Institutet för stressmedicin

Transkript

1 Institutet för stressmedicin Verka för att minska stress och stressrelaterad ohälsa Forskning Prevention Behandling Föra ut kunskap och erfarenhet Psykologisk behandling vid utmattningssyndrom Susanne Ellbin Leg psykolog, spec. klinisk psykologi

2 Minska belastningen och öka resurserna Samtalsbehandling Gruppbehandling Individuella samtal Sömnbehandling KBT Psykoedukation Läkemedel Grön rehabilitering Fysisk träning Arbetslivsinriktad rehabilitering. Avstämmningsmöten Arbetsterapi Kunskap Avspänning/Basal kroppskännedom

3 Balans vila / aktivitet Kartläggning och analys av dagliga aktiviteter Stabilisera - etablera en stabil aktivitetsnivå (basnivå) Strategier för återhämtning

4 Stresshanteringsgrupp Praktiska övningar med olika former av avspännings träning (muskulär träning, meditation) Stressfysiologi Mental träning Hållning och andning Sömn Mindfulness

5 Grön rehabilitering 12-veckor i grupp 4 halvdgr/vecka Trädgård Kroppskännedom Mindfulness Bildarbete Stödjande samtal

6 Psykologisk behandling Majoriteten av patienterna med Utmattningssyndrom söker psykologisk behandling. Ingen forskning som visar att den ena metoden är bättre än den andra. Individualisering = viktigt.

7 Psykologisk behandling Utveckla problemlösningsstrategier för att hantera stress: identifiera problem, generera och välja lösning, gör handlingsplan och utvärdera Gruppsamtal tillsammans med andra patienter i samma situation. Fokus: balans mellan vila /aktivitet. Livsstilsförändringar. Träning i stressreduktion (mindfulness) Hjälp med professionell arbetsinriktad rehabilitering

8 Psykologisk behandling Tydligt fokus på det som patienten upplever som problem Förändring av förhållningssätt/beteenden, ofta relaterade till självkänsla och kompentens Strukturering av dagliga aktiviteter Hantera stressfaktorer förbättrad kommunikation med andra Identifiera egna reaktionsmönster och pröva nya förhållningssätt

9 Energi Utmattningssyndrom förlopp Akut händelse Normal energinivå Nyorienteringsfas Långdragen stress Chock/reaktionsfas Reparationsfas

10 Varningssignaler vid kamp/flykt Sömn: svårt att sova, många uppvaknande Energi: överaktiv, svårt att vila, rastlös Känslor: irriterad, aggressiv, rädd, ångestfylld Hjärnan: tankesnurr, konc/minnesproblem Kroppen: hjärtklappning,mag/tarmproblem,muskelspänning (Perski.A, Rose.J -08)

11 Varningssignaler vid spela död Sömn: stort sömnbehov Energi: stark trötthet Känslor: nedstämd, deprimerad Hjärnan: tomhet, minnesproblem Kroppen: överkänslig för smärta, tröstbehov (Perski.A, Rose,J -08)

12 Timing viktig! Steg 1: stoppa stressreaktionen Basalt omhändertagande, trygghet, stöd, bekräftelse Avlasta från stressorer Konkreta råd Steg 2: förstå/acceptera/skapa struktur Förståelse för orsakssammanhang Acceptans för förändringen Strategier för att hantera energibrist och mental trötthet. Energibalansering : Rutiner och hanteringsstrategier för sömn, vila, mat, motion, egen omsorg

13 Steg 3: Förändra/Bearbeta Förändra levnadsvanor, nya hanteringsstrategier Bearbeta bakomliggande problematik - låg självkänsla höga prestationskrav, relationsproblematik

14 Behandlingsstrategier vid UMS Depression Ångest Sömnproblem Mental trötthet/kognitiv nedsättning

15 Depression vid UMS Mer av frustration än ledsenhet/lustlöshet. Bristande initiativförmåga präglas mer av brist på energi än ingen-idé känsla. Man vill men kan inte. Inte samma ihållande låga sinnesstämning. Mindre djup i självanklagelser, mer passiva än aktiva självmordstankar. Beteendeaktivering måste ske långsamt. Stabilisera först. Pat med UMS behöver oftast dra ner på aktivitetsgraden betydligt mer än man tror.

16 Ångest vid UMS Problemlösningsförmågan minskar, dvs det systematiska strukturerade tänkandet. Vi blir då mer känslostyrda. Överskattar faror. Mindre flexibla.

17 Ångest vid UMS utred GAD / PTSD. hjälp att hantera panikångestattacker. psykoedukation normaliserar. Försiktighet med exponering för pat med svår UMS.

18 De kognitiva nedsättningarna vid UMS påverkar förmågan att: Ta in ny information långsam bearbetning Lägga sker på minnet, komma ihåg instruktioner i flera led Läsa böcker/ tidningar och minnas vad man just läst Hålla en röd tråd i ett samtal Komma ihåg vad jag planerade att göra Strukturera sin vardag Ha många bollar i luften Fatta beslut, lösa nya problem Komma åt sina grundkunskaper

19 Vetenskapliga studier- Kognitiv nedsättning Patienter med utmattningssyndrom hade signifikant sämre resultat på test mätande exekutiv förmåga (innefattande hastighet, kontroll, arbetsminne) Även sämre resultat på uppmärksamhet samt episodiskt minne/inlärning jämfört med friska. (Cognitive impairment in patients with stressrelated exhaustion,stress; I.H Jonsdottir et al 2012) 3-års uppföljning: fortfarande nedsättning avseende exekutiv funktion och arbetsminne, jmfr med kontrollgrupp. ( ISM opublicerad) Pat som följdes upp efter mån hade sämre resultat på test mätande uppmärksamhet över tid samt reaktionstid, jmfr med kontrollgrupp. (Österberg et al 2012)

20 Kognitiva störningar och stress Ingen ålder eller könsskillnad Inte relaterade till graden av depression eller utmattning Den lägre prestationen verkar inte vara beroende av motivation, utan av faktisk nedsättning.(van Dam 2011) Störningarna verkar i första hand involvera prefrontala funktioner Kognitiv nedsättning hos patienter med utmattningssyndrom är sällan relaterad till självrapportering.

21 Mental trötthet Försämrad bearbetnings hastighet Låg uthållighet Lång återhämtning även efter måttlig ansträngning Svårt bibehålla uppmärksamhet över tid Snabb överbelastad av yttre stimuli

22 Trötthet ett osynligt handikapp Den vanliga trötthetsmodellen fungerar inte Oförutsägbarhet Förlust - sorg Tröttheten utmanar självbilden (Upplevelsen av trötthet vid utmattningssyndrom, studentuppsats Johan Lysander)

23 Sömstörningarna har tredubblats hos de yngre i arbetsför ålder sedan 80-talet 12% lider av störd sömn Ytterligare 20 % har lättare störningar Kvinnor dominerar (SCB)

24 Sömnen hos UMS Mindre och mer fragmenterad djupsömn Reducerad sömneffektivitet Kraftigt förhöjd sömnlatens Normal sömnlängd med försämrad sömnkvalité

25 Sömn Sömnstörning stark prediktor för UMS. Relation mellan minskad trötthet och microarousels. Relation mellan förbättrad sömn och återgång i arbete. 15% av pat med UMS rapporterar sömn ö 9 tim/natt, oftast eller alltid. Dessa hade bättre sömnkvalité, men oftare sskr, mer dep/dagtidssömnig/trötthet, oftare SSRI.

26 Sömn! Ett grupprogram för bättre sömn utifrån kognitiv beteendeterapi (KBT)