PRISMEKANISMEN (S.40-52)

Transkript

1 PRISMEKANISMEN (S.40-52)

2 DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det produceras? 3. Hur skall produktionsresultatet fördelas?

3 Har ett positivt samband mellan pris och kvantitet, eftersom producenter producerar mer av varan när priset ökar, och mindre när priset minskar

4 UTBUD Utbudet kan öka eller minska p.g.a.: Varans pris Priset på varor som används i produktionen ökarà dyrare att producera, mindre utbud Priset på produktionsfaktorerna (t.ex. arbetskraft, mark) ökar Ny teknologi gör så att det går att producera mer av varan Hög konkurrens på marknaden Förväntningar om framtida förändringar i någon av de ovanstående faktorerna

5 UTBUD Företaget strävar att producera en viss volym av produkter till lägsta möjliga kostnad= vinstmaximering För att beräkna det totala utbudet på marknaden slås de utbjudna kvantiteterna vid varje pris ihop Lång sikt: på lång sikt kan företaget variera alla produktionsresurser. Både realkapital(maskiner och byggnader) och arbetskraft är rörliga Kort sikt: Endast en del av produktionsfaktorerna kan ändras. Oftast är arbetskraften rörlig medan realkapitalet är låst. Orsaken är att det är lättare att anställa fler/avskeda än att bygga en ny fabrik

6 Ny utbudskurva Ny teknologi skjuter utbudskurvan åt höger, eftersom produktionen ökar och priserna kan minska

7 Har ett negativt samband mellan pris och efterfrågad kvantitet

8 DEN EFTERFRÅGADE MÄNGDEN Lagen om efterfrågan: konsumenter köper mer av en vara om priset minskar och mindre om det ökar. Detta samband gäller med sk. ordinära varor (negativ priselasticitet) Lutningen beror även på en ändring i relativprisernaà substitutions- eller inkomsteffekt En ökning av den disponibla inkomsten ger ökad konsumtionsförmåga. Men beroende på vara har den olika stark inverkan (lyx/nödvändighet) Varor som fyller basbehov och enbart köps för att konsumenten inte har råd till annat, kommer en inkomstökning att resultera i en minskning av efterfrågan för dessa För att få total efterfrågad mängd summeras de olika kvantiteterna som hushållen efterfrågar Påverkas av ändringar i: 1. 1.Priset på varan Priset på andra varor Hushållets disponibla inkomst Hushållets smak och preferenser

9 DEN EFTERFRÅGADE MÄNGDEN Substititionseffekt= ersätter varor som blivit dyrare med sådana som är relativt billigare Substitutvaror= varor kan ersätta varandra (flyg/ tåg, Coca Cola/Pepsi). Ökat pris på Coca Colaà ökad efterfrågan för Pepsi Verbien-vara= Högre efterfrågan vid högre pris. Det är priset som skapar efterfrågan. Dyra varor som används som statussymboler t.ex.lyxbilar, smycken. Inkomsteffekt= en prissäkning gör att hushållens reala inkomster. Det betyder att hushållen har råd med mer Komplementvaror= varor som komletterar varandra (dator/skrivar, Inferiör vara= efterfrågan på varan sjunker när inkomsten stiger. Exempel snabbnudlar, när inkomsten ökar byts byts den ofta ut mot dyrare mat. Neutrala varor= är sådana varor som inte som varken ersätter eller komplementterar varandra. Efterfrågan ökar när inkomsten stiger Giffen-varor= Högre efterfrågan vid högre pris. Tex. högre pris på en basvara (potatis)à mer mer av basvaran men mindre av ett dyrare komlement (kött )

10 EFTERFRÅGAN ÖKAR (KURVAN FLYTTAS ÅT VÄNSTER) Ökad inkomst Priser minskar Priset på en substitutvara stiger Priset på en komplementvara faller Ändrade preferenser (förmån för den undersökta varan) EFTERFRÅGAN MINSKAR (KURVAN FLYTTAS ÅT HÖGER) Minskad inkomst Ökat pris

11 FÖRÄNDRING I EFTERFRÅGAN

12 Jämnvikts kvantitet Jämnviktspris

13 UTBUDSÖVERSKOTT Utbudsöverkott Om prisnivån ligger för högt har färre råd att köpa varor. Detta orsakar ett utbudsöverskott och för att bli av med överskottet måste företagen sänka sina priser Med lägre priser stiger efterfrågan och utbudet och efterfrågan går igen mot jämvikt.

14 EFTERFRÅGEÖVERSKOTT Efterfrågeöverskott Om priset är för lågt (under jämvikt) kommer många att vilja köpa varornaà efterfrågeöverskott Pressar upp prisen och minskar lagren. Ett högre pris gör så att producenterna vill producera mer och överskottet minskar

15 REGLERINGAR Om marknaden har ett jämviktspris som inte är socialt eller politiskt acceptabelt, förväntas samhället ingripa genom regleringar Trots att regleringarna försöker jämna ut orättvisor på marknaden, kan de ha oönskade biverkningar. Svarta marknader och ingen information från marknadspriset är några. Påverkar även förhållandet mellan producent och konsumentà säljarens/ köparens marknad Regleringarna kan vara: maximipriser(pristak) eller minimipriser(prisgolv) Ett alternativ till regleringar är olika former av bidrag till dem som är hårt drabbade à bostadsbidrag, inkomstbidrag osv.

16 Hyresnivån Hyresreglering MAXIMIPRIS (PRISTAK) Sätts en bestämd prisnivå över vilket priset inte får stiga Priset relgeras vid en nivå som är under jämviktsprisetà efterfrågan större än utbudet Bostadsbrist Hyreslägenheter Kan leda till ransonering som ger upphov till en svart marknad som motsvarar marknadspriset men är ofta även mycket högre än det På Stockholms hyresmarknad tillämpas maximipriserà existerar även en svart marknad där och ett mycket hög efterfrågan

17 Minipriser (prisgolv) Om priset som upstått vid jämvikt anses vara för lågt sätts ett minimipris Detta betyder ett högre pris och leder till att företagen börjar producera mer samtidigt som det nya priset gör att efterfrågan minskarà utbudsöverskott Överproduktionà varorna säljs på världsmarknaden till ett billigare pris (dumpning). Dyrt för företagen eftersom alla andra länder gör detà lågt pris Förekommer t.ex. inom jordbruket Löner p.g.a. starka fackorganisationer som drivit upp lönerna över jämnvikt Hyresnivån Utbudsöverskott