Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Beslut Dnr :5456 Stockholms kommun Rektorn vid Globala gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Globala gymnasiet i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 Skolinspektionen 2 (8) Tillsyn i Globala gymnasiet Skolinspektionen genomför tillsyn i Stockholms kommun under Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Globala gymnasiet besöktes av Skolinspektionen den 29 och 30 augusti Fakta om skolan Globala gymnasiet är en kommunal gymnasieskola belägen i stadsdelen Södermalm i Stockholms kommun. Skolan som startade 2004 har idag cirka 580 elever. I årskurs 1 bedrivs verksamhet på introduktionsprogrammet språkintroduktion inriktning naturvetenskap respektive inriktning samhällsvetenskap. I årkurserna 1 och 2 bedrivs verksamhet på de nationella programmen estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. I årskurs 3 bedrivs verksamhet på det specialutformade programmet samhällsvetenskapsprogrammet inriktning global respektive inriktning bild och kommunikation samt det naturvetenskapliga programmet inriktning hälsa och miljö. Dessutom bedriver Globala gymnasiet, med tillstånd av Skolverket, försöksverksamhet i årskurserna 1, 2 och 3 med en riksrekryterande gymnasial spetsutbildning, samhällsvetenskapsprogrammet inriktning global inom det nationella programmet samhällsvetenskapsprogrammet och den nationella inriktningen samhällsvetenskap (dnr :00761). Globala gymnasiet tar emot elever från hela Stockholms kommun och flera kranskommuner, framförallt Nacka kommun, Huddinge kommun och Tyresö kommun men även enskilda elever från mindre närliggande kommuner runt om i landet. Skolan leds av en rektor. Lärarna är organiserade i ämnesövergripande arbetslag i huvudsak enligt skolans program och inriktningar. Stockholms kommuns gymnasieskolor är uppdelade i tio gymnasieområden. Tillsammans med Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasium bildar Globala gymnasiet gymnasieområde 8 under en gemensam gymnasiechef. I gymnasieområdet finns även en gemensam administrativ chef. Av Skolverkets nationella statistik för läsåret 2010/2011 framgår att andelen elever i Globala gymnasiet som fullföljer sin utbildning inom fyra år är drygt 57 procent, motsvarande för riket är 76 procent. Av statistiken framgår att den genomsnittliga betygspoängen för skolan är 16,7 för de elever som avslutade sin utbildning Motsvarande för riket är 14,1. En jämförelse över tid visar att skolans genomsnittliga betygspoäng är uppåtgående. Andelen elever i Globala gymnasiet med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är 99 procent, att jämföra med motsvarande för riket som är 87 procent.

3 Skolinspektionen 3 (8) Vad gäller fördelning av kursbetyg och betyg på projektarbetet visar Skolverkets nationella statistik att det för skolan är kursen religionskunskap A som uppvisar lägst andel slutbetyg, knappt 99 procent av eleverna uppnår minst betyget Godkänt i religionskunskap A. I övriga kurser visar statistiken att andelen elever som uppnår minst betyget Godkänt är drygt 99 till 100 procent. I projektarbete uppnår 100 procent av eleverna minst betyget Godkänt. Helhetsbedömning Kunskapsresultatet för eleverna på Globala gymnasiet läsåret 2010/2011 ligger över genomsnittet för riket. Den genomsnittliga betygspoängen för skolan är 16,7 poäng, motsvarande för riket är 14,1 poäng. Av tillsynen framgår att skolans arbete för elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven är omfattande och fungerar väl. Skolan behöver dock förbättra rutinerna kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd så att åtgärdsprogrammen tydligare anger skolans åtgärder för att möta de behov som utredningen visar att eleverna har. Tillsynen visar att skolans rektor tar ansvar för att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där undervisningen och kunskapsresultaten följs upp och analyseras. Vidare framkommer att det i skolan bedrivs ett gott arbete med värdegrundsfrågor för att skapa trygghet och studiero. På Skolinspektionens enkät, som 77 procent av skolans elever i årskurs 3 besvarat, svarar cirka 90 procent av eleverna Stämmer helt och hållet på påståendet Jag känner mig trygg i min skola. I samband med den rundvandring som Skolinspektionen har genomfört tillsammans med elever framgår att de känner sig trygga i sin skola. Eleverna beskriver bland annat att skolan är öppen och välkomnande, att det är okej att vara annorlunda och att man kan vara sig själv i skolan. Vidare berättar eleverna att det alltid finns personal att vända sig till om de så önskar eller om det skulle finnas behov av det. Av tillsynen framgår dock att skolan behöver utarbeta en plan mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. Mot bakgrund av detta fattar Skolinspektionen följande beslut.

4 Skolinspektionen 4 (8) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Stockholms kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 27 december 2012 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att ordningsregler finns, har utarbetats under medverkan av eleverna och följs upp vid skolenheten. - Se till att skolan har rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska rapporteras till huvudmannen. - Se till att det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Enligt skollagen är en rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av skolans dokumentation framgår att om en kränkning skulle förekomma följer vi handlingsplanen som finns redovisad i skolans Likabehandlingsplan. Vid studier av skolans plan mot kränkande behandling kallad Likabehandlingsplan för Globala gymnasiet framgår dock inga rutiner för hur rektorn anmäler eventuell kränkning till huvudmannen. I samband med intervjun med rektorn framkommer att det förekommit något enstaka fall på skolan där elev upplevt sig kränkt. Rektorn bekräftar att skolan inte har rutiner för hur anmälan till huvudmannen ska ske men redogör för att hon vid ett tillfälle på förekommen anledning tagit upp en kränkning med representant för huvudmannen och hon skulle göra så igen om kränkning sker men att denna rutin inte finns dokumenterad.

5 Skolinspektionen 5 (8) Av skollagen framgår att det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Skolinspektionen har tagit del av skolans plan mot kränkande behandling, kallad Likabehandlingsplan för Globala gymnasiet. Planen innehåller ett antal förebyggande och främjande åtgärder, men de är i huvudsak generella och består av allmängiltiga åtgärder utan tydlig koppling till den kartläggning som gjorts i skolan. Det är i planen oklart vilka konkreta åtgärder som ska påbörjas eller genomföras det kommande året. Planen saknar även en redogörelse av förra årets genomförda åtgärder. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister avseende skolans arbete för att skapa trygghet och studiero. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 6 kap. 10 första stycket och 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Stockholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Rektor ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Av skollagen framgår att åtgärdsprogram ska utarbetas för elev som ska ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektorn, eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till, istället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. I samband med den tillsyn som Skolinspektionen har genomfört har exempel på åtgärdsprogram granskats. Av åtgärdsprogrammen framgår inte alltid tydligt vilka behov eleven har och hur de ska tillgodoses av skolan. Det framgår inte heller alltid när och i synnerhet hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

6 Skolinspektionen 6 (8) Utredningen visar att det finns brister i åtgärdsprogrammen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms kommun föreläggs därmed att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 9 skollagen På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Enhetschef Johan Pellberg Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

7 Skolinspektionen Bilaga (8) Dnr :5456 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen.

8 Skolinspektionen Bilaga (8) Dnr :5456 Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (