Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder

Transkript

1 Föreläsning 3 Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Ökat beroende av två inkomster Påverkar fördelningen/konsumtionsmönstret inom familjen Högre inkomst ger större nytta vid hotpunkten Arbetsmarknadsdefinitioner Befolkningen Arbetskraften Ej i arbetskraften 20K,14M Sysselsatta Arbetslösa Deltagande på arbetsmarknaden Anknytning till arbetsmarknaden över tid Deltid/arbetade timmar

2 Arbetskraftsdeltagande beslutet Neoklassisk modell för arbetskraftsutbud Grunden Nytta genom att kombinera tid och varor Beslut genom att jämföra W = lön marknadsarbete Och W* = värdet av hemarbete W > W* lönearbete W* W Utanför arbetsmarknaden Antaganden All inkomst används för att köpa varor All tid utanför marknadsarbete används till hemarbete (d.v.s. se på tv eller golfrunda räknas också som hemarbete) OBS! Tänk på eventuell dubbel arbetsbörda för kvinnor

3 Individen i fokus ej familjen (j.f.r. förhandlingsmodeller) Inga problem vid singelhushåll Finns indikationer på att mannens arbetskraftsutbud tas för givet Individen väljer den kombination av marknadsarbete och hemarbete som maximerar nyttan givet budgetbegränsningen och preferenser Budgetbegränsning Visar valbara kombinationer av hemarbete och varor/tjänster Inkomst från två håll: Marknadsarbete och grundinkomst Grundinkomst erhålles oavsett arbetstid ex. bidrag, (del av) annan inkomst i hushållet Antag: lön marknadsarbete =100 kr/h Grundinkomst = 500 kr Om all tid (16 h) används till marknadsarbete erhålles 100 x = 2100 (skärningspunkten y-axeln) Om all tid ägnas åt hemarbete erhålles grundinkomsten = 500

4 Ökad grundinkomst förskjuter budgetlinjen uppåt Ökad lön ökar lutningen Indifferenskurvor Visar kombinationer av varor/tjänster och hemarbete som ger samma nyttonivå (värderas lika) (speglar individens preferenser / smak) Visar hur individen kan tänka sig att växla mellan varor och tjänster och hemarbetstid OBS! andra individers preferenser och förhandlingar Punkt B given, A och C lika stor nytta (likvärdiga) D uppenbart bättre punkt (mer hemarbete och mer varor/tjänster) E uppenbart sämre (mindre hemarbete och mindre varor/tjänster) Olika typer av substitution längds en indifferenskurva Substitution i konsumtionen Från tidsintensiva till varuintensiva nyttigheter Ex. vandringssemester till lyxkryssning Läsa en bok till se en film

5 Substitution i produktionen Samma nyttighet framställs på olika sätt Ex. Laga mat till köpa mat Städa själv till köpa städtjänst Ju mindre tid för hemproduktion ju mer krävs i ersättning för att minska den ytterligare De som har svårt att ersätta hemarbete med marknadsarbete har brant kurva Om man känner starkt för tidsintensiva verksamheter har man brant kurva Vissa saker kan ej göras hemma (sjukvård) och andra saker kan ej/vill man ej köpa in men totalt finns ändå viss substitutionsmöjlighet Lutningen visar värderingen av hemarbete Beslutet I tangeringspunkten är lönen (lutningen på budgetlinjen) lika med värderingen av värderingen av den sista timmen hemarbete I punkt A är lutningen på indifferenskurvan (värdet av hemarbete) mindre än lutningen på budgetlinjen (lönen) Med brantare indifferenskurva (högre värdering av hemarbete) blir resultatet ett annat

6 Lutningen på indifferenskurvan i punkt A är reservationslönen = den lägsta lön som krävs för deltagande på arbetsmarknaden (W*) Påverkan på reservationslönen W* inkluderar inkomster från annat håll men också preferenser för hemarbete (värderingar) Ökad sidoinkomst ger högre reservationslön och mindre arbetskraftsutbud Inkomsteffekt: fler varor kan köpas vilket gör att mer tid krävs för att preparera dem vilket gör att värdet av hemarbete stiger Marknadslönen Om marknadslönen ökar blir budgetlinjen brantare Utgå från figur där all tid läggs på hemarbete öka sedan lönen Marknadsarbetet ökar: substitutionseffekt Alternativkostnaden för hemarbete ökar vilket gör att markandsarbetet ökar Om man redan är på arbetsmarknaden blir det lite krångligare Både en inkomsteffekt och en substitutionseffekt

7 Totaleffekten beror på vilken som dominerar vilket beror på hur indifferenskurvorna ser ut Faktorer som påverkat arbetskraftsutbudet Marknadslönen har stigit Kvinnors möjligheter till marknadsarbete har ökat och lönerna har stigit Normer / efterfrågan på kvinnors arbetskraft / förändrad arbetsmarknad Utbildning och erfarenhet Både män och kvinnors löner (alternativkostnaden för hemarbete) har ökat p.g.a. ökad produktivitet Värdet av hemarbete har minskat Tillgång till marknadssubstitut Barnomsorg/skola Varor/tjänster som tidigare producerats hemma kan nu köpas Grönsaker andra produkter (OBS! transportkostnader har fallit) Teknisk utveckling Dammsugare, tvättmaskiner, diskmaskiner

8 Minskar tiden som krävs hemma men ställer också ökade krav på marknadsinkomst Demografi Färre barn minskar tiden hemma (höjer även markandsvärdet) Större risk/sannolikhet för skilsmässa (lägre sociala kostnader) gör det viktigare att ha en stark ställning på arbetsmarknaden (kostnaden för hemarbete ökar) Ändrad smak Dyra varor/tjänster har blivit mer populära