Att få sin sak prövad av en opartisk

Transkript

1 förvaltningsrätten

2 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om en myndighet har fattat ett beslut som man inte är nöjd med. har utredningsskyldighet enligt lag. Det innebär att alla mål som kommer in till domstolen utreds. I de flesta fall avgörs målen med hjälp av ett skriftligt tillvägagångssätt, utan att parterna behöver ses i rättssalen. s dom kan överklagas till kammarrätten. VINNA AB, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: Danagårds Grafiska, Diarienr:

3 Vad gör förvaltningsrätten? avgör tvister där personer, företag och organisationer inte är nöjda med ett myndighetsbeslut. Domstolen prövar mer än 500 typer av ärenden, så kallade mål. Domare, notarier, föredragande, domstolssekreterare och administrativ personal arbetar vid förvaltningsrätten. De bereder mål, fattar beslut och dömer i olika tvister. Dessa är de vanligaste målen: Körkortsmål. Om man har gjort sig skyldig till rattfylleri, kört för fort eller brutit mot någon annan viktig trafikregel kan Transportstyrelsen besluta att återkalla körkortet. Om man anser att beslutet är felaktigt, kan detta överklagas. migrationsmål. En person som får avslag av Migrationsverket har möjlighet att överklaga be slutet vid en av Sveriges tre migrationsdomstolar. Dessa finns vid förvaltningsrätterna i Göteborg, Malmö och Stockholm. De flesta beslut som överklagas gäller ansökningar om asyl. Socialförsäkringsmål. Försäkringskassan beslutar om bland annat sjukersättning, föräldra penning, underhållsstöd och bostadsbidrag. Dessa be slut kan överklagas till förvaltningsrätten. ansökan om tvångsvård. Alla mål i förvaltningsrätten grundas inte på ett överklagande. Beslut om tvångsvård fattas efter att en myndighet gjort en ansökan hos förvaltningsrätten. Ofta handlar dessa mål om vård av unga, missbrukare eller psykiskt sjuka. hur överklagas ett myndighetsbeslut? För att förvaltningsrätten ska ta upp ett mål krävs ett skriftligt överklagande. Av detta ska det framgå vad domstolen ska pröva, vilken ändring som önskas samt varför man anser att myndighetens beslut ska ändras. Överklagandet ska också redovisa vad rätten behöver känna till och ta hänsyn till vid sin prövning. Socialbidragsmål. Kommunens socialnämnd svarar för ekonomisk hjälp (socialbidrag) och annat bistånd enligt socialtjänstlagen. Om man inte är nöjd med nämndens beslut kan det oftast överklagas. Skattemål. kan pröva mål om till exempel fastighets och inkomsttaxering. Flertalet av dessa kommer till domstolen genom att Skatteverkets taxeringsbeslut överklagas. 3

4 Opartisk prövning i förvaltningsrätten

5

6 En del av den svenska rättssäkerheten Ett överklagande till förvaltningsrätten innebär en noggrann utredning av målet. Varje dag går jag och mina kollegor till arbetet med målsätt ningen att bidra till rätta och riktiga beslut. Det är vår och för valtningsrättens uppgift, säger Jan R Jansson, rådman och domare vid i Jönköping. Processen i förvaltningsrätten börjar med att klaganden lämnar in sitt överklagande till den myndighet som har fattat beslutet. Innan myndigheten lämnar överklagandet vidare till dom stolen ska den försäkra sig om två saker: att överklagandet har kommit in i rätt tid och att myn digheten inte har gjort något uppenbart fel i samband med beslutet. Ett mål kan också börja med att en myndighet exempelvis ansöker om att en person ska tvångsvårdas. Skriftväxling Under domstolsprocessen får myndig het en yttra sig om överklagandet. Yttrandet skickas sedan vidare till klaganden som får möjlighet att kommentera vad myndigheten har sagt. All kommunikation i målet dokumenteras noggrant. Efter avslutad skriftlig kommunikation utreds och förbereds målet av en jurist, för klarar Jan R Jansson. Jan R Jansson, rådman vid i Jönköping. När domaren och nämnde männen har satt sig in i målet presenteras det vid ett sammanträde, där domaren tillsammans med tre nämndemän beslutar om utgången. Tiden från överklagande till dom varierar beroende på typ av mål, men den genomsnittliga tiden är runt sex månader. Sällan muntlig förhandling De flesta mål i förvaltningsrätten avgörs efter enbart skriftväxling, vilket innebär att klaganden och motparten inte behöver mötas i rättssalen. E 5

