Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Transkript

1 Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1

2

3 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske vad det innebär och vilka förändringar du måste göra i ditt sätt att leva. Att leva med PD är en serie häften som tagits fram för att hjälpa och stödja dig genom behandlingen och för att du bättre ska förstå hur peritonealdialys fungerar. I häfte 1, En introduktion till PD, förklaras vad peritoneal dialys är och hur det fungerar. Häftet ger också hjälp och råd om hur du förbereder dig för PD. Detta är det första häftet i serien Att leva med PD. Häftena heter: Häfte 1 En introduktion till PD Häfte 2 Vård och stöd Häfte 3 Mat och vätska Häfte 4 Läkemedel och laboratorietester Häfte 5 Diabetes Alla häftena finns hos din PD-sköterska. 3

4

5 Innehåll 1. Njurarna 2. Effekter av njursjukdom 3. Tecken och symtom på njursvikt 4. Andra behandlingsalternativ Vad är peritonealdialys? Hur det fungerar och vad det innebär Olika typer av peritonealdialys PD-lösningar Förbereda sig för peritonealdialys Mat och vätska Motion Familj och vänner Arbete

6 1 Njurarna Vad är njurarna och var sitter de? Njurarna liknar bönor till formen och sitter på vardera sidan om ryggraden, ungefär mitt på ryggen. De flesta människor har två njurar men vissa har bara en eller bara en som fungerar. Om den fortsätter att fungera bra, blir man kanske aldrig ens medveten om att man bara har en njure. Vad är njurarnas uppgift? Njurarna fungerar som ett filter i kroppen. Blodet passerar genom njurarna 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan och njurarna filtrerar bort överflödigt vatten och avfallsprodukter från blodet. De vanligaste avfallsprodukterna är Kreatinin en avfallsprodukt som bildas när vi använder musklerna. Urea en avfallsprodukt från matsmältningen. Natrium (salt), kalium, bikarbonat, kalcium och fosfat filtreras också bort. Det rena blodet återgår till blodomloppet och avfallet töms i urinblåsan och utsöndras som urin. 6

7 Njurarna fungerar inte enbart som ett filter, de har också andra uppgifter: Reglerar blodtrycket Njurarna producerar renin, ett hormon som hjälper till att reglera blodtrycket i kroppen. Stimulerar produktionen av röda blodkroppar Njurarna producerar erytropoetin ( EPO ), ett hormon som stimulerar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen. Reglerar kalcium upptaget D-vitamin omvandlas i njurarna till en aktiv form som hjälper kroppen att ta upp kalcium från maten. Det är viktigt för ett friskt skelett. 7

8 2 Effekter av njursjukdom Njursjukdomar kan göra att njurarna inte kan utföra sitt jobb. Då drabbas man av ett tillstånd som kallas njursvikt. Det finns två typer av njursvikt Akut njursvikt Detta sker snabbt, på några timmar eller dagar. Det orsakas vanligtvis av trauma som följs av massiv blödning eller så kan det orsakas av förgiftning. Med rätt behandling återställs njurfunktionen vanligtvis på några dagar eller veckor. Akut njursvikt kan i vissa fall leda till kronisk njursvikt. Kronisk njursvikt Den här formen av njursjukdom fortskrider långsamt under flera år. Njurskadan kan inte botas men den kan fördröjas och njurfunktionen minskar gradvis tills njurarna inte fungerar alls längre. Tillståndet kallas då end-stage renal disease (ESRD). 8

9 Orsaker Kronisk njursjukdom kan orsakas av flera faktorer, varav de viktigaste är: Diabetes Inflammationssjukdomar Till dessa sjukdomar hör bland annat nefrit (inflammation i njurvävnaden) och glomerulonefrit (inflammation i njurens filtervävnad). Medfödda och ärftliga sjukdomar eller abnormiteter Det här är problem som du föds med. De kan vara specifika för dig eller också kan du ha ärvt dem från dina föräldrar. Hypertoni Detta är den medicinska termen för högt blodtryck. Det högre trycket på blodet genom njuren skadar de ömtåliga vävnaderna. Ateroskleros 9

10 3 Tecken och symtom på njursvikt Oförmåga att avlägsna avfalls produkter Illamående Kräkning Huvudvärk Klåda Koncentrationssvårigheter Sömnlöshet Oförmåga att avlägsna överskottsvätska Svullna fötter och anklar Påsiga ögon Andfåddhet 10

11 Oförmåga att reglera blodtrycket Huvudvärk Kan skada organ som till exempel hjärtat Oförmåga att stimulera produktionen av röda blod kroppar Blodbrist Trötthet Blekhet Andfåddhet Oförmåga att reglera kalcium upptaget Inledningsvis låga kalciumvärden. Höga kalciumvärden kan uppstå senare på grund av intolerans i bisköldkörtelfunktionen. 11

12 4 Andra behandlingsalternativ Dialys är en metod som renar blodet på konstgjord väg. Din läkare har föreslagit att du ska börja med peritonealdialys och den behandlingen förklaras i det här häftet. Det finns emellertid två andra behandlingar för patienter med njursvikt, nämligen hemodialys och njurtransplantation. Hemodialys Denna behandling sker vanligtvis på ett sjukhus eller en klinik. En hemodialys behandling tar 4-6 timmar och behöver vanligtvis göras tre gånger i veckan. Vid hemodialys avlägsnas avfalls produkter och överskottsvätska direkt från blodomloppet med en hemodialysmaskin. Blodet leds genom maskinen och passerar genom ett filter som kallas en dialysator (en konstgjord njure) i maskinen. Dialysbehandlingen kräver åtkomst till blodomloppet. Ett litet operativt ingrepp görs så att man skapar en fistel där en artär och en ven kopplas samman, vanligtvis i vänster underarm på högerhänta personer eller vice versa. Tack vare fisteln kan stora volymer blod lämna kroppen, passera genom maskinen och återgå till kroppen när avfallsprodukter och överskottsvätska har avlägsnats. 12

13 Njurtrans plantation Det är inte alla patienter som är lämpade för en njurtransplan tation. Din läkare eller sjuksköterska kan ge dig råd. En njurtransplantation innebär att man på kirurgisk väg sätter in en njure från en annan person. Njuren kan komma antingen från en levande person eller från någon som har avlidit. Den donerade njuren måste stämma överens med din vävnadstyp för att minimera risken för avstötning. Transplantation övervägs bara om mottagaren är tillräckligt frisk. Om du är lämpad för transplantation kommer din läkare eller sjuksköterska att diskutera det med dig i detalj. En patient med njursvikt kan behandlas med samtliga eller flera av dessa metoder. En del patienter börjar med peritonealdialys och byter sedan till hemodialys. Det händer också att man gör tvärtom. De flesta patienter som lämpar sig för en transplantation får antingen peritonealdialys eller hemodialys (eller båda) under en tid innan de är redo för en transplantation. 13

14 5 Vad är peritonealdialys? Så här fungerar det Behandlingen utförs vanligtvis i hemmet av patienten själv eller en vårdare. Till skillnad från hemodialys (HD) sker peritonealdialys (PD) inuti din kropp. Dialysvätska leds in i bukhålan genom en liten kateter och bukhinnan fungerar sedan som filter. Avfallsprodukter och överskottsvätska dras ut genom bukhinnan till dialysvätskan och avlägsnas när vätskan töms ut. Vad innebär det? Peritoneum (bukhinnan) som filter + Kateter för ingång + Dialysvätska som tar bort avfalls produkter och överskottsvätska = Peritonealdialys 14

15 3. 4. Peritoneum Detta är en hinna som täcker bukhålans insida och organ. Den kan ha en total yta på omkring 1-2 kvadratmeter. Avfalls produkter och överskotts vätska kan passera från blodomloppet genom bukhinnan till dialysvätskan tappas ut som avfall 15

16 forts 5 Vad är peritonealdialys? Katetern Åtkomst till bukhålan sker genom en tunn, mjuk slang som kallas kateter. Den läggs in på kirurgisk väg med en liten operation, antingen i operationssalen eller på njur medicinska avdelningen. Den hålls på plats med en eller två kuffar på bukväggens insida. 3. Dessa kuffar skyddar mot läckage av dialysvätskan. 4. Katetern ligger kvar permanent så länge den fungerar som den ska. En kort slangbit som kallas patientaggregat fästs i katetern så att man kan ansluta påsarna med dialys vätska. Patientaggregatet ansluts i sin tur till slangarna från vätskepåsarna. Den byts i allmänhet med jämna mellanrum vanligtvis var sjätte månad. 16

17 Sköta katetern När området runt den inlagda katetern väl har läkt, måste det hållas rent. Din PD-sköterska rengör och lägger om det åt dig i början, men sedan får du lära dig att sköta det själv. Katetern placeras vanligtvis på ett ställe som är bekvämt för dig och så att den lätt kan döljas av kläderna. 17

18 forts 5 Vad är peritonealdialys? Olika typer av peritoneal dialys Peritonealdialys kan utföras manuellt eller med en maskin. Peritoneal dialys liknar den dialys som njurarna utför och fungerar 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Dialysen består av tre huvudfaser Fyllnadsfas: Vätska leds in i bukhålan Dialysfas: Vätskan får stanna kvar i bukhålan under en viss tid Tömningsfas: Vätskan töms ut som avfall Dessa tre faser kallas tillsammans en cykel. Fyllnad Dialys Tömning 18

19 Kontinuerlig ambulatorisk peritoneal dialys (CAPD) CAPD är den vanligaste formen av PD. Denna dialys kan utföras hemma, på jobbet eller var som helst där det är rent och dammfritt. Den utförs vanligtvis fyra gånger om dagen och tömningen och fyllnaden i varje cykel tar omkring minuter. Själva dialysfasen varar i allmänhet 3-4 timmar, beroende på dina behov. Under tiden kan du utföra de flesta av dina normala sysslor. 19

20 forts 5 Vad är peritonealdialys? Bytet görs oftast på det sätt som beskrivs nedan. Rutinerna varierar något beroende på vilken metod man föredrar vid sjukhuset eller kliniken i fråga. Det är viktigt att du alltid följer de rutiner som du har fått lära dig. Bytet ska göras på en ren och lugn plats. Tvätta och torka händerna noga. Tvätta händerna igen när det behövs under bytet för att för hindra infektion. Handsprit används också. Rengör arbetsytan som du ska använda. Placera all utrustning och alla påsar på arbetsytan. Tvätta händerna eller använd handsprit igen. Anslut slangarna enligt tillverkarens anvisningar. Töm gammal vätska från buken spola igenom slangarna. Fyll ren vätska i buken. Tvätta händerna eller använd handsprit igen. Koppla från all utrustning. Rengör och lägg förband på kateterns utgångsställe. Kassera avfall. Tvätta händerna och rengör arbets ytan. 20

21 Automatisk peritoneal dialys (APD) Vid APD används en maskin som kallas APD-maskin för fyllnad och tömning av dialysvätskan. Detta sker vanligtvis på natten medan du sover. Din egen ordination kan programmeras i maskinen med hjälp av ett patientkort. Med hjälp av kortet kan vård personalen också övervaka din behandling och se hur den fortskrider när du besöker sjukhuset eller kliniken. 21

22 forts 5 Vad är peritonealdialys? Det går att använda större vätskevolymer vid APD efter som du ligger ned under cyklerna. Anslutningen till maskinen görs på liknande sätt som vid CAPD. Här är det också mycket viktigt att du tvättar händerna och är renlig. Du ansluter alla vätskepåsar som behövs på natten till maskinen innan du går och lägger dig. Sedan ansluter du patientaggregatet till maskinen. Programmet utför därefter automatiskt det antal cykler som behövs under natten. Maskinen har ett larmsystem som talar om för dig om det skulle uppstå något problem. Det finns olika program som kan användas med en APD-maskin. Din läkare eller sjuksköterska talar om för dig vilket program som passar för dina behov. De fyra vanligaste programmen är BREAKpoint Maskinen utför flera cykler medan du sover. I detta program känner APD-maskinen av när hastigheten på tömningsflödet har minskat betydligt. Då stoppas tömningen och fyllnaden startar igen. Kontinuerlig peritonealdialys (Continuous Cycling Peritoneal Dialysis, CCPD) Behandlingen avslutas med tömning eller fyllnad. Maskinen utför flera cykler medan du sover. Det är ibland nödvändigt att låta dialysvätska stanna kvar i buken under dagen för att öka effektiviteten. Tidal-peritonealdialys (TPD) Maskinen utför flera cykler när du sover men bukhålan tömms inte helt vid bytena. Behandlingen avslutas med en fyllnad eller en tömning. 22

23 PD-lösningar Avfallsprodukter och över skottsvätska från blodomloppet filtreras genom bukhinnan med hjälp av osmos och diffusion. Osmos Osmos är vattnets rörelse genom ett membran (buk hinnan) från en låg koncentration till en hög koncentration i dialysvätskan. Det avlägsnar över skottsvätska från kroppen och kallas ULTRAFILTRERING. Diffusion Lösningar rör sig fram och tillbaka genom ett membran tills mängderna är lika på båda sidor. 23

24 forts 5 Vad är peritonealdialys? De flesta dialysvätskor innehåller glukos. Det fungerar som ett osmotiskt medel som drar över flödig vätska och avfallsprodukter från blodet genom bukhinnan och till dialysvätskan där det töms ut som avfall. Vätskepåsarna innehåller glukos i tre olika styrkor SVAG Denna styrka används vanligtvis om du inte har vätskeproblem och din vikt är tillfredsställande, dvs. ligger inom 0,5 kg från din torra vikt. MELLAN Denna kan användas när du behöver viss ultrafiltrering, vanligtvis mellan 200 och 600 ml per cykel. STARK Används ibland för att ta bort större vätskemängder, mellan 400 ml och upp till ml per cykel. 24

25 Vissa påsar har endast en glukosstyrka och du måste kanske ha ett lager av påsar med olika styrka. Andra påsar har flera kammare som gör att du kan välja olika styrkor. Mängden lösning kan variera från 2 liter till 5 liter. Din PD-läkare eller PD-sjuksköterska talar om för dig när du ska välja de olika styrkorna. 25

26 6 Förbereda sig för peritonealdialys? Mat När dina njurar inte fungerar som de ska kan kroppen inte göra sig av med alla avfallsprodukter som i normala fall utsöndras i urinen. Det är viktigt att behålla den njurfunktion som du eventuellt har kvar och om möjligt förhindra att njurarna skadas ytterligare. Du kanske blir instruerad om att skära ned på mängden protein du äter. Det beror på att för mycket protein ökar mängden avfallsprodukter och gör det nödvändigt att starta dialys tidigare. Du kommer att få remiss till en njurdietist innan du börjar med dialys och få råd om din kost både nu och när du får PD. Begränsningen av den mat du äter måste balanseras mot ditt behov av att hålla dig så frisk och i så bra form som möjligt. Kroppen kan inte återhämta sig ordentligt utan en korrekt balanserad kost och du kan bli undernärd vilket kan orsaka problem som till exempel: Långsammare sårläkning Minskat motstånd mot infektioner Rubbad elektrolytbalans Behov av sjukhusinläggning När du väl använder PD måste du vanligtvis öka mängden protein som du äter, eftersom du förlorar en del protein vid varje dialys. 26

27 Vätska När njurarna inte fungerar som de ska kan kroppen inte kontrollera vätskebalansen. Det är därför viktigt att vara medveten om vätskeinnehållet i mat och dryck. Kom ihåg att salt ökar din törst och gör att du dricker mer. Du kan kontrollera vätskebalansen på följande sätt: Väga dig varje dag. Sjukhuspersonalen beräknar din torrvikt. Avvikelser från denna vikt tyder på vätske ökning eller vätskeförlust. Kontrollera om du har svullnader eller ödem. Överskottsvätska samlas vanligtvis i anklarna, fingrarna och under ögonen. Vätska kan också samlas i lungorna och göra dig andfådd. Du kommer att få lära dig hur och när du ska leta efter tecken på vätskeansamling. När njursjukdomen blir värre och den resterande njurfunktionen minskar måste man begränsa vätskeintaget. En daglig vätskeranson på 500 ml plus den mängd urin du kissar är vanligtvis tillräcklig för att förhindra att du samlar på dig vätska. 27

28 forts 6 Förbereda sig för peritonealdialys? Tips för vätske kontroll Undvik salt och salt mat. Undvik måltider som lagas med natriumglutamat (MSG), till exempel kinesisk eller indisk mat. Mät alltid hur mycket du dricker. Fördela ditt vätskeintag över dagen och drick lite åt gången. Se till att du sparar lite vätska som du kan dricka senare under dagen. Använd istärningar som törstsläckare en istärning innehåller omkring 30 ml. Skölj munnen med vatten men svälj det inte. Ta eventuella tabletter tillsammans med mat, svälj dem hela om inget annat anges. Om du ska gå ut och roa dig på kvällen se till att spara en stor del av vätskeransonen till dess. Väg dig vid samma tidpunkt varje dag. 28

29 Motion Personer med njursjukdom känner sig i allmänhet trötta och mår inte bra innan de börjar med dialys. Det är dock viktigt att hålla sig i så bra form som möjligt. Det betyder inte att man måste träna hårt en kort promenad om dagen kan vara tillräckligt för att få igång blodcirkulationen och hålla leder och muskler i trim. Motion är också viktigt för att hålla skelettet starkt och friskt. Om du av någon anledning måste ligga till sängs eller bara kan sitta, är det bra att göra lite enkla stretchövningar. När du väl har börjat med PD kommer du snart att känna dig bättre både fysiskt och mentalt. Du kan börja bygga upp din kondition igen och delta i nästan alla idrotter och aktiviteter som du ägnade dig åt innan du blev sjuk. 29

30 forts 6 Förbereda sig för peritonealdialys? Familj och vänner Kronisk njursjukdom och dialys innebär att ditt liv förändras. Du måste kanske byta jobb eller sluta jobba och du måste kanske ändra dina vardagsrutiner för att kunna utföra dialys. Detta kan även påverka din familj och vänner. Det är ibland lätt att hålla känslorna för sig själv när man känner sig orolig och bekymrad, men det kan leda till depression. Det är bättre att diskutera sina känslor och farhågor med familjen och vårdpersonalen på sjukhuset. Din familj behöver känna till din sjukdom och behand ling de är också bekymrade och oroliga. Vårdpersonalen kan ge dig praktisk hjälp och av dem får du den kunskap som du behöver för att du och din familj ska kunna hantera sjukdomen och din dialys. Om du gör din familj eller dina vänner delaktiga, kan de också ge dig stöd när du behöver det och hjälpa dig att återuppta ett normalt liv. Arbete Om du fortfarande jobbar när du börjar med dialys eller om du planerar att återgå till jobbet när du har börjat ska du prata med din arbetsgivare om dina behov. Arbetsgivaren låter dig kanske gå ned i tid några timmar eller byta till ett lättare jobb tills du mår bättre igen. Om du ska använda CAPD behöver ni diskutera var du kan vara när du ansluter påsen. Den avdelning som har hand om företagshälsovården eller personalavdelningen på jobbet kan oftast hjälpa dig. 30

31

32 Gambro Lundia AB PO Box SE Lund Sweden Phone Fax HCSE1521_ Gambro Lundia AB