Likvärdig bedömning av laborationer. Hagar Hammam Utvecklingsledare, lektor, förstelärare i kemi Katedralskolan, Lund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Likvärdig bedömning av laborationer. Hagar Hammam Utvecklingsledare, lektor, förstelärare i kemi Katedralskolan, Lund"

Transkript

1 Likvärdig bedömning av laborationer Hagar Hammam Utvecklingsledare, lektor, förstelärare i kemi Katedralskolan, Lund

2 Likvärdig bedömning av laborationer Bakgrund Laborationsexempel från Katedralskolan Utvärdering

3 Naturvetenskapsprogrammet: Examensmål skolverket 2011 Förståelse av naturvetenskap bygger på ett samspel mellan teori och praktisk erfarenhet. Experiment, laborationer, fältstudier och andra jämförbara praktiska moment ska därför vara centrala inslag i utbildningen.

4 Kunskapsmål kopplade till laborativt arbete gymnasiet Mål 2. Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat. Mål 3. Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier*, experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning. *endast biologi Mål 5. Förmåga att använda kunskaper i kemi/ biologi/fysik för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5 Hur bedöms laborativa moment? Litteratur Labbrapport / grupp/ Observationer av elevens individuella aktivitet i gruppen Eilks and Hofstein, Teaching Chemistry a study guide, (2013) Direkt bedömning, praktisk, kräver resurser - syftet genomförandet indirekt skriftligt bedömning - syftet förståelse Abrahams et al (2013)

6 Hur bedöms laborativa moment? Svensk studie Labbrapporter, delinlämningar, viktigast för betygsättning i vissa fall Praktiska moment vid skriftliga prov ev. slutprov (skolverkets frivilliga kursprov, bedömningsportalen) Frågor på skriftliga prov anknyter till laborationer M. Janzi, Linneúniversitet, (2015)

7 Svårighet vid bedömning NP i naturvetenskap år 9 Eleverna påverkar varandra blir inte individuellt Svårt att hindra eleverna att kommunicera Om eleverna laborerar i tur och ordning- lämnar tidigare elever spår efter sig, eventuellt häller tillbaka kemikalier i fel behållare Mer grupp än individbedömning Emilia Fägerstam, juni 2017, universitetslektor vid Linköping universitet

8 Hur kan en likvärdig laborativ bedömning utföras på alla de förmågor som skall bedömas?

9 Råd för att lyckas med bedömning av laborationer Tydliga mål-matriser Mycket feedback Noggrant formulerade uppgifter testa förmågan, delförmåga Förbereda eleverna Enligt Anders Jönsson, (2012) lektor i naturvetenskapernas didaktik, med inriktning bedömning vid Högskolan i Kristianstad

10 Likvärdig bedömning av laborationer Bakgrund Laborationsexempel från Katedralskolan Utvärdering

11 Laborationsexempel kemi 1 kursen Bestämning av kristallvatten Produkt vid sönderdelning

12 Förberedelser inför uppgiften Eleverna har tidigare studerat reaktionerna koppar och svavel sönderdelning av natriumvätekarbonat Övat på kemiska beräkningar Skrivit en övningsrapport under lektionstillfällen, med feedback under arbetets gång

13 Tidsdisponering vid bedömningstillfället Planering av laboration - 30 min Utförande av laboration - 20 min Utvärdering av resultat 20 min

14 Eleverna informeras om hela uppgiften från start

15 Mål och bedömningskriterier Mål och bedömningskriterierna delas ut med laborationsuppgiften

16

17 Mål 2 Laborationsplanering Eleverna skall enskilt skriva ned en frågeställning eller hypotes och metodbeskrivning, samt redovisa den generella beräkningsgången utan mätvärden. Eleverna reflekterar över den hjälp de kanske kan ha från tidigare laborationer. Avsätt 30 min Eleverna lämnar in sin egen laborationsplanering

18 Mål 3 Laborationsutförande Eleverna skall inte använda sig av sin egen metodbeskrivning för det praktiska utförandet Handledning med metodbeskrivning delas ut till samtliga elever Det praktiska arbetet utförs enligt utdelade instruktioner. Påtala för eleverna att inte glömma dokumentera observationer.

19 Varför laborationshandledning? Bedömning av utförande Undviker dominoeffekten Samma förutsättningar

20 Utförande Väg degeln tom utan lock, anteckna massan. Använd vågens noggrannhet. m = Väg ca 1 gram kopparkarbonat i degeln. Anteckna massan av degel med kopparkarbonat. m= Placera degeln på trefoten i en triangel. Upphetta degeln utan lock i 2 min med brännaren. Anteckna iakttagelser. Låt degeln svalna (ca:4 min). Väg degeln med innehåll och anteckna massan. m=

21 Elevresultat Bestämning av kristallvatten Produkt vid sönderdelning

22 Elevernas rådata och resultat

23 Bedömningsanvisningar

24 Detaljering av bedömningsanvisningar

25 Elevernas utvärdering av laborationen

26 Elevernas utvärdering av laborationen

27 Varför svarsformulär? Kemi 2 laboration Sparar skrivtid för eleverna Eleverna kan fokusera på det som eleven skall bedömas på, i detta fall det laborativa arbetet och motiveringen Underlättar vid bedömning

28 Mikroskala paket Samma förutsättningar Lätt att dela ut Eleverna behöver inte hämta utrustning Eleverna sitter på sin skrivbordsplats under hela laborationen Lätt att hålla kontroll på att eleverna inte kommunicerar med varandra Eleverna behöver inte diska

29 Likvärdig bedömning av laborationer Bakgrund Laborationsexempel från Katedralskolan Utvärdering

30 Förutsättningar för likvärdig bedömning Eleverna arbetar individuellt i klassrummet under kontrollerade former Uppgiften begränsas till delmål, så att tidsbrist inte uppstår Eleven vet vilka mål som bedöms - matriser Handledning för det praktiska arbetet delas ut, för att undvika dominoeffekt. Instruktionerna är tydliga Uppgiften är strukturerad, så att eleven kan fokusera på vad som skall bedömas Bedömningsanvisningar för olika betygsnivå används

31 Utvärdering av likvärdig bedömning Bedömningen blir individuell och likvärdig, då eleverna får samma förutsättningar Dessutom har vi sett att en del elever som inte är högpresterande vid teoretiska prov kan visa sin styrka vid laborativa uppgifter Viktigt att uppgiften måste begränsas, för att minska stressen, vilket jag jobbar vidare med, när jag förbättrar och skapar nya uppgifter.

32 Litteratur referenser Abrahams, I., Reiss, MJ., Sharpe, RM. (2013). The assessment of practical work in school science, studies in Science Education, 49(2), Eilks, I. and Hofstein, A., (2013).Teaching Chemistry- a Studybook, Rotterdam, Sense Publishers Fägerstam, E., (2017) Svårt för lärare att bedöma laborativt arbete rättvist. Linköpings universitet, ( Hämtad ) Janzi, M. (2015) Laborativt arbete på gymnasiet. Lärarnas syfte och bedömning, examensarbte (15hp). Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Jönsson, A. (2012). Så bedömer du labben. Origo, lärarförbundets tidning för lärare i matematik, teknik och naturvetenskap, (hämtat )

33 Referenser Skolverket: (2011). Läroplaner-naturvetenskapsprogrammet, examensmål (hämtad ) Skolverket: (2011). Läroplaner - ämne-kemi, (hämtad ) Skolverket: Bedömningsportalen, (hämtad ) Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan. Stockholm. Frites

34 Utveckla laborationer för bedömning Hur man kan utveckla andra laborationer att anpassas för att bedömas? Hur kan informations och kommunikationsteknik (IKT) användas vid laborativ bedömning?

35 Tack Hagar Hammam Utvecklingsledare, lektor, förstelärare i kemi Katedralskolan, Lund

Undervisning och lärande i lab-salen

Undervisning och lärande i lab-salen Undervisning och lärande i lab-salen Helena Danielsson Thorell, lektor Kungsholmens gymnasium Carina Andersson, förstelärare Äppelviksskolan Per Anderhag, lektor FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Bakgrund

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas

Läs mer

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet 2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Provuppgifter och experimentella prov

Provuppgifter och experimentella prov Provuppgifter och experimentella prov Gunnar Wästle Tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Uppsala 2012-10-01 Provbankens ändamål Ge skolorna tillgång till kursprov som ger betygsstöd frihet att

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

LKE210, Kemi för lärare 2, 30 högskolepoäng

LKE210, Kemi för lärare 2, 30 högskolepoäng LKE210, Kemi för lärare 2, Gäller fr.o.m. vt 11 30 högskolepoäng Chemistry 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Allmän kemi. Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum

Allmän kemi. Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum DNR LIU-2017-02621 1(5) Allmän kemi Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

Guide till. Laboration. Professionell utveckling och färdighetsträning vid Farmaceutiska fakulteten (PUFF)

Guide till. Laboration. Professionell utveckling och färdighetsträning vid Farmaceutiska fakulteten (PUFF) Guide till Laboration Professionell utveckling och färdighetsträning vid Farmaceutiska fakulteten (PUFF) Farmaceutiska fakulteten 2017 Framtagen av arbetsgruppen för PUFF 2017 Anja Sandström, Ann-Marie

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs Förberedelser Geometri visade sig vara det svåraste området att planera utifrån tanken om en progression genom skolans

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Laborativt arbete på gymnasiet

Laborativt arbete på gymnasiet LÄRARPROGRAMMET Laborativt arbete på gymnasiet Lärarnas syfte och bedömning Magdalena Janzi Examensarbete 15 hp Grundnivå Vårterminen 2015 Handledare: Ulrika Bossér Examinator: Mats Lindahl Institutionen

Läs mer

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun Pedagogisk planering NO i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: kemiförsök Annika Lundin Tierps Kommun 2015-10-05 Arbetsområde: kemiförsök Arbetsområdets syfte och förmågor att utveckla Undervisningen

Läs mer

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Science 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som

Läs mer

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC Kemilektorslänken KVA, Kemisamfundet, Marcus och Marianne Wallenbergs stiftelse Nationellt projekt

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med respons Aktivera eleverna som resurser för varandra Andreia Balan Uppföljning - diskussion Arbeta parvis Beskriv hur ni har arbetat med uppgiften. Ge

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Kemispråket Filmen ger en introduktion till kemins språk. Den galne kemisten utför experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Delprov A3 och Delprov B

Delprov A3 och Delprov B Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra

Läs mer

:22 Hur har du upplevt användningen av mentometrar ur ett helhetsperspektiv?

:22 Hur har du upplevt användningen av mentometrar ur ett helhetsperspektiv? Frågerapport 2013-10-04 10:22 Hur har du upplevt användningen av mentometrar ur ett helhetsperspektiv? A Roligt 29 50% B Tråkigt 2 3% Ointressant 5 9% D Intressant 22 38% 58 100% 50% 38% 3% 9% 2013-10-04

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) 246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Odelsbergsskolan. Tema Vår Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska

Läs mer

Kemilektorslänken 26/09/2013

Kemilektorslänken 26/09/2013 Kemilektorslänken Kemilektorslänken, www.kemilektorslanken.se Kungliga Vetenskapsakademiens samt Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, program för forskningsnära lärande av kemi på gymnasiet Målet

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2

Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2 Dnr: BIGLN2/20161 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2 Kurskod: BIGLN2 Kursens benämning: Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2 Science with a didactical

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

Lärares syften till den laborativa undervisningen och vad de bedömer.

Lärares syften till den laborativa undervisningen och vad de bedömer. LÄRARPROGRAMMET Lärares syften till den laborativa undervisningen och vad de bedömer. En kvalitativ studie om lärares intentioner till laborativt arbete och vad som bedöms. Viktor Kvistenberg Examensarbete

Läs mer

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare Grundutbildning för temautbildare Dagens program tisdag 14/3 Utcheckning klar? 08:30 Utbildaruppdraget Praktiska frågor kring planering och genomförande av temautbildning. Dokument och annat stöd på hemsidan.

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK030 Teknik som skolämne, del 3, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 3, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-05-30

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20

Läs mer

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Förtydligande av begrepp kopplade till kunskapskrav

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2076-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK KEMI SPECIALISATION: ENGINEERING CHEMISTRY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för grundlärare åk 4-6, 30 hp

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för grundlärare åk 4-6, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för grundlärare åk 4-6, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technology for Primary School Teachers, 4-6, 30 Credits Allmänna

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna

Läs mer

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu 7,5 hp VFU inom UVK 6: Utvecklings- och utvärderingsarbete 15 hp Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är att förankra lärarutbildningen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet.

Naturvetenskapsprogrammet. Naturvetenskapsprogrammet www.hvitfeldtska.se Naturvetenskapsprogrammet med både bredd och spets Naturvetenskapsprogrammet på Hvitfeldtska gymnasiet ger en spännande och stimulerande utbildning som förbereder

Läs mer

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Förklaring av begrepp kopplade till bedömning Enkla: Eleven kan beskriva delar av det som studeras kopplat till relevant fakta.

