LP 2016 Läroämnen i samverkan

Transkript

1 LP 2016 Läroämnen i samverkan Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen

2 Upplägg Vad är centralt i LP-reformen? 7 centrala mångsidiga kompetenser och allmänbildning i framtidens skola Principerna för bedömning i LP 2016 Hur definierar vi multiläskunnighet/multiliteracy? Vad innebär det att ha ett multimodalt lärandeperspektiv? Tidtabeller, fortbildning och överblick

3 Kärnfrågan i revideringen Varför? Vad? Hur? Hur kan skolan fungera ännu bättre som uppväxtoch lärmiljö? 3

4 Verksamhetskulturen kännetecknas av: Jämställdhet och likvärdighet Ansvar för miljön och en hållbar framtid Välbefinnande och en trygg vardag Delaktighet och demokrati En lärande organisation Kommunikation och mångsidiga arbetssätt Kulturell mångfald och språkmedvetenhet

5 Språklig medvetenhet Att vara medveten om sin egen språkanvändning: stil, ordval, språklig varietet Att känna till och kunna analysera de språkliga särdragen inom sitt specialområde Att ha kompletta kunskaper i sitt arbetsspråk och kunna reflektera över sin egen språkanvändning samt ständigt utveckla denna Att ha en multi-läs- och skrivkunnighet: d.v.s. kunna läsa, tolka och producera språk av olika slag i olika multimodala sammanhang

6 Samhällstrender som styr utbildningen Globalisering och miljöfrågor Mobiliteten allt fler kulturer och språk möts Digitaliseringen av samhället: teknologins oerhört snabba utveckling

7 LP16 Elevens roll förändras - att göra tillsammans, - att vara delaktig - undersökande och skapande arbete Skolan som lärande organisation Världen förändras - miljö, globalisering, mobilitet, IKT, ekonomi, arbetsliv, teknik, Undervisningen förändras - synen på lärande - tvärfacklighet - samarbete och att skapa helheter Irmeli Halinen, Gun Oker-Blom Synen på allmänbildning förändras - nyckelkompetenser - mångsidighet, etik, hållbarhet, - förmåga att lära sig,

8 Vilka kompetenser behövs mest i framtiden? (Diskutera och välj EN som den allra viktigaste!)

9 OECD : Nyckelkompetenser Använda redskap interaktivt, t.ex. Språk och IT Interagera i heterogena grupper Handla självständigt

10 Nyckelkompetenserna = Mångsidiga kompetenser i LP 2016

11 Mångsidig kompetens > 1. Förmåga att tänka och lära sig 2. Kulturell och kommunikativ kompetens Dessa sju centrala kompetenser ingår i i målen för varje läroämne > MÅL FÖR LÄRANDE 7. Delaktighet och hållbar utveckling 6. Arbetslivskompetens och entrepenör- skap 5. Digital kompetens 3. Vardag- kompetens 4. Multilitteracitet

12 Mål för undervisningen i historia i årskurs 4 6 Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Kompetens som målet anknyter till Målen för undervisningen är att Betydelse, värderingar och attityder M1 väcka elevens intresse för historia som vetenskap och identitetsskapande läroämne I1 I5 K1 K7 Att söka information om historia M2 vägleda eleven att känna igen olika historiska källor I1 I5 K1 K2, K4 K5, K7 M3 hjälpa eleven att inse att historisk information kan tolkas på olika sätt I1 I5 K1 K2, L4 L7 Att förstå historiska företeelser M4 hjälpa eleven att förstå olika sätt att dela in historien i epoker och att använda därmed relaterade historiska begrepp I1 I5 K1 K2, K3 M5 hjälpa eleven att förstå motiv bakom människans handlingar I1 I5 K1 K4, K6 K7

13 Bedömningsprinciper i LP 2016 (1) Bedömningen ska vara ett stöd för lärandet Inte elevbedömning utan bedömning av elevens lärande Bedömningen ska vara mångsidig, ge feedback till eleverna och deras vårdnadshavare, vara ett stöd för elevens utveckling och lärande Bedömningen ska inte basera sig på jämförelser mellan elever, på elevens temperament eller andra personlighetsdrag

14 Bedömningsprinciper 2 Både kompetensen och progressionen och elevens arbete bedöms, samt uppförandet (egen kategori) Formativ bedömning: under studiernas gång Summativ bedömning: slutbedömning år 9 I bedömningen under studiernas gång ska självvärdering ingå

15 Bedömningsprinciper 3 Bedömning under studiernas gång: ska handleda eleven och stödja lärandeprocessen och i den ingår även betygsgivning vid vissa tidpunkter Eleven och vårdnadshavaren ska tillräckligt ofta informeras om elevens progression, och om hur eleven arbetar och uppför sig i skolan

16 Bedömningsprinciper 4 Slutbedömningen i årskurs 9: elevens kompetensnivå ska jämföras med de nationella kunskapskraven (kriterierna) för vitsordet åtta Föremål (objectives; arvioinnin kohteet) för bedömningen i de olika ämnena har utarbetats, kopplade till varje mål i ämnet Tydliga kunskapskrav (kriteriesammanställning) kopplade till varje mål i läroämnet, anger vilka mål eleven ska uppnå för att få vitsordet åtta (goda kunskaper)

17 Kriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) vid slutbedömningen och kompletterande beskrivningar Målet för undervisningen i historia är Betydelse, värderingar och attityder M1: stärka elevens intresse för historia som vetenskap och identitetsskapand e läroämne Att söka information om det förflutna M2: aktivera eleven att söka historisk information och att bedöma informationskällor nas tillförlitlighet Innehåll I1 I6 I1 I6 Föremål för bedömningen i läroämnet Hur motivationen har ökat Förmåga att söka historisk information Kunskapskrav som understiger goda kunskaper/vitsordet åtta Eleven kan söka information i några få källor, men nöjer sig ofta med en källa och funderar inte över dess tillförlitlighet. Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Motivation används inte som grund för bedömningen. Eleven klarar av att självständigt söka information i olika historiska informationskällor och noterar skillnader i deras tillförlitlighet. [1] Kunskapskrav som överstiger goda kunskaper/vitsordet åtta Eleven kan självständigt söka information i olika historiska informationskällor och bedöma deras tillförlitlighet. [2]

18 Ämnegränserna överskrids Bakgrund: Tvärvetenskaplig forskning vanlig sedan 70-talet, Finlands Akademi stödjer enbart tvärvetenskapliga projekt; Cross curricular studies i t.ex. USA-skolor sedan 60-talet LP 2016: en verksamhetskultur som stödjer tvärfacklighet Samarbete mellan läroämnen - de centrala kompetenserna = gemensamt mål Temaområdena är nu LÄROMRÅDEN

19 Diskussionsfråga 2: Speciellt efter årskurs 6 är det inte alltid lätt för skolorna i Finland att på allvar samarbeta tvärfackligt och planera undervisningsperioder i samarbete över ämnesgränserna. Är du av samma åsikt? Vilka är hindren för samarbete och hur kunde de övervinnas?

20 Helhetsskapande och mångvetenskapliga lärområden Syn på lärande Värden Verksamhetskultur Skolarbete Läroämne LO Läroämne Mål för fostran och undervisning Mångsidiga kompetenser Samarbete mellan olika läroämnen och med utomstående samarbetsparter.

