eller Arbetsförmedlingen öka möjligheten till förebyggande arbete. Samverkansparterna vill också bidra till en bättre övergång mellan grundskola och gymnasium. Många avhopp och många byten under gymnasietiden kan förebyggas med mer resurser till Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Den befintliga planen för att utveckla SYV verksamheten ska följas upp och förankras inom ramen för samverkan. Intern kunskapsspridning Samverkan mellan Håbo kommun och Arbetsförmedlingen ska bidra till bättre intern kunskapsspridning inom respektive organisation. Som en del av samverkan ska parterna informera varandra och berörda kollegor dels om det arbete som bedrivs inom ramen för överenskommelsen och dels om vem som gör vad när det gäller målgruppen unga år. På så sätt ska alla kommunens och Arbetsförmedlingens handläggare som kommer i kontakt med målgruppen (familjer, barn och unga) ha aktuell kunskap och möjlighet att hänvisa både unga och föräldrar till rätt kontaktpersoner. Dialog med målgruppen En viktig del av samverkan är att föra dialog med unga för att ta del av målgruppens erfarenheter och upplevelser. Följande görs eller har gjorts redan och utgör grunden för att vidareutveckla ett kontinuerligt dialogarbete. - Enskilda handläggares samtal med unga är en viktig kunskapskälla, som kan systematiseras och dokumenteras för bättre kunskapsdelning och uppföljning. - Barn- och utbildningsförvaltningens ungdomscoach har bjudit in till öppet dialogmöte - Socialförvaltningens ungdomscoacher och Bålstapolarna har informella kontakter och samtal - Gymnasiebarometern enkät till niondeklassarna om gymnasieval och studievägledning Genusperspektiv i samverkansarbetet 4R-metoden En konkret metod för att börja arbeta med jämställdhet mellan könen är 4R-metoden. Metoden går ut på att kartlägga dels hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut i en viss målgrupp och därefter hur resurserna (insatser, lokaler etc) fördelas mellan könen i samma målgrupp. Baserat på kartläggningen utarbetas en handlingsplan. Mer information om metoden finns på webbsidan Jämställ NU, se länk. Inom projektet #jagmed kommer 4R-metoden att användas för att kartlägga de lokala förutsättningarna i Håbo kommun. Normkritik Ett jämställdhetstänkande som utgår ifrån två enkelt fastslagbara könslådor är lätt att arbeta med, det ger tydliga kvantifierbara resultat. Men konsekvensen blir samtidigt att normer och stereotypa föreställningar om kön riskerar att reproduceras. Genom att arbeta med ett utvidgat jämställdhetsperspektiv: där det genom att problematisera rådande normer så kallad

5 normkritik blir möjligt att bedriva ett mer djupgående och effektivt förändringsarbete, både i det egna arbetet, hos ungdomarna och på en vidare samhällelig nivå. Konkret innebär perspektivet en uppmaning till att sätta fokus på rådande normer: hur skapas och reproduceras kön i en viss situation. Samt att, i nästa led, fundera över hur vi kan undvika att reproducera dylika normer. I kontakt med ungdomar är det centralt att: inte på förhand beköna ungdomarna utan att försöka möta dem förutsättningslöst. Snarare än att som ett syfte i sig få ungdomarna att välja könsöverskridande bör ungdomarna få hjälp att se potentialer utanför de förväntningar de möts av beroende av kön och andra tillhörigheter. Ett medel för att komma åt och arbeta med normer kan vara värderingsövningar för anställda och ungdomsgrupper. Även utbildning av nyckelpersoner kan vara aktuellt för att undvika att frågan isoleras till punktinsatser. Förslag och idéer för samverkan framåt Gymnasieskolan bör utforma en plan för att motverka avhopp. Undersöka möjligheten att förbättra kontakten med de elever som går i gymnasieskolor utanför kommunen. Fler möjligheter att kombinera studier med praktik för att öka behörigheten bland åringar. Förbättra möjligheten till individanpassade arbetsplatser för unga med funktionsnedsättning, t ex utan krav på social interaktion. Förstärka det entreprenöriella lärandet i skolan, från grundskolan till gymnasiet. Uppsökande verksamhet för hemmasittare.