7 E Som komplement till skriftväxlingen sker muntlig för handling i knappt 20 procent av målen, bland annat på begäran av klaganden. I en muntlig förhandling får parter och vittnen ett tillfälle att beskriva och förtydliga komplicerade frågor. Parterna kan också träffas i rätten om den klagande har svårt att uttrycka sig i skrift. Objektiva beslut Domen baseras på handlingarnas innehåll och på vad som kommer fram vid en eventuell muntlig förhandling, poängterar Jan R Jansson. Utgången i målet ska stämma med innehållet i lagstiftningen och tidigare domar. Objektivitet är en viktig del av den svenska rättssäker heten. Så går en muntlig förhandling till Före förhandlingen Före den muntliga förhandlingen har förvaltningsrätten gjort en skriftlig utredning. Domaren och nämndemännen har gått igenom handlingarna och utredningen i målet. Under förhandlingen Den muntliga förhandlingen inleds med att parterna kallas in och domaren kontrollerar att alla är närvarande. Vittnena får sedan lämna salen för att inte påverkas av vad som sägs under förhandlingen. Domaren inleder förhandlingen. Klaganden (den som överklagar) talar och redogör för sin sak. Motparten (myndighetens representant) talar och klargör myndighetens ståndpunkt. Under bevisupptagningen redovisas alla bevis och vittnena kallas in för att höras. Därefter avslutar klaganden och motparten sin talan. Ordförande informerar om när domen kommer att meddelas och förhandlingen avslutas. Efter förhandlingen Rätten överlägger och domaren avgör målet tillsammans med nämndemännen. Domen meddelas skriftligen inom fyra veckor. 8

8 Rollerna i förvaltningsrätten A Ordförande. Den muntliga förhandlingen leds av en domare som är specialiserad på förvaltningsrättens frågor. Domaren ansvarar för domen i samråd med nämndemännen. B B A 3 B B nämndemän. Nämndemännen är inte utbildade jurister utan har helt andra yrken. De har nominerats av de politiska partierna och har uppdraget att komplettera den lagkunniga domarens juridiska kunskap med sina egna erfarenheter från olika områden. 3 Protokollförare. Protokollföraren antecknar det som sägs i förhandlingen och är ofta en jurist anställd vid förvaltningsrätten. 5 Tolk. Om parter, vittnen eller andra som ska höras inför rätten inte behärskar svenska språket eller är allvarligt tal- eller hörselskadade anlitar förvaltningsrätten en tolk. 4 Klagande. Klaganden är den person som berörs av myndighetsbeslutet och som har valt att överklaga det. 6 OFFENTLIGT BITRÄDE. Ett offentligt biträde är en jurist, ofta advokat, med uppgift att ta tillvara den klagandes intressen.

9 7 7 7 Motpart. Motparten är en representant för den myndighet som fattat det överklagade beslutet. 8 Vittne. Vittnen är personer som kan styrka den klagandes eller motpartens påståenden. 9 SAKKUNNIG. Om målet kräver expert kunskaper inom ett område kallar förvaltningsrätten in en sakkunnig, till exempel en läkare eller psykolog. J Åhörare. Förhandlingar är i regel öppna för allmänheten. J 8 9 Stängda dörrar Huvudregeln är att förhandlingar vid domstolen är offentliga, men hela eller delar av en förhandling kan hållas bakom stängda dörrar av hänsyn till parterna. Det innebär att allmänheten inte får närvara i rättssalen. Dörrarna är ofta stängda i mål som rör vård av unga, missbrukare eller psykiskt sjuka.

10 Juridisk hjälp offentligt biträde Att få sin sak prövad i förvaltningsrätten är vanligen inte förenat med några kostnader. I vissa mål, t ex migrationsmål och vid ansökan om tvångsvård kan domstolen utse ett offentligt biträde som tillvaratar den enskildes intressen. Oavsett vilken typ av tvist ett mål gäller, har den klagande alltid möjlighet att anlita en jurist på egen bekostnad. Offentliga handlingar Den svenska offentlighetsprincipen innebär en rättighet att begära ut handlingar i alla mål. Viss information kan dock vara sekretessbelagd. att överklaga förvaltningsrättens dom När förvaltningsrätten har avgjort ett mål, finns möjlighet att överklaga domen till kammarrätten respektive Migrationsöverdomstolen. Sverige har fyra kammar rätter. De är placerade i Göteborg, Jönköping, Stockholm och Sundsvall. För att målet ska tas upp i kammarrätten krävs oftast prövningstill stånd. Det innebär att alla mål inte tas upp automatiskt utan måste uppfylla vissa kriterier. Kammarrättens dom kan oftast överklagas till Regeringsrätten, som är högsta instans. Regeringsrätten prövar dock endast mål som kan bli vägledande för hur förvaltningsrätter och kammarrätter ska döma i liknande mål. Om ingen av parterna i ett mål överklag ar förvaltningsrättens dom vinner domen laga kraft. Detta innebär att det som sägs i domstolens dom, är det som gäller i frågan. Om man har synpunkter på hur domstolen har handlagt målet kan man vända sig till Justitieombudsmannen. Detta gäller oavsett om man accepterar domen eller ej. 10

11 Mer om förvaltningsrätten Förvaltningsrätterna finns på tolv orter i Sverige. Vilken förvaltningsrätt som tar upp ett mål beror på var i landet den myndighet finns som har fattat beslutet. Besök oss på l Luleå l umeå l härnösand l falun l uppsala karlstad l l stockholm l linköping göteborg l l jönköping l växjö Kartan visar förvaltningsrätternas verksamhetsområden. malmö l

12 i Luleå Tel: i Falun Tel: i Karlstad Tel: i Jönköping Tel: i Umeå Tel: i Uppsala Tel: i Linköping Tel: i Växjö Tel: i Härnösand Tel: i Stockholm Tel: i Göteborg Tel: i Malmö Tel: