Till dig som LIA-handledare

Transkript

1 Y Till dig som LIA-handledare

2 Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom KY kallas den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen för LIA (Lärande i arbete). Du är en viktig nyckelperson för studenten, arbetsplatsen och utbildningsanordnaren. Du blir inte bara studentens stöd och förebild utan bidrar även till att arbetsplatsen och branschen får en ny kunnig medarbetare. Som handledare får du möjlighet att dela med dig av din yrkeserfarenhet samtidigt som du får en chans att utveckla dig själv och ditt arbete. Lycka till och välkommen in i rollen som handledare! FAKTA Kvalificerad yrkesutbildning Utbildningar på mellan ett och tre år En utbildningsform på eftergymnasial nivå Skräddarsydda utbildningar i nära samarbete med arbetslivet Teori varvas med praktik - en tredjedel av utbildningen består av LIA (Lärande i arbete) Ä r ko s t n a d s f r i, m e n d ä r e m ot f å r s t u d e n te r n a b e t a l a fö r exe m p e l v i s l i t te r a t u r p r e c i s som vid en högskoleutbildning Berättigar till studiemedel Till dig som LIA-handledare utgår från ett material för handledare som Borlänge, Vansbro och Lindesbergs kommuner tagit fram med hjälp av EU-medel, genom partnerskapet AFFLA Equal. Materialet i sin helhet fi nns på

3 Varför ett material för handledare? Handledarrollen kan se ut på många olika sätt beroende på yrke, bransch och utbildningsupplägg. Det som är gemensamt är att handledaren är den som får LIA att fungera i praktiken. Det här materialet ska hjälpa dig att förstå din uppgift och även hjälpa dig att fundera lite över vad handledarrollen innebär. Materialet ger dig olika exempel på roller och uppgifter för en handledare. Du får refl ektera över: LIA Utbildningsanordnarens och arbetsplatsens ansvar Din egen roll Studenternas förväntningar Vilket stöd du som handledare kan behöva Din handledarroll kan till exempel innebära att introducera studenten i det dagliga arbetet och hjälpa honom eller henne att få nya kunskaper. Det kan också handla om att planera LIA-perioden ihop med kollegor och utbildningsansvariga. Detta material fi nns även på liahandledare. Där fi nns också en checklista för saker att tänka på inför det första mötet med studenten.

4 What s in it for me? Förhoppningen är att både du och studenten som du handleder kommer att få ut mycket av LIA-perioden. Studenten kan många gånger vara en extraresurs på arbetsplatsen. Du får själv refl ektera Du får ny inspiration Studenten blir en extra hand Studenten kan bli en ny medarbetare Mycket hänger på inställningen. Att LIA-perioden blir bra är avgörande av ditt engagemang och att du avsätter tid för uppdraget. Att ha en student som ställer frågor och är intresserad av varför du gör på ett speciellt sätt kan leda till att du själv blir tvungen att refl ektera över ditt jobb. Det kanske fi nns bättre sätt att göra arbetsuppgifterna på? Det kan vara inspirerande för dig att bli uppmärksammad för dina kunskaper och att få dela med sig av kunskap är ofta en positiv upplevelse. Kontakten med en student kan bli en nytändning i jobbet. Det som börjat bli tråkigt kan bli intressant igen när man får någon som bryr sig och vill veta mer. Att ta emot en student kan innebära att man får en extra hand på jobbet, arbetet kan bli lite lättare, bara man ser upp med att inte utnyttja studenten. För både arbetskamrater och arbetsgivare blir LIA-perioden en möjlighet att se vad den studerande går för. När det sedan behövs nya medarbetare är det lättare att ta kontakt med någon som man redan känner. Reflektion Fundera över hur du kan förmedla känslan av att se studenten som en resurs på din arbetsplats.

5

6 LIA - vad är det? Lärande/kunskapsprocess Att lära sig på eller i arbetet Informellt och formellt lärande Omedvetet lärande Refl ekterat lärande i arbetet sig i arbetet innebär däremot att du lär dig direkt i det du utför - genom att refl ektera under tiden. Informellt lärande ger inga kursintyg eller betyg. LIA är formellt lärande, alltså planerad utbildning, som ger betyg. LIA är arbetslivets medverkan inom KY. Det är en kurs med kursmål som ska uppnås och betygsättas. Vi defi nierar lärandet som en kunskapsprocess som ger en ny förståelse och leder till nya handlingsmönster utifrån det man är med om och refl ekterar över. Du lär dig om det du utför. Arbetsplatslärande kan självklart också vara informellt, till skillnad från formell utbildning. Vi skiljer mellan att lära sig på och att lära sig i arbetet. Att lära sig på arbetet kan vara att du går från arbetsuppgifterna till en kurslokal och lär dig något som antingen har med arbetet att göra eller något helt annat. Att lära Det omedvetna lärandet kan innebära att du utvecklar förmågor och gör nya saker utan att fundera på det. Om du tänker efter fi nns det nog mycket som du kan, men som du inte satt ord på. Refl ekterat lärande däremot innebär att du funderar på och diskuterar det du lär av arbetet. Exempelvis varför du gör en arbetsuppgift på ett speciellt sätt och hur det stämmer med teorin i utbildningen. Du upptäcker kanske att det fi nns olika sätt att lösa uppgifter och då fördjupas din kunskap och din förmåga att klara av arbetsuppgifterna förbättras. Det är på det sättet LIA ska fungera.

7 LIA - några utmaningar Vilka praktiska möjligheter fi nns? Har arbetsplatsen tid och råd? Kan du skaffa den kunskap och det stöd som behövs? Vilka rutiner och verktyg fi nns? Finns datorer studieplatser? Finns lämpliga arbetsuppgifter? Den traditionella kunskapssynen delar ofta upp kunskap som praktisk eller teoretisk. En modern och kvalifi cerad yrkesutbildning utgår från att föra samman fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet till en pedagogisk helhet. LIA kan vara en reell möjlighet att bryta våra tankebanor om en skola utan koppling till arbetslivet. På så sätt kan du som handledare få vara med om en spännande utveckling. Du kommer att se att LIA ger varje student unika möjligheter - en skräddarsydd utbildning efter just hans eller hennes behov och förutsättningar. LIA har även med attityder att göra vad vi tror oss veta och vad vi anser om saker och ting, men också praktiska möjligheter. Har arbetsplatsen tid och råd? Har du som handledare möjlighet att skaffa dig den kunskap och det stöd som behövs? Vilka rutiner och verktyg fi nns? Behövs datorer eller särskilda studieplatser på arbetsplatsen för att läsa, samtala, dokumentera eller sköta extern kommunikation? Vilka arbetsuppgifter kan studenter få göra på din arbetsplats? Reflektion På vilket sätt kan ni lägga upp det på så att studenternas utbildning på ett naturligt sätt integreras i det dagliga arbetet?

8

9 Ditt uppdrag som handledare Dina uppgifter som handledare formas dels efter arbetsplatsens förutsättningar och behov, dels utifrån de krav som utbildningsanordnaren ställer. Det är viktigt att du känner fullt stöd från arbetsplatsens ledning och dina kollegor och att ditt handledaruppdrag är ordentligt förankrat på arbetsplatsen. För att göra ett bra jobb är det en förutsättning att du får tillräckligt med tid avsatt för uppdraget. Som handledare inom KY kan du ha olika roller. Rollen som fadder innebär att du hjälper studenten att planera sin studietid och att kombinera de teoretiska studierna med LIA-perioderna på ett effektivt sätt. Som coach ger du support när studenten kört fast och stimulerar och motiverar till fortsatta studier. Som mentor är du genom din samlade erfarenhet en förebild och ett viktigt stöd för studenten i den kommande yrkesrollen. Du kan också fungera som koordinator och vara spindeln i nätet - den sammanhållande länken mellan studenten, utbildningsanordnaren och arbetsplatsen. Du kanske har det övergripande ansvaret för LIA och de studerande på arbetsplatsen. Din roll kan då vara att hjälpa till att organisera och planera för att uppnå bästa inlärningssituation.

10 Handledarens olika uppgifter Hålla kontakt med utbildningsanordnaren Introducera och informera Visa, instruera, öva Refl ektera och bedöma Organisera och anpassa LIA Planera och följa upp Dokumentera Som handledare kan du komma att ha en del kontakt med utbildningsanordnaren. Det kan innebära att du deltar i möten och är med och planerar och organiserar LIA. Som handledare kan det ingå att visa arbetet och de olika arbetsuppgifterna. Du är kanske den som ska instruera och låta deltagarna prova och öva. Fundera över hur du ska gå tillväga när du ska visa ett arbetsmoment. I din roll som handledare ingår det att refl ektera över och bedöma hur LIA har fungerat. Hur kan du konkret gå tillväga vid bedömning? Ett sätt är att du kontinuerligt ger återkoppling till studenten då behöver det inte bli så dramatiskt. Utbildningsanordnaren är huvudansvarig för genomförandet av utbildningen. Du är experten som kan arbetsplatsen och i vissa fall även har det övergripande ansvaret för planering och uppföljning av LIA. Ett bra sätt att dokumentera och följa studentens lärande är att använda en loggbok eller en dagbok - det är ett utmärkt verktyg för refl ektion. Det underlättar ditt arbete och tydliggör vilka moment studenten klarar av och vad som han eller hon kanske behöver öva mer på.

11 Stöd till dig som handledare Det är viktigt att du på olika sätt har stöd i ditt handledarskap för att känna dig trygg. Du behöver: Tillräckligt med tid En handledarutbildning Intresse och uppmuntran från din arbetsgivare Intresse och uppmuntran från din utbildningsanordnare Stöd från kollegor Utbyte med andra handledare Att du får tillräckligt med tid till din uppgift har stor betydelse. Kolla därför med arbetsgivaren hur det ser ut för din del. Delta i handledarutbildning om du blir erbjuden. Din arbetsgivares stöd är avgörande för ditt engagemang. Har arbetsgivaren förstått vikten av ditt arbete? Visar ledningen tillräckligt intresse? En positiv ledning ger extra uppmuntran. En viktig pusselbit är också utbildningsanordnarens inställning. Även om de inte kan bidra ekonomiskt så är intresse, information, täta kontakter och uppmuntran ett viktigt stöd. Ett bra stöd kan dina kollegor ge. Är ni fl er med handledaruppgifter på ditt jobb? Finns det fl er i de närmsta omgivningarna som kan träffas? Ett sådant utbyte kan ge både inspiration och stöd. Reflektion Fundera över vilket stöd du behöver. Vad skulle underlätta för dig?

12

13 Det viktiga första mötet/introduktionen Att som student komma till en okänd arbetsplats med nya människor kan kännas ganska nervöst därför är det viktigt att få en bra start. Några tips inför det första mötet: Planera den första träffen Ta er tid Gör ett översiktsschema Håll kontakt Skapa rutiner Planera den första träffen så att ni kan sitta på ett ostört ställe och prata med varandra i lugn och ro. Ta er tid att berätta om er själva, det är också bra om du som handledare presenterar studenten för arbetskamrater och arbetsledning. Kan du dessutom göra ett översiktsschema över hur tiden på jobbet kommer att se ut så är det värdefullt för planeringen. Det är oerhört viktigt att du redan från början diskuterar med den studerande om hur ni kan hålla kontakt under tiden på arbetsplatsen. Lika viktigt är det att arbetskamraterna är införstådda med att de kan kontakta dig om det uppstår problem eller frågor. Glöm inte att berätta om rutiner och eventuella säkerhetsregler, sådant som du kanske tycker är självklart, men inte är det för den som är ny. Reflektion Fundera på hur du kan organisera introduktionen. På fi nns en checklista med exempel på saker att ta upp vid ett första möte.

14 Praktisk information För studenten känns det ofta viktigt att så snabbt som möjligt bli en i gänget. Som handledare kan du underlätta och påskynda anpassningen genom att informera om hur det går till på just din arbetsplats med: Arbetstider Raster Om man blir sjuk Speciella sekretessregler Oskrivna regler När det gäller arbetstider - accepterar man fl extid, stämplar man in, kan man byta arbetspass med mera? Hur ser man på raster, gäller speciella tider för alla? Hur fungerar det med fi ka? Har man lunchlåda eller går man ut och äter? Vilka rutiner gäller om man blir sjuk eller av någon annan anledning inte kan komma till jobbet? Vem ska kontaktas? På många arbetsplatser råder speciella sekretessregler. Det är viktigt att den studerande omedelbart blir informerad om detta. Om det behövs en skriftlig försäkran, ordna det direkt. Det som kan vara knepigast är förstås de så kallade oskrivna regler eller den kultur som finns på de flesta arbetsplatser. Kan du som handledare förklara hur det fungerar på din arbetsplats är mycket vunnet. Reflektion Fundera om det på din arbetsplats fi nns något av speciell vikt som studenten borde känna till.

15 Återkoppling och bedömning Studenten som avslutar en LIA-period brukar uppskatta att bli lite extra uppmärksammad. Organisera en avslutning Ett avslutande samtal Bedömning Som handledare kan man enkelt organisera en avslutning. Det behöver inte vara något märkvärdigt utan bara en gest för uppskattning. Ett avslutande samtal mellan dig och studenten om hur LIA-perioden fungerat är bra. Att få och ge feedback, positiv eller negativ hör till. Kanske blir det en sista chans för studenten att få förklarat något som han eller hon inte riktigt förstått. Studenten kommer att få betyg för LIA-perioden, vilket sätts av utbildningsanordnaren i samråd med dig. Ta dig tid att förklara och ge möjlighet till kommentarer och frågor. Reflektion Fundera på hur du kan arrangera ett bra avslut på LIA-perioden på din arbetsplats!

16 Myndigheten för kvalifi cerad yrkesutbildning Norra Stationsgatan 2B, Hässleholm Tfn: