Handledning för moderatorer

Transkript

1 Handledning för moderatorer

2 Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever ska kunna ta ställning till de alternativ som finns. Under en debatt ges olika parter en chans att uttrycka sina åsikter och publiken får möjlighet att bemöta talarna. För att en debatt ska flyta på och kännas givande för publiken är det värdefullt att ha en moderator. Moderatorn ser till att debatten blir spännande, att alla talare får sitt sagt och att man håller tiden. Det är även moderatorns uppgift att skapa en bra kontakt mellan talare och publik. En skicklig moderator kan skapa förutsättningar för en spännande och respektfull debatt som väcker intresse hos publiken. I det här materialet ger vi dig som ska vara moderator tips och råd. Vi går in på vilken roll du själv har under debatten, hur du kan tänka kring förhållandet mellan talare och publik och vad du som moderator kan göra för att få debatten riktigt intressant och levande. Har du frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss via wwinfo@skolval2010.se eller Vi önskar dig lycka till i ditt uppdrag som moderator! Mattias Hallberg Projektledare Skolval 2010

3 En moderators främsta roll är att se till att en debatt, paneldiskussion eller hearing är saklig, fokuserad och begriplig för publiken. Moderatorn är den som presenterar debattämnet och talarna och som styr debatten på ett sätt som gör den relevant för åhörarna. Man skulle kunna betrakta moderatorn som en mellanhand mellan åhörarna och talarna. Moderatorn ska ha möjlighet att angripa ämnet utifrån olika perspektiv, ställa de relevanta frågorna och hålla debatten på en intressant nivå. Det innebär att den som modererar måste ha insikt både i publikens förväntningar och förkunskaper och i talarnas argument och åsikter. Han eller hon känner till talarnas argument och motargument och kan känna in vilka frågor eller ämnen som publiken tycker är intressanta och hur de kan förväntas reagera på dem. Att moderera innebär även att behålla spänningen och intresset under en debatt. Det är moderatorn som ser till att det finns ett bra flöde, att det inte blir fumligt eller långtråkigt, att publiken hänger med i debatten och att debatten är välbalanserad. För att klara av detta måste moderatorn vara väl införstådd i ämnet som diskuteras och ha en tydlig bild av hur publiken uppfattar debatten. I viss mån kan man säga att moderatorn ställer sig i publikens skor och försöker styra debatten på ett sätt som är givande för publiken, samtidigt som han eller hon ger talarna får en sportslig chans att var och en uttrycka sitt budskap och tala till punkt. Vad gör en moderator? Presenterar talare och ämne Moderatorn bör alltid inleda med att presentera talarna och ämnet för debatten. Talarna bör presenteras på ett så sakligt och objektivt sätt som möjligt, till exempel vilket politiskt parti eller vilken annan intressegrupp de företräder, vilken position de har i det sammanhanget och vad de heter. Om det är relevant för debatten kan det även nämnas i vilket sammanhang de tidigare har uttalat sig i den fråga som ska diskuteras. Det är givetvis centralt att ingen av talarna får en mer fördelaktig presentation eller att någon av talarna presenteras på ett mer kritiskt sätt. Håller i den röda tråden Det är inte ovanligt att debatter glider in i långa utvikningar eller att talarna rent av lämnar ämnet och påbörjar en helt annan diskussion. Debatten kan också bli hetsig eller ofokuserad, och i värsta fall kan talarna övergå till personangrepp och pajkastning istället för att bemöta kritik eller besvara frågor. Här kan moderatorn mycket väl avbryta och plocka upp trådar som för tillbaka fokus till ämnet. Oftast bemöts ofokuserade talare bäst genom frågor som tvingar tillbaka dem på rätt spår. Samma sak gäller om talarna inte kommer till skott eller om debatten blir för trevande och osäker. Sammanfattar budskapet Det är inte ovanligt att talare hamnar i grumliga eller komplicerade resonemang eller att de använder ett språk som går rakt över huvudet på publiken. Kanske tycker talarna själva att debatten är intressant, men glömmer bort att publiken måste få en möjlighet att hänga med i de tvära kasten. Moderatorn kan då gå in och sammanfatta vad talarna säger. Enklast kan det göras genom att man frågar vad talaren menar med en viss replik eller går in och förklarar ett begrepp eller en företeelse som talarna ständigt återkommer till. Moderatorn kan också ställa frågor som gör att talaren tvingas överföra ett abstrakt resonemang till en konkret situation eller fråga talaren om talarens budskap kan sammanfattas på det ena eller andra sättet. Skapar kontakt Även om det kan ses som talarnas ansvar att bemöta publiken finns det alltid en risk att talarna inte når ut till publiken eller lever upp till deras förväntningar. Åhörarna vill inte ha en tråkig debatt som inte leder någonstans, och moderatorn måste kunna känna av stämningen i lokalen och betrakta debatten utifrån publikens perspektiv. Om det finns frågor som talarna undviker eller om de för debatten på en nivå som är ointressant för publiken kan moderatorn gå in och få fart på debatten. Under debattens gång kan moderatorn även ställa de frågor som publiken kan tänkas fundera över. När publiken ställer frågor direkt till talaren kan moderatorn ställa följdfrågor och utveckla frågorna så att de inte avfärdas i intetsägande fraser.

4 Vad utmärker en bra moderator? Scennärvaro Precis som en talare eller en artist måste en moderator fungera bra på scenen. En god moderator kan utnyttja sin naturliga utstrålning, tala tydligt och kärnfullt och utnyttja sin personlighet till att skapa en positiv stämning. Moderatorn måste också kunna hantera att stå på en scen utan att bli nervös eller fumlig. Om moderatorn är humoristisk kan det ofta liva upp debatten och kännas avslappnande för både talare och publik. Däremot är det inte bra om moderatorn tar för mycket plats. Humor och utstrålning ska användas för att gynna debatten och inte för att moderatorn själv ska få glänsa. Objektivitet En moderator får aldrig visa vad han eller hon personligen anser under en debatt, men moderatorn kan däremot gärna ställa frågor och komma med argument för att fördjupa debatten. Det centrala är att han eller hon behåller sin opartiskhet. När en moderator ställer en följdfråga eller provocerar talaren på något sätt så är får anledningen aldrig vara att moderatorn personligen vill föra fram sin åsikt, utan för debattens skull. Därför måste en god moderator alltid kunna se en fråga utifrån båda perspektiv och balansera sina frågor så att de inte är till fördel för den ena eller andra parten. Publikkänsla Om debatten tappar fokus, om talarna upprepar sig eller om talarna kommer in på ett spår som är ointressant för publiken blir det snabbt ganska trist. Ingen vill se en debatt där publiken sitter och halvsover. En bra moderator känner av när publiken tänder till och när de tappar koncentrationen, och kan styra diskussionen så att den blir intressant och spännande. Nyckeln för moderatorn är att hålla både ögon och öron öppna och hela tiden läsa av publikens reaktioner, utan att för den delen tappa koncentrationen på själva debatten eller avbryta talarna innan de har kommit till punkt. Distans I de flesta debatter kommer moderatorn från ett annat sammanhang än både talare och publik. Den distans som moderatorn har är värd att ta vara på. Även om moderatorn kanske är mer insatt i frågan än vad han eller hon ger sken av är det alltid bra om han eller hon står lite vid sidan om. På det sättet kan moderatorn minska gapet mellan publiken (som ofta har mindre förkunskap) och talarna (som ofta har en mycket stor kunskap i ämnet). Om talarna faller in i politiskt fackspråk eller fraser måste moderatorn kunna balansera med ett annat språk och andra infallsvinklar. Fokus På sätt och vis är moderatorn en slags koreograf eller regissör av debatten. Talarna vill givetvis tala så mycket de kan, ibland utan att någon annan ska få komma till tals. Det förekommer också att de försöker ta över debatten och styra in den på ett visst sidospår. Moderatorn måste då behålla fokus och se till att man följer den talarordning som finns och håller sig till ämnet. En god moderator håller alltid ett öga på klockan och kan tänka två steg framåt: kanske måste man bryta av om nästa fråga ska hinnas med eller så märker man att debatten tar en riktning som kräver att man ställer rätt frågor vid rätt tid.

5 Vad ger en givande debatt? Hur bidrar moderatorn till en bra debatt? Relevanta ämnen För att en debatt inte ska bli för spretig eller ofokuserad bör det finns ett eller ett par förutbestämda ämnen som ska debatteras. Ämnena bör först och främst väljas utifrån relevans; relevans för publiken som målgrupp och relevans i fråga om aktualitet. Vissa politiska ämnen är nästan alltid viktiga för i stort sett alla målgrupper och under alla politiska skeenden, medan andra ämnen är mer intressanta för särskilda målgrupper och får relevans i samband med aktuella lagförslag, politiska händelser eller andra händelser. Ett bra ämne är tillräckligt avgränsat för att kunna avhandlas på en viss tid, och samtidigt tillräckligt öppet för att kunna utvecklas och bli givande. Välförberedda t al are För att debatten ska kännas spännande och intressant för publiken gäller det att talarna befinner sig på mer eller mindre på samma nivå. Det kan givetvis vara svårt för arrangören att i förhand avgöra hur väl en talare kommer att förbereda sig eller prestera under debatten, men man kan åtminstone försöka hitta personer som har liknande erfarenhet och position. Så tidigt som möjligt bör man även förbereda talarna på vilka de kommer att debattera mot, vilket eller vilka ämnen som kommer att debatteras och vilken typ av publik som närvarar. Då har talarna möjlighet att i förhand studera sin motståndares argument samt förbereda sig för den typ av frågor som de antar att publiken kommer att ställa. Genomtänkt upplägg Skillnaden mellan en debatt inför publik och en vanlig diskussion är att det finns en struktur som förhindrar att debatten blir ofokuserad, trasslig och övergår i personangrepp, eller att den som gapar högst är den enda som hörs. Under förberedelserna kan moderatorn tillsammans med arrangörerna göra ett upplägg för debatten, och presentera det för talarna. Ett vanligt debattupplägg är att man öppnar med att moderatorn presenterar talarna och ämnet för publiken. Därefter ges talarna var för sig kanske runt tre minuter för att hålla ett anförande, då de kan presentera sin ståndpunkt och sina huvudsakliga argument. Efter det kan talarna få bemöta varandras argument under inlägg som kan vara ungefär två minuter. Under debattens gång har även moderatorn möjlighet att sticka in med följdfrågor. Avslutningsvis kan man öppna för publiken att ställa frågor under kanske en kvart eller tjugo minuter. Alla får komma till tals Oavsett hur starka eller övertygande argument talarna har, och även om publiken tydligt skulle ta ställning för någon av talarna, bör båda talarna få komma till tals och utveckla sitt resonemang. Dels för att debatten givetvis känns vinklad om bara ena sidan har en möjlighet att höras, dels för att en debatt helt enkelt blir tråkig och förutsägbar om det saknas balans mellan talarna. Det enklaste sättet att låta alla talarna komma till tals är att ha ett tydligt upplägg som gör att alla har lika mycket tid på sig att tala, men också att moderatorn har möjlighet att bemöta båda talarnas argument med följdfrågor. Även när publiken ställer frågor bör man se till att deras frågor besvaras, och förtydliga om frågan är otydlig för talaren eller om talaren besvarar frågan på ett märkligt sätt. Om moderatorn är osäker på publikfrågan kan han eller hon alltid fråga personen om frågan har uppfattats på rätt sätt. Man håller sig till ämnet Under en debatt kommer det ofta upp en mängd trådar, vissa mer intressanta och andra mindre. Talarna försöker dessutom ofta styra diskussionen på ett sätt som är fördelaktigt för deras egna argument. Kanske bemöter de ständigt de andra talarna med samma fråga eller försöker byta fokus när de själva har svårt att försvara sina argument. I sådana lägen måste moderatorn kunna behålla fokus och saklighet och utveckla de trådar som är intressanta för ämnet och föra bort debatten från spår som är irrelevanta eller uteslutande retoriska. Moderatorn kan återgå till frågor som tappas bort eller helt enkelt bryta in om debatten spårar ut och komma in med en helt ny fråga som kan föra tillbaka samtalet på rätt spår. Respekt för talare och publik Att talarna övergår i personangrepp eller osakliga argument i syfte att skada sin motståndare är tyvärr inte helt ovanligt, och det är moderatorns uppgift att styra undan debatten från en sådan utveckling. Ännu viktigare än att talarna behåller respekten är det dock att moderatorn behåller respekten. Även om någon talare kan vara otrevlig eller gaphalsig så måste moderatorn kunna bemöta det med lugn och sans. En riktigt bra moderator kan skapa en god atmosfär genom att själv förmedla sådana värden genom sitt sätt att vara. I hög grad handlar det om att ha behålla distans till talarna, att vara artig och trevlig och att vara lyhörd om någon inte får komma till punkt. I inga lägen får det heller lysa igenom om moderatorn tycker att den ena talaren är bättre än den andra. Samma sak gäller givetvis moderatorns relation till publiken. Moderatorn bör inte avfärda dumma frågor eller favorisera vissa frågor framför andra, utan istället kunna ta publikens roll och vidareutveckla de frågor som dyker upp.

6 Fem tips till moderatorn 1Planera i god tid En moderator som inte har hunnit förbereda sig får ofta svårt att leda en debatt. Redan i god tid bör moderatorn veta vad som ska debattera och hinna fundera över vilka argument som kan dyka upp. Det underlättar också om moderatorn i god tid har underrättat talarna om vad som ska diskuteras, vilken typ av publik det är, hur länge debatten ska pågå och vilket upplägg debatten ska ha. 2 Bekanta dig med talarna Om det finns möjlighet bör moderatorn redan före debatten bekanta sig med talarna, allra helst öga mot öga. Om man hinner med en pratstund innan debatten kan moderatorn få en tydlig bild av vem talaren är, vilket sammanhang personen kommer från och hur han eller hon talar. Det underlättar både under presentationen och under själva debatten. 3 Var lyhörd Under en debatt kan det ofta bli högt tempo och snabba kast mellan det ena och det andra. Ibland försvinner intressanta trådar iväg, och när publiken ställer frågor kan de ha svårt att uttrycka sig lika kärnfullt och tydligt som talarna. En bra moderator kan plocka upp och utveckla intressanta frågor så att de inte pratas undan eller glöms bort. 4 Skapa en bild av p u bl i k e n Målgruppen för en debatt påverkar alltid hur debatten kommer att se ut. Talarna själva har ofta en bild av vilka argument de ska använda på specifika målgrupper och vilket språk de ska använda för att nå fram. Även moderatorn bör ha en tydlig bild av publiken: hur mycket förkunskap de har, hur intresserade de kan tänkas vara av frågan, vilka olika frågor de kan tänkas ha, och vilka åsikter som eventuellt kommer att dominera. 5 Håll ordning på tid och flöde En moderator måste alltid ha ordning på tiden. Alla moment måste hinnas med och ingen ska efter debattens slut känna att de fick mindre tid att uttrycka sig. Vissa moderatorer går efter klockan och fördelar ordet på minuten. Andra moderatorer väljer att vara mer subtila. Hur man än gör är det moderatorns ansvar att tiden hålls och att det finns ett bra och tydligt flöde i debatten.

7