TENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010),
|
|
- Erik Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TENTAMEN Analytisk kemi (KD2010), OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig betygsskala tillämpas enligt följande: Poäng Betyg A B C D E Fx 0 35 F Tänk på att vid frågor med flera svarsalternativ kan felaktiga uppräkningar medföra poängavdrag. Möjlighet till komplettering för att erhålla godkänt, betyg E, finns för den som ligger nära godkändgränsen. Med nära gränsen menas minst 36 poäng, betyg Fx. Kompletteringen sker muntligt efter överenskommelse med kursansvarig. Den som önskar komplettera skall kontakta kursansvarig inom en vecka efter det att vi på hemsidan meddelat att tentorna är rättade. (Tentorna kommer att vara färdigrättade senast ) För studenter registrerade på kursen före HT07 gäller kursnummer 3B1102 och före HT01 var koden 3B1101. Poängskalan för betygen på 3B1101/02 är följande: poäng ger betyget poäng ger betyget poäng ger betyget poäng ger betyget U Hjälpmedel: Utöver penna och papper är endast kalkylator tillåten. Skriv på omslaget till tentan vilket kursnummer som gäller dig! LYCKA TILL!
2 1. Grodyngel som utsätts för vissa läkemedel som tex p-pilleröstrogenet etinylestradiol och svampmedlet klotrimazol påverkas negativt. Deras reproduktion kan störas och hanyngel kan tom byta kön. Några biologer vill därför undersöka halterna av dessa läkemedel hos grodyngelstammen i ett vattendrag. Hur ska de utföra provtagningen? (8p) 2. En parfymtillverkare vill införa en processanalys för att bestämma halten av två dyra komponenter som är helt avgörande för doften. a) Vad kan motivera att införa processanalys i detta fall? (3p) b) Analysen kommer att utföras med GC. Vilket interface är lämpligast? Varför? (4p) c) Nämn en nackdel med interfacet. (1p) 3. Den stora fördelen med voltammetri är den höga känsligheten. Om man dessutom använder sig av stripping är det möjligt att tex analysera extremt låga halter av bly. E 0 för reduktion av Pb 2+ till metalliskt bly är V. I livsmedel är gränsvärdet för bly i mjölk 0,02 mg/kg och i kakaopulver 2,0 mg/kg. Ett företag vill sälja färdigblandad chokladmjölk och inför en stripping-analys för detta. a) Hur ska analysen utföras? (4p) b) Hur ser voltammogrammet ut? (1p) c) Vad blir koncentreringsfaktorn? (1p) d) Vad kan störa analysen? (2p) 4. a) Nedan finns strukturerna för de två läkemedelssubstanserna som nämns i fråga 1. Hur bör analysen utföras? Ange lämplig teknik, metod och utrustning. Motivera valet! (Tips: i vattnet/ynglen finns även många andra organiska ämnen.) (4p) Klotrimazol Etinylestradiol H CH 3 OH C CH HO H H Källa: Källa: b) I fråga 3 analyserades bly m voltammetri. Hur kan detta ämne analyseras på annat sätt (ej elektroanalytiskt)? Ange lämplig teknik, metod och utrustning. Motivera valet! (4p) OBS! Du ska inte använda masspektrometri i något av problemen i 4 a) och b)!