Läs mer

Kursbeskrivning för kursen

Kursbeskrivning för kursen Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 1(5) 2012 12-16 Kursbeskrivning för kursen Analys och bedömning av kunskaper i matematik 7,5 hp Välkommen till kursen Kursen är på

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad

BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Utgångspunkter: Ny utbildnings- och examensstruktur i juli 2007 med ett resultatbaserat perspektiv

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra

Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra Det vi har gemensamt elever och lärare på BF-programmet på Guteskolan Södra är att vi alla gillar fart och fläkt. Vi ärkreativa i vårt arbete och gillar utmaningar.

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet)

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut 2008-06-30 för Tekniskt basår 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) Start ht 2008 1 Inledning 1.1 Bakgrund Att ge kompletterande utbildning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning: Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp Lärosätets namn Stockholms universitet. Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare, åk

Läs mer

PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp

PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp Assessment in vocational skills and the importance

Läs mer

Varför ska man använda matriser?

Varför ska man använda matriser? MATRISER Varför ska man använda matriser? Självvärdering, eleven blir medveten om på vilken kunskapsnivå han/hon befinner sig. Tydlighet, för att få eleven att utvecklas. Eleven ser vad som han/hon behöver

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPQ11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation Komplettering frånvaro seminarier 2,3 och 4 Bedömning och utvärdering KPU HT 2018 Andreas Rietz (anri0596), 2018-11-16 Seminarium 2 Detta seminarium behandlar formativ bedömning, och uppgiften är att diskutera

Läs mer

Grundutbildning för temautbildare. God morgon!

Grundutbildning för temautbildare. God morgon! Grundutbildning för temautbildare God morgon! Dagens program tisdag 13/3 Utcheckning klar? 08:30 Utbildaruppdraget Praktiska frågor kring planering och genomförande av temautbildning. Dokument och annat

Läs mer

Laborativt arbete i grundskolans senare år: Lärares perspektiv

Laborativt arbete i grundskolans senare år: Lärares perspektiv Per Högström har doktorsexamen i pedagogiskt arbete och arbetar både som grundskollärare i naturvetenskapliga ämnen och som lärarutbildare vid Luleå tekniska universitet. Christina Ottander har doktorsexamen

Läs mer

Bedömning av laborativt arbete i gymnasiefysik

Bedömning av laborativt arbete i gymnasiefysik Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Hanna Kramshöj-Ehn Bedömning av laborativt arbete i gymnasiefysik

Läs mer

Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranters

Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranters En labbrapport (egentligen laborationsrapport) illustrerar hur en laboration gick till och vad man kom fram till. Det är en vanlig genre inom utbildningar på olika nivåer i alla naturvetenskapliga ämnen.

Läs mer

Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning KPU

Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning KPU Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning KPU Namn: (Textat) Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) 1 Tillhörande: Studentens namn Personnummer

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK020 Teknik som skolämne, del 2, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 2, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-05-15

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet

EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet EMG:s väg till examensarbeten av mycket hög kvalitet Rolf Zale Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap rolf.zale@emg.umu.se Grundsyn Under examensarbetet ska studenten koncentrera sig på uppgiften

Läs mer

Bedömning, betygsättning och VFU - 15 hp

Bedömning, betygsättning och VFU - 15 hp Studiehandledning för Bedömning, betygsättning och VFU - 15 hp Kurskod: LPAK05 (KPU5, VAL5) Vårterminen 2019 Karlstads universitet Datum: 2018-11-29 Kursledare: Joakim Wendell VFU-ansvarig: Mikael Svanberg

Läs mer

Tre lärosäten: Projektledare Delprov C: Frank Bach. Projektledare Delprov B: Mats Lundström. Projektledare Delprov A: Anders Jönsson

Tre lärosäten: Projektledare Delprov C: Frank Bach. Projektledare Delprov B: Mats Lundström. Projektledare Delprov A: Anders Jönsson Tre lärosäten: Projektledare Delprov C: Frank Bach Projektledare Delprov B: Mats Lundström Projektledare Delprov A: Anders Jönsson Kursplanerna i biologi, fysik & kemi förmågor: Delprov A Förmågan att

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu Uppdaterat 20171226 Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu 7,5 hp VFU inom UVK 6: Utvecklings- och utvärderingsarbete 15 hp Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är att

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer