Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Transkript

1 Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och hur ska vi förklara varför? (10-15 minuter). Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Det är roligt att få vara här. Sverige hör inte till de länder som drabbas hårdast av ett förändrat klimat. Men det råder det inget tvivel om att vi måste anpassa samhället till det förändrade klimatet och att det på många sätt är mer effektivt att göra det förr snarare än senare. Helt enkelt att förebygga är kostnadseffektivare än att betala skadorna VISIONEN Klimatanpassning är egentligen ingen miljöfråga det är en säkerhetsfråga för samhället Regeringens vision om klimatanpassning handlar både om att minska klimatpåverkan för att minska behovet av anpassning och att skapa ett tryggt, robust och säkert samhälle som kan möta ett mer extremt väder och andra effekter av ett förändrat klimat. För att skapa ett sådant samhälle behöver vi en ökad kunskap om hur klimatet förändras och vad det har för effekter på samhället.

2 Vi behöver också veta vad som måste anpassas inom våra olika verksamheter och geografiska områden och hur det ska ske på bästa sätt. Slutligen måste det finnas resurser avsatta för att genomföra åtgärder. Vi har inte ett klimatanpassat samhälle än. Det har hänt mycket med klimatanpassning sedan klimat- och sårbarhetsutredningen kom I EU-Kommissionens preliminära bedömning av Sveriges arbete fick vi "mycket goda framsteg eller goda framsteg" på flera områden men vi vet att väldigt mycket återstår. Det är en successiv process där regeringen gör flera satsningar både på utsläppsminskande åtgärder och på anpassning. Kommentar [KG1]: Mycket goda framsteg för hur intressenter involveras och för bedömning av risker och sårbarheter för klimatförändring, goda framsteg för identifiering av anpassningsmöjligheter genomförande av polices och åtgärder för klimatanpassning och vissa framsteg för organisation/ ansvarig enhet, integrering av klimatförändring i samhällsplanering och sektorsområden och i uppföljning och utvärdering. MINSKA KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP - SATSNINGAR I BP16 Jag börjar med regeringens satsningar för att minska klimatpåverkande utsläpp. Regeringens ambition är att nationella klimatmål så långt som möjligt ska nås genom nationella åtgärder. Genom att ta ansvar på hemmaplan visar vi ledarskap i världen. Det är viktigt, inte minst inför klimatmötet i Paris. Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Inte bara för att det är moraliskt rätt mot kommande generationer, utan för att det är ekonomiskt smart. I budgetpropositionen för 2016 går regeringen fram med stora investeringar för klimatet. Minskad klimatpåverkan är grunden för en utvecklad ekonomi och ett ökat välstånd. Rätt utformad skapar

3 den gröna omställningen nya jobb och ökar vår konkurrenskraft. Samtidigt förbättrar den vår livskvalitet och bevarar vår natur för våra barn och barnbarn. Svenska företag ska ligga i framkant i utvecklingen av nya tekniska lösningar. I Sverige behöver vi grönare transporter, mer förnybar energi och en hållbar konsumtion. Regeringen vill göra det enklare för människor att ta klimatansvar: i hemmet, på resan och i affären. Det ska vara lätt och lönsamt att leva klimatsmart. I budgeten för 2016 föreslår regeringen investeringar i klimatarbetet i Sverige och internationellt på 5,3 miljarder kronor 2016, 4,7 miljarder kronor och 2,3 miljarder kronor Investeringarna görs inom framför allt fyra områden: Omställningen till förnybar energi, fossilfria resor, lokala och regionala klimatinvesteringar och internationella klimatinvesteringar. Arbetet med att ta fram strategier, målformuleringar och handlingsplaner på energi och klimatområdet är viktigt för att veta vart vi ska och hur vi kommer dit. Kommuner, länsstyrelser och regionförbund men också privata aktörer och organisationer har lagt ner mycket tid och energi på detta. Många konkreta åtgärder har vidtagits men nu skapas möjligheter att ta ytterligare kliv för att minska klimatpåverkan. Satsningen på klimatklivet - klimatinvesteringar på lokal och regional nivå är regeringens viktigaste klimatsatsning. Regeringen är angelägen om att stärka initiativkraften och nytänkandet i det konkreta arbetet ute i landet.

4 Vi har en stark tilltro till att det är dom som arbetar i konkret verksamhet som bäst kan se effektiviseringspotentialer, affärsmöjligheter och samordningsvinster. Utöver klimatinvesteringsstödet tillför regeringen medel till lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat och energiomställning med 25 mnkr per år Anslaget får användas bl.a. för att finansiera länsstyrelsernas arbete med att samordna kommuner, företag och andra aktörer i länet och driva utveckling, genomförande, uppföljning och utvärdering av regionala energi- och klimatstrategier. 50% av utsläppen i sektorer utanför EU s handelssystem kommer från transportsektorn. Vi måste nå en fossilfri fordonsflotta. Att det finns en infrastruktur så att man kan ladda sin elbil är centralt om fler ska våga satsa på att investera i en dyrare elbil. Stöd till laddstationer är därför ett särskilt utpekat område i klimatinvesteringssatsningen. Regeringen arbetar också för långsiktigt hållbara regler för biogasen som också är en del i den fossilfria fordonsflottan Att förlänga och stärka stödet till miljöbilar är också en viktig del i denna omställning, liksom en satsning på stöd till elbussar. Nedsättning av förmånsbeskattning av miljöbilar förlängs. ANPASSA SAMHÄLLET - KORT OM ÅRET SOM GÅTT SMHI lämnade sin rapport "Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat" den 4 mars. Huvudslutsatser i

5 rapporten är att arbetet med klimatanpassning i Sverige bör bedrivas långsiktigt. Samordningen mellan olika aktörer måste förbättras, och roller och mandat förtydligas. Det behövs fortsatt forskning och kunskapsförsörjning på området och finansieringsfrågor bör ses över. Underlaget har varit ute på remiss och bereds nu inom Regeringskansliet. Länsstyrelsernas presenterade sina regionala handlingsplaner i juni Planerna ska fungera som vägledning för det fortsatta regionala och lokala klimatanpassningsarbetet. Länen arbetar bland annat för att öka kunskapen om klimatanpassning hos kommunerna och att ta fram planeringsunderlag, vägledning och rådgivning. Länsstyrelserna ska redovisa hur arbetet går i sina årsredovisningar för Det är positivt med allt det arbete som görs regionalt och lokalt. Kommunerna har en viktig roll i arbetet med klimatanpassning och samordningen och stödet från länsstyrelserna är betydelsefullt. Jag är därför glad att regeringen har beslutat om att tillföra medel till klimatanpassning i årets budgetproposition. Det betyder att kommunernas möjligheter att få statlig medfinansiering ökar, och att kunskapsuppbyggnad och länsstyrelsernas regionala samordning kan fortsätta.

6 SATSNINGAR I BP16 I årets vårbudgetproposition aviserade regeringen en permanent ökning på 50 miljoner kronor för klimatanpassning från I budgetpropositionen satsar regeringen nu ytterligare 110 miljoner kronor per år för åren för att stärka samhällets anpassning till ett förändrat klimat. För 2016 satsas därmed totalt 172 miljoner kronor på klimatanpassning. (och därefter 160 mnkr per år till och med 2019) Kunskapen om klimatets förändring och dess effekter på samhället måste öka för att verkningsfulla åtgärder ska kunna vidtas. Därför avsätts 107 miljoner kronor per år för åren för uppbyggnad av nationell höjdmodell och ras-, skred, erosions- och översvämningskartering samt samordning av det regionala arbetet. Jag är också väldigt glad att vi nu kan permanenta Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI från Att samla in, utveckla och förmedla kunskap om klimatanpassning till olika delar av samhället är en viktig pusselbit i anpassningsarbetet. Här finns också Klimatanpassningsportalen med sjutton statliga myndigheter i samverkan med Sveriges kommuner och landsting. Kommunerna har en central roll för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. I budgeten görs också en direkt satsning med 50

7 miljoner kronor på kommunernas arbete med konkreta åtgärder för att minska samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringar. Det kommer därmed att finnas totalt 75 miljoner kronor per år att söka hos MSB för medfinansiering av åtgärder. KOMMANDE ÖVERSYNFrågan om ansvar och finansiering är av stor vikt för det fortsatta arbetet med klimatanpassning. De stora omställningarna som samhället står inför kräver olika typer av åtgärder för att minska sårbarheten och successivt anpassa verksamheten till ett förändrat klimat. Som Miljömålsberedningen beskriver det i sitt betänkande Med miljömålen i fokus För att åtgärder ska komma till stånd måste det vara tydligt vad som ska göras och vem som har ansvar för att vidta dessa åtgärder samt hur de nationella myndigheterna ska samordna sig för att kunna stödja kommuner och enskilda på bästa sätt. Hur det kan se ut är bland annat en fråga för en kommande översyn av lagstiftning med betydelse för klimatanpassningsområdet.