Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

Transkript

1 Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd

2 Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN , meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 45 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

3 Förord Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att tillse att socialtjänstens arbete bedrivs målinriktat, lagenligt och med god kvalitet. Som ett led i detta arbete har Länsstyrelsen för första gången genomfört en verksamhetstillsyn som rör socialnämndernas rekrytering av och stöd till kontaktpersoner/kontaktfamiljer för barn och ungdomar i länet samt hur biståndsinsatsen dokumenteras. Rapporten presenterar dels resultatet för länet, dels specifikt för tre socialnämnder. Länsstyrelsen vill med rapporten stimulera till diskussion om hur rekrytering av och stöd till kontaktpersoner/kontaktfamiljer kan utvecklas och förbättras samt betydelsen av utvärdering av insatsen. Rapporten har sammanställts av Agneta Hornvik Växjö i september 2003 Britt Segerberg LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 2

4 Sammanfattande synpunkter Länsstyrelsen anser att det är glädjande att de granskade kommunerna i stort sett inte har några svårigheter att rekrytera kontaktpersoner att intervjuerna visar på personalens engagemang för att på alla sätt hjälpa de barn och ungdomar som är i behov av insatsen kontaktperson att skillnaden mellan pojkar och flickors behov av kontaktperson bör uppmärksammas av nämnderna att de beskrivna bristerna i socialtjänstens stöd till kontaktpersonerna bör ge socialnämnderna anledning att reflektera över hur stödet kan förbättras att dokumentationen generellt behöver förbättras och speciellt vad avser samtal och övriga kontakter med barn att arbetsplaner med tydligt syfte och konkret innehåll ska finnas för varje barn att socialnämnderna bör aktualisera frågor kring uppföljning och utvärdering som en del av nämndernas kvalitets- och utvecklingsarbete. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 3

5 Kontaktpersoner och kontaktfamiljer för barn och ungdomar Inledning Kontaktperson/kontaktfamilj enligt socialtjänstlagen är en av flera insatser som den enskilde kan ansöka om vid behov av någon form av stöd barn och ungdomar 0-20 år hade någon gång under 2001 denna insats, samma siffra gäller för I Kronobergs län innebar detta för personer. (Socialtjänst, 2002:7) För 2002 var antalet 729 (Socialtjänst 2003: 9.) Föreliggande rapport har ett annat mättillfälle för antalet barn och ungdomar med insatsen kontaktperson. Den 1 november 2002 hade 385 barn och ungdomar i länet i åldern 0-20 år denna insats. Befolkningsmängden i länet var under personer, varav barn och ungdomar 0-20 år utgjorde Detta innebär att drygt 8 barn per 1000 invånare i åldern 0-20 år erhöll kontaktperson vid en speciell tidpunkt. Trots att insatsen kontaktperson/kontaktfamilj är den insats som berör flest barn, är kunskapen om effekterna av insatsen liten. Behov av utvärdering finns, något som bland annat påpekades inför ändringen av socialtjänstlagen 1998 ( prop.1996/97:124, s. 91). I socialstyrelsens rapport om den sociala tillsynen i riket 2002 framgår att kommunerna bland annat har svårigheter att rekrytera kontaktpersoner. Så tycks dock inte vara fallet i de tre granskade kommunerna i länet. Syften Verksamhetstillsynens syften är följande: Att få en uppfattning om insatsens omfattning i länet Att få en bild av hur man arbetar med rekrytering och stöd till kontaktpersoner/kontaktfamiljer Att få en uppfattning om hur insatsen dokumenteras Metod Verksamhetstillsynen består av tre delar, nämligen enkät, aktgranskning samt intervjuer med arbetsledare och handläggare. Enkäten om- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 4

6 fattar alla kommuner i länet medan intervjuer och aktgranskning har genomförts i tre kommuner, Uppvidinge, Markaryd och Lessebo. Aktgranskningen skedde under april och maj och rör barn och ungdomar i åldern 0-20 år som då erhöll insatsen. Intervjuer har skett med 3 arbetsledare samt 4 handläggare. Intervjuerna har genomförts på respektive förvaltning och i samband med aktgranskningen. Till grund för intervjuerna har funnits ett antal frågor, men även andra frågor har diskuterats vilket innebär att intervjuerna delvis varit ostrukturerade. De särskilt granskade kommunerna har var och en erhållit beslut utifrån tillsynens resultat i just den kommunen. Lagstiftning En ansökan om kontaktperson/kontaktfamilj innebär att socialnämnden enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) ska inleda utredning samt enligt 4 kap. 1 SoL pröva rätten till bistånd. Om rätt till bistånd inte föreligger ska besvärshänvisning fogas till beslutet då detta är överklagningsbart. Vad hänsynen till barnets bästa kräver ska särskilt beaktas enligt 1 kap. 1 SoL. Enligt 11 kap. 5 SoL ska beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras. Dokumentationsskyldighet föreligger även för genomförandet av insatsen. Detta innebär bland annat att löpande journalanteckningar ska föras. Vidare ska arbetet präglas av kvalitet och säkerhet enligt 3 kap. 3 SoL. Resultat Enkäten Den 1 november 2002 hade 385 barn och ungdomar i länet kontaktperson eller kontaktfamilj. I åldern 0-12 år fick sammanlagt 225 barn denna insats, 126 pojkar, 99 flickor. Som synes är pojkarna i majoritet. Barnen fördelar sig på kommunerna enligt följande. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 5

7 Diagram 1. Barn/ungdom 0-12 år Pojkar Flickor Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult I åldersgruppen år hade sammanlagt 160 barn insatsen, 104 pojkar, 56 flickor. Övervikten för pojkar är i denna åldersgrupp större. Nedan presenteras kommunfördelningen. Diagram 2. Barn/ungdom år Pojkar Flickor Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 6

8 Av de 385 barnen och ungdomarna hade samtidigt 103 st, 60 pojkar och 43 flickor, någon annan form av insats. Kommunfördelningen är följande: Diagram Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Växjö Älmhult Exempel på övriga insatser: Stödkontakt med socialsekreterare, familjehemsplacering, HVB-placering, kontakt med psykolog, hemmahos, familjesamtal. Lessebo, Markaryd, Uppvidinge I Lessebo, Markaryd och Uppvidinge har tillsynen fördjupats genom aktgranskning samt intervjuer med personal. Aktgranskningen Aktgranskningen har genomförts utifrån ett antal frågor med fokus på journalanteckningar, uppföljning och utvärdering samt arbetsplaner. 28 akter har granskats och dessa berör 35 barn. Biståndsbeslut finns för 26 barn, dvs saknas för 9 barn Dokumentation av insatsen finns i 23 beslut. I övriga 3 biståndsbeslut har inga anteckningar gjorts på grund av nya beslut. Sammanfattningsvis kan sägas att det i de tre kommunerna överlag brister i dokumentationen. Bristerna innebär att det är svårt att få en uppfattning om vad som hänt under den tid insatsen pågått. Det finns några akter där dokumentation är fyllig och har en god kvalitet. Dokumentation av uppföljning av insatsen finns i de flesta ärendena. Dokumentationen är dock oftast allmänt hållen varför det är svårt att få en uppfattning om resultatet av insatsen. Någon systematisk utvärdering av insatserna saknas. Arbetsplaner finns för 14 barn. I arbetsplanerna är syfte och mål med insatsen i de flesta fall otydlig och insatsernas innehåll beskrivs oftast i svepande ordalag. Det finns dock några arbetsplaner med tydligt syfte och konkret innehåll. Av några akter framgår att man haft separata samtal med berörda barn och ungdomar. En insats är beslutad 1999, övriga mellan 2000 och LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 7

9 Intervjuer med arbetsledare Rekrytering av kontaktperson/kontaktfamilj De tre arbetsledarna nämner djungeltelegrafen eller rivlappar i affären som de mest effektiva rekryteringsmetoderna. Andra metoder är annons i tidningar. Man ser inte några direkta problem med rekrytering av kontaktpersoner. En arbetsledare nämner att det kanske är lättare att rekrytera på landet. I intervjuerna framkommer att insatsen verkställs relativt omgående efter beslut. Uppföljning/utvärdering En arbetsledare nämner att man tyvärr inte hinner med uppföljning i den omfattning som man borde. En annan arbetsledare uppger att man gör uppföljningar men det finns ingen systematik i uppföljningarna. Personalbrist innebär att utrymme saknas för att arbeta med frågor kring utvärdering. Stöd/utbildning till kontaktpersonerna En arbetsledare anser att man utifrån personalmässiga förutsättningar ger ett tillräckligt stöd till kontaktpersonerna. Framförallt ges stöd via telefon. Övriga nämner att stödet kan bli bättre. I Lessebo ges intern utbildning till kontaktpersonerna en gång per år samt att de ges tillfälle att varje år deltaga i en konferensdag. Intervjuer med socialsekreterare Rekrytering Liksom arbetsledarna nämner socialsekreterarna att de inte ser några direkta problem med rekryteringen. Man nämner bl.a djungeltelegrafen som en bra rekryteringsmetod. En socialsekreterare nämner även att hon informerat svenska kyrkans personal om behovet av kontaktperson, frågat politiker och personal på sin arbetsplats om de vill engagera sig i ett uppdrag. Detta har gett resultat. För det mesta kan den enskilde erbjudas kontaktperson ganska omgående, men det händer att enskilda eller familjer kan få vänta på grund av att de individuella behoven är så omfattande och specifika. Utredning Man använder inte någon speciell metod för utredning av kontaktperson utan tar hjälp av den utredningsmall som finns i dataprogrammet Pro Capita eller av vissa frågor som internt har utarbetats. En socialsekreterare betonar att grunden för att kunna godkänna någon som kontaktperson eller kontaktfamilj är att man har ett humanistiskt synsätt. Stöd/uppföljning I Markaryd har man en garanti att stöd ska ges till kontaktpersoner en gång /månad Denna garanti kan dock inte fullt ut uppfyllas på grund av tidsbrist. En socialsekreterare i annan kommun nämner LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 8

10 även tidsbristen som en anledning till bristande stöd. I en tredje kommun ges stödet lite olika beroende på om kontaktpersonen är ny eller inte. Mer stöd ges till nya. Denna kommun ger också stöd genom att bl.a ta fram litteratur som kan vara en hjälp i uppdraget. Riktlinjer Vid tidpunkten för intervjun arbetade man i Lessebo på att ta fram riktlinjer för hur man ska arbeta med insatsen kontaktperson. I Markaryd fanns ett framtaget förslag till riktlinjer som inte ännu hade fattats beslut om. Länsstyrelsens kommentarer Med anledning av att inte alla kommuner granskats kan inte generella slutsatser dras vad avser dokumentation eller rekrytering. Resultatet ger dock upphov till reflektioner som även bör vara av intresse för övriga kommuner. Enkäten Som nämnts inledningsvis visar statistiken att det i länet skett en fördubbling av antalet barn och ungdomar som någon gång under 2001 och 2002 fått kontaktperson. Det är Växjö som står för den största ökningen. En ökning har sannolikt skett, men det är dock tveksamt om en fördubbling skett. Troligtvis har någon form av felrapportering skett. Trots viss osäkerhet över siffrorna är det troligtvis så att barn och ungdomar erbjuds kontaktperson i större omfattning i länet idag än tidigare. En anledning till ökningen kan vara, framförallt vad gäller ungdomar, att kontaktperson tillsammans med andra insatser används i öppenvård som ett alternativ till placering i HVB (Hem för vård eller boende) I motsats till statistiken på nationell nivå ger enkäten svar på hur många barn och ungdomar som den 1/11-02 hade kontaktperson, dvs hade insatsen vid ett visst givet tillfälle. Av enkäten framgår att det var 385 barn och ungdomar. Enkäten visar att det är fler pojkar än flickor som får insatsen. Detta gäller oberoende av ålder. Ett undantag är Ljungby, där det i åldersgruppen 0-12 år är fler flickor. Att pojkar har fler insatser från socialtjänsten är ingen ny kunskap. T.ex visar Länsstyrelsens rapport Tvångsvård av barn och unga (2003:17) att fler pojkar än flickor, oberoende ålder, får vård enligt LVU. I föreliggande rapport framkommer dessutom att det är vanligare att pojkar också har andra insatser än kontaktperson. Innebär siffrorna att pojkar rent faktiskt har större behov än flickor av olika insatser eller är det så att de syns och hörs mer vilket gör att bl.a socialtjänsten uppmärksammar dessa mer eller? Är föräldrar mer benägna att begära hjälp då de är oroade över sina söner? Är det faktiskt könsskillnader som kommer till uttryck? Om så är fallet vad innebär detta för socialtjänsten i mötet med ett enskilt barn eller ungdom? Länssty- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 9

11 relsen har inte svar på dessa frågor, men resultatet väcker onekligen frågor som kan vara värda att reflektera över. Den fördjupade granskningen Intervjuerna I de intervjuer som hölls med arbetsledare och socialsekreterare var fokus på rekrytering, stöd till kontaktpersoner samt uppföljning/utvärdering. Rekrytering av kontaktpersoner tycks inte vara något större problem, i motsats till vad som framkommer på nationell nivå. Arbetsledare och personal är samstämmiga i sina uppgifter om att djungeltelegrafen och personliga kontakter är effektiva metoder i att hitta kontaktpersoner. I de aktuella kommunerna finns inte någon direkt väntetid på insatsen. Undantag kan vara om det är ett barn eller ungdom med omfattande och specifika behov. Vad är det som bidrar till att Lessebo, Uppvidinge och Markaryd inte upplever sig ha problem att rekrytera kontaktpersoner? Finns svaret kanske i den lilla kommunens fördelar med bl.a ett väl utvecklat kontaktnät samt personal som vågar pröva okonventionella vägar vid rekrytering? Det är mycket positivt att enskilda relativt omgående kan erbjudas insatsen kontaktperson. Stödet till kontaktpersoner och kontaktfamiljer borde enligt både arbetsledare och socialsekreterare vara mer omfattande, men tiden räcker inte till. Trots brister i stödet lyckas man ändå väl med att rekrytera nya kontaktpersoner. Är stödet då inte viktigt? Självfallet är det viktigt. Bristande stöd påverkar med all sannolikhet rekryteringen på längre sikt. Bristande stöd påverkar även möjligheten att behålla de kontaktpersoner som redan har uppdrag. Det är alltså väsentligt ur flera aspekter att vårda de kontaktpersoner man har. En arbetsledare uppger tidsbrist vara anledningen till att man inte hinner med att följa upp insatsen i den omfattning som vore önskvärt. En annan nämner tidsbristen som ett skäl för att utvärdering av insatserna inte sker. Att mer systematiskt arbeta med både uppföljning och utvärdering av insatser, kontaktperson såväl som andra insatser, är en förutsättning för att kunskapsutveckling ska kunna ske och därmed också en utveckling av insatsernas kvalitet. Aktgranskningen visar att det finns brister vad avser journalanteckningar och arbetsplaner. Brister i dokumentationen innebär dels att rättssäkerheten sätts på spel, dels att förutsättningarna för uppföljning och utvärdering starkt begränsas med ett tunt material. En förklaring till dokumentationsbristen som ofta uppges från arbetsledare och handläggare är tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning och/ eller personalomsättning. Tidsbrist är säkert en anledning, men troligtvis finns även andra anledningar vid en närmare analys. De arbetsplaner som ligger till grund för uppdragen är oftast vaga och abstrakta och i flera fall har syskon samma arbetsplan. Arbetsplanerna behöver vara mer konkreta med tydliga uppdrag då dessa bör utgöra grunden för uppdragets innehåll. Tydliga och konkreta arbetsplaner är också en förutsättning för mer systematisk uppföljning och utvärdering. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 10

12 Det framgår inte av dokumentationen, med några få undantag, huruvida man haft någon form av samtal med barnet eller inte. Att ta reda på vad som är barnets bästa i samband med en ansökan, t.ex om kontaktperson, är en skyldighet enligt socialtjänstlagen. Detta innebär i de allra flesta fall att man träffar varje barn och utifrån barnets ålder hittar vägar till kontakt. Enligt Länsstyrelsens uppfattning sker överlag i allt större omfattning samtal med barnen, vilket också nämndes i en intervju, men samtalen saknas i dokumentationen. Har Du synpunkter på rapporten? Kontakta gärna Agneta Hornvik, tel.0470/86429, e-post agneta.hornvik@g.lst.se eller på adress Länsstyrelsen, social omvårdnad, Växjö LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Kontaktpersoner och kontaktfamiljer Sid 11