3 5. Ett spektroskopiskt instrument består av flera olika delar. En av dessa är strålningskällan. a) Vilken funktion har strålningskällan? (2p) b) Ge exempel på en bredbandig respektive en smalbandig strålningskälla och vilka tekniker dessa används för. (2p) En annan del av det spektroskopiska instrumentet är analysatorn. c) Vilken funktion har analysatorn? (2p) d) Ge exempel på två analysatorer. (1p) Ytterligare en del är detektorn. e) Nämn en detektor som kan registrera ett helt spektrum samtidigt (1p) 6. Jonbyteskromatografi och gelfiltrering är två LC-metoder. a) Hur kan selektiviteten ändras i dessa metoder? (Ge ett exempel per metod.) (2p) b) Hur kan man använda sig av olika lösningsmedels polaritetsindex i utveckling/optimering av en reversed phase LC analys? (2p) c) Beskriv hur support-coated -kolonner (SCOT) respektive wall-coated -kolonner (WCOT) är uppbyggda. Använd gärna en figur. (2p) d) Du har en SCOT-kolonn och en WCOT-kolonn med samma dimensioner och samma stationärfas. Vilken av dessa kolonner ger högst k -värde för ett givet ämne? Varför? (2p) 7. a) För ett antal år sedan visade NASAs rymdforskning bla att vissa krukväxter kan avlägsna föroreningar som tex formaldehyd, bensen, ammoniak och trikloretylen från inomhusluften. Hur bör man kromatografiskt analysera luften i ett rum för att kunna se effekten av olika krukväxter på dessa analyter? (Ange teknik, metod, stationär-och mobilfas. Motivera!) (3p) b) Vilka detektorer är lämpliga för de olika analyterna? (Ej MS!) (2p) c) Hur kan man lösa problemet med att man har ett prov men behöver använda sig av flera detektorer? (2p) d) Vad gör du om du vid en första testkörning får för låga k -värden? (1p) 8. a) Vilka jonkällor skulle användas om masspektrometri kunde utnyttjas i fråga 4 a, 4 b, respektive 7 a? (3p) b) Det finns en analysator som skulle kunna användas för alla tre ovanstående problem. Vilken? (1p) c) Beskriv kortfattat hur analysatorn ovan fungerar. (2p) d) Beskriv kortfattat hur jonkällan som används för problemet i 4 a fungerar. (2p) 9. a) Spektrofotometri med Diode-Array-detektor (DAD) kan användas för kvantitativ analys av blandningar av ämnen. Resonera utifrån mätprincipen och egna exempel varför vissa blandningar av organiska föreningar går att analysera med DAD medan metoden inte fungerar för andra blandningar. Givet att Du har en blandning av aromater som är vattenlösliga och icke-flyktiga; vilken alternativ analytisk metod skulle du istället välja i det senare fallet? (3p) b) Du vill analysera en blandning av aromater med Diode-Array-detektor. Emellertid absorberar en av buffertkomponenterna strålning i UV-VIS-området. Hur skulle Du kunna korrigera för detta utan separation? (2p) (Fortsättning följer på nästa sida!)
4 c) Ange Lambert-Beers lag för en respektive två komponenter och redogör för vad som krävs för att sambandet skall gälla för respektive fall. Resonera också kring begränsningarna med denna kalibreringsmodell när den används för analys av flera komponenter i en blandning. (3p) 10. Kromatogram A erhölls från en RP-HPLC kolumn, en isokratisk eluering med acetonitril 60% (CH 3 CN) och 40% vatten och ett flöde på 1 ml/min. Kromatogram B erhölls genom att man endast ändrade % acetonitril i mobilfassammansättningen. A B A B C D A B C D t m t m t(min) t(min) a) Rangordna analyterna i kromatogram A med avseende på deras polaritet (minst polär till mest polär). (0,5p) b) I kromatogram B hade man ökat eller minskat organfasandelen? Förklara (0,5p) c) Hur har denna mobilfasförändringen ändrat retentionsfaktor (minskat, ökat eller oförändrad)? Förklara? (0,5p) d) Hur skulle dödtiden förändras om man ökade flödet till 2 ml/min istället (minskat, ökat eller oförändrad)? Förklara? (0,5p) e) Föreslå en annan mobilfassammansättning av acetonitril och vatten för att få en bättre upplösning av analyterna. Rita ett illustrativt kromatogram där du beskriver samt motiverar vad som händer. (2p) f) Man kan även öka andelen av organfasen under körningens gång. I. Vad kallas denna metod? Varför har man inte hög andel organfas från början? (0,5p) II. Nämn några fördelar samt nackdelar med denna elueringsmetod. (1p) III. Visa en schematisk bild av vad som sker samt föreslå ett elueringssystem acetonitril och vatten. (0,5p) g) Ge exempel på andra sätt att förbättra upplösningen förutom att ändra mobilfasen. Förklara med avseende på teoretiska bottental eller höjden av teoretiska bottnar. (2p)
5 SVAR 1. Först av allt måste de tänka igenom vad de är ute efter. Vill de tex ha ett medelvärde för alla grodyngel eller vill de veta hur spridningen är, vilken noggrannhet krävs, hur mycket får det kosta etc? Det avgör tex om de ska göra ett samlingsprov eller ta enskilda eller mindre grupper av yngel. De måste också tänka på var de samlar in ynglen (djup, avstånd fr land od) och om det ska var systematiskt eller slumpprov. De måste bestämma hur stora proven ska vara dvs hur många yngel/sammanlagd vikt ed och hur många prov som krävs. De måste också fundera på tid för provtagning (i yngelutveckling, tid på dygn osv). Principen med modellering, planering, provtagning, analys, utvärdering, återkoppling är användbar. 2. a) De får direkt veta om halten är för hög eller för låg och kan ändra i processen. De kan då undvika att få parfym som inte doftar rätt eller som innehåller onödigt mkt av de dyra ingredienserna. De sparar därför pengar. b) On-line. En liten del av flödet leds då ut och kan analyseras direkt. In-line och non-invasive är inte möjliga och at-line kräver att ett prov tas ur strömmen och förs till instrumentet m risk för ändring av strömmen eller provet. c) Avledning av en delström kan störa processflödet. 3. a) Anlagring i tillräckligt lång tid vid en potential lägre än V, vilosteg och stripping underkort tid med höjd potential. För att få bidragen från kakaon respektive mjölken kan mjölken också analyseras separat. b) Voltammogrammet ska ha en skarp topp vid strippingsteget. c) Koncentreringen blir ca anlagringstid/strippingtid. d) Analysen kan störas av matrisen, tex proteiner od och av störande analyter. 4. a) LC pga att det är stora ev. svårflyktiga substanser. RP m tex C18 och metanol:vatten eftersom de innehåller hydrofoba delar. UV-detektor eftersom de innehåller aromatringar m dubbelbindningar. Spektrofotometri är inte lämpligt då det finns andra organiska ämnen som behöver separeras bort från de intressanta analyterna. b) Atomspektroskopi då det är en metall. Atomabsorbtionsspektroskopi med grafitugn eftersom låg detektionsnivå krävs samtidigt som endast ett ämne ska analyseras. Med grafitugn är också chansen stor att proteiner och andra störande ämnen försvinner vid inaskningssteget. 5. a) Sänder ut den strålning som ger upphov till fluorescens/fosforescens och mot vilken absorbans mäts. b) Bredbandig Deuteriumlampa i UV-absorbansinstrument. Smalbandig hålkatodlampa i AAS. c) Analysatorn delar upp ett spektrum i enskilda spektralkomponenter och väljer ut viken/vilka våglängder som används. d) Gitter och prisma. e) Diodarray detector. 6. a) IEC laddning på stationärfasen. Gelfiltrering porstorlek på stationärfasen. b) Man kan räkna ut förväntade relativa k -värden för olika lösningsmedelsblandningar.
6 c) SCOT öppen kapillärkolonn med stationärfas(vätska)-belagda fasta partiklar vid väggen. WCOT öppen kapillärkolonn med stationärfas (vätska) direkt på väggen. d) SCOT-kolonnen kommer att innehålla en större mängd stationärfas och därför ge ett högre k. 7. a) GC lättflyktiga ämnen i luft, medelpolär statfas då polariteten på ämnena är olika, kvävgas som mobilfas för att den är säker och billig. b) Formaldehyd och bensen FID, ammoniak TCD, trikloretylen ECD. c) Antingen kopplar man flera detektorer i serie men då måste man ha de icke-destruktiva före de destruktiva och också se till att ingen bandbreddning tillkommer eller så kopplar man detektorerna parallellt och delar upp provet i flera grenar. d) Temperaturen sänks. 8. a) 4a ESI, 4b ICP-MS, 7a EI. b) Quadropol. c) Q består av fyra stavar. Över dessa läggs både en likspänning och en växelspänning. Dessa varieras och för varje spänningsinställning är det endast joner med ett visst m/zvärde som passerar igenom. d) Vätskan sprayas ut genom en smal spets och bildar därmed små droppar som dunstar in vartefter. En spänning läggs på från spetsen till MS-utrustningen så att en jonisering sker. 9. a) Mäter energi för elektronövergångar. Elektronövergångarna för två ämnen mycket lika i energinivå => kan inte se skillnad på ämnena (t.ex. isomerer map orto-paraisomeri). Vattenlösliga + icke-flyktiga => HPLC Reversed Phase C 18 -kolonn metanol/vattenbaserad mobilfas. UV-detektion 254 nm b) Gör ett nollprov med buffert och använd detta som blank. Eftersom spektrofotometriska mätningar görs relativt blank korrigeras för absorption hos buffertkomponenten. c) (i) A = εcl Villkor: Molekylerna absorberar infallande strålning oberoende av varandra (ii) A = ε A c A *l + ε B c B *l Villkor: Närvaro av en komponent får inte påverka absorbansen för en annan. Absorbansen direkt proportionell mot koncentrationen för resp. komponent Dessa villkor är svåra att uppfylla i praktiken. Utöver detta kommer också t.ex. matriseffekter i provet att påverka den absorbans som mäts. 10. a) Minst polär D < C < B <A.
7 b) Ökat CH 3 CN, starkare eluerings system, kortare retentionstider. c) Minskad retentions faktor då alla retentionstider minskade och k = (t r -t m )/t m. d) Minskad dötid då denna påverkas bara att flödeshastigheten och inte av mobilfas sammansättningen. e) Det behövs en lägre elueringsstyrka på mobilfasen, mer polär, ex. 40:60 CH 3 CN:vatten. Längre retentionstider. A B C D t m f) t(min) I. Gradienteluering. Skulle man ha en hög andel av organfasen skulle alla analyter komma ut för fort och oseparerat. II. III. Nackdel: man behöver jämvikta kolonnen mellan varje körning, det tar tid man måste ha en pump som klarar av att blanda två mobilfaser, mer krångel dyrare än ett isokratisk system man får ett sämre haltprecision då man har en gradientfelkälla Fördelar I gradienteluering har man oftast smala och fina toppar i hela kromatogrammet, dvs man slipper breda toppar för ämnen som vandrar lång tid i kolonnen Analysera flera ämnen med olika egenskaper Börja med en svagare eluering och avsluta med en starkare ex: 30% CH 3 CN 0-2min 30-60% CH 3 CN 2-8min 60% CH 3 CN 8-10min A B C D t t (min)
8 g) Öka temperaturen, ökar diffusionen minskar viskositeten H N Ändra flödet för att optimera H, nå optimala flödet Ändra kolonnlängden, längre kolonn N Mindre partiklar, med mindre diameter, N
TENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),
TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2009-03-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-01-10 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En
Läs merTENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),
TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2008-06-03 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig
Läs merTENTAMEN. Analytisk kemi (KD1120),
TENTAMEN Analytisk kemi (KD1120), 2010-03-17 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 28 poäng. En sjugradig
Läs merTENTAMEN. Analytisk kemi (KD2010),
TENTAMEN Analytisk kemi (KD2010), 2009-06-05 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-01-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig
Läs merAnalytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid
Analytisk kemi Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid 267-271. Vetenskaplighet Vetenskapligt fastlagt ngt som är systematiskt undersökt och är öppet för granskning (transparent) Granska ngt källkritiskt utgå från
Läs merHögupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en
Läs mer4. VÄTSKEKROMATOGRAFI
LABORATION I ANALYTISK KEMI (KEGBAA, BLGAK0) 4. VÄTSKEKROMATOGRAFI Laborationen syftar till att introducera vätskekromatografi med vilken koffeinhalten i olika prover bestämms 1 Inledning HPLC-tekniken
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110),
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2010-01-11 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En
Läs merGaskromatografi (GC) Niklas Dahrén
Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2011-10-18 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En
Läs merKromatografi. Kromatografi. Kromatografi. Användningsområde. Den kromatografiska processen. Typer av kromatografi. Separation.
Kromatografi Kromatografi Ämne A Ämne B eparation Identifiering Tswett, kromatografi, början 900-t artin & ynge, fördeln.krom., 940-t James & artin, GC, 950-t nyde, ber mfl, PLC, 970-t mg Kvantifiering
Läs merAnalysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén GC och HPLC GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography
Läs merKromatografi. Den kromatografiska processen. Fördelar med HPLC - (utförs under högt tryck ca 400 Bar) Vätskekromatografi. Olika former av LC
Kromatografi Den kromatografiska processen Separationsmetod, där komponenterna som ska separeras, fördelas mellan två faser, en stationär fas och en mobil fas. Injektion 0 min Vätskekromatografi vätska
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110), 2009-10-23 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En
Läs merAnalysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Både GC och HPLC är vanliga analysmetoder GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110),
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2007-10-22 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (3B1770),
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (3B1770), 2007-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng, för betyg
Läs merSPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse
Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography
Läs merTENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110),
TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2008-10-24 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig
Läs merKromatografimetod. Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas
Kromatografi Separation genom olika distribution av molekyler mellan en mobil fas och en stationär fas LC-Vätskekromatografi (oftast vattenbaserade system) Kolonner vanligast men andra system finns Separationsprincip
Läs merSPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING
1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i
Läs merMasspektrometri. Masspektrometrisk utrustning. Insläppssystem (ex.) GC-MS (molekylseparator) Molekylär Masspektrometri
Masspektrometri Atomär masspektrometri 1. Atomisering 2. Jonisering 3. Separation map m/z 4. Detektion Molekylär masspektrometri Som ovan steg 2-4. Molekylär Masspektrometri En metod av central betydelse
Läs merKEM M06. Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09. Av Lars Erik Andreas Ehnbom. Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof.
KEM M06 Analytisk kemi Avancerad kurs 15 hp HT 09 Av Lars Erik Andreas Ehnbom Föreläsare Dr. Margareta Sandahl Prof. Jan-Åke Jönsson Föreläsningarna delas in i ett antal delar: KF = kromatografiföreläsningar
Läs merTentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011
Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 a) Beräkna bireaktionskoefficienten för kadmium ( Cd) i närvaro av ammoniak vid ph = 10 om totalhalten ammoniak är 0.1 M. (3 p) b) Beräkna den konditionella konstanten
Läs merPreparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Läs merKromatografi. Kromatografi
Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet
Läs merSpektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler
Spektroskopi Atomer Breddning Intensitet Naturlig energitillst. ändras, 0,1-1pm Doppler atom rör sig mot/fr det., 1-2 pm Kollision får/ger energi vid krock, 1-5 pm Våglängd, nm Molekyler Intensitet Absorbtion
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.
BL1015, BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Prov 0101, H14. Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-11-22 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 5
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar
Läs merTentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid
Läs mer1 (5) A /
Kravspacifikation bilaga 1 1 (5) Datum 2017-07-11 Diarienr (åberopas) Saknr A.289.760/2017 935 Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum - NFC Handläggare Björn Sundkvist E-post bjorn.sundkvist@polisen.se
Läs merInstitutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Bi omedic inutb ildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI TORSDAGEN DEN 20 december 2001, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
Läs merAbsorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)
Läs merIsolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas
Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring
Läs merANALYTISK KEMI II 7p
ANTECKNINGAR FRÅN APOTEKARPROGRAMMET HT 2002 ANALYTISK KEMI II 7p - 1 - Innehåll: 2 Vätske-vätskekromatografi / Vätske-fastfaskromatografi... 4 2.1 Metodik och teori (LC)...4 2.2 Teori LLC...5 2.2.1 Oladdade
Läs merArbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera
Läs merMetodutveckling och analys av skumdämpare, ett additiv i vattenburna färgsystem, med vätskekromatografi och masspektrometri.
UPTEC K 17020 Examensarbete 30 hp Juni 2017 Metodutveckling och analys av skumdämpare, ett additiv i vattenburna färgsystem, med vätskekromatografi och masspektrometri Simon Andersson 1 Abstract Method
Läs merVälkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse
Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,
Läs merMetodutvärdering I. Metodutvärdering -validering. Metodutvärdering II. Metodutvärdering III
Metodutvärdering I Metodutvärdering -validering Nya metoder utvecklas för att Förbättra noggrannhet och precision Tillåta automation Minska kostnader Arbetsmiljö Bestämning av ny analyt Metoden måste verifieras
Läs merIntroduktion till laboration Biokemi 1
Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri Niklas Dahrén UV/Vis-spektrofotometri ü Sy$et med spektrofotometri är a% mäta koncentra-onen av e% ämne i en lösning. Det sker genom a% vi
Läs merMV0192. Deltentamen i markfysik Lycka till!
MV0192. Deltentamen i markfysik 2014-12-19 Skrivningen ger maximalt 18 poäng. För godkänt fordras 9 poäng. Skrivtid kl. 09.00-12.00 Varje lärare rättar sin del av skrivningen. Besvara uppgift 6 på ett
Läs merVitamin D Lc-Ms/Ms. Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö
Vitamin D Lc-Ms/Ms Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö 25-OH-Vitamin D3 + D2 3-epi-25-OH-Vitamin D3 + D2 1,25-di-hydroxy-Vitamin D3+D2 25-OH-Vitamin D3 + D2 3-epi-25-OH-Vitamin D3
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Läs merBestämning av fluoridhalt i tandkräm
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje
Läs merHalogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)
Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos
Läs merNarkotikafri gymnasieskola. Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv & Mats Ohlson
Narkotikafri gymnasieskola Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv 2018-12-03 & 2018-12-04 Mats Ohlson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Introduktion Val av
Läs merUppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler
Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merExtraktion och isolering av naturprodukter
Extraktion och isolering av naturprodukter Anders Herrmann 1) Teori och metoder för olika isoleringsarbeten 2) Praktisk isoleringsarbete Vad är en naturprodukt? Alla biologiska molekyler är egentligen
Läs merKalibrering. Dagens föreläsning. När behöver man inte kalibrera? Varför kalibrera? Ex på kalibrering. Linjär regression (komp 5)
Dagen föreläning Kalibrering Kemik mätteknik CSL Analytik kemi Inledning. Linjär regreion Olika typer av tandarder. Vilken typ av kalibrering till vilken analymetod? Något om pårbarhet. Varför kalibrera?
Läs merTentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,
Läs mer2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 14 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merRening, inmärkning och användning av ett målprotein
Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981 Upplägg av labben Framtagning
Läs merHjälpmedel: Kungakrona, bägare, vatten, dynamometer, linjal, våg, snören och skjutmått
Uppgift 1. De flesta vet ju att Archimedes sprang runt naken på de grekiska gatorna ropandes "Heureka!" Vad som ledde till denna extas var naturligtvis en vetenskaplig upptäckt. Meningen med denna uppgift
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merKod: Datum 2014-02-01. Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov
Institutionen för hälsovetenskap och medicin 2 Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstyp Individuell salstentamen Tentamenstillfälle Uppsamling 1 Provkod
Läs merMIO310 OPTIMERING OCH SIMULERING, 4 p
Uppvisat terminsräkning ( ) Ja ( ) Nej Inst. för teknisk ekonomi och logistik Avd. för Produktionsekonomi Jag tillåter att mitt tentamensresultat publiceras på Internet Ja Nej TENTAMEN: MIO0 OPTIMERING
Läs merFormelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:
Läs merLösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Kurskod: BL1015, HK 2014 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-10-17 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 54 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 6
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), HT-15 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail: tiziana.sardiello@sociology.su.se
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Torsdagen den 5:e juni 2008, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merFK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 21 december 2016, kl 17:00-22:00
FK2003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 21 december 2016, kl 17:00-22:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du
Läs merför M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs merPROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
PBFy9805 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-05 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande
Läs merMV0192. Deltentamen i markfysik
MV0192. Deltentamen i markfysik 2013-01-11 Skrivningen ger maximalt 21 poäng. För godkänt fordras 10.5 poäng. Skrivtid kl. 13.00-16.00 Varje lärare rättar sin del av skrivningen. Besvara uppgift 6 på ett
Läs mer7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs mer4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.
PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2012 Kursens uppläggning Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt
Läs merLaboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merTentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00
Kod:... Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00 Personlig identifierare: Läs detta först: 1. Skriv din kod på varje blad! 2. Mobiltelefoner (tysta!), väskor och ytterkläder
Läs merTentamensinstruktioner. När Du löser uppgifterna
Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER för M/EMM Datum: januari 2013 Tid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kurslitteratur: Kaj Holmberg: Optimering Anteckningar
Läs merReferenslaboratoriets rekommendation angående godkännande
Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2012-01-24 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande Mätmetod: Mätning av svaveldioxid med ultraviolett
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs mers 1 och s 2 är icke kvantmekaniska partiklar? e. (1p) Vad blir sannolikheterna i uppgifterna b, c och d om vinkeln = /2?
FK003 - Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 7e mars 018, kl 17:00 - :00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror du klarar
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merPolära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén
Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen Polära ämnen/molekyler (dipoler): Polära ämnen är (i de flesta fall) dipoler, vilket innebär att en sida/del
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4
Läs merräknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ettt nytt blad och skriv bara på
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
Läs merTentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merVälkomna till kursen i elektroniska material!
Välkomna till kursen i elektroniska material! Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare, kursansvarig)
Läs merKursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5
freeleaks NpMaE ht1997 för Ma4 1(6) Innehåll Förord 1 Kursprov i matematik, kurs E ht1997 2 Del I: Uppgifter utan miniräknare Del II: Uppgifter med miniräknare 5 Förord Kom ihåg Matematik är att vara tydlig
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling
Läs merTentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24
Tentamen, Distribuerade System/Programvaruarkitektur 2001-08-24 FÖRSÄTTSBLAD Inlämnas ifyllt tillsammans med tentan. Skriv namn på samtliga blad. Ange nedan vilka uppgifter du besvarat. Uppgift Besvarad
Läs mer4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.
PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, VT 2014 Kursens upplägg Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt i samhällsvetenskapligt
Läs merUppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton
Uppgift 1. Kraftmätning Isaac Newton Framför dig på bordet finns två hjul med en smal axel emellan. Via ett snöre som är fastsatt på axeln kan man med en horisontell kraft dra hjulparet uppför en tröskel
Läs merPreparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering
Preparation av hemoglobin med hjälp av gelfiltrering Teori Vid preparation av ett protein används en rad olika metoder för att specifikt rena fram det önskade proteinet. I vårt fall ska hemoglobin från
Läs merPROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyB 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-5 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 6-15 Anvisningar
Läs merBETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska Avdelningen för baltiska språk BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING, kunskapsformer och betygsskalor Varje
Läs mer