Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Transkript

1 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

2 SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen och ) Inledning En fungerande samverkan förutsätter en kommunikation mellan såväl de olika nivåerna i organisationen som mellan arbetsgivare och anställda på arbetsplatserna. Det är också väsentligt att de fackliga representanterna ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar. Medbestämmande och internkontroll av arbetsmiljön ska vara naturliga delar av den löpande verksamheten, som inkluderar såväl personal- och ekonomi- som organisationsfrågor. Som exempel på frågor som skall hanteras i systemet på en eller flera nivåer vill vi lyfta fram. Budgetprocessen systemutveckling inom IT Rekrytering Rehabiliteringsfrågor Personalinformation Personalutveckling Jämställdhet Arbetsmiljö Förslagsverksamhet Förändringar i struktur och organisation Samverkanssystemet har sin utgångspunkt bl.a. i Medbestämmandelagen och Arbetsmiljölagen. Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen reglerar samverkan mellan facklig förtroendeman och arbetsgivare. Mål Det övergripande målet med samverkanssystemet är att ta till vara de anställdas kompetens på sådant sätt att ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö skapas och där inflytande, delaktighet och utveckling är rättigheter och skyldigheter för alla anställda. Förutsättningar För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda: tydliga mål för verksamheten klargjord arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän en organisation med konsekvent delegering av uppgifter och befogenheter

3 ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, personal, organisation och resurser samverkanssystem som följer och anpassas löpande till organisation och beslutsnivåer Medarbetarsamtal Individens inflytande är basen för samverkanssystemet. Det är viktigt att dialogen på arbetsplatsen mellan de anställda och arbetsledningen sker så att var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Detta ska ske förutom i det dagliga arbetet genom återkommande medarbetarsamtal mellan arbetstagaren och närmast överordnad chef/arbetsledare. Målet bör vara att medarbetarsamtal hålls minst 1 gång per år. Syftet är att skapa förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling. Arbetsplatsgrupp (APG) Arbetsplatsgrupperna ska vara ett forum för dialog mellan de anställda och arbetsledningen på arbetsplatsnivå för att ge förutsättningar för medinflytande och arbetstagande för alla anställda. Träff med arbetsplatsgruppen får förläggas till ordinarie arbetstid. Förläggs träff med arbetsplatsgrupp utanför ordinarie arbetstid erhålls ersättning motsvarande 1/165 av månadslönen per timma. Arbetsplatsgrupp ska äga rum regelbundet. Chefen/arbetsledaren svarar för kallelse och eventuell dokumentation. Arbetsplatsgrupp kan även kombineras med facklig information. Samverkansgrupper Samverkansgrupper ska knytas till de olika beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Syftet är att skapa ett forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare där viktiga frågor rörande planerings- och beslutsprocessen behandlas. Samverkansgrupper utgörs av enhetsråd respektive förvaltningsråd. Inom sjukhusnämndens verksamhetsområde finns även divisions- och verksamhetsråd. Samverkansgrupper bör i sin grundstruktur ha en sammansättning med ett begränsat antal representanter för arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Sammansättningen i grupperna kan variera dock bör antalet ledamöter för arbetsgivaren inte överstiga de fackliga organisationernas ledamöter. De fackliga organisationerna förutsätts samverka inom respektive huvudorganisation. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 14, 19 och 38. Arbetstagarorganisation kan begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL i särskild förhandling.

4 Ordförande och ersättare för denna i grupperna utses av arbetsgivaren. Protokoll ska föras och justeras av ordföranden samt minst en arbetstagarrepresentant (se KHA och MBL 15-16). Kallelse med föredragningslista, som bör ange vilka ärenden som ska behandlas och vilka som är föremål för förhandling/information enligt MBL 11, 14, 19 och 38, ska i normalfallet vara facklig företrädare tillhanda senast en vecka före sammanträdet. Om ett ärende ska förhandlas särskilt enligt MBL ska detta meddelas motparten i samband med kallelsen eller protokollföras vid sammanträdet eller tas upp i särskild ordning. Enhetsråd/divisionsråd och verkssamhetsråd Samverkan i frågor som rör de olika verksamhetsområdena hos en driftnämnd ska ske i ett antal enhetsråd. Facklig representation i enhetsråd fastställs av respektive förvaltningsråd med beaktande av enhetens storlek, arbetstagarnas fackliga tillhörighet m.m. De fackliga företrädarna i ett enhetsråd bör komma från verksamhetsområdet. Samverkansformer: - Samråd (utveckling 92) - Samverkan om arbetsmiljö (AML kap 3 1) Förvaltningsråd Inom varje nämndområde ska finnas en samverkansgrupp som benämns förvaltningsråd. De fackliga företrädarna ska i normalfallet ha sin tillhörighet inom förvaltningsområdet. Förvaltningsråden är tillika skyddskommittéer. Vid MBL-förhandlingar inför nämnd i förvaltningsrådet ska part, som inte finns i förvaltningsrådet och som speciellt berörs av ett visst ärende, kallas om inte annat överenskommes. Samverkansformer: - Samråd (utveckling 92) - Samverkan om arbetsmiljö (AML kap 3, 1) Centralt samverkansråd För övergripande frågor i landstinget finns en samverkansgrupp som benämns centralt samverkansråd. Samråd och förhandlingar angående ärenden inför landstingsstyrelsen sker i detta råd. I rådet behandlas olika typer av verksamhetsfrågor, uppföljning och

5 utvecklingsfrågor. I centrala samverkansrådet sker även samverkan i landstingsgemensamma personalpolitiska frågor såsom personal- och chefsförsörjning, arbetsmiljö, ledarutveckling, jämställdhet, kompetensutveckling, arbetstid och förslagsverksamhet. Centrala samverkansrådet utövar styrningen av företagshälsovården, som är en gemensam resurs för arbetsgivare och arbetstagare i det lokala arbetsmiljöarbetet. Dessutom är centrala samverkansrådet övergripande eller central skyddskommitté och svarar i denna del för erforderlig samordning av lanstingets arbetsmiljöarbete liksom för övergripande policyfrågor inom arbetsmiljöområdet. Företrädare för arbetsgivaren i centrala samverkansrådet utgörs av representanter från landstingsledningsgruppen. Arbetsgivaren företrädes även av berörda ansvariga representanter från ledningskansliet. Samverkansformer:. Samråd (utveckling 92) - Samverkan om arbetsmiljö (AML kap 3 1) Antal enhets-, verksamhets-/divisions- och förvaltningsråd För de olika driftnämnderna framgår samverkansorganisationen av bilaga 1. Facklig information De lokala fackliga organisationerna har rätt att samla de anställda till facklig information på betald arbetstid. Varje arbetstagare har rätt till högst fem timmars ledighet per år. Ersättning utgår med timlön eller tidskompensation timme för timme. Den fackliga informationen skall planeras i samråd mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna och förläggas så att arbetet inte hindras.