Manen tjåhkanip ja manen la dát ássjen?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Manen tjåhkanip ja manen la dát ássjen?"

Katarina Berglund
för 7 år sedan
Visningar:

Duoddetjála:2 (Gullu ássjáj 33 ) Manen tjåhkanip ja manen la dát ássjen? Muhtem giellaulmutja älla årrum dudálattja åvdep märrádusájda. Danen li sihtam inep diedojt ja guoradallamav.

1 Duoddetjála:2 (Gullu ássjáj 33 ) Manen tjåhkanip ja manen la dát ássjen? Muhtem giellaulmutja älla årrum dudálattja åvdep märrádusájda. Danen li sihtam inep diedojt ja guoradallamav. Ij la mige dagáduvvam dán maŋŋela Vuona tjåhkanimes : Divvun Tråmså Universitehtan la dahkam tjállemdárkastusáv. Dan aktijvuodan li låhkåm tjállemvigijt, stuor oasse vigijs li gå ulmutja tjálli guhka á gånnå ij galga. Árvvedahtte akta sivájs le luojkasbágojn, ja ulmutja älla dádjadam manen ij galga guhka á. Gatjálvis uddni: Luojkasbágojt/ Importord/Lånord Galggi gus hållat julevsámegiela jiena milta? Ska de sägas/uttalas efter ett lulesamiskt ljudsystem? Galggi gus tjállet julevsámegiela tjállemvuoge milta? Ska de skrivas efter ett lulesamiskt ortografi Gåk galggá tjállet guhka á:jt ja ietja vokálajt luojkasbágoj? Hur ska man skriva långt a och andra vokaler? Gávnnu tjielgga vokála njuolgadusá julevsámegielan. Det finns klara tydliga regler för vokalerna i lulesamiskan. Tjuovvot giela ietjas njuolgadusá. citatord citatord, ord som används i ett låntagande språk med bibehållande av det långivande språkets stavning och uttal, varigenom ordet framstår som främmande i sin nya språkmiljö, t.ex. eng. outsider, fra. rendez-vous och lat. status quo i svenskan. (39 av 39 ord) källa: *sitatlånord importord/ lånord 1

2 lånord, ord som lånats in i ett språk från ett annat språk och som fått mer eller mindre allmän användning. Man brukar skilja mellan lånord och citatord, som är mer tillfälligt använda uttryck från främmande språk. Arvord ord som ärvts genom generationerna från mycket tidiga perioder i ett språks utveckling. Motsats: lånord och främmande ord. Arvord Räkneorden från ett till tio är... (28 av 187 ord) källa: Lulesamiska vokaler Vokalernas kvantitet påverkas av stadieväxling. Fem olika vokallängder i lulesamiska. Kort, halvkort, halvlång, lång och överlång. A = kort, halvkort Á = halvlång, lång, överlång Å-ljud samma längd som a-ljud Kort å-ljud och långt å-ljud, skrivs å. Kort e-ljud och långt e-ljus, skrivs e. Stamvokaler Stamvokalväxling I jämnstaviga stammar, sista vokalen i grundform (nominativ) Viellj-a Skåvll-å Oabb-á Oahpp-e Basst-i Viess-o Grad II och III Mannat manná; tjállet tjállá, ájggot ájggu 2

3 Vokalharmoni Ej i Bassti/Girjas Finns i Arjeplog Dållå, skåvllå Vokalförlängning 3

Tryckstark stavelse/trycksvag stavelse stavesletakt Omljud vokaler Omljud diftonger Gradväxling Se omljudstabell Se omljudstabell Vokalernas längd vid stadieväxling: 1.

4 Tryckstark stavelse/trycksvag stavelse stavesletakt Omljud vokaler Omljud diftonger Gradväxling Se omljudstabell Se omljudstabell Vokalernas längd vid stadieväxling: 1. Alltid korta och påverkas inte av stadieväxling 2. De som förändrar sin längd vid stadieväxling Längden på första stavelsen vokal sammanhänger med stamkonsonanternas längd och längden på andra stavelsens vokal. Njuoban /Glidvokal Larsson Gunnar, 1990,Svenska landsmål och svenskt folkliv,glidvokalen i lulesamiska, s 175 i lulesamiskan framträder glidvokalen markant i uttalet. Enligt O. Korhonen (1979:545) uppträder glidvokalen i förbindelse vars första komponent är >> i, r eller v (ibland även b eller l)>> och glidvokalen är >>mycket tydlig>>. Spiik (1977:17) kallar glidvokalen >>starkt markerad>> Angéus Kuoljok Susanna, 1997, Nominalavledningar på ahka i lulesamiskan, Glidvokal, s 48 Glidvokal (sal njuoban) är en vokal som markerar grad III i vissa ställningar. Glidvokalen är inte stavelsebildande. I Larsson (1990) beskrivs glidvokalen ur olika aspekter. 4

5 Gåk galggá tjállet universitet? Svenska: universitet Lulesamiska: universitäjtta universitejta universitähtta, universitehta Lulesamiska: universitehtta universitehta Norge 1. Stadieväxling: III/II : universitäjtta grad: III jtt universitejta grad: II jt (Vokalernas kvantitet påverkas av stadieväxling.) 2.Målsodisjiena/Omljud/vokaler: ä växlar till e vid gradskifte från III / II: universitäjtta universitejta hässta hesta pän na penna gärggat gergav häjmma hejma 3.Njuoban/glidvokal, stark markör i lulesamiskan. jtt /jt Gåk galggá tjállet parafras? 5

6 Mij stivrri gåk galggá hållat ja tjállet? /Vad är det som styr uttal och stavning? Svenska: parafras Lulesamiska: párrafrássa paraförsta stavelsen fras andra stavelsen Tryckstark st. trycksvag st. Tryckst. st. trycksvag st. Pár- ra frás- sa 1. stavelsetakt i första paret (parra), betoning ligger på första a:et i första stavelsen. 2.stavelsetakt i andra paret (frassa), betoning ligger på första a:et i andra stavelsen. tryckstark stavelse första stavelsen betoning pár- trycksvag stavelse ingen betoning -ra 3.Automatisk vokalförlängning, växlar grad II/I párrafrássa - párrafrása 4. frássa - precis på samma sätt. Vi måste ha långt á i tryckstark stavelse, för att undvika automatisk vokalförlängning vid genitivböjning. Kort a i tryckstark kommer att generera pará och frasá. Stavelsetakterna är beskrivna i enlighet som i t.ex. hässtavuoddje, tjállegoahtet. 6

7 1.párra som vi skriver idag 2.pàrra enligt uttal är det en halvlång vokal 3.pára böjning som vi skriver idag -pāra enligt uttal långt vokalljud 7

Relevanta dokument

Giellaåhpadiddjen dån barga skåvllå julevsámegiella åhpadusáj.

Giellaåhpadiddjen dån barga skåvllå julevsámegiella åhpadusáj. Hálijda gus barggat sámegielajn? Giellaåhpadiddjen! Lijkku gus hásstalusájda ja gähttjalit ådå vuogijt giellaåhpadimen? Le gus dån positijvalasj ja måvtugis ulmusj? De dån la dat åhpadiddjev mejt åhtsåp!