Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare, Kärl, Dr med vet VO Thorax kärl VE Kärl

2 Agenda Venös Insufficiens och Arteriell Insufficiens Symtom Epidemiologi Riskfaktorer Differentialdiagnoser Utredning Behandling

3 Venösinsufficiens Symtom Flesta patienter har inga symtom alls Bensymtom som tyngdkänsla, värk, klåda och kramper som lindras av kompressionsstrumpor kan dock tyda på venös orsak Stillasittande, långvarigt stående och dåligt utvecklad vadmuskulatur förvärrar symtomen Bradbury A et al. The relationship between lower limb symptoms and superficial and deep venous reflux on duplex ultrasonography: The Edinburgh Vein Study. Journal of vascular surgery. 2000;32(5):

4 Venösinsufficiens Epidemiologi Ådernät även kallad telangiektasier, förekommer hos mer än 80% av befolkningen Varicer hos 30-40% Venösa hudförändringar hos 7-10% Venösa bensår hos 0,5-1%. Evans CJ et al. Prevalence of varicose veins and chronic venous insufficiency in men and women in the general population: Edinburgh Vein Study. Journal of Epidemiology and Community Health. 1999;53(3):

5 Venösinsufficiens Riskfaktorer Hereditet Graviditet Tidigare DVT

6 Venösinsufficiens Differentialdiagnoser Höft- och knäledsartros, Ischias Polyneuropati Restless legs mm

7 Venösinsufficiens Utredning - Anatomi Ytlig insufficiens V. saphena magna och parva Perforanter går mellan ytliga och djupa vener Djup insufficiens V. Femoralis

8 Venösinsufficiens Utredning - Anamnes DVT eller riskfaktor för DVT Tidigare blödning från varicer eller tromboflebiter Tidigare varicerkirurgi eller injektionsbehandling Aktuellt eller tidigare bensår eller venösa eksem Aktuella besvär

9 Venösinsufficiens Utredning - Undersökningar Venös duplex utförs på alla patienter där kirurgi planeras och är obligatorisk om patienten har ett venöst bensår eller anamnes på DVT

10 Arteriellinsufficiens Symtom Intermittent hälta, dvs muskelsmärta som kommer efter hand vid gående och släpper efter några minuters vila ("fönstertittarsjuka") Smärtor även i vila, särskilt nattetid (foten hänger utanför sängen) Vävnadsförlust (sår och/eller gangrän)

11 Arteriellinsufficiens Epidemiologi Benartärsjukdom vanligt förekommande framförallt i den åldrade populationen Åderförkalkning vanligaste orsak Samtidig hjärtsjukdom, hypertoni, lipidrubbningar och diabetes vanligt

12 Arteriellinsufficiens Riskfaktorer Rökning Hypertoni Diabetes Hyperlipidemi

13 Arteriellinsufficiens Differentialdiagnoser Ischias Spinalstenos Artros

14 Arteriellinsufficiens Utredning - Anatomi Ffa. ben som drabbas men även armischemi förekommer A. femoralis, lårartärer, poplitea och underbensartärer Ibland småkärlen i foten

15 Arteriellinsufficiens Utredning - Anamnes Maximal gångsträcka på plan mark Förekomst av hjärtbesvär Diabetes och andra kroniska sjukdomar Rökanamnes

16 Arteriellinsufficiens Utredning - Status Hjärtundersökning Pulspalpationsstatus avseende ljumskar och fötter jämför andra sidan Hudstatus och utbredning av eventuellt sår/gangrän Sensibilitet och motorisk funktion

17 Arteriellinsufficiens Utredning - Undersökningar Tolkning ABI AAI/ABI över 0,9 är normalt AAI/ABI 0,8-0,9: måttlig arteriell insufficiens AAI/ABI 0,5-0,7: betydande arteriell insufficiens AAI/ABI lägre än 0,5: grav arteriell insufficiens/grav ischemi

18 Arteriellinsufficiens Behandling Viktigast i behandlingen är att reducera risken för död i hjärt-/kärlsjukdomar Sanering av riskfaktorer som rökning, övervikt, hypertoni och hyperlipidemi en central del av behandlingen Gångträning leder till symtomlindring Kärlkirurgi när ovan inte hjälpt eller vid sår alt grav ischemi

19 Skånes universitetssjukvård Tack Christina Monsen Leg. sjuksköterska, Dr Med Vet Helen Sinabulya ST Läkare, Dr Med vet