21 En central mångsidig kompetens: Multi-läskompetens Multi-literacy Monilukutaito

22 Varje meningsskapande företeelse (any act of meaning-making) kan läsas, tolkas och förstås.

23 Multilitteracitet Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att iaktta och läsa alla slags tecken, symboler, texter, bilder etc. och kombinationer av flera text- eller symbolvärldar i alla slags medier i omvärlden

24 Multiliteracies (The New London Group) Lingustic literacy: att förstå språket som ett betydelseskapande system Visual literacy: bilder, sidlayout, skärmkomposition eller bildkomposition Audio literacies: musik, ljudeffekter Gestural literacies: kroppsspråk, sinnesförnimmelser Spatial literacies: miljön (environment) och det arkitektoniska rummet Multimodal literacies: en kombination av 2 el flera

25 Multimodalitet = flera tecken + medier samtidigt Multimodalitet handlar om att lärandet och all slags kommunikation alltid sker parallellt genom flera olika teckenvärldar (kommunikativa byggstenar)och dessutom numera i allt flera olika medier.

26 Multimodalt lärande En lärsituation där det förekommer flera olika medier (t.ex. TV, bok, tidning, bio, dator, läsplatta m.fl vilka?) och flera olika kommunikativa byggstenar eller tecken ( t.ex verbalspråk, bilder, gester, ljud mm) Tecknen får olika betydelser beroende på i vilka medier de används och vilket teckensystem som får rollen av signifikant info-förmedlare

27 Multilitteracitet som kompetens Medieläskunnighet och multimodal läskunnighet är med andra ord något som eleverna - och alla andra- måste lära sig i dag: det gäller att lära sig urskilja, tolka och använda sig av både olika medier men också olika teckenvärldar

28 Diskussionsfråga 3: En viktig del av läskunnigheten är förmågan till kritiskt läsande (Critical Literacy). På internationell nivå påpekar man vikten av att den kritiska läskunnigheten blir en del av den obligatoriska läroplanen för alla barn och unga i hela världen. Orsak: På internet och i sociala medier finns det enormt utbud av information speciellt riktad till barn och i fel händer och i barnens godtrogna ögon kan denna info vara styrande och i värsta fall mycket skadlig. Är du av samma uppfattning?

29 Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll och mål Grunderna för förskoleundervisningen Påbyggnadsundervisning Lokalt läroplansarbete Gr.l. utb. för vuxna

30 Ansvarsfördelning i läroplansprocessen Skolnivå Pedagogisk ledning Förankra framtidsmålen i skolans verksamhetskultur Genomföra lp Utbildningsanordnarnivå Strategisk ledning, pedagogiskt ledningsansvar, lp-beslut Organisering av det lokala arbetet, resursfördelning, uppföljning, utveckling Nationell nivå Strategiska och pedagogiska riktlinjer för utvecklandet av undervisningen UBS grunder Lag och förordning om utbildning, SR förordning, regeringens riktlinjer, KESU

31 Aktuellt inom LP-processen: Grunderna för förskolans läroplan finslipas och godkänns under hösten LP för grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisningen och LP för vuxna: remissrunda (svenska Lp, texterna ligger då på webben LP 2016) Texterna färdigställs på basis av responsen Läroplanen godkänns officiellt i slutet av 2014 egrunderna blir troligen klara i februari 2015

32 Stöd för det lokala läroplansarbetet Material på - UBS, Övningsskolorna Toppkompetens - UBS i samarbete med ÅA, HU, Finlands Kommunförbund, RFV, Förbundet Hem och skola, FSL, Opsia, CLL, Palmenia Regional fortbildning för koordinatorer (LP2016stöd, 6 moduler) - RFV, Vasa övningsskola, CLL i samarbete med UBS

33 Regional fortbildning kring läroplansgrunderna för personal och administratörer inom utbildningssektorn Förskoleundervisningen: Åbo Vasa Helsingfors Grundläggande utbildning: Helsingfors Åbo Vasa

34 Sammanfattning: Utgångspunkterna för arbetssätten enligt LP 2016 Synen på lärande och målformuleringarna i LP 2016 De 7 centrala kompetenserna i fokus Stärka lusten att lära (motivation) Differentiera och skapa helheter Arbeta och lära tillsammans Digitala arbetssätt som stödjer de pedagogiska målen Tvärfackliga lärområden, samarbete över ämnesgränserna

35 TACK!

36