Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Vux Huddinge

Transkript

1 1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Vux Huddinge Rev Bakgrund Lagstiftaren har ansett att det inte är tillräckligt att förbjuda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det behövs även aktiva åtgärder för att minska förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen Nya regler för aktiva åtgärder i diskrimineringslagen gäller från och med 1 januari Alla diskrimineringsgrunder omfattas när det gäller kraven på aktiva åtgärder, det är en utvidgning jämfört med tidigare regler. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Arbetet i skolan ska ske löpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda och följa upp). Kravet på likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Ansvar och delaktighet Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att verksamheten ska vara en trygg plats för elever. Huvudmannen ska utbilda personalen i hur lagstiftningen fungerar. Kompetens och resurser för att utföra arbetet är huvudmannens ansvar. Huvudmannen kan inte avsäga sig ansvaret och hänvisa till att ansvaret är delegerat. Rektor ansvarar för att varje år upprätta en Plan mot kränkande behandling. Vidare är det rektors ansvar att det aktiva arbetet kring diskrimineringsgrunderna dokumenteras. Rektor ansvarar också för att anställda och uppdragstagare i verksamheten följer de skyldigheter som anges i lagar och författningar när det handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. En utgångspunkt för att komma tillrätta med trakasserier och kränkande behandling mellan elever är att de anställda försöker motarbeta tendenser till kränkande beteenden så fort som möjligt. Det är viktigt att man tar alla signaler om sådana kränkningar på allvar. Inställningen hos personalen måste vara att kränkningar inte upphör med automatik utan i själva verket tenderar att öka om de inte aktivt motverkas. Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till skolans kännedom att det förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Det är viktigt att en

2 ANGE TITEL 2 (9) elev tas på allvar, när han eller hon påtalar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade elever har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfattar fler elever samt personal. I vilka fall som helst bör skolans insatser inom ramen för utredningen alltid dokumenteras. Definitioner Diskriminering förutsätter ett maktunderläge hos den som utsätts för det. Det betyder att läraren eller annan personal på skolan kan diskriminera barnet eller eleven. Elever i skola och i fritidshem kan däremot inte diskriminera varandra. Direkt diskriminering kan exempelvis vara om en elev inte får följa med på skolresan för att hen sitter i rullstol (funktionshinder). Indirekt diskriminering innebär att en elev missgynnas på grund av regler som verkar neutrala. Ett exempel kan vara när två män inte får anmäla sig till studentbalen eftersom det endast är tillåtet att anmäla sig som man och kvinna (sexuell läggning). Det kan också vara ett direktiv från huvudmannen, exempelvis att alla elever måste delta i skolavslutningen i kyrkan. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, Det är också otillåtet att ge instruktioner att diskriminera. Till exempel om rektorn för en skola uppmanar sina lärare att ge män lite högre betyg eftersom det är ett stort betygsgap mellan män och kvinnor (kön). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

3 ANGE TITEL 3 (9) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Till exempel om en elev kallar en annan elev jävla bög. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. Diskriminering Diskriminering är när en person eller grupp av personer gör åtskillnad mellan olika människor, inte på grund av meriter eller kvalitéer utan på grund av brist på förståelse för alla människors lika rätt till respekt. Sådan brist på respekt grundar sig på, i lagen, sju stycken definierade begrepp: Kön Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning Ålder Könsöverskridande identitet eller uttryck

4 ANGE TITEL 4 (9) Då diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det därför endast huvudman eller lärare som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med ovanstående diskrimineringsgrunder. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier. I detta dokument omfattar begreppet trakasserier även sexuella trakasserier. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte faller under någon av ovanstående definitioner för diskriminering. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Exempel på kränkande behandling är: Utfrysning Prat bakom ryggen Hånande kommentarer Ryktesspridning Förföljelser i olika former Förnedring och sexuella trakasserier Hot Förtal och nedsvärtning Slag och knuffar Kränkande klotter, brev, e-post, sms, mms och blogginlägg Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Viktigt att påpeka dock är att skolans personal ibland måste tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen eller skolan i stort. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om den berörda eleven kan upplev det som kränkande.

5 ANGE TITEL 5 (9) Faktorer för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personalen på Vux Huddinge måste vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Personalen måste också ha en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de i skolan ska reagera på. För att detta skall fungera krävs att personalen/skolan: - Har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid och kunskap om vilka platser som eleverna eventuellt upplever som otrygga. - Regelbundet undersöker om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. - Ser till att elever har någon personal på skolan de kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. - Engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer mobbing på internet eller via sms. Ansvarsfördelning och delaktighet Enligt skollagen (SFS 2010:800) är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Det är därför viktigt att ni tydliggör detta i er plan. En utgångspunkt för att komma tillrätta med trakasserier och kränkande behandling mellan elever är att de anställda försöker motarbeta tendenser till kränkande beteenden så fort som möjligt. Det är viktigt att man tar alla signaler om sådana kränkningar på allvar. Inställningen hos personalen måste vara att kränkningar inte upphör med automatik utan i själva verket tenderar att öka om de inte aktivt motverkas. Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till skolans kännedom att det förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Det är viktigt att en elev tas på allvar, när han eller hon påtalar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade elever har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli

6 ANGE TITEL 6 (9) mer långtgående och omfattar fler elever samt personal. I vilka fall som helst bör skolans insatser inom ramen för utredningen alltid dokumenteras. Åtgärder vid trakasserier som utförs av elever Vid allvarliga fall av trakasserier och/eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder gentemot de elever som har utfört kränkningarna. Åtgärderna får dock inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i kapitel 5 i skollagen (2010:800). Disciplinära åtgärder får inte användas i bestraffningssyfte. Åtgärderna får inte heller inskränka elevens rätt till utbildning. De åtgärder som vidtas ska vara rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen. I gymnasieskolan och andra frivilliga skolformer är det i vissa fall möjligt att stänga av eller förvisa en elev för längre perioder. Dessa åtgärder bör betraktas som extraordinära åtgärder som kan vidtas när alla andra möjligheter är uttömda och efter noggrann utredning och avvägning. I varje enskilt fall bör det också bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter såsom de sociala myndigheterna eller polisen. Som tidigare nämnts i denna text är huvudman ytterst ansvarig för skolans verksamhet och skall se till att det på skolan bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling på skolan. All personal på Vux Huddinge har dock ett gemensamt ansvar för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och en skyldighet att rapportera till rektor vid kännedom/misstanke om att sådant förekommer. Rektor eller delegat har sedan en skyldighet att anmäla till huvudman som ansvarar för att en utredning skyndsamt påbörjas. Åtgärder vid trakasserier som utförs av anställda Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta en elev för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn eller elev upplever sig kränkt av en personal. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör ansvara för en sådan utredning.

7 ANGE TITEL 7 (9) Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS 7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja trakasserier eller kränkande behandling bör erbjuda henne eller honom stödsamtal. Förebyggande arbete Det målinriktade och förebyggande arbetet på Vux Huddinge bedrivs kontinuerligt i skolledningen, de olika arbetslagen och i fokusgrupperna (ett forum med representanter från samtliga undervisningsgrupper) under kalenderåret. Det målinriktade arbetet bedrivs på följande sätt: Vid varje läsperiods uppstart får samtliga elever information om likabehandlingsplanen och en möjlighet att diskutera den. Varje läsår genomförs en elevenkät som bland annat behandlar frågor relaterade till likabehandlingsplanens innehåll. Utifrån svaren genomförs en kartläggning och nulägesanalys av verksamheten som sedan ligger till grund för det kommande årets arbete kring likabehandlingsplanen. I början av året behandlas sedan enkätresultatet och en reviderad plan arbetas fram av samtliga medarbetare och fokusgrupper på skolan. Likabehandlingsplanen skall vara klar under mars månad. Arbetet med likabehandlingsplanen skall vara en integrerad och naturlig del i all undervisning. Varje lärare ansvarar för att tydliggöra för eleverna när man arbetar med delar i undervisningen som berör detta fält.

8 ANGE TITEL 8 (9) En gång per kalenderår genomförs en temavecka vars innehåll utgår från de sju diskrimeringsgrunderna och där fokus i samtliga ämnen ligger på jämställdhet och likabehandling (demokrativeckan). Utvecklingsområden för 2018 Personalen ska bli bättre på att normkritiskt granska de läromedel som används i undervisningen samt bli mer uppmärksamma på hur de kan gå tillväga för att främja ett mer normkritiskt arbetssätt. Implementeringen av likabehandlingsplanen skall bli tydligare i undervisningen. Öka elevernas medvetenhet om likabehandlingsplanen genom att på ett tydligare sätt koppla dem till utformandet av dokumentet och vart man kan vända sig för att få hjälp med frågor relaterade till denna. Förbättra de utvärderingsmetoder som används för att analysera verksamheten och upptäcka förbättringsområden. Under hösten 2015 kommer en temavecka genomföras på ämnet Likabehandling Åtgärder vid kränkande behandling Om du som elev på skolan blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, eller misstänker att en kamrat farit illa av omgivningens behandling, ska du vända dig till lärare eller annan personal på skolan. Personalen rapporterar sedan till rektor som i sin tur anmäler till huvudman som beslutar om skyndsam utredning. Om du som elev känner dig diskriminerad eller kränkt av någon personal på skolan så vänder du dig till rektor. Personal som blir kränkt av en elev vänder sig till rektor. Personal som blir diskriminerad eller kränkt av rektor vänder sig till skyddsombud och huvudman. När ett fall av diskriminering eller kränkande behandling anmälts till huvudman, arbetar skolan efter följande punkter: Målet är att en utredning skall påbörjas inom en vecka från dess att ärendet blivit känt av rektor.

9 ANGE TITEL 9 (9) Utredningen skall ske med största möjliga hänsyn till den utsatte eleven/anställde och övriga inblandade. Utredningen skall belysa det som inträffat så allsidigt som möjligt. Så väl den utsatte eleven/anställde som den som utövat kränkningen eller trakasserierna skall få komma till tals. Resultatet av utredningen blir underlag för ett beslut om åtgärder för att förhindra att behandlingen fortsätter. Sådana åtgärder kan vara samtal med berörda parter, gruppstärkande aktiviteter inom en klass eller grupp eller disciplinära åtgärder. Kontinuerlig kontroll, uppföljning och tid för nästa samtal avgörs från fall till fall Ärendet avslutas av rektor och huvudman när eleven känner sig trygg och nöjd med skolans hantering och inga tecken på diskriminering eller kränkning kvarstår. Dokumentation Alla ärenden dokumenteras och arkiveras på skolan under minst två år. Mailadresser Huvudman Ann-Britt Steen Hodin ann-britt.sten-hodin@huddinge.se Rektor Jonas Vig jonas.vig@huddinge.se Biträdande rektorer Ivana Vesovic ivana.vesovic@huddinge.se Siala Pilt siala.pilt@huddinge.se Organisationer och ombudsmän Diskrimineringsombudsmannen: Barn- och elevombudsmannen: