Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning"

Lennart Gunnarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

2 Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011 CKF Centrum för Klinisk Forskning

3 Organisering Hela hälso- och sjukvården i landsting och kommuner omfattas och måste ingå i en gemensam organisering Konsekvens: Ett palliativt råd för samverkan mellan landsting och kommuner inom palliativ vård måste formeras. Tydligt uppdrag, mandat och erforderliga resurser måste ingå Åtgärd: En strategigrupp för palliativ vård har gjort en inventering av befintliga resurser inom slutenvård och kommuner samt framtida behov.

4 Samverkan Samverkan krävs mellan landstinget och länets kommuner för att god palliativ vård ska kunna ges till alla berörda - oavsett diagnos, ålder, vårdnivå eller geografisk tillhörighet Konsekvens: Formella överenskommelser mellan vårdgivarna behövs. Gemensamma arbetssätt måste utvecklas, i synnerhet sammanhållen vårdplanering kommun-landsting. Även vårdinsatser kan vara gemensamma Åtgärd: Föreslås att det nya palliativa rådet uppdras att ta fram förslag på överenskommelser landsting-kommuner avseende gemensamma arbetssätt

5 Alla diagnoser, alla åldrar Cancersjukdomar, hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), terminal njursvikt, terminal leversvikt, aids, neurologiska sjukdomar m fl. Både sjukdomsspecifika och palliativa insatser kan behövas Konsekvens: De specifika behoven av palliativa insatser för olika sjukdomsgrupper behöver beskrivas. En omfördelning av befintliga resurser kan bli aktuell för att täcka behoven inom samtliga diagnosgrupper Åtgärd: Föreslås att det nya palliativa rådet får i uppdrag att göra en översyn av resursbehovet av palliativa insatser inom de olika diagnosgrupperna

6 Utbildning och handledning Omfattande krav på utbildning, fortbildning och handledning för all personal som vårdar patienter i palliativt skede. Gäller både kommuner och landsting. Konsekvens: En plan måste tas fram för hur fortbildning och handledning ska kunna erbjudas alla som arbetar med allmän och specialiserad palliativ vård inom kommuner och landsting Samverkan inom Uppsala-Örebroregionen samt med Karlstads universitet är en förutsättning för att uppfylla kraven Åtgärd: Nya palliativa rådet föreslås få uppdraget att ta fram en plan för fortbildning och handledning. Samverkan ska ske med U/Öregionens utbildningsråd och Regionalt Cancercentrums vårdprogramgrupp för palliativ vård. Samarbetet med Kau ska säkra att palliativ vård ingår i relevanta grundutbildningar och att fortbildning planeras efter kommunernas och landstingets behov.

7 Palliativ vård för barn i livets slutskede Palliativ vård av barn har särdrag som skiljer den från palliativ vård av vuxna. Detta ställer krav på särskild kompentens hos personalen och på samverkan mellan kommuner-landsting kring vården av dessa barn. Konsekvens: Landstingets resurser för palliativ vård avseende barn < 7 år behöver samordnas (BUM, Smärtcentrum, Palliativa konsultteamen) Särskilda överenskommelser landsting-kommuner avseende samverkan kring palliativ vård av barn måste tas fram. Åtgärd: En Strategigrupp för palliativa barn och barn med särskilda behov i hemmet arbetar med processkartläggning av nuläget för att i nästa steg kunna ta fram överenskommelser mellan olika vårdgivare kring samverkan och resurser.

8 Utformning av en god vårdmiljö för palliativ vård En god och stödjande vårdmiljö omfattar både den fysiska och den psykosociala miljön. Den ska stödja patientens integritet, resurser och behov samt vara individuellt anpassad. Vårdmiljökraven omfattar både kommuner och landsting. Barnperspektivet ska särskilt beaktas vid utformning av vårdmiljön, även de gånger då barn är närstående. Konsekvens: Vårdmiljön för palliativ vård idag är sällan utformad så att den uppfyller de ovan nämnda kraven. Åtgärd: I det nya palliativa rådets uppdrag bör ingå att ta fram förslag på standard för ändamålsenlig palliativ vårdmiljö för vuxna och barn

9 Vårdprogram och vårdrutiner Inom landstinget i Värmland ska vi använda oss av det nya nationella vårdprogrammet för god palliativ vård (revideras 2014) Konsekvens: Det nationella vårdprogrammet behöver förtydligas med lokala vårdprogram och vårdrutiner för palliativ vård Åtgärd: I palliativa rådets uppdrag bör ingå att ansvara för lokala anpassningar av det nationella vårdprogrammet för palliativ vård

10 Vårddokumentation Idag saknas vissa sökord för centrala begrepp och rutiner som stödjer en enhetlig dokumentation av palliativ vård. Termer och definitioner inom palliativ vård används inte på ett konsekvent sätt. Det saknas också samordning kring vårdplaner och dokumentation Konsekvens: Osystematiskt användande av termer och definitioner gör det svårt att finna och dela information om patienterna, både inom landstinget och mellan olika huvudmän. Patienterna riskerar att få sämre vård. Åtgärd: Arbetet som pågår inom landsting och kommuner med att skapa strukturer för en effektiv, sammanhållen informationsöverföring måste även omfatta palliativ vård. Palliativa rådet bör dessutom få i uppdrag att implementera en standardiserad vårdplan för döende patienter.

11 Uppföljningen Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer för god palliativ vård varav tre är utvecklingsindikatorer. Fem av indikatorerna är möjliga att mäta med hjälp av Svenska palliativregistret. Indikator 2. Två eller fler inskrivningar i sluten vård de sista 30 dagarna i livet hämtas från PAR Uppföljning av samtliga avlidna patienter ska ske genom registrering i Svenska Palliativregistret (nationellt kvalitetsregister).

12 Indikator 1. Täckningsgrad för palliativregistret (landsting)

13 Indikator 1. Täckningsgrad för palliativregistret (kommuner)

14 Indikator 2 Två eller fler inskrivningar i sluten vård de sista 30 dagarna i livet.

15 Indikator 3.. Förekomst av trycksår(grad 2 4). Indikator 4 Dokumenterad individuell vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel Indikator 5. Dokumenterad individuell vid behovsordination av opioid.

16 Landtinget i Värmland

17 Värmlands län Lindrad från ångest Läkarinformation till närstående Lindrad från rosslig andning Eftersamtal erbjudet Läkarinformation till patienten Uppfyllt önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd Lindrad från illamående Avliden utan trycksår Lindrad från smärta Utförd validerad smärtskattning Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Mål Riket Värmlandslän

18 Landstinget i Värmland Lindrad från ångest Läkarinformation till närstående Lindrad från rosslig andning Eftersamtal erbjudet Läkarinformation till patienten Uppfyllt önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd Lindrad från illamående Lindrad från smärta Utförd validerad smärtskattning Avliden utan trycksår Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Mål Riket LiV

Relevanta dokument

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

Enheten för utredning och analys 2014-01-09 Karin Lundberg Cristina Jönsson Anders Hallberg 1 (10) Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Inledning Socialstyrelsen har